9789152331170

Hälsopedagogik ANNA-KARIN AXELSSON

Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02 Projektledare/Redaktör: Petra Hasselström Grafisk grundform: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art Grafisk formgivning: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art och Tove Helander/Polyfakt Omslagsbild: Corepics VOF/Shutterstock Bildredaktör: Petra Hasselström Hälsopedagogik ISBN 978-91-523-3117-0 © 2016 Anna-Karin Axelsson och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Andra upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärarens rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Livonia Print, Lettland 2016

Förord Vi är friskare nu än tidigare, har en välutvecklad, förebyggande hälsovård och lever allt längre. Samtidigt blir allt fler överviktiga, upplever alltmer stress och hinner inte göra det de vill. God sömn, regelbunden motion, näringsrik kost och vänner gör att vi uppnår bättre resultat både i skolan och i arbetslivet.

Hälsopedagogik består av delarna hälsa och pedagogik. Hälsa handlar om hur vi mår fysiskt, psykiskt, socialt och andligt. Att uppleva väl­ befinnande. Pedagogik handlar om hur vi kan lära andra en hälsosam livsstil och att hjälpa dem att uppnå sina mål på kort och lång sikt.

Det kan till exempel handla om att arbeta med hälsofrämjande insat­ser på en arbetsplats eller i skolan.

Boken är skriven för den programgemensamma kursen Hälsopedagogik 100 p inom Barn- och fritidsprogrammet och Vård- och omsorgs­ programmet. Den kan också användas i eftergymnasiala utbildningar samt i studiecirklar. I denna nya upplaga av boken finns även ett kapitel om vuxnas hälsa.

Innehållet i kursen är tvärvetenskapligt, vilket innebär att det bygger­ på vetenskaplig forskning inom hälsovetenskap, socialmedicin och pedagogik­. Perspektiven är både naturvetenskapliga, humanistiska och samhällsvetenskapliga.

Boken ger kunskaper om hur du som studerande på bästa sätt kan analysera­, värdera, och kritiskt granska dagens kunskaps- och infor­ mations­flöde. Varje kapitel innehåller uppföljande frågeställningar, samt avslutas med studieuppgifter, övningar, samt reflektions- och diskussionsfrågor­som stöd för lärandet.

I bokens bilaga finns ytterligare övningar för att omsätta teoretiska kun­skaper till praktiskt handlande. Det centrala innehållet Kritisk bearbetning av information från olika källor finns i bokens bilaga med reflekterande frågeställningar som kan användas vid kritisk bearbetning.

Min förhoppning är att boken kommer att ge dig kunskaper om hur du kan arbeta för att stödja och vägleda till en hälsosammare livsstil.

God läsning!

Anna-Karin Axelsson

3

Innehåll KAPITEL 1: Hälsa 6 1:1 Faktorer som påverkar hälsan 8 1:2 Fysisk, psykisk, social och andlig hälsa 12 1:3 Definitioner av begreppet hälsa 13 1:4 Olika sätt att se på hälsa 17 ÖVNINGSUPPGIFTER 30

KAPITEL 2: Folkhälsoarbetets framväxt 34 2:1 Folkhälsans historia 36 2:2 Folkhälsan utvecklas ytterligare 45 ÖVNINGSUPPGIFTER 52

KAPITEL 3: Barns och ungas hälsa 54 3:1 Fysisk hälsa 56 3:2 Psykisk hälsa 65 3:3 Psykisk ohälsa 68 3:4 Stöd till barn och unga 72 ÖVNINGSUPPGIFTER 77

KAPITEL 4: Vuxnas hälsa 80 4:1 Vuxenlivet 82 4:2 Livspussel 84 4:3 Jämställdhet i hemmet 86 ÖVNINGSUPPGIFTER

88

KAPITEL 5: Äldres hälsa 90 5:1 Tredje och fjärde åldern 92 5:2 Ung själ i åldrande kropp 95 5:3 Fysiskt åldrande 97 5:4 Psykiskt åldrande 101 5:5 Åldras med tillförsikt och glädje 103 ÖVNINGSUPPGIFTER 108

4

KAPITEL 6: Hälsosam livsstil 110 6:1 Mitt jag 112 6:2 Kost, måltidsvanor och livs-

kvalitet 116 6:3 Stress och återhämtning 126 6:4 Vila, sömn och sovvanor 134 6:5 Fysisk aktivitet och motionsvanor 137 6:6 Energi i balans 145 ÖVNINGSUPPGIFTER 151

KAPITEL 7: Hälsofrämjande arbetsplats 154 7:1 Arbetsmiljö i utveckling 156 7:2 Arbetsmiljö 158 7:3 Hälsa på arbetsplatsen 164 7:4 Från sjukfrånvaro till frisknärvaro 172 7:5 Hälsofrämjande skolmiljö 176 ÖVNINGSUPPGIFTER 180

KAPITEL 8: Hälsopedagogiskt arbete 182 8:1 Hälsopedagogiskt arbete 184 8:2 Arbetsmodeller och metoder 190 8:3 Vägleda och motivera till beteende-

förändring 201 ÖVNINGSUPPGIFTER 213

KAPITEL 9: Interaktion och kommunikation i möten 216 9:1 Icke-verbal och verbal kommuni­-

kation 218 9:2 Envägs- och tvåvägskommuni­ka-

tion 221 9:3 Att mötas genom ny teknik 230 ÖVNINGSUPPGIFTER 234

KAPITEL 10: Nationell folk­hälsa 236 10:1 Folkhälsan i Sverige 238 10:2 Downstream och upstream 251 10:3 Hälsoutvecklingen i samhället 256 ÖVNINGSUPPGIFTER 266

KAPITEL 11: Internationell folkhälsa 268 11:1 Internationellt folkhälso arbete 270 11:2 EU:s hälsoprogram 280 ÖVNINGSUPPGIFTER 282

BILAGA: Övningar 284 Testa ditt KASAM 285 Massage 287 Avspänningsövningar 292 Hälsotest 293 Attityd- och värderingsövningar 299 Mikropaus 301 Uppföljning av din hälsa 302 Källkritik 303

Ämne – Hälsa 306 Hälsopedagogik 1, 100 poäng 308

Läs- och länktips 312 Register 315 Ord & begrepp 322 Bildförteckning 328

5

1

6

KAPITEL 1

Hälsa Hälsa är ett begrepp som betyder olika saker för var och en av oss. Det har dessutom haft olika betydelser genom åren.

