9789144107448 by Smakprov Media AB

ENKĂ&#x201E;TER Att formulera frĂĽgor och svar Magnus Hagevi & Dino Viscovi

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38960 ISBN 978-91-44-10744-8 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2016 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: freeiconspng.com Bild s. 19–20, 31–32 och 193–194: Hermin/shutterstock.com Printed by GraphyCems, Spain 2016

Innehåll

Inledning 9 Del I Historisk översikt 1 Omvälvande frågor och svar 21 En riskabel historia 22 Det var inte bättre förr 24 Upproret 25 Enkäternas intåg 27 Svensk forskning med enkäter 29 Del II Arbetsprocessen och hantverkets beståndsdelar 2 Operationalisering och variabelkonstruktion 33 Ett geografiprov – ett slags enkät 33 Variabelkonstruktion 36 Kompetens och kapital – två konkreta exempel 39 3 Frågeformulering 57 Kort, enkelt och begripligt 58 Facktermer, slang och tilltal 64 Några vanliga misstag 68 Andra problem 74 4 Svarsformulering 81 Öppna frågor eller fasta svarsmöjligheter 82 Olika sätt att formulera svarsmöjligheter 89 Udda och jämna skalor 100

I nn e h å ll

Index 112 Rangordning av svar 117 Verbaliserade svarsmöjligheter 120 Skalnivå 121 Symmetriska svarsmöjligheter 125 Mitten på skalan 127 Ledande frågor och svarsmöjligheter 130 Var konsekvent 134 5 Formulärets utformning 137 Enkätformulärets omslag 138 Följebrev 141 Instruktioner till svarspersonen 143 Tematisering av frågor 145 Grafik och läsbarhet 147 Frågeordning 152 Frågebatterier 157 Enkätens längd 159 6 Fältfasen – datainsamlingen 161 Urvalet 161 Populationsanalys 166 Pilotundersökning 168 Postenkäten som exempel på datainsamling 169 Gruppenkät 175 Digital enkät 176 Kodning och kodningsschema 179 7 Redovisning och rapportering 183 Tabeller och figurer 184 Tre modeller för disposition 191

I nn e h å ll

Del III Enkätundersökningen och framtiden 8 Ökat bortfall samt nya typer av urval och data 195 Minskad andel svarande 196 Faror och möjligheter 202 Big data 204 Referenser 207 Person- och sakregister 213

Frågeformulering

I föregående kapitel gav vi utifrån två tänkta undersökningar ett antal exempel på hur variabler av olika slag kan operationaliseras till enkätfrågor. I det här kapitlet går vi vidare och beskriver mer i detalj olika sätt att få fram frågor med god validitet, som alltså mäter vad vi avser att mäta, och som svarspersonerna därtill förstår på önskat sätt. Om somliga svarspersoner missuppfattar frågorna uppstår slumpmässiga fel och reliabiliteten blir lidande. Förenklat brukar enkätfrågor delas in i fyra breda kategorier. De kan behandla attribut och egenskaper, vilket exemplifierades i föregående kapitel med frågor om tekniktillgång (exempel 2.4) respektive ålder (exempel 2.1). Vidare finns frågor om beteenden och vanor, exempelvis internetanvändning i tid (exempel 2.5) eller frekvens (exempel 3.1). Frågor kan också inriktas mot människors åsikter och värderingar och slutligen mot deras kunskaper. Ibland hävdas det att åsikter och värderingar är den kategori som är svårast att mäta, och det kan vara på det sättet – se exempelvis kapitel 4, där många av exemplen handlar om att skapa relevanta svarsmöjligheter när det gäller åsikter ( jfr Wärneryd 1990). Men oavsett vilken frågekategori det rör sig om finns det en del generella saker att beakta när frågor ska formuleras. I detta kapitel börjar vi med de grundläggande riktlinjerna för att formulera enkätfrågor, för att sedan diskutera hur enkätkonstruktören

DEL

ska förhålla sig till facktermer, slang och tilltal. Vi avslutar kapitlet med några vanliga misstag vid frågekonstruktion och andra problem som kan uppstå samt ger tips på hur de ska undvikas.

Kort, enkelt och begripligt Det är aldrig enkelt att utrycka sig skriftligt så att det som avsetts att bli kommunicerat når fram till mottagaren. Oavsett vilken typ av text det gäller – mejl, jobbansökningar, uppsatser, böcker – tenderar de första försöken att vara otillräckliga: man krånglar till det eller är oprecis och mångtydig. Väldigt få personer har förmågan att direkt formulera sig entydigt och distinkt. För de flesta av oss tar det tid att hitta de rätta orden och formuleringarna för att på ett så effektivt sätt som möjligt förmedla det vi önskar. Redigering och bearbetning är därför en självklar del av allt skrivarbete, och det gäller kanske i ännu högre grad enkäter, där utrymmet är begränsat och där ”läsekretsen” ofta är heterogen, med varierande utbildning, ålder, modersmål och så vidare. I det följande ges enkla exempel på hur frågor kan underkastas stil istisk och semantisk bearbetning genom främst tre metoder:

■■ strykning av överflödiga ord ■■ förenkling av ordföljd ■■ byte av komplicerade ord till mer lättfattliga. Utöver detta ger vi allmänna råd och anvisningar som kan bidra till att några av de vanligaste formuleringsfelen i enkäter förhoppningsvis kan undvikas. Språkforskaren Erik Wellander sammanfattade en gång sitt stilideal med följande slogan: ”Skriv klart, skriv kort, skriv enkelt och skriv svenska.” Hans råd är ännu aktuella för alla som ska kommunicera med bredare publiker, enkätundersökare självfallet inkluderade. Om du arbetar med urval som ska representera befolkningen i stort kommer svarspersonernas språkliga färdigheter att vara väldigt varierande, och detsamma gäller deras föreställningar och åsikter om det som ska

K A P I TE L 3 F r åg e fo r mul e r ing

undersökas – liksom om avsändaren, undersökaren. En rekommendation är att sträva efter en avskalad och saklig stil som så många som möjligt för det första förstår och som för det andra gör så få människor som möjligt irriterade eller på andra sätt ovilliga att svara. Enkätformuläret må för forskaren vara ett mätinstrument och variablerna präglade av teoretiska begrepp. Men mottagaren, svarspersonen, ser inte variabler som operationaliserats utan konkreta frågor, ibland också om personliga saker, som ska besvaras utan alltför mycket tanke arbete. Att distribuera en enkät är när allt kommer omkring en kommunikationshandling: mottagaren ska känna sig respekterad och seriöst tilltalad. I detta ingår att svarspersonerna utan större ansträngning ska kunna förstå frågor och svar. Därför är det återigen viktigt att uttrycka sig övertygande, vilket också förutsätter ett formellt korrekt språk utan stavfel och liknande. I studien av IKT-kompetens, som presenterades i föregående kapitel, önskar vi veta mer om hur ofta människor faktiskt använder internet. Ett första försök presenteras i exempel 3.1.

EXEMPEL 3.1 Fråga om frekvens – första försöket

Hur frekvent under de senaste tolv månaderna anser du att du använt dig utav internet?

Dagligen

5–6 dagar 3–4 dagar 1–2 dagar Någon gång i veckan i veckan i veckan i månaden Mer sällan

Aldrig

Troligen finner de flesta läsare frågan tillkrånglad och rent av onaturlig. Vad kan då göras för att förbättra den? Det är tämligen uppenbart att den kan bli kortare genom strykning av överflödiga (så kallade redundanta) ord, och därtill enklare beträffande såväl ordföljd som ordval. Om vi börjar med det senare kan vi fundera på ordet frekvent, som de flesta

