9789188099044

Page 1

m caat dextros dikaliumdifosfat dinatriuminosinat dragant durra dvärghirs e122 e133 e163 ingredienslexikon

e242 e300 e322 e357 e 417 e482 e501 e585 e650 erytritol etoxikin etylhydroxietylcellulo

ylanalinkälla ferroglukonat fiberhusk fibrex fumarsyra förtjockningsmedel gellangummi gl I Ingredienslexikon kan du snabbt och enkelt slå upp ingredienser, tillsatser

glukonsyra glutamat glycerider glycerolmonoacetat glyoxal glyserylabietat gomasio guany och beteckningar relaterade till mat och livsmedel. Till varje uppslagsord ges en

förklaringhelium och eventuell funktion. Du får gummi arabicum hexametylentetramin husk hydroxipropylcellulosa hydroxyproockså reda på om ingrediensen innehåller

gluten, laktos, mjölk- eller sojaprotein. tärkelse indigotin inulin isoaskorbinsyra isomalt isopropylalkohol järnglukonat Bokeninosinsyra redogör även för producent-

ingrediensvätesulfit kandellilavax kapsantin karayagummi karragenan kininhydroklorid kokohvälling lexikon och konsumentansvar, märkningsregler

och allergenmärkning. laktat kalciumaluminiumsilikat kalciuminosinat kalciumpektinat kaliumvätekarbonat kal Ingredienslexikon vänder sig i första

hand till dig som har celiaki (gluteninto-

lerans), laktosintolerans, mjölkprotein-

för dig som inte tål gluten, laktos, mjölk- eller sojaprotein allergi och sojaproteinallergi – men mbu kouzu kurkumin laktosmonohydrat lecitin lusern lutein lycopen lysozym magnesium även till den medvetna och intresserade

konsumenten. utamat magnesiumoxid majonnäs maltitol maltodextrin maltsirap vete melass metyl cellu

mjölkalbumin molkozan mungbönor märgärter natamycin natriumglukonat nigari nisin

bixin nougat nudlar orzo pektin pofiber polydextros riboflavin rismalt rismålla råg rågvete ISBN 978-91-8809-904-4

karos seitan semolina skärbönor sockerbetsfiber sojalecitin sojaproteinisolat sorghumfrö 9 789188 099044

imfrö spannmål speltvete sorbitolsirap tamari tapioka teffmjöl tempeh tofu tragakantverm



svenska Cceliakiförbundet

ingredienslexikon för överkänsliga mot gluten, laktos, mjölk- och sojaprotein


Läs alltid ingrediensförteckningen noga och välj livsmedel efter den. Var särskilt uppmärksam med sammansatta livsmedel, halvfabrikat och färdiglagad mat.

© 2015 Svenska Celiakiförbundet och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-8809-904-4 kopieringsförbud !

Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. innehållsredaktör :

Sonja Rinne, Svenska Celiakiförbundet Susanne Bardell Carlbring omslag : Catharina Ekström grafisk form : ord & form, Gudbrand Klæstad förlagsredaktör :

Sjätte upplagan, första tryckningen Första upplagan utkom 2005 tryck : Dimograf, Polen 2015 Tryckt på miljövänligt framställt papper. Gothia Fortbildning Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70, Fax 08-644 46 67 www.gothiafortbildning.se


innehåll Förord 5 Ansvarsfördelning och märkningsinformation 7 Svenska Celiakiförbundet 11 Ingredienslexikon 12 Översättningar för glutenintoleranta 106 Översättningar för laktosintoleranta och mjölkproteinallergiker 108 Översättningar för sojaproteinallergiker 111

3



förord ingredienslexikon är främst till för dig som måste undvika gluten, laktos, mjölkprotein eller sojaprotein för egen eller annan persons hälsa och välbefinnande. Boken är användbar både i mataffären, på restaurangen eller hemma i köket. För storköksanvariga och kökspersonal är boken ett viktigt verktyg. Ingredienslexikon ger vägledning och tydliggör de ämnen som orsakar ogynnsamma reaktioner hos den som är allergisk eller överkänslig. Att äta mat utan gluten, laktos, mjölkprotein och sojaprotein handlar inte enbart om att undvika livsmedel, utan också om att hitta andra alternativ. Det finns många nya livsmedel, produkter och recept att upptäcka. Att inte personer med matallergi eller matöverkänslighet kan få en lika näringsrik, god och tilltalande mat som övriga, är diskriminerande. Likaså om man drabbas av utebliven eller fel mat. Det är dock verkligheten för många. Vi hoppas att Ingredienslexikon kommer att underlätta vardagen för alla som inte tål gluten, laktos, mjölkprotein eller sojaprotein. Svenska Celiakiförbundet