AVSNITT 1:1 Faktorer som påverkar hälsan 1:2 Fysisk, psykisk, social och andlig hälsa 1:3 Definitioner av begreppet hälsa 1:4 Olika sätt att se på hälsa

ORD

& BEGREPP

Välbefinnande Livskvalitet Levnadsnivå Levnadsvanor Socioekonomiska förhållanden Livsstil Kulturell hälsa Fysisk, psykisk, social och andlig hälsa Vitala mål Traumatisk händelse Religiöst, traditionellt och moraliskt synsätt

Humanistiskt synsätt Behovstrappa/behovspyramid Självkontroll Biomedicinskt synsätt Holistiskt synsätt KASAM Salutogent synsätt Patogent synsätt Coping Locus of control

CENTRALT INNEHÅLL, Gy 2011 • Människors hälsa, hälsorelaterade levnadsvanor och olika hälsoeffekter ur ett miljöperspektiv, historiskt perspektiv och internationellt perspektiv samt ur sociala och kulturella aspekter.

• Innebörden av ett salutogent förhållningssätt.

HÄLSA

7

1:1 Faktorer som påverkar hälsan Hälsa och ohälsa handlar inte enbart om att vara frisk eller sjuk, utan också om att må bra eller dåligt. När vi får frågan ”Hur mår du?” ger de flesta av oss ett kort svar och säger att vi mår bra, även om vi inte gör det. Vi ser frågan mer som en hälsningsfras än som en önskan om att ge en djupare beskrivning av hälsoläget, och förväntar oss inte heller att få en lång redogörelse för hur hälsoläget är. ”Är du frisk?” eller ”Mår du bra?” är två frågor som var och en kan ge olika svar, men som båda handlar om hälsa.

Här är några exempel: • Gustav, 82 år, anser sig ha mycket god hälsa trots ständigt värkande knän, en ond höft och försämrad syn. Det är sådant som vi får ta med åldern, menar han.

• Ismet mår utmärkt trots högt blodtryck, men företagsläkaren vill att hon ska medicinera och leva lite lugnare.

• Däremot mår Nila inte alls bra, men ingen läkare hittar något fel på henne.

TÄNK EFTER Hur upplever du din hälsa i dag?

Sätt ett x på skalan nedan.

Mår mycket dåligt

Mår mycket bra

Vad tänkte du på när du satte ditt kryss? Ta med både det som är bra och det som är mindre bra i hur du mår.

Spara dina anteckningar, du kommer att återvända till dem senare.

8

KAPITEL 1

Välbefinnande och livskvalitet Upplevelsen av hälsa, välbefinnande och livskvalitet är olika för alla människor, och varierar också under vår livstid. Personliga värderingar och kulturmönster förändras med åren och påverkar vår syn på hälsa. Religion, etik, moral, livsfilosofi och politiska åsikter präglar våra värderingar och formar vad vi anser är bra, dåligt, ont, gott, rätt, fel, acceptabelt eller oacceptabelt. Värderingarna påverkar vår inställning till livet och hur vi förhåller oss till händelser i tillvaron.

Kuns­kaper, känsloupplevelser, och hur vi lärt oss förhålla oss till olika händelser under uppväxten formar och styr vårt handlande.

Oavsett ålder, kön och kultur finns en gemensam uppfattning om att hälsa handlar om välbefinnande och livskvalitet.

Välbefinnande är en upplevelse av att må bra, en inre känsla.

välbefinnande

Livskvalitet är ett mått på livsvärden som inte mäts i pengar, till exempel god miljö, gemenskap och tillgång till kultur.

livskvalitet

Livsstil och levnadsvanor Den livsstil och de levnadsvanor vi själva väljer handlar om hur vi som individer önskar leva våra liv och hur den miljö som samhället erbjuder är.

Livsstilen bygger på våra attityder och värderingar och påverkas av vår personlighet. En del väljer att ha ett aktivt liv med högt tempo medan andra väljer ett lugnare och mer tillbakadraget liv. En del trivs och mår bra i storstaden medan andra vill bo på landsbygden. Yrkesvalet påverkas också av den livsstil vi valt. Att ständigt vara nåbar via dator och mobiltelefon skapar trygghet för en del och stress hos andra.

livsstil

Miljön och livsstilen kan bidra till god hälsa eller leda till ohälsa och sjukdom. Vill vi leva i en storstad kanske vi väger in miljöaspekter som buller och luftföroreningar i valet. Vi är däremot inte alltid medvetna om att vi gör val som påverkar vår hälsa.

HÄLSA

9

levnadsvanor

socioekonomiska förhållanden

levnadsnivå

10

KAPITEL 1

Levnadsvanor är vanor som har stor betydelse för en persons hälsa, till exempel mat- och sovvanor, fysisk aktivitet, alkohol-, drog- och tobaksvanor. Hälsosamma levnadsvanor kan förebygga psykisk ohälsa, hjärt-kärlsjukdomar, vissa cancerformer, typ 2- diabetes, stroke och sjukdomar i rörelseorganen.

Ohälsosamma levnadsvanor har ofta samband med livsmiljö och levnadsförhållanden. Personer med sämre socioekonomiska förhållanden har i regel mindre inflytande över sin livssituation och mindre möjligheter att förändra sina levnadsvanor i positiv riktning (Folkhälsomyndigheten, Folkhälsan i Sverige, 2014). Faktorer som påverkar en persons socioekonomiska förhållanden är bland annat ekonomiska och sociala förutsättningar, till exempel inkomst, utbildningsnivå, uppväxtförhållanden samt boende och familjesituation.

Levnadsnivån, det vill säga en individs materiella standard, påverkas­ av yttre faktorer och är individuell utifrån varje individs behov (Folkhälsopolitisk rapport 2005).

Arv och miljö Både arv och miljö påverkar hälsan. Vi föds med olika förutsättningar och våra gener lägger grunden till våra utvecklingsmöjlig­ heter. Det finns de som bygger lårmuskler bara genom att gå i trappor, och andra som kämpar på gym för att få samma effekt.

Några kan sova sju timmar per natt och vara pigga på dagen medan andra behöver nio timmar. Finns hjärt-kärlsjukdomar i släkten kan vi drabbas trots goda kost- och motionsvanor. Det finns också de som röker, dricker alkohol och lever osunt som kan uppnå hög ålder utan att bli sjuka.

Den miljö vi växer upp i påverkar våra arvsanlag. Våra medfödda egenskaper kan både förstärkas och försvagas, beroende på hur vår uppväxtmiljö är. Miljön ska utformas så att den stödjer och utvecklar våra goda egenskaper och förmågor och göra så att vi uppnår gott välbefinnande. De människor som finns omkring oss under vår uppväxt, och även senare i livet, är en del av vår miljö. Den kultur och det samhälle vi växer upp i påverkar också våra levnadsvanor och livsvillkor. Genom hela livet har vi möjlighet att förändra och förbättra de livsbetingelser vi möter.

Forskning om hur vi påverkas av arv och miljö görs bland annat genom att studera enäggstvillingar. De delar samma DNA och därför kan forskare till exempel stu­ dera vad som påverkar vår utveckling.

KAN DU NU? 1. Hur skulle du beskriva din egen livsstil?

2. Ge exempel på några av dina levnadsvanor.

3. Hur kan levnadsnivå och livskvalitet påverka upplevelsen av välbefinnande och hälsa?

HÄLSA

11

1:2 Fysisk, psykisk, social och andlig hälsa Hälsa handlar om att vara fysiskt, men även psykiskt frisk och om socialt och andligt välbefinnande. Alla delar är lika viktiga och behöver fungera för att vi ska uppleva hälsa.

fysisk hälsa psykisk hälsa

Fysisk hälsa handlar om hur kroppen fungerar när det gäller: • kroppsbyggnad och muskelstyrka • rörlighet, balans och kondition • ämnesomsättning • sömn, vila och återhämtning • immunförsvar och att vara fri från sjukdomar • att vara fri från beroende eller missbruk.

HÄLSA andlig hälsa social hälsa

Andlig hälsa handlar om existentiella frågor när det gäller: • meningsfullhet • tro och livsfilosofi • livsenergi.

Andlig hälsa behöver inte handla om en gudstro utan är den livs­ inställning vi har.

Psykisk hälsa handlar om upplevelsen av livet när det gäller: • personlighet och temperament • självkänsla, självförtroende och självbild • empati och emotionell hälsa • kunskaper och förmågor samt inre och yttre motivation • upplevd livssituation, en känsla av sammanhang, KASAM, som inne bär att tillvaron upplevs begriplig, hanterbar och meningsfull.

Social hälsa handlar om hur vi fungerar i ett socialt sammanhang när det gäller: • trygghet och tillit • relationer • delaktighet och inflytande • fritidsaktiviteter och hobbyer.

KAN DU NU? 1. Titta på din hälsoskala på s. 8 igen. a) Vad tänkte du på när du satte ditt kryss; din fysiska, psykiska, sociala eller andliga hälsa? b) Hur tror du att du tänkte när du var barn? c) Hur tror du att du tänker om tjugo år? d) Hur tror du att du tänker när du är pensionär?

12

KAPITEL 1

1:3 Definitioner av begreppet hälsa Det har skett en stor utveckling i hur vi ser på hälsa, både när det gäller samhällets ansvar för hälso- och sjukvård och individens eget ansvar. Det finns ingen heltäckande definition av begreppet hälsa enligt Nationalencyklopedin (NE), 2014. Begreppet hälsa har fått en vidgad betydelse och är så mycket mer än att vara fri från sjukdom.

Världshälsoorganisationens definition av hälsa Världshälsoorganisationen, WHO, bildades efter andra världskriget av 26 medlemsländer i Förenta Nationerna (FN). Vid en konferens i Genève år 1948 beslutades att en internationell hälsoorganisation skulle samarbeta kring hälsofrågor. Ambitionen var att förebygga och bota smittsamma sjukdomar, till exempel polio, tuberkulos, gula febern och malaria. Det var hälso- och sjukvårdens ansvar och samarbetet har bidragit till att många av sjukdomarna nu är så gott som utrotade.

När människors hälsa förbättras bidrar det till utveckling och ekonomisk tillväxt, och det välstånd som därmed uppstår leder i sin tur till ännu bättre hälsa. God hälsa och välstånd motverkar krig och konflikter i världen, vilket också är ett syfte med det internationella hälsosamarbetet.

Den mest använda definitionen av hälsa är idag WHO:s, från 1948, där hälsa definieras som:

”

ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom och funktionsnedsättning.”

Definitionen gäller för alla människor i världen oavsett etnicitet, religion, politisk åskådning eller ekonomiska och sociala förhållanden och är vägledande för det internationella hälsoarbetet.

HÄLSA

13

Definitionen har fått en del kritik, eftersom det kan uppfattas som att hälso- och sjukvården även ska lösa problem som har med levnads­förhållanden att göra, till exempel bostadssituation och socialt välbefinnande, men det ligger utanför hälso- och sjukvårdens ansvarsområde. För att uppnå hälsa inom samtliga områden är det samspelet mellan människan och faktorer i omgivningen som behöver åtgärdas. Politiska, ekonomiska, sociala, kulturella och miljö­relaterade villkor påverkar hälsan, men de ligger utanför hälsooch sjukvårdens ansvar. Livsstil och levnadsvanor har även de stor betydelse­för vår hälsa, och dem kan vi själva påverka.

Vidgat synsätt WHO har utvecklat mål för hur hälsa ska uppnås, bland annat med inriktning mot samhällets hälsofrämjande arbete. En mycket viktig händelse var den första internationella konferensen om hälsofrämjande arbete i Ottawa 1986, då WHO breddade synsättet på hälsa på följande sätt:

”

Hälsa är inte enbart ett tillstånd utan kan erövras, för att nå ett tillstånd av fullständig fysisk, psykisk och social hälsa.

Hälsa ska därför ses som en resurs i livet och inte som ett mål i tillvaron.”

Med detta menas att hälsa inte bara ska ses som ett resultat eller mål utan också som en process, där var och en av oss har ett eget ansvar genom en sund livsstil. För att få stöd i den processen ska det finnas tillgång till information, kunskap och möjligheter att göra hälsosamma val samt att den miljö och det samhälle vi lever i är stödjande för hälsan.

Exempel på mål och process Det handlar till exempel inte enbart om att mäta antalet rökare och rökningsrelaterade sjukdomar (mål), utan också om hur de insatser som genomförts påverkar resultatet (process). Rökfria miljöer, åldersgräns för inköp av tobak, hälsoinformation och rökavvänjningsprogram är åtgärder som ska leda processen mot målet. Det handlar också om att utvärdera vilka insatser som ger bäst effekt.

14

KAPITEL 1

Nordenfelts definition av hälsa Lennart Nordenfelt, professor vid Institutionen för hälsa och samhälle vid Linköpings universitet, beskriver den holistiska definitionen av hälsa så här:

”

En människa har full hälsa, om hon eller han, utifrån de omständigheter som finns, av egen förmåga, kan uppnå sina vitala mål. Med ett vitalt mål menas här en nödvändig för­ utsättning för att en person skall kunna uppnå ett tillstånd av minimal tillfredsställelse. En människa har å andra sidan någon grad av ohälsa om det finns något vitalt mål som hon inte fullständigt kan realisera. Hon har en sjukdom om hon hyser någon kroppslig eller mental process som är sådan att den tenderar att sänka hennes hälsonivå, det vill säga skapa ohälsa.”

Nordenfelt menar att vi har full hälsa när vi av egen förmåga, och när omständigheterna gör det möjligt, kan uppnå vitala mål, det vill säga mål som är viktiga för oss för att må bra. Arbetslöshet, sjukdom, ålder, krig och naturkatastrofer är exempel på omständigheter som kan påverka möjligheterna att uppnå vitala mål. Traumatiska händelser i livet kan också förändra vår syn på vad som skapar välbefinnande och bidra till att vi omvärderar våra vitala mål. Vissa mål är gemensamma för de flesta av oss, som arbete, nära relationer och stimulerande fritidsaktiviteter, andra mål är individuella.

vitala mål

traumatisk händelse

Möjligheten att uppnå målen i livet påverkas av våra fysiska och psykiska förmågor. Två personer med exakt samma fysiska och psykiska förutsättningar kan ha olika möjligheter att uppnå vitala mål och därmed upplevd god hälsa. De har båda förmågor som är utmärkt lämpade för att bli fotbollsproffs, vilket är den enas dröm, men saknar förmågor lämpliga för ett liv som stjärnkock, vilket den andra drömmer om. Den ena har alltså förutsättningar för att uppnå ett vitalt mål i livet och den andra inte, vilket påverkar graden av hälsa hos personerna.

HÄLSA

15

Britt Johanssons definition av hälsa Britt Johansson, professor och omvårdnadsforskare vid Göteborgs universitet, definierar hälsa utifrån ett helhetsperspektiv:

” kulturell hälsa

Hälsa är ett mångdimensionellt och relativt begrepp som innefattar optimal förmåga att fungera i livets olika skeen­ den, samt en optimal upplevelse av välbefinnande utifrån livssituation och utvecklingsnivå. Hälsa avser alla dimen­ sioner av mänskligt liv: fysiskt, psykiskt, socialt, kulturellt och andligt.”

Britt Johansson har lagt till ytterligare en dimension, kulturell hälsa.

Forskning bekräftar att deltagande i kulturella aktiviteter kan vara hälsofrämjande. Musik, konst, teater påverkar våra sinnen och känslor och kan därmed förhöja känslan av välbefinnande.

Kultur på recept På uppdrag av regeringen startades 2010 två pilotprojekt ”Kultur på recept”. Region Skåne drev ett projekt i samarbete med Helsingborgs stad och Kommunförbundet Skåne. Västerbottens läns landsting arbetar för att förebygga och förkorta sjukfrånvaro hos landstingets personal i Umeå. Resultatet har varit positivt, deltagarna i projekten mådde bättre även om de inte återgick till arbete. Detta har visat att Kultur på recept kan fungera som en del i en rehabiliteringsprocess.

KAN DU NU? 1. Vad menar WHO med att hälsa inte enbart ska ses som ett mål utan också som en process?

2. Hur vidgades WHO:s definition av begreppet hälsa 1968?

3. Vilka var orsakerna till att definitionen fick en bredare omfattning?

4. Vad menar Nordenfelt med att vi uppnår full hälsa när vi uppnår våra vitala mål?

5. Vad utmärker Britt Johanssons definition av hälsa?

16

KAPITEL 1

1:4 Olika sätt att se på hälsa I alla tider har människor strävat efter att bibehålla sin hälsa och undvika sjukdomar. Denna strävan har påverkats av de tankegångar och traditioner som varit rådande under den aktuella tidsperioden.

Det kunde till exempel innebära att man skulle leva i harmoni med naturen för att på så sätt undvika sjukdomar. När någon ändå blev sjuk ansågs det vara självförvållat och att livsföringen hade varit bristfällig.

Religiöst, traditionellt och moraliskt synsätt Vidskepelse och tro på att det var Guds straff kunde förr i tiden användas som förklaringar till sjukdom och ohälsa. De som inte mådde bra eller var sjuka hade levt syndfullt, och deras moral ifråga­sattes. Talesättet ”Synden straffar sig själv”, som troligen kommer från ”Därmed man syndar, därmed varder man straffad”, är ett citat som kan härledas till 1800-talets början och som används än idag. Det visar hur vi såg på moral och straff. Omvänt gällde också, människor med god hälsa var aktningsvärda personer som hade hög status i samhället. Även idag händer det att man moraliserar över människors livsstil och över de som inte lyckas leva upp till de rådande hälso- och sundhetsnormerna.

religiöst, tradi­ tionellt och moraliskt synsätt

Religionen har genom århundradena haft en viktig vägledande roll i etik- och moralfrågor, den har även påverkat vår syn på hälsa.

Trosuppfattningen kan vara integrerad med personens levnadsvanor och till exempel påverka vad denne äter. Religionen påverkar även tankar om meningsfullhet och tron kan vara ett stöd vid svår sjukdom. Idag har inte religionen en lika framträdande roll i vårt land som tidigare. Vetenskap och beprövad erfarenhet ska ligga till grund för ställningstaganden inom hälso- och sjukvård. Det har gjort att många föreställningar om sjukdom och ohälsa omprövats, samtidigt som vanor och traditioner lever kvar.

HÄLSA

17

Humanistiskt synsätt humanistiskt synsätt

Under upplysningstiden på 1700-talet, och vidare under 1800-talet växte det humanistiska synsättet fram. Människan sågs nu som subjekt med förnuft, fri vilja och eget ansvar. De amerikanska psykologerna Carl Rogers (1902–1987) och Abraham Maslow (1908–1970) var grundare av den humanistiska psykologin, och på 1940-talet införde Carl Rogers den personcentrerade terapin. Det innebar att individen nu skulle vara jämbördig med läkare, terapeuter och annan personal. Behandlingsmetoder som rådgivning och coachning har sitt ursprung i Carl Rogers idéer. Läs mer s. 206.

Maslows behovstrappa Abraham Maslow utvecklade den humanistiska människosynen.

Han beskrev människans behov som en pyramid eller en trappa, eftersom han menade att våra behov bygger på varandra.

Det första behovet i trappan måste vara tillfredsställt innan vi kan engagera oss i det behov som kommer på nästa trappsteg och så vidare. Det högsta målet är självförverkligande. Maslow menade att vi alla har inneboende anlag och förmågor som gör att vi kan uppnå det högsta målet i utvecklingstrappan.

Självförverkligande Meningsfull aktivitet Självbestämmande och självkontroll Uppskattning och accepterande behovstrappa

Kärlek och gemenskap

Trygghet och säkerhet

Fysiologiska (kroppsliga) behov Maslows behovstrappa.

18

KAPITEL 1

De grundläggande behoven är följande: Fysiologiska (kroppsliga) behov. De fysiologiska behoven är mycket starka. Vi måste ha tillgång till mat, dryck och sömn. I annat fall blir hela vår koncentration inriktad på att få något att äta, dricka och möjlighet att sova. Hit hör också behov som sexualitet och syre.

Först när de här behoven är tillfredsställda finns ork att tänka på andra behov.

Trygghet och säkerhet är också starka behov. Hälsa, bostad, arbete och vardagens rutiner skapar trygghet i tillvaron.

Kärlek och gemenskap. Kärleksfulla relationer under uppväxtåren är viktiga för psykiskt välbefinnande senare i livet, för att både kunna ge och ta emot kärlek och gemenskap.

Uppskattning och accepterande. Vi behöver bli sedda och respekterade, vara behövda och accepterade och ses som betydelsefulla personer. Det stärker vår självkänsla och ökar vår prestationsförmåga.

Självbestämmande och självkontroll innebär att vi kan påverka vår egen situation. Våra olika livssituationer, till exempel kön, ålder, sjukdom och/eller funktionsnedsättning ger oss olika förutsättningar att få de här behoven tillfredsställda.

självkontroll

Meningsfull aktivitet är det som är meningsfullt för var och en av oss, till exempel en fritidsaktivitet, en hobby eller arbetet.

Självförverkligande innebär att vi upplever kreativitet, har meningsfulla aktiviteter och kan utveckla vår personlighet och våra intressen. Alla når inte hit, menar Maslow. Självförverkligande kan upplevas under någon tid eller del av livet. Faktorer i omgivningen kan hindra oss, men även vi själva, genom att vi inte tar vara på de anlag och förmågor vi har.

Maslows behovstrappa är en så kallad hierarki. Mycket kort innebär den att först när vi har tillfredsställt hunger, törst och sömn kan vi söka trygghet och säkerhet. För att nå självförverkligande behöver vi först känna att vi får kärlek, gemenskap och uppskattning.

HÄLSA

19

Kenricks behovspyramid Maslows modell har kommenterats på senare tid av Douglas Kenrick, professor i socialpsykologi vid Arizona State University, och hans team. De har kompletterat Maslows behovstrappa för att den ska överensstämma bättre med hur vi lever idag. De grundläggande fysiologiska behoven för överlevnad som mat, sömn och syre separeras från till exempel sexualitet.

När det gäller nästa trappsteg som handlar om trygghet och säkerhet, anser Kenrick att undvikande av faror bör kompletteras med social ångest som är en riskfaktor och hot som inte är verkliga men som för individen kan upplevs som verkliga. Till sociala behov, som kärlek och gemenskap, nämns utanförskap som en riskfaktor. Kenricks menar också att en kärleksrelation inte fyller samma behov som en familj eller nära relation i andra grupper. Självkänsla kan ge status och vice versa och det sker en växelverkan dem emellan.

Dessutom anser Kenrick att självförverkligande är ett resultat av andra mål och behov.

Föräldraskap Kvarhållande av nära relationer Skapa nära relationer Status Bekräftelse

behovspyramid

Sociala behov/Gemenskap Trygghet och säkerhet Grundläggande fysiologiska behov Douglas T. Kenricks pyramid (2010).

20

KAPITEL 1

Biomedicinskt (naturvetenskapligt) synsätt Enligt det biomedicinska synsättet definieras hälsa som frånvaro av sjukdom, skada och handikapp. Filosofen Christoffer Boorse är en av dem som utgår från detta synsätt. Synsättet är dualistiskt, det vill säga att det antingen finns en biomedicinsk förklaring till kroppslig sjukdom, eller en psykologisk förklaring.

biomedicinskt synsätt

Han menar att om det finns en diagnostiserad sjukdom så finns det inte hälsa. Det innebär att en person som drabbats av sjukdom kan bli diagnostiserad som frisk om de symtom som hon eller han har inte överensstämmer med definitionen av sjukdomen. Normal­ funktionen är det som statistiskt kan definieras. Fokus är på vad som orsakar sjukdom, ett patogent synsätt. Se exemplet om Nila på s. 8.

Det biomedicinska synsättet har haft stort genomslag inom hälsooch sjukvården under 1900-talet då till exempel infektionssjukdomarna kunde förebyggas och botas genom vaccinering och antibiotika.

Idag utgör vällevnadssjukdomarna den största hälsofaran. Synsättet på hälsa har vidgats till att också innefatta människors levnadsvanor och psykosociala miljö. Även det biomedicinska synsättet har vidgats till att innefatta förklaringsmodeller av psykosocial karaktär.

HÄLSA

21

Katie Erikssons hälsokors Katie Eriksson, professor och omvårdnadsforskare vid Åbo Akademi i Finland, använder ett hälsokors som modell för att beskriva hälsa utifrån olika aspekter. Upplevelsen av hälsa handlar om vår totala livssituation. Både individuella och yttre faktorer påverkar oss.

Hälsan är inte ett statiskt tillstånd utan förändras ständigt och påverkas av många faktorer.

Hälsokorset är en modell för självskattad hälsa. Sjukt och friskt är två objektiva poler medan ”mår bra” och ”mår dåligt” är subjektiva poler, då de handlar om den egna upplevelsen av välbefinnande.

Tillsammans bildar olika variabler en uppfattning om en persons totala hälsa.

Frisk

A

B

Mår dåligt Mår bra

C

D Sjuk

A = Medicinskt frisk men mår dåligt B = Medicinskt frisk och mår bra

C = Medicinskt sjuk och mår dåligt D = Medicinskt sjuk men mår bra

Hälsokorset (fritt efter K. Eriksson).

Kroniskt sjuk men med god hälsa En sjukdom eller en funktionsnedsättning behöver inte innebära att upplevelsen av välbefinnande är mindre. Det går att ha en sjukdom eller en funktionsnedsättning och samtidigt uppleva fysisk, psykisk, social och andlig hälsa. Många kroniska sjukdomar kan medicineras och påverkar i liten utsträckning den dagliga livsföringen och livslängden. Vid till exempel högt blodtryck, diabetes eller allergi kan vi därför leva ett liv som alla andra. Vi kan må bra och uppleva god hälsa trots sjukdom. I hälsokorset hamnar vi då i fält ”D”.

22

KAPITEL 1

Mikael Andersson har fru, tre barn och eget företag. När han åker runt och föreläser om motivation och livscoachning kör han bilen själv. Med mental träning och tålamod hanterar han utmaningar i livet.

Det fungerar också omvänt, det vill säga att vi kan vara fullt friska, ha god ekonomi och bo bra men ändå må dåligt. Vi kanske oroas av att en kärleksrelation kan ta slut, ett arbete ska upphöra, eller har någon närstående som inte är frisk. En omorganisation på arbetet­kan vara spännande och utmanande för en del men hos andra skapa osäkerhet, otrygghet och ohälsa. I hälsokorset hamnar vi då i fält ”A”.

Att vara frisk eller sjuk är medicinska bedömningar, medan hälsa är en subjektiv upplevelse. Upplevelsen av välbefinnande kan variera genom livet. I yngre år kan fysisk hälsa vara viktig för välbefinnandet, och krämpor kan därför minska välbefinnandet. En äldre människa kan däremot se att krämpor hör till åldern och därmed acceptera dem och trots allt uppleva att välbefinnandet är gott.

HÄLSA

23

Hälsan tiger still ”Var plåga har ett skri för sig, men hälsan tiger still”, skrev Erik Gustav Geijer i sin dikt ”Odalbonden” från 1811. ”Hälsan tiger still” är ett uttryck vi använder med betydelsen att så länge vi är friska, har ett arbete att gå till, trivs där vi bor, har familj och vänner som vi tycker om att vara tillsammans med, med andra ord tycker att livet i stort sett är bra, då funderar vi kanske inte på att alla dessa faktorer är kopplade till det vi kallar god hälsa. Hälsan tas för given. I hälsokorset skulle vi då hamna i fält ”B”.

Det är när något händer i livet som vi tänker på vår hälsa. Arbets­ löshet, skilsmässa, problem i skolan, en olycka eller sjukdom kan skapa oro och stress, som i sin tur påverkar den fysiska, psykiska, sociala och andliga hälsan. Sådana händelser påverkar också det sociala välbefinnandet eftersom orken att hålla kontakt med släkt, vänner och bekanta kan minska. I hälsokorset kan vi då hamna i fält ”A” respektive ”C”.

Holistiskt synsätt holistiskt synsätt

24

KAPITEL 1

Med ett holistiskt synsätt menas att det finns en helhetssyn på hälsan, något den grekiske läkaren Hippokrates förespråkade redan för 2 400 år sedan. Han menade att det fanns vetenskapliga för­ klaringar till sjukdomar, men också att miljöfaktorer, kosthållning och levnadsvanor påverkar hälsan (s. 36).

När vi skapar oss en bild av en persons hela livssituation, och hur den påverkar hälsan har vi ett holistiskt synsätt. Det ska vara balans mellan en persons förmåga, mål i livet och nuvarande livsvillkor.

Om förmågan eller möjligheten att förverkliga våra mål saknas kan det uppstå en mindre eller större upplevelse av ohälsa. Finns för­ mågan eller möjligheten att förverkliga målen finns det en större upplevelse av hälsa än om vi saknar förmågan eller möjligheten.

Exempel • Jag vill klara av den här utbildningen, grundläggande mål, för att få möjlighet att arbeta med det jag helst av allt vill göra, självförverk­ ligande mål.

• Jag vill lära mig hantera stress i olika situationer, grundläggande mål, för att förbättra mitt välbefinnande, självförverkligande mål.

Salutogent synsätt Aaron Antonovsky (1923–1994), professor i medicinsk sociologi, såg att det fanns mycket skrivet om varför människor blir sjuka.

Han ville i stället se vad som gör att en del människor behåller sin hälsa och förblir friska trots att de upplevt svåra påfrestningar och kriser i livet.

Varför klarar vissa människor att hantera stress och lidande bättre än andra? Med den utgångspunkten undersökte han, år 1970, två grupper av kvinnor; en grupp judiska kvinnor som hade suttit i koncentrationsläger, och dessutom upplevt tre krig i Israel, och en kontrollgrupp som inte hade samma bakgrund. Det han såg var att flera av kvinnorna som överlevt fångenskap och krig hade en relativt god fysisk och psykisk hälsa.

Han kom fram till att människor som kan hantera sin tillvaro, trots yttre påfrestningar och stress, har utvecklat en känsla av sammanhang, KASAM. Det vill säga att de ser sin tillvaro som begriplig, hanterbar och meningsfull. Forskning visar att dåliga livsvillkor och svåra kriser bemästras mer eller mindre väl av olika människor, men att människor med en stark självkänsla har lättare att se sammanhang i tillvaron.

KASAM

HÄLSA

25

Känsla Av SAManhang – KASAM

gr

fu llt

Be

gs

ip

nin

lig

t

Me

KASAM Hanterbart

Begriplighet står för att tillvaron är begriplig, det vill säga vi kan förstå situationen. Det måste finnas en känsla av att det som händer i livet är något som är relativt förutsägbart, och om oförutsedda händelser inträffar går det att förhålla sig till det som händer, och förstå det i efterhand.

Hanterbarhet är att ha förmågan att kunna åstadkomma något. Det handlar om i vilken grad vi upplever att vi kan möta de krav som ställs i olika sammanhang och kan hitta lösningar inför olika krav.

Att vi inte känner oss som offer för det som sker eller tycker att livet behandlar oss orättvist. Svåra saker händer i livet, men när de inträffar klarar vi av dem.

Meningsfullhet handlar om delaktighet, det vill säga att kunna se att vi själva medverkar i de processer som skapar vår tillvaro och våra erfarenheter. När vi tycker det är meningsfullt att försöka och ser vad som är viktigt i livet blir vi motiverade och engagerar oss känslomässigt. Även krav och problem kan vara värda att satsa på för att ge utveckling. När det inträffar svåra händelser i livet drar vi oss inte undan utan söker mening i det som sker och försöker komma igenom händelsen med integriteten i behåll.

Genom att ta fram och förstärka de faktorer som bidrar till hälsa så kan vi öka känslan av sammanhang och förmågan att styra olika situationer i våra liv, menar Antonovsky.

Läs mer i böckerna Hälsans mysterium (1991) eller Health, Stress, and Coping (1979) av Aaron Antonovsky.

26

KAPITEL 1

Salutogenes Antonovsky myntade begreppet salutogenes år 1978. Salutogenes betyder hälsans ursprung och är en sammansättning av latinets salus (hälsa) grekiskans genesis (ursprung).