DEL

vuxna sannolikt förstår, men inte nödvändigtvis alla. Visserligen är det frekvens som ska mätas, det vill säga hur ofta något sker – observera skala ovan. Men eftersom enkäter mestadels vänder sig till en bredare grupp är det fördelaktigt att undvika yrkesjargong. I den aktuella frågan har formuleringen påverkats av forskarens metodologiska språk – håll svarspersonerna utanför det! När Erik Wellander uppmanar skribenter att ”skriva svenska” menar han att så kallade främmande ord bör användas med försiktighet, och just frekvens är exempel på ett främmande ord.1 Det är därför mer lämpligt att fråga hur ofta de svarande gör något. Uttrycket är lika exakt som frekvens men tillhör allmänspråket. Vidare är frasen anser du överflödig. Att det rör sig om en självskattning, där respondenten själv gör bedömningen, behöver inte framgå av själva frågan. Och slutligen, prepositionen utav ger ett talspråkligt intryck och bör inte användas i skriftspråk om det inte finns något särskilt skäl för det. Ett nytt försök visas i exempel 3.2.

EXEMPEL 3. 2 Fråga om frekvens – andra försöket

Hur ofta har du använt internet under de senaste tolv månaderna?

Nu är frågan något kortare och enklare, och ordföljden är rakare. Tids angivelsen, de senaste tolv månaderna, har flyttats längre bak i meningen och förhoppningsvis har den blivit något mer lättbegriplig och smidigare att läsa. Men ska man verkligen använda uttrycket tolv månader? Är det inte bättre att helt enkelt skriva det senaste året? Nej, kanske inte i det här sammanhanget, eftersom det senaste året kan missförstås. Vissa kan tolka det som innevarande år, medan andra förstår att det handlar just om de senaste förflutna tolv månaderna. Med den typen av oklarheter 1 Frekvens kommer av latinets frequentia, frequens, dvs. ”talrik”, ”vanlig”.

K A P I TE L 3 F r åg e fo r mul e r ing

försämras reliabiliteten; de slumpmässiga feltolkningarna ökar. Just den här gången kanske inte skillnaden är så betydande, men hade vi frågat om exempelvis hur många biobesök som gjorts det senaste året eller de senaste tolv månaderna, hade skillnaden kunnat vara avsevärd, i synnerhet om enkäten distribuerats under årets första kvartal. Går det att ta ytterligare steg för att förbättra frågan? I exempel 3.3 visas ännu ett alternativ.

EXEMPEL 3. 3 Fråga om frekvens – ett tredje alternativ

Hur ofta använder du internet en genomsnittlig vecka?

Det här är en alternativ frågestrategi, och utformningen kan i vissa sammanhang vara bättre. Svarspersonen får som tidigare själv göra en överslagsberäkning, med skillnaden att tidsrymden, en vecka, kan antas vara mer överblickbar. Konstruktionen passar bäst om enkäten vänder sig till tämligen regelbundna användare; den är inte lika lämplig om många kan antas använda internet bara någon gång då och då eller intensivt vissa perioder och inte alls andra. Det går att resa invändningar mot självskattningars validitet, det vill säga om det finns en överensstämmelse mellan det man avser att mäta och det som faktiskt mäts. Vad det här exemplet ger ett mått på är ju strängt taget inte hur ofta människor verkligen använder internet, utan hur ofta de uppger att de gör det. Och det är inte riktigt samma sak. Det är till exempel lätt hänt att den svarande gör en felbedömning. Fundera själv över hur ofta du ser på sport i teve. Under sommarmånaderna tenderar tevetittandet att gå ner i Sverige, medan det ökar under vinter månaderna. Stora evenemang som Olympiska spelen bryter vardagsrutinen – många människor ökar tittandet avsevärt när spelen pågår. Det är sålunda inte alldeles enkelt att uppskatta ett genomsnitt. Andra gånger, som när tidningsläsning mäts, kan prestige göra sig gällande;

DEL

en del människor vill gärna se sig som flitiga tidningsläsare, och därför finns en tendens till överrapportering, det vill säga att omfattningen av den verkliga läsningen överskattas. Med ytterligare andra saker som alkoholkonsumtion kan det förhålla sig tvärtom. Alla vill kanske inte uppge hur mycket de dricker, och inslag av självbedrägeri kan inte heller uteslutas. Uppföljningar visar dock att mätmetoderna i normalfallet träffar mer rätt än fel; beträffande självskattningar av medievanor ger de ganska tillfredsställande information om hur det faktiskt förhåller sig (Gustafsson & Weibull 1992). Låt oss nu ta ett annat exempel. Den här gången undrar under sökaren om svarspersonen verkar eller har verkat som idrottsledare. Ett första utkast kan lyda som i exempel 3.4.

EXEMPEL 3.4 Fråga om idrottsledarskap – första försöket

Är du för närvarande aktiv som idrottsledare eller har du tidigare i ditt liv varit detta? ¨ Ja ¨ Nej

Här går det snabbt se att frågan har några överflödiga ord. Den är visser ligen inte särskilt svår att förstå och den är någorlunda tydlig. Men det gäller som vi redan slagit fast att försöka göra enkätfrågorna korta och effektiva, inte minst av utrymmesskäl. Det är i normalfallet svårt att få plats med alla frågor. Varje sparad rad brukar visa sig vara mycket värdefull vid slutredigeringen av pappersenkäter. Kortare frågor kan också ge ett luftigare intryck och få mottagarna mer svarsmotiverade. Uttrycket för närvarande kan sålunda anses onödigt, liksom frasen i ditt liv. Antalet ord kan minskas ytterligare. I exempel 3.5 finns ett nytt förslag.

K A P I TE L 3 F r åg e fo r mul e r ing

EXEMPEL 3. 5 Fråga om idrottsledarskap – andra försöket

Är du eller har du varit aktiv som idrottsledare?

Om det finns en önskan att vara ännu lite tydligare, går det att lägga till adverbet tidigare utan att frågan blir onödigt lång (se exempel 3.6). Alltför informationstäta och lakoniska frågor kan nämligen också vara svårlästa – det är alltid en fråga om balans mellan tillräcklig informationsmängd och effektivitet.

EXEMPEL 3.6 Fråga om idrottsledarskap – tredje försöket

Är du eller har du tidigare varit aktiv som idrottsledare?

Innebörden är i stort sett densamma som i det första försöket, men frågan är med denna bearbetning något klarare och ordföljden förenklad. Ordet idrottsledare kan möjligen behöva preciseras. Det är inte fel att inom parentes exemplifiera vad som åsyftas: tränare, lagledare, instruktör. Ett nytt förslag ges i exempel 3.7.

EXEMPEL 3.7 Fråga om idrottsledarskap – med precisering

Är du eller har du tidigare varit aktiv som idrottsledare (t.ex. tränare, lagledare, instruktör)?

DEL

Uppmärksamma läsare har förmodligen funderingar på om det inte i exemplet ställs två frågor i en. Med nuvarande konstruktion blandas personer som varit aktiva med dem som är aktiva och vice versa. Är det inte något som bör undvikas? Detta är helt riktigt, invändningarna är korrekta (mer om detta längre fram i kapitlet; se exempel 3.10), men här tänker vi oss att det väsentliga är huruvida respondenterna haft befattningen i fråga. Om det bedöms vara relevant för undersökningen att göra en åtskillnad kan det lösas med svarsalternativ, som i exempel 3.8.

EXEMPEL 3.8 Fråga om idrottsledarskap – med svarsalternativ

Är du eller har du tidigare varit aktiv som idrottsledare (t.ex. tränare, lagledare, instruktör)? ¨ Ja, jag är aktiv idrottsledare ¨ Ja, jag har tidigare varit idrottsledare ¨ Nej, jag är inte och har aldrig varit aktiv som idrottsledare

Så här långt har skrivprocessen behandlats, hur vi bearbetar frågor genom att förenkla ordföljd och ordval och hur vi genom strykningar kan göra frågor mer begripliga och tydliga, och faktiskt också mindre skrymmande. Språklig medvetenhet och omsorg är inget självändamål eller något bara för esteter. Med noggrant utformade frågor ökar chanserna att motivera fler människor att besvara hela enkäten och att uppnå tillfredsställande validitet och reliabilitet.