5



­ansvarsfördelning och märknings­ information ansvarsfördelning Som konsument, patient, elev och gäst är du beroende av att informationen kring livsmedel och mat stämmer. Om informationen inte är korrekt är det omöjligt att undvika ingredienser som orsakar oönskade reaktioner. Det finns regler om att alla förpackade livsmedel ska märkas med en ingrediensförteckning. Får du en reaktion på grund av felaktig deklaration av gluten, laktos, mjölkprotein eller sojaprotein ska du anmäla detta till miljökontoret i den kommun där företaget som producerar varan ligger, så att ämnet kan deklareras i ingrediensförteckningen. Om felaktigheter påstås på exempelvis ett företags hemsida eller i annonser och reklam bör anmälan göras till Konsument­verket. Om du som privatperson får fel mat när du beställt specialkost ska du göra en anmälan till kommunens miljökontor/livsmedelsinspektion. I skolan har rektorn ansvar för att anmäla till Arbetsmiljöverket. Helst ska en portion med mat eller aktuell förpackning sparas så att en analys kan göras. Om du har blivit dåligt bemött eller upplevt att du blivit diskriminerad i samband med matservering ska anmälan göras till Diskrimineringsombudsmannen eller Skol­­inspektionen, om det är i skolsammanhang. Även om din anmälan inte leder till åtal skickar det en stark signal om att 7


något är fel. Det är också bra att anmäla eftersom anmälan dokumenteras och syns i statistiken. Om det görs många anmälningar kan det på sikt leda till ett starkare skydd i lagstiftningen. Det måste finnas säkra rutiner kring livsmedelsproduktion och mathantering. Många gånger är okunskap anledningen till att bristfällig eller fel mat serveras. Med mer utbildning och fortbildning kan rutinerna och säkerheten bli bättre. viktig märkningsinformation Lagstiftning om livsmedel är densamma i alla EU-länder. Huvudregeln är att alla förpackade livsmedel har en ingre­ diensförteckning med uppgifter om samtliga ingredienser. Den ingrediens som produkten till störst del består av ska stå först. Innehållet deklareras sedan i fallande ordning. Det är därför mycket viktigt att noggrant läsa igenom hela ingre­ diens­förteckningen, även det som står inom parentes, till exempel i aromer och kryddblandningar. Tänk på att förpackningar och ingrediensförteckningar kan ändras. Gör det till en vana att alltid läsa ingrediensförteckningar på varor som inte är märkta med fri från. Märkningen ska vara lätt att förstå, väl synlig, klart läsbar och beständig. Märkningsföreskrifter ska anges på svenska. Annat språk får användas om stavningen skiljer obetydligt från svenska. Märkningen får heller inte vilseleda vad gäller livsmedlets karaktär, identitet, egenskaper, sammansättning, kvantitet, datumuppgifter eller ursprung. Några av de obligatoriska märkningsuppgifter som ska finnas på färdigförpackade livsmedel som är relevanta utifrån allergisynpunkt är:

8


• Beteckning (produktnamn) som ger konsumenten information om vad det är man köper. • Ingrediensförteckning med varje ämne som används vid tillverkningen och som finns kvar i det färdiga livsmedlet. Ämnen som oavsiktligt finns i ett färdigt livsmedel är inte en ingrediens. • Firmanamn och adress till antingen tillverkaren, förpackaren eller säljaren ska alltid finnas med. Telefonnummer i Sverige kan tillåtas i stället för adress. Det finns några undantag från huvudregeln men ingen av allergenerna får döljas under kategoribeteckningar som till exempel ströbröd. Om vete, mjölk och ägg ingår i ingre­­­diensen ströbröd ska det framgå av ingrediensförteckningen. Det måste också anges om ett ämne eller en tillsats i livsmedlet är framställd av någon av ingredienserna från allergenlistan. Det betyder att om emulgeringsmedlet lecitin är framställt från soja ska det anges som ”emulgeringsmedel sojalecitin” alternativt ”emulgeringsmedel E322 från soja. Samma sak gäller för stärkelse som är framställd från vete. Där måste det anges som vete i ordet ”vetestärkelse” alternativt ”stärkelse (från vete)”. Det finns några undantag till att det måste anges om ett ämne är framställt från en ingrediens i allergenlistan. Glukossirap, maltodextrin och dextros är sedan 2007 undan­­tagna eftersom industrin visade att resthalterna av gluten var så låga att de inte skadar glutenintoleranta eller allergiker. Exempelvis behöver det inte anges huruvida glukossirap utvinns ur vete: glukossirap (vete), utan endast glukossirap räcker. Ämnen som används vid framställning, men som sedan inte finns kvar i slutprodukten behöver heller inte anges. Exempel på detta är vissa klarningsmedel i vin. 9


Det finns standarder för olika livsmedel som accepterar en viss inblandning av andra sädesslag. Det betyder att det endast är ett livsmedel som är märkt med glutenfritt som kan vara garanterat säkert. Livsmedel får inte märkas med exempelvis glutenfri om produktionen inte uppfyller speciella krav. Producenter av livsmedel kan ansöka om att få märka sin vara med fri från, denna ansökan behandlas av Livsmedelsverket. Kontrollen av produktionen av livsmedel märkta glutenfria och fri från sker av miljökontoret i kommunen där företaget ligger. Ansvaret för att produkterna uppfyller kraven ligger hos företaget. Mycket allergiska personer bör vara försiktiga med livsmedel som består av flera olika ingredienser. Det finns en risk att en ingrediens innehåller spår av allergener från annan tillverkning. En ny lag trädde i kraft 13 december 2014. Den skiljer på färdigförpackad mat – till exempel ett paket korv – och inte färdigförpackad mat – till exempel en korv med bröd från grillkiosken. Lagen säger nu att restauranger, kaféer och andra som lagar mat som inte är färdigförpackad måste kunna uppge om maten innehåller någon av de 14 allergena ingredienser som EU har listat. Bland dessa 14 finns alla de fyra ämnen som ger upphov till de allergier/intoleranser som Celiakiförbundet företräder. De fyra allergenerna är: gluten, laktos, mjölkprotein och sojaprotein. Informationen kan ges skriftligt eller muntligt på restaurang. Om informationen är muntlig måste det tydligt framgå hur man kan få reda på informationen. När det gäller färdigförpackade varor är den största förändringen att spannmål som innehåller gluten, mjölkprotein, (inklusive laktos) och sojaprotein måste lyftas fram genom fet stil, stora bokstäver eller annat förtydligande i ingrediensförteckningen. 10


Observera att det kan ta tid innan de nya reglerna får genomslag på alla av butikernas varor eftersom lagen gäller varor som förpackats efter den 13 december 2014. Läs mer om den nya lagen på Livsmedelsverkets webbplats www.slv.se. svenska celiakiförbundet Svenska Celiakiförbundet är patient- och intresseorganisationen för alla som inte tål gluten, laktos, mjölkprotein eller sojaprotein. Förbundet utgörs av över 24 000 medlemmar i 29 läns- och lokalföreningar. Tillsammans arbetar vi för att alla ska få sin diagnos och kunna leva som friska. Om du inte är medlem är du välkommen att bli det. Ju fler vi är desto större möjligheter har vi att förbättra samhället. Har du frågor eller vill bli medlem kontakta förbundskansliet. Webbplats: www.celiaki.se Telefon: 08-730 05 01 E-post: info@celiaki.se Denna upplaga av Ingredienslexikon är en uppdaterad och omarbetad version av tidigare utgåva. Bokens uppgifter lämnas med reservation för ändringar i kungörelser och föreskrifter.

11


ingredienslexikon för överkänsliga mot gluten, laktos, mjölk- och sojaprotein

a

alfa-tokoferