9789140665249

Social och emotionell kompetens

Social och emotionell kompetens

A R T i skolan

A R T i skolan Strategier, strukturer och verktyg för att hantera svårigheter och uppnå ett långsiktigt lärande

Sara Larsdotter

A R T, Aggression Replacement Training, är en kliniskt och vetenskapligt beprövad metod som har visat sig ge mycket goda resultat. Metodens huvudmoment är social färdighetsträning, känslokontrollträning och moralträning. A R T syftar till att ersätta beteenden hos eleverna som ger negativa konsekvenser med alternativa och mer effektiva metoder.

A R T i skolan har två huvuddelar. I den första delen ges en introduktion till A R T som metod och här presenteras de 50 sociala färdigheter som ingår i A R T. Här beskrivs även känslokontrollcykeln och moralträning. I nästa del introduceras A R T tillämpad i skolan, med fokus kring hur de olika momenten kan användas för att lära eleverna mer om sig själva och sina känslor och reaktioner. Här finns förslag på ett komplett tio-veckors introduktionsprogram i A R T, färdigt att använda i skolan.

Författaren Sara Lars­­dotter är i grunden lärare, men grundade för ca 10 år sedan A.R.T. Institutet AB, där hon arbetar med tillämpning av metoden på behand­lingshem och i skola.

Därutöver är hon utbildare av A R T-instruktörer och en ofta anlitad föreläsare.

Epago ger ut inspirerande och utvecklande litteratur för lärare och skolledare inom områdena

• • • •

Pedagogiska trender och metoder Specialpedagogik Inspiration och personlig utveckling Skolutveckling

• • •

Portfolio / IUP Social och emotionell kompetens Digital kompetens

ART i skolan Strategier, strukturer och verktyg för att hantera svårigheter och uppnå ett långsiktigt lärande

Innehåll

1. Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

Del 1

2. Introduktion av A R T

2.1 Introduktion av A R T .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 2.1.1 Bakgrund

9

2.1.2 Tillämpningsområden

10

2.1.3 Värdegrundsarbete

12

2.1.4 A R T i skolan

15

2.2 De 50 sociala färdigheterna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 2.2.1 Instruktioner och förberedelser

21

2.2.2 Genomförande av rollspel

25

2.2.3 Att väcka intresse för rollspel

30

2.2.4 Färdigheter

34

2.3 Känslokontroll – stressade skolsituationer .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 2.3.1 SBK 2.3.2 Känslokontrollkedjan

97 101

Innehåll

3

2.4 Moralträning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 2.4.1 Bakgrund

107

2.4.2 Moraldiskussionen

108

2.4.3 Exempel

110

2.4.4 Empatiträning

112

2.4.5 Sammanfattning

114

2.5 Familjens betydelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 2.5.1 Bakgrund

116

2.5.2 Hur ser elevernas familjesituation ut?

117

2.6 Miljöns betydelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121 2.6.1 Syftet med miljötänkandet

121

2.6.2 Konsekvenser och belöningar

123

2.6.3 Fysisk miljö

125

Del 2

3. Praktisk tillämpning i skolan

3.1 Kartläggning av elevernas sociala situation och sociala kompetens .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128 3.1.2 10-veckors introduktionsprogram för A R T i skolan

130

3.1.3 Fortsatt tillämpning av A R T

150

Bilagor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 152 Bilaga 1 50 sociala färdigheter Bilaga 2 Känslokontrollcykeln Bilaga 3 Checklista 1 Kartläggning Bilaga 4 Checklista 2 Kartläggning

4

Innehåll

Introduktion av A R T

2.1

2.1.1

Bakgrund

A R T (Aggression Replacement Training) har sin grund i kognitiv beteendeterapi. Kognitiv beteendeterapi grundar sig på forskning och teoribildning inom inlärningspsykologi, kognitionspsykologi och socialpsykologi. Begreppet kognitiv beteendeterapi anger att tonvikten ligger på samspelet mellan individen och omgivningen, här och nu. A R T (Aggression Replacement Training) utgör en specifik dimension inom kognitiv beteendeterapi.