Facktermer, slang och tilltal Teoretiska begrepp hjälper oss att tänka klarare, det har vi slagit fast. Men i normalfallet bör de för forskningen oundgängliga begreppen inte göra sig påminda i själva enkätformuläret och i de frågor som ställs. Det är till exempel inte särskilt lämpligt att direkt fråga journalister om hur deras professionella ideologi är beskaffad eller allmänheten 64

K A P I TE L 3 F r åg e fo r mul e r ing

om EU-kommissionens legitimitet. Inte heller verkar det välfunnet att låta människor göra en skattning av sitt sociala kapital – eller för den delen sin IKT-kompetens från föregående kapitel. De flesta människor vet helt enkelt inte vad ord som dessa betyder, i synnerhet inte i deras specifika vetenskapliga innebörder. Begrepp måste, som tidigare sagts, brytas ner och stöpas om till vanligtvis flera och för de svarande enkla och lättfattliga frågor. I så måtto är mätning något indirekt. Frågor om konkreta ting tjänar som indikatorer på abstrakta egenskaper. Också vetenskapliga begrepp som konventionaliserats och blivit en del av allmänspråket kan med fördel utelämnas i enkätfrågor, exempel vis ord som attityd, norm, stereotyp, profession och kluster. Om undersökningen behandlar attityder till olika företeelser är det bättre att direkt fråga vad respondenterna anser, vad de har för åsikt eller hur de värderar dem. Och i stället för att tala om profession är det rimligare att använda ord som yrke eller arbete. Vidare kan det finnas goda skäl att fundera över vardagliga uttryck och slang innan de används. En grupp forskare som undersökte skol elever med gruppenkäter i klassrummen frågade – i en vällovlig ambition att formulera sig på elevernas eget språk – om det var tillåtet att ”sticka ut” på skolan. Med detta menade de något i stil med att vara självständig och våga avvika från gruppnormen, till exempel genom att göra självständiga val i fråga om kläder, stil eller intressen. Men vid uppföljande samtalsintervjuer visade det sig att långt ifrån alla elever hade uppfattat frågan på det sättet. Inte så få hade tolkat den mer bokstavligt: att den syftade på huruvida det var tillåtet att lämna skolan och skolgården under schemalagd tid eller inte. Strävan att hitta ett vägvinnande språk var hedervärd, men i det här fallet gick det alltså fel. Ordvalet gjorde frågan tvetydig, och det var omöjligt att i efterhand veta vad svaren avsåg. De många slumpmässiga mätfelen – den låga reliabiliteten – gjorde därför att den uteslöts. I allmänhet är det säkrast att undvika slang och formelartade uttryck – tänka utanför boxen, ha koll på, ligga i pipelinen, kritisk massa eller vabba – eftersom dessa är mer tillfälliga i språket och inte allmänt spridda och därför kan antas bli missuppfattade eller helt enkelt inte