Salutogent synsätt fokuserar på faktorer som bidrar till att en person har och kan bibehålla hälsa, så kallade skydds- eller friskfaktorer.

Motsatsen är ett patogent synsätt där fokus ligger på riskfaktorer, det vill säga vad som skapar sjukdom.

salutogent synsätt patogent synsätt

KASAM och de 17 stärkande faktorerna Det finns 17 stärkande faktorer som bidrar till att skapa begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Faktorerna finns ofta med från barn­domen men kan också utvecklas senare. De är indelade i indi­ vidfaktorer (inre faktorer) och omgivningsfaktorer (yttre faktorer).

Genom att ta fram och förstärka de faktorer som bidrar till hälsa så kan vi öka känslan av sammanhang och förmågan att styra olika situationer i våra liv.

HÄLSA

27

STÄRKANDE INDIVIDFAKTORER (Inre faktorer) God social kapacitet bygger på god empatisk förmåga. Det är en människa som bryr sig om och försöker förstå andra människor. Att vara socialt öppen, kunna samarbeta, vara intresserad av vad andra har att säga, uppträda lugnt, vänligt och öppet är egenskaper som kan utvecklas genom hela livet.

Positivt självförtroende handlar om att en tilltro till sin egen förmåga ger möjligheter att hantera svårigheter i tillvaron. Det är viktigt att föräldrar är medvetna om den stora betydelse de har i att stärka sina barns självkänsla och självförtroende. Skolans personal kan ge föräldrarna information om vad deras barn och ungdomar är bra på, och vad de kan göra för att stärka självförtroendet. I skolan möter barnen många olika ämnesområden och läraren kan därför medvetandegöra för föräldrar och barn vilka för­mågor och talanger deras barn har.

Inre självsäkerhet bygger på trygghet i vem man är och vad man står för.

Det är en förutsättning för att kunna ta ansvar för både sig själv och sin omgivning och är starkt relaterat till tilltron på sig själv. coping

Framgångsrik coping är att ha några fungerande strategier för att bemöta situationer som utlöser stress, samt fungerande sätt att hantera dem (s. 210).

Intelligens och kreativitet handlar om att kunna se att det finns ett eller flera områden där vi är starka och har en god förmåga inom några av de nio intelligenserna (logisk, visuell, kinestetisk, motorisk, språklig, social, inter­personell natur och existentiell intelligens).

Utveckla hobbyer. Självvalda hobbyer leder ofta till ökat självförtroende.

Grupptillhörighet kan ge ett gott stöd i motgångar.

locus of control

En inre “locus of control” är att ha kontroll över sitt eget liv, och att vara ansvarig för egna tankar och handlingar. Ett yttre ”locus of control” är att vi ser faktorer i omgivningen och andra människors handlande som orsak till att vi handlar som vi gör. Vi upplever att andra styr över våra liv.

Impulskontroll. Okontrollerad aggressivitet och känslosamhet leder ofta till besvärliga situationer som kan ge känslor av ånger och frustration. Det uppstår då situationer som är svåra att förutsäga och som därför skapar osäkerhet.

Hög aktivitet och energi är att känna att vi har kraft att ta tag i vår situation. Ett traditionellt sätt att skaffa själslig och mental energi är att motionera regelbundet.

Optimism och framtidstro är en tro på att vår tillvaro är värd att investera i. Det kan innebära att arbeta med visioner och positiva formuleringar.

28

KAPITEL 1

STÄRKANDE OMGIVNINGSFAKTORER (Yttre faktorer) Att hjälpa andra bidrar till ökat egenvärde, ökad självkänsla och självständighet. Det tillsammans blir skyddande och stärkande faktorer.

Ha betydelsefulla andra som står för det vi själva tror på. Någon eller några som är accepterade och är bra förebilder.

Kunna känna tillit och ha möjlighet att utveckla intima relationer. Det ger viktiga sociala buffertar som vi kan använda när vi har det jobbigt.

Ha klart definierade gränser och normsystem. En tydlig moral och ett normsystem, det vill säga veta vad omgivningen står för och också handla därefter. Det utgör ramen för de förväntningar som ställs på oss.

Förväntningarna är viktiga, eftersom det är utifrån dem vi väljer att prestera eller inte prestera.

Ha positiva föräldra- och barnrelationer. Aktivt jobba för att skapa respektfulla relationer mellan barn och föräldrar.

Ha klara förhållningsregler i hemmet. Att våga vara en vuxen som stimu­lerar barn och ungdomar att förhålla sig på ett vuxet sätt till olika frågor.

Kunna dela värderingssystemet med personer i omgivningen. Det skapar en samhörighetskänsla och en god stabilitet i relationer och gör tillvaron begriplig och hanterbar.

Fritt efter Kjell Hansson, professor emeritus, Familjeforum, Lund.

KAN DU NU? 1. Förklara uttrycket ”Hälsan tiger still”.

2. Ge exempel på inre respektive yttre faktorer som bidrar till att personer är vid god hälsa trots att de har varit eller är utsatta för stora påfrestningar och stress?

3. Vad är skillnaden på ett salutogent respektive ett patogent synsätt?

HÄLSA

29

ÖVNINGSUPPGIFTER STUDIEUPPGIFTER 1:1 Faktorer som påverkar hälsan 1. Skriv ner dina goda vanor som du vill behålla.

Jämför sedan dessa med dina studiekamraters.

2. Vad är välbefinnande för dig?

3. Vad är livskvalitet för dig?

4. Samtala med en studiekamrat om det ni skrivit på fråga 2 och 3.

1:2 Fysisk, psykisk, social och andlig hälsa 1. Hur kan du ytterligare förbättra din hälsa?

2. Andlig hälsa handlar om de existentiella frågorna; meningsfullhet, livsfilosofi, tro och livsenergi. Vad betyder dessa uttryck för dig för att du ska uppleva hälsa? Ge exempel.

1:3 Definitioner av begreppet hälsa 1. Vilka omfattas av WHO:s definition av begreppet hälsa?

2. Är det någon händelse i ditt liv som förändrat din syn på hälsa och välbefinnande? På vilket sätt i så fall?

3. Vad menas med begreppen hälsa och ohälsa?

4. Hur värderas välbefinnande och livskvalitet utifrån WHO:s, Nordenfelts och Johanssons teorier? Vad lyfts fram som viktigt i var och en av dessa teorier?

1:4 Olika sätt att se på hälsa 1. Vad menade Carl Roberts var viktigt i den personcentrerade terapin?

2. Var i hälsokorset placerar du uttrycket hälsan tiger still?

3. Hur kan ålder och/eller kön påverka hälsan?

30

KAPITEL 1

REFLEKTERA OCH DISKUTERA 1. Hur påverkar dans, musik, bio, teater eller konst dig?

2. a) Vilka behov måste vara tillfredsställda för att du ska uppleva hälsa och välbefinnande? b) Hur tror du att du skulle resonera om du var pensionär, hade en funktionsnedsättning, en allvarlig sjukdom, var fattig/rik eller l levde i ett krigsdrabbat land?

3. Hur tror du att livskvaliteten kan skilja sig mellan en person som har funktionsnedsättning och en som inte har det? Kan livskvaliteten vara minst lika hög?

4. Kan vi uppleva god livskvalitet utan att ha uppnått alla steg i Maslows behovstrappa?

5. a) Vad är livskvalitet och välbefinnande för dig? b) Vad kan orsakerna vara till de val du gjort?

6. Attityder och värderingar påverkar vår syn på vad vi tycker är rätt och fel. Vad anser du om följande personers rökvanor? a) William går hemifrån lite tidigare på morgonen för att hinna röka innan han kommer fram till skolan. Han går i grundskolan och vill inte visa sina föräldrar eller lärarna i skolan att han röker. b) Aminas och Tess föräldrar vet att flickorna röker, men eftersom de är 18 år, tycker föräldrarna att de inte ska lägga sig i flickornas egna beslut. c) Astrid är 82 år och har rökt under hela sitt liv, men hennes make Sture har slutat efter en stroke. Astrid röker bara under fläkten i köket eller utomhus. d) Herbert har rökt hela sitt liv men försöker minska på rökningen nu när han gått i pension.

Reflektera tillsammans med dina studiekamrater om de värderingar som finns bakom exempel a–d.

HÄLSA

31

ÖVNINGSUPPGIFTER BERÄTTELSE Upplevelse av hälsa Wilgot är 83 år och bor tillsammans med sin hustru. Han ser dåligt, har svårt att gå och äter medicin mot kärlkramp och diabetes. Wilgot och hustrun får ofta besök av barn, barnbarn och grannar. Wilgot är ofta på gott humör och pratar gärna om livet förr med dem som kommer på besök.

Helena arbetar som IT-ansvarig inom sjukvården. Tjänsten fick hon i hård konkurrens med andra. För att orka med det höga arbetstempot tränar Helena minst fyra dagar i veckan och har dessutom ökat träningen för att orka med den allt tuffare arbetsbelastningen. Det blir ofta en snabb lunch tillsammans med någon arbetskamrat som hon samtidigt kan prata jobb med. På kvällarna är hon, trots träningen, så trött att hon tackar nej till att umgås med sina vänner.

Göran har nyligen blivit arbetslös då företaget flyttade till annan ort.

Han fick erbjudande att flytta med men valde att stanna i hemorten för att barnen skulle få gå kvar i den skola de trivs i. Hustrun trivs på sitt arbete och vill inte flytta. De har många vänner och många fritidsakti­ viteter. Göran har ännu inte fått något nytt arbete. Ekonomin är sämre än tidigare, men familjen klarar sig relativt bra ändå eftersom de minskat på utgifterna. Göran är övertygad om att han snart kommer att få ett nytt arbete. Han kan tänka sig att pendla till arbetet och även lära sig nya arbetsuppgifter.

Lisa har arbetat 30 år i förskolan och har ont i rygg och leder. Sedan ett år är Lisa sjukskriven. Hon tycker att arbetsgivaren kunde ha underlättat arbetet, till exempel med fler möbler i vuxenstorlek och tid för pauser i jobbet. Hon känner sig ensam och går sällan ut eller bjuder hem vänner.

Maken har slutat lyssna på när hon beklagar sig över sin situation.

1. För in berättelserna om de olika personernas upplevelse av hälsa i hälsokorset.

2. Redogör för ditt ställningstagande.

3. Sammanför dina och dina studiekamraters placeringar av ovan­stående personer i ett gemensamt hälsokors. Jämför sedan era placeringar och dra slutsatser.

32

KAPITEL 1

ÖVA

Frisk

1. Var befinner du dig i hälsokorset? a) Anteckna vad du tänkte på när du satte ditt kryss.

Mår dåligt b) Är samtliga delar av välbefinnande med; din fysiska, psykiska, sociala och andliga hälsa?

Sjuk c) Var fokus mer eller mindre på något av områdena? d) Var det något område som du inte tänkte på?

e) Välj ett område som du behöver förbättra. Hur skulle det kunna åtgärdas?

Spara dina anteckningar för att återgå till dessa senare i kursen.

Mår bra

TA REDA PÅ 1. Vilka av de olika behoven som Maslow och Kenrick beskriver som kan bli uppfyllda a) i en förskola b) i en skola c) på fritidshemmet d) på ett äldreboende Välj ett av dessa alternativ. Samarbeta gärna i grupp med dina studiekamrater.

2. Testa ditt KASAM (se bilaga i boken).

➥

SAMMANFATTA Skriv ner tre tankar som du fått när du läste detta kapitel.

HÄLSA

33

”

Det är visserligen berömvärt att hjälpa de sjuka att bli friska, men lika berömvärt är att hjälpa de friska att bevara hälsan.”

Hippokrates, läkekonstens fader, 460 f.Kr.–370 f.Kr.

Hälsopedagogik ger kunskaper om hur man arbetar för att stödja människor att förbättra sin hälsa och livskvalitet.

Frågor om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor tas upp utifrån olika teorier och perspektiv. I boken förklaras hur man planerar, genomför, utvärderar och dokumenterar hälso­främjande aktiviteter. I denna andra upplaga finns ett nytt kapitel om vuxnas hälsa och i bokens bilaga ingår ett speciellt­­avsnitt kring källkritiskt arbete. Där hittar du också olika­­­tester samt massage- och avspänningsövningar.

Boken är skriven på lättbegriplig svenska och förstärker den studerandes inlärning genom att varje kapitel: • • • • •

inleds med en tydlig överblick av innehållet lyfter fram centrala ord och begrepp presenterar det centrala innehåll som är knutet till kapitlet är indelat i avsnitt som avslutas med Kan-du-nu?-frågor avslutas med övningsuppgifter som tränar olika förmågor.

Hälsopedagogik vänder sig till studerande på Vård- och omsorgsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet, men kan med fördel även användas vid Yrkeshögskolan samt vid utbildningar inom friskvård och hälsa.

Författare: Anna-Karin Axelsson, gymnasielärare och rektor.

ISBN 978-91-523-3117-0

ISBN 978-91-523-3117-0

(523-3117-0)

9 789152 331170