Metoden har utvecklats främst av Arnold P Goldstein, som redan under 1970-talet började arbeta med social färdighetsträning, för att sedan under 1980- och 1990-talen utveckla metoden vidare med övriga komponenter. Arbetsmetoden är vetenskapligt och kliniskt beprövad, och syftar till att ersätta negativa reaktioner och handlingar med mera effektiva beteenden. Barn, ungdomar och vuxna saknar ibland vissa grundläggande sociala färdigheter, vilket medför kommunikations- och kontaktsvårigheter. För att komma till rätta med dessa problem arbetar man i A R T med tre huvudmoment: ■ Social färdighetsträning där 50 färdigheter tränas genom rollspel ■ Känslokontrollträning/konflikhantering ■ Moralträning, bl a genom diskussioner kring moraliska dilemman.

Introduktion av A R T

9

Ovanstående moment utvecklas ytterligare i bokens senare delar.

Ytterligare komponenter inom A R T, så som metoden har utvecklats av Goldstein i ”Prepare-programmet”, är: ■ ■ ■ ■ ■

Situationsuppfattning Empatiträning Stresshantering Problemlösning Belöningssystem för att befästa positiva beteenden.

2.1.2

Tillämpningsområden

I första hand är A R T en bra metod för att arbeta med individer som har svårt att hantera sociala situationer, konflikter eller som är särskilt krävande. Det har även visat sig vara en väl fungerande metod för yngre barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsproblem som t ex ADHD eller Aspergers syndrom, samt för introverta barn och ungdomar. Inom ramen för denna bok används metoden i första hand som ett verktyg för elever med koncentrationssvårigheter, elever med ångest inför skolsituationen, elever som känner stress i skolan och elever som på annat sätt inte fungerar i skolans vardag, då metoden i A.R.T. Institutets skolverksamhet har visat sig vara framgångsrik.

Den sociala färdighetsträningen har en viktig funktion i att lära eleverna ett uppträdande som fungerar i interaktionen med andra. Att detta är viktigt för elevernas utveckling befästs bl a av Socialstyrelsen, i skriften ”Grundbok – Barns behov i Centrum (BBIC)”, publicerad i april 2006:

10

Introduktion av A R T

’’

Samstämmiga studier från främst socialpsykologin har visat att gott uppträdande och yttre framtoning är en tillgång för att klara sig i vuxenlivet, vilket gäller såväl barn som vuxna.

Området är ofta underskattat av socialtjänsten, trots att det är av central betydelse. Barn och unga som lever med föräldrar som har problem med missbruk, psykisk sjukdom eller där det förekommer familjevård, har ofta fått alltför lite hjälp att handskas med frågor som rör yttre framtoning eller hur de ska uppföra sig i olika sammanhang. Detta kan leda till att de genom sitt beteende omedvetet kan provocera eller förolämpa andra människor. Unga som lämnar samhällsvården har heller inte alltid fått nödvändig vägledning inom området. Barn och unga behöver lära sig att förstå vilket intryck de ger sin omgiv­ ning utan att för den skull gå in i en överdriven anpassning.”

Att klara av de mest grundläggande sociala färdigheterna ger också eleverna en större chans att få den hjälp i skolsituationen som de ofta behöver.

Känslokontrollträningen syftar till att ge eleverna redskap för självkontroll för att hantera och uttrycka känslor på ett adekvat sätt och för att minska antalet destruktiva aggressions- och störningstillfällen, medan moralträningens syfte är att öka elevernas förståelse för hur deras beteenden påverkar andra. Med dessa tre grundpelare inom A R T som utgångspunkt kan eleverna och läraren gå vidare med övningar av mera situationskaraktär, såsom träning i stresshantering, problemlösning, empatiträning och situationsuppfattning.

Tonvikten kommer fortsatt att läggas just vid sådana övningar anpassade till skolsituationen.

Introduktion av A R T

11

Empiriska studier har visat att vart och ett av delmomenten i A R T ger bra resultat. När de kombineras blir resultaten ännu starkare, vilket i sig gör att resultatet kan bli mera varaktigt. Metoden är därför att betrakta som en så kallad multimodal metod.

2.1.3

Värdegrundsarbete

Vad är viktigt för att en skola ska bli en trygg och lugn arbetsplats för våra elever i dag?

Vi tror att en gemensam värdegrund är en förutsättning för ett bra och effektivt skolarbete. Det är då viktigt att alla som är verksamma i skolan – elever som lärare – har del i värdegrundsarbetet.

A R T erbjuder en strukturerad och tydlig modell för att skapa denna värdegrund. På samma sätt som A R T-lektionerna har sina givna regler bör skolan ha sina givna regler för elevernas beteende mm.

En utgångspunkt för ett värdegrundsarbete är att ställa sig frågan vad vår skola står för: ■ ■ ■ ■ ■

Respekt?

Tillit?

Samarbete?

Ansvar?

Lojalitet?

Det finns oändligt många ”värdeord”, och det är viktigt att de ord man till sist enas om har en betydelse som alla är överens om. Den viktigaste delen i värdegrundarbetet är därför att diskutera vad de ord man väljer har för betydelse just för den aktuella gruppen, och att man konkretiserar värdegrundsorden i gemensamma regler och ett gemensamt förhållningssätt.

12

Introduktion av A R T

Vidare måste man fråga sig vilken typ av problem som vi stöter på i skolan, så att alla har en samsyn kring vilka de faktiska problemen är.

■ ■ ■ ■ ■ ■

Elever som bråkar i korridorerna?

Elever skriker och beter sig illa mot varandra?

Elever som mobbar och mobbas?

Elever som stör lektionerna i största allmänhet?

Elever som ”försvinner” i gruppen?

Elever som är ledsna och ångestfyllda?

På samma sätt som ett bra föräldraskap bl a bygger på att sätta gränser och tala om vad som är acceptabelt och inte acceptabelt bör man i skolan ha tydliga regler kring vad man får och inte får göra. På samma sätt som föräldrar fostrar sina barn utifrån hur de vill att barnen ska bli som vuxna bör skolan utgå ifrån hur eleverna ska uppträda och fungera i samhället efter skoltiden.

I värdegrundarbetet är det lätt att fokus hamnar på att rätta till problem och hitta regler för att undvika konflikter och få ordning och reda. Lika viktigt är dock att i värdegrundsarbetet lyfta fram det som skolan, lärarna och eleverna är bra på, och se till att befästa detta i de värdeord och regler som man till slut kommer överens om.

Vi tillämpar följande grundläggande principer i skolarbetet: ■ Att se eleven ur ett salutogent perspektiv ■ Utarbeta individuella utvecklingsplaner för att möta varje enskild elev där den individen är ■ Ändra en negativ självbild till en positiv – vända hopplöshet till hoppfullhet ■ Multimodala inlärningsmetoder – att kunna uppleva och utveckla med alla sina sinnen.

Introduktion av A R T

13

Känslokontroll

2.3

– stressade skolsituationer

När man i A R T-sammanhang talar om känslokontrollträning menar man traditionellt i första hand en träning i att hantera aggression t ex i form av utåtriktat våld. I skolsammanhang förekommer givetvis även sådana situationer, men vanligare är enligt vår mening att eleven upplever ångest och frustration inför skolsituationen. A R T-metodiken kan då vara ett verktyg för att få eleven att klara av skolsituationen genom att ”komma förbi” de känslomässiga blockeringar som framkallar ångesten eller frustrationen.

Vad är det då som kan skapa ångest, aggression och frustration i skolan? Vi träffar ofta elever med dåliga skolerfarenheter, många gånger i form av elever med behov av särskilt stöd, men som i skolan inte har kunnat få sådant stöd i tillräcklig omfattning. En redan dålig självbild bekräftas ofta med ständiga misslyckanden i skolsituationen, vilket ytterligare förstärker den dåliga självbilden.

’’

Ilska betraktas här som ett resultat av en känslomässig stress­ reaktion. Det vill säga, ilskan är en reaktion på upplevda krav från omgivningen – oftast obehagliga, psykosociala händelser… ilska ses som en kombination av fysisk upphetsning och kognitiv tolkning av den upphetsningen som ilska… Ilska uppstår genom speciella tolkningar av motgångar. Yttre omständigheter skapar ilska endast genom den innebörd som individen tillskriver dem.”

Novaco s 252-253

90

Känslokontroll – stressade skolsituationer

Huvudmålen med känslokontrollträning kan sägas vara: ■ Att antalet destruktiva aggressionstillfällen ska minska, och ■ Att ge redskap för självkontroll för att hantera känslor och se till att möjligheten till alternativa lösningar ökar.

Brister i att hantera sina känslor

➞

Eleven tappar ofta kontrollen och blir aggressivt utåtagerande.

Känslokontrollträning

➞

Eleverna får lära känna sin egen aggressivitet och bli medveten om andras känslor. Genom rollspel får de konkreta verktyg för att hantera svåra situationer.