DEL

förstås. ”Vabba” är ett verb som bildats efter förkortningen VAB, vård av sjukt barn, och har med föräldraförsäkringen att göra. Men det är inte säkert att ens alla småbarnsföräldrar känner till uttrycket. Många förväntar sig därtill inte att ett språkbruk som detta ska uppträda i skrift och användas av forskare eller utredare. Facktermer eller yrkesspecifika ord kan vara funktionella i vissa sammanhang. Om enkäten är riktad till människor som behärskar en professionell diskurs, ett fackspråk, exempelvis medicinskt utbildad personal som sjuksköterskor eller läkare, går det självfallet att använda väl etablerade termer som journalföring, anamnes och antibiotika. Fackspråket är som regel precist i sin innebörd, och därför lämpligt. Vid korrekt användning kan ett yrkesspecifikt språk därtill stärka förtroendet för dem som genomför undersökningen: avsändarna uppfattas som initierade, kunniga och seriösa. Men det gäller verkligen att göra rätt. Om diskursbehärskningen inte är fullständig, riskerar trovärdigheten i stället att minska, och med detta människors vilja att svara noggrant eller kanske att över huvud taget svara. De flesta har lärt sig att det är bra att variera sitt språkbruk när de skriver. Redan i tidig skolålder brukar vi bli instruerade att inte börja varje mening med ”jag” eller att mekaniskt använda frasen ”och sedan”. Ett sätt att skapa språklig variation är att utnyttja synonymer. När det gäller nyckelord i en enkät är emellertid försiktighet med detta att föredra. Ställs frågor om Sveriges riksdag är det bra att hålla sig till den formuleringen, och helst den kortare formen, riksdagen. Däremot bör variationer och omskrivningar som parlamentet, folkrepresentationen, den lagstiftande församlingen och liknande uteslutas, eftersom detta kan leda till osäkerhet och missförstånd. Entydighet är i ett sådant sammanhang viktigare än variation. I en enkät måste man nästan med nödvändighet använda personliga pronomen, vanligtvis du. De nyss exemplifierade liksom de kommande frågorna i det här kapitlet innehåller alla pronomenet du. I Sverige duar vi varandra i de flesta situationer. Men ni-formen används faktiskt i vissa sammanhang. Det är möjligt att det finns situationer där ni-formen är den lämpligaste, också i enkäter. Det skulle kunna låta som i exempel 3.9. 66

K A P I TE L 3 F r åg e fo r mul e r ing

EXEMPEL 3.9 En fråga där ”ni” används som tilltal

Anser ni att Sverige ska gå med i försvarsalliansen Nato?

Frågan blir förmodligen korrekt uppfattad av de flesta – även om någon kanske undrar vilket kollektiv pronomenet ”ni” refererar till – men ordvalet kan också uppfattas som konstlat och distanserande. Vissa undersökare tycker ändå att du-tilltalet blir en smula för informellt, och av det skälet använder de genomgående versal begynnelsebokstav, de skriver alltså Du. Det finns många människor i Sverige som inte har svenska som modersmål, omkring 15 procent, och ute i världen är ni-tilltal (eller motsvarande) mycket vanligt i officiella sammanhang. Enstaka gånger kan det alltså vara på sin plats att skriva ”Du” med versaler. Det kan sägas att många läsare förmodligen inte ens uppmärksammar skillnaden mellan ”du” och ”Du”, men när somliga gör det kan detta vara skäl nog att välja versaler. Lägg avslutningsvis märke till att Nato föregås av en apposition, en förklarande bestämning, försvarsalliansen – detta för att vara pedagogisk och undvika missförstånd. Med digitala enkäter är det lättare att nå personer utanför Sveriges gränser. Det går därför numera att få till stånd komparativa studier med jämförelsevis små resurser, vilket är förträffligt. Men det förutsätter att man behärskar språken och deras pragmatik. Att informera sig om tilltalsformer blir viktigt. I Tyskland är det till exempel självklart med ni-tilltal i en enkät. Formalitetsgraden i det offentliga språket är betydligt högre än hos oss, vilket enkätkonstruktören måste beakta.

DEL

Några vanliga misstag God och medveten språkbehandling, har vi sagt, är en nödvändig förut sättning för en fungerande enkät, men det är ändå inte tillräckligt. För trots att många lägger ner tid på att förfina sina frågor brukar en del problem kvarstå. Närmast behandlas några förhållandevis vanligt förekommande fel.