Inom A R T används i första hand dels en analysmodell, SBK, dels en metod för att lära eleverna att ta kontroll över sina känslor, den så kallade känslokontrollkedjan, eller känslokontrollcykeln. Dessa moments beskrivs nedan.

2.3.1

SBK

Goldstein talar om SBK som en enkel beteendeanalys bestående av: S Stimuli/Startsignal B Beteende K Konsekvens Analysen kan schematiskt beskrivas enligt följande: Startsignal Vad ledde fram till beteendet?

➞

Beteende Vad gjorde Du?

➞

Konsekvens Vad blev konsekvensen?

Känslokontroll – stressade skolsituationer

91

I skolan kan läraren använda följande modell för att analysera olika störande moment i klassen: Startsignal Vad startar tjafs, bråk, ångest, oro i klassen? Vad gör att någon drar sig undan?

➞

Beteende Någon slåss, skriker, lämnar rummet i affekt, blir tyst, gråter

➞

Konsekvens Oreda, dålig stämning, sämre inlärningsförutsättningar, dåliga attityder

Läraren kan också använda samma modell för att analysera vad det är som ger upphov till positiva effekter i klassen: Startsignal Vad skapar god stämning, deltagande, kamratskap?

➞

Beteende Större öppenhet, färdighetsträning, bra bemötande elever-elever/ elever-lärare

➞

Konsekvens Trygg skolmiljö, bra inlärningsförutsättningar, kamratskap, samarbete

Elevfall: Erik kommer aldrig igång med arbetet på lektionerna, utan ägnar istället tiden åt att prata med och störa andra elever. Självständiga arbeten blev ”platt fall” som Erik själv uttryckte det. ”Om jag inte vet vad jag ska göra och om inte läraren berättar ganska exakt vad han/hon vill ha så går det inte så bra för mig.” Erik valde istället ofta att lämna skolan under ”lärarlösa” lektioner. Sammantaget blev de negativa konsekvenserna för Erik att han inte fick något gjort i storklass, samtidigt som det inte blev något av de självständiga arbetena.

92

Känslokontroll – stressade skolsituationer

Tanken med att göra en SBK-analys är att lära eleven att själv uttrycka sig när han får det svårt att genomföra en arbetsuppgift i skolvardagen. Här använder vi oss av A R T genom att eleven får lära sig att själv uttrycka vad hans startsignaler och problem kan vara, t ex beskriva vilka situationer som är allra jobbigast, vilka ämnen eleven har svårt för, vilka gruppkonstellationer som upplevs som problematiska mm.

Genom att ställa frågor till eleven och tillsammans med honom reda ut vilka hans startsignaler kan vara. Ibland vet eleven detta själv, men diskussionen kan många gånger ge eleven nya infallsvinklar och synsätt på situationen.

Efter diskussionerna med Erik kring SBK såg Erik ett tydligare mönster för sitt agerande. Den största vinningen var att Erik började lära sig att sätta ord på sina känslor och konsekvenserna agerandet fick för Eriks skolgång. Erik berättade att hans startsignaler var stora grupper med mycket ljud och arbeten som ska göras självständigt.

Vi kunde enas med Erik om att dessa två faktorer var de starkaste signalerna som tydligt gav ett visst beteende.

SBK-analysen av Erik skulle se ut enligt följande: Startsignal Stor klass med mycket ljud samt självständiga arbeten

➞

Beteende Erik kommer aldrig igång med skolarbetet, startar argumentationer utan mening.

➞

Konsekvens Erik tar lärarens uppmärksamhet och tid, Erik stör andra elever, får inget eget arbete gjort, blir själv besviken.

Känslokontroll – stressade skolsituationer

93

Efter att flera gånger ha gjort SBK-analys och diskuterat denna med Erik kunde arbetet börja med att hitta en strategi för att så långt möjligt förbättra Eriks skolsituation och samtidigt lära Erik att prata om sina känslor: 1. Erik ska ibland arbeta i grupprum, själv och ibland tillsammans med kompisar. Framför allt skulle Erik själv prata med läraren om när han hade behov av att sitta i grupprum, i syfte att Erik skulle lära sig att själv veta när han hade behov av ett annat arbetsklimat.

2. Erik skulle säga till sina lärare att alla självständiga arbeten måste ha en tydlig struktur som han kunder följa, tillsammans med en förklaring av arbetets syfte.

Inom A.R.T. Institutets verksamhet anser vi det viktigt att vi hjälper våra elever att sätta ord på sina känslor, samt att eleven får en förståelse för kopplingen mellan sina känslor och vissa beteenden som medför negativa konsekvenser för eleven. I sammanhanget är det bra om eleverna även får lära sig att känna igen och sätta ord på sina positiva känslor, så att de kan använda sig av dessa som alternativ till negativa känslor och negativt agerande.

Målsättningen är att lära eleverna: Tanke

➞

Handling

➞

Konsekvens

Kan vi lära eleverna att ha flera tankar kring alternativ för en handling ökar vi chanserna för alternativa handlingar med positiva konsekvenser.

Syftet är att försöka vända ett negativt mönster till en situation där eleven upplever att han/hon kan hantera problematiska situationer och göra något positivt av dessa. Att kunna hantera ångest och oro

94

Känslokontroll – stressade skolsituationer

visar sig ofta i sig självt ge upphov till bättre självförtroende och större trygghet, vilket medför positiva resultat för skolarbetet.

Startsignaler och problem kommer alltid att finnas. Det är dock viktigt att vi som lärare har verktyg för att hitta lösningar som tar oss förbi dessa problem med våra elever, där ett av de viktigaste verktygen är att lära eleven att själv prata om sina känslor och att själv kunna sätta ord på de situationer som upplevs som problematiska.

Om läraren och eleverna inte klarar detta riskerar flera års skolgång att gå förlorade.

Det är också viktigt att eleven får lära sig att själv hantera problematiska situationer, och att eleven förstår att de ”stödhjul” som lärarens engagemang och stöd utgör en dag kommer att försvinna.

Eleven behöver då verktyg och strategier för att klara sig själv.

2.3.2

Känslokontrollkedjan

Goldstein systematiserar begreppen kring känslokontroll i en känslokontrollkedja. De grundbegrepp som används av Goldstein bör läraren känna till för att ha en bas för det praktiska arbetet i klassrummet. I praktiken kommer dock lärarens roll bli att lära sig känna igen elevernas olika reaktioner, inte minst kroppsreaktioner, för att därefter kunna koppla ihop dessa med de enskilda elevernas respektive startsignaler som utlöser kroppsreaktionerna. När denna kunskap finns kan läraren tillsammans med eleven diskutera förekomsten av startsignaler/kroppsreaktioner och utveckla en strategi för hur eleven ska hantera de situationer som utlöser startsignalen, genom att hitta känslodämpare, påminnelseverktyg, konsekvensförståelse, tillämpning av sociala färdigheter och förmåga till självutvärdering.

Känslokontroll – stressade skolsituationer

95

Social och emotionell kompetens

Social och emotionell kompetens

A R T i skolan

A R T i skolan Strategier, strukturer och verktyg för att hantera svårigheter och uppnå ett långsiktigt lärande

Sara Larsdotter

A R T, Aggression Replacement Training, är en kliniskt och vetenskapligt beprövad metod som har visat sig ge mycket goda resultat. Metodens huvudmoment är social färdighetsträning, känslokontrollträning och moralträning. A R T syftar till att ersätta beteenden hos eleverna som ger negativa konsekvenser med alternativa och mer effektiva metoder.

A R T i skolan har två huvuddelar. I den första delen ges en introduktion till A R T som metod och här presenteras de 50 sociala färdigheter som ingår i A R T. Här beskrivs även känslokontrollcykeln och moralträning. I nästa del introduceras A R T tillämpad i skolan, med fokus kring hur de olika momenten kan användas för att lära eleverna mer om sig själva och sina känslor och reaktioner. Här finns förslag på ett komplett tio-veckors introduktionsprogram i A R T, färdigt att använda i skolan.

Författaren Sara Lars­­dotter är i grunden lärare, men grundade för ca 10 år sedan A.R.T. Institutet AB, där hon arbetar med tillämpning av metoden på behand­lingshem och i skola.

Därutöver är hon utbildare av A R T-instruktörer och en ofta anlitad föreläsare.

Epago ger ut inspirerande och utvecklande litteratur för lärare och skolledare inom områdena

• • • •

Pedagogiska trender och metoder Specialpedagogik Inspiration och personlig utveckling Skolutveckling

• • •

Portfolio / IUP Social och emotionell kompetens Digital kompetens

ART i skolan Strategier, strukturer och verktyg för att hantera svårigheter och uppnå ett långsiktigt lärande