Två frågor i en Vi människor tenderar att tänka tematiskt och lägga ihop saker. I vardagslag är det många gånger praktiskt att säga ”mat och dryck”, ”konst och musik” eller ”fru och barn” men sådant kan ställa till det när enkätfrågor ska formuleras. Att behandla en sak i taget är kort sagt A och O, vilket inte sker i exempel 3.10.

EXEMPEL 3.10 Två frågor i en

Hur stort är ditt förtroende för regering och riksdag?

Det är lätt att falla för frestelsen att fråga generellt genom att exempli fiera. Ytterst är undersökaren förmodligen ute efter att undersöka demokratins eller i alla fall de folkvalda beslutfattarnas legitimitet. Och ytligt sett tycks frågan kunna fånga människors allmänna förtroende för landets viktigaste politiska organ. Men ganska omgående ser vi att den behandlar regering och riksdag på en och samma gång, vilket bör undvikas. Det går ju utan vidare att föreställa sig personer som har stort förtroende för riksdagen som institution, men som ogillar den nuvarande regeringen. Vad som får respondenten att svara på det ena eller andra sättet förblir oklart. Frågan måste därför delas upp på två, som i exempel 3.11.

K A P I TE L 3 F r åg e fo r mul e r ing

EXEMPEL 3.11 Frågan uppdelad i två

Hur stort förtroende har du för riksdagen? Hur stort förtroende har du för regeringen?

Också andra förfelade sammanslagningar kan inträffa. Frågan i exempel 3.12 är riktad till föräldrar med barn i förskolan, men vems uppfattning är det egentligen som ska komma till uttryck i svaret: svarspersonens eller hela familjens?

EXEMPEL 3.12 Oklart vem som tilltalas i frågan

Är du och din familj över lag nöjda med barnomsorgen?

Man kan tänka sig att barnet eller barnen är väldigt fästa vid sin förskola, medan föräldrarna har vissa invändningar. Det kan också vara så att föräldrarna har sinsemellan motsatta uppfattningar. Också här måste endast en i taget behandlas. Man kan också välja att enbart fråga: ”Är du över lag nöjd med barnomsorgen?” Då fungerar det bättre. Men håll i minnet att även om frågan skulle delas upp, så informerar enkäten i strikt mening uteslutande om respondentens åsikt eller bedömning av förskolan, inte om huruvida förskolan faktiskt är bra för barnen.

Påståenden och negationer På engelska, och ibland också på svenska, används ordet item i enkätsammanhang (engelskans item betyder ungefär punkt eller ämne, som när vi talar om en punkt på en dagordning). Det är sakligt sett en mer korrekt term än svenskans ”fråga”, eftersom alla enkätfrågor inte

DEL

behöver vara uttryckta i frågeform. De kan mycket väl formuleras som påståendesatser. I exempel 3.13 ombeds den svarande att ta ställning till ett påstående, vilket av somliga kan uppfattas som kontroversiellt.

EXEMPEL 3.13 Ett (kontroversiellt) påstående

Religion ger mig negativa känslor. Instämmer helt

Instämmer delvis

Varken eller

Instämmer i stort sett inte

Instämmer inte alls

Källa: Survey (2014).

I detta påstående kan svarspersonen instämma helt eller delvis re spektive ta avstånd (inte instämma) helt eller delvis. Dessutom finns ett mittenalternativ som innebär att svarspersonen varken håller med eller tar avstånd. Påståendet – att religion ger negativa känslor – är inte neutralt, utan partiskt, det uttrycker en åsikt, något som möjligen kan förvåna somliga, som tänker sig att frågor måste vara åsiktsneutrala. För att visa respondenterna att även avsändaren, enkätkonstruktören, är högst medveten om att det handlar om en värdering, är det en fördel att förse frågan med någon form av inramning eller ingress. Ibland kan det stå: ”Här följer åsikter som har förekommit i debatten. Vilken är din åsikt om var och en av dem?” I exemplet från Survey 2014 om religion (3.13), föregicks påståendesatserna av raderna: ”Det kan finnas skäl till att vara kritisk till religion. Vilken är din inställning till följande påståenden?” Ibland är upptakter av det här slaget nödvändiga för att inte överraska svarspersonerna på ett negativt sätt. Dock bör de inte vara för mångordiga eller ta för mycket uppmärksamhet i anspråk, eftersom även detta kan göra att respondenterna tröttnar och inte svarar på enkäten. Om det krävs längre utläggningar för att kunna ställa en fråga är den förmodligen inte formulerad på rätt sätt. 70

K A P I TE L 3 F r åg e fo r mul e r ing

I attitydskalor innehåller svarsalternativen i allmänhet två negerande alternativ, till exempel i formen: ”Instämmer i stort sett inte” och ”Instämmer inte alls”. Sådana skalor är i allmänhet välfungerande. Men det är värt att utfärda en lätt varning för att då använda negationer – ord som inte, icke och ej – även i påståendesatserna (se exempel 3.14).

EXEMPEL 3.14 Negation i påståendesats 1

Sverige bör inte söka medlemskap i Nato. Instämmer helt

Instämmer delvis

Varken eller

Instämmer i stort sett inte

Instämmer inte alls

Den svarande kan inte sägas ha ställts inför något oöverstigligt begriplighetsproblem, men det finns definitivt en risk för missförstånd. Först måste vederbörande verkligen se att påståendet är negerat, och om hen är av annan uppfattning än påståendet – det vill säga tycker att Sverige bör ansöka om Nato-medlemskap – ska negationen negeras, det vill säga svaret ”Instämmer inte alls” ska kryssas för. Detta är onödigt komplicerat och riskerar att missuppfattas. En rekommendation är alltså att avstå från negationer i frågan eller påståendet om det finns negationer i svarsalternativen. I det här fallet vore det bättre att skriva: ”Sverige bör söka medlemskap i Nato.” I exempel 3.15 presenteras ett påstående som är behäftat med en likartad problematik. EXEMPEL 3.15 Negation i påstående sats 2

Det är inte statens ansvar att garantera människor arbete.

Magnus Hagevi (t.h.) är professor i statsvetenskap och ledare för Surveyinstitutet vid Linnéuniversitetet. Han forskar om politiskt beteende, partier och religionssociologiska frågor. Dino Viscovi (t.v.) är lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Linnéuniversitetet. Han forskar om nyhetsjournalistik, publik och medieanvändning.

ENKÄTER ATT FORMULERA FRÅGOR OCH SVAR Enkäten är ett väletablerat redskap för både forskare och praktiker. De flesta vuxna får ofta fylla i formulär av olika slag, i de mest skiftande sammanhang. Hur utformar man då en enkät? Ett bra enkätformulär ska vara tydligt, överskådligt och enkelt att fylla i, och det får inte ta för mycket tid i anspråk. Dessutom ska enkäten ge undersökaren tillförlitlig och bearbetningsbar information tillbaka. Den här boken är en introduktion till konsten att göra enkäter, oavsett om de ska tryckas på papper eller distribueras digitalt. Den beskriver hur allmänna frågor kan preciseras och omvandlas till fungerande enkätfrågor och svarsalternativ. Författarna ger råd om i vilken ordning frågor bör ställas, hur formuläret kan utformas grafiskt och hur datainsamlingen lämpligen läggs upp. Allt för att undvika missuppfattningar, minimera fel och för att få många ifyllda formulär tillbaka. De praktiska råden inramas av en skildring av enkätens pionjärer i Sverige och en diskussion om enkätens framtid i ett alltmer digitaliserat samhälle. GREPPBAR METOD är en serie böcker om olika sätt att bedriva forskning. Från forskningsfråga till slutsats. Skrivna av erfarna forskare. För dig som är nyfiken. På nya tillvägagångssätt och gamla beprövade metoder. På nya insikter om samhället och hur man kan göra det komplexa och oöverskådliga greppbart. Art.nr 38960

studentlitteratur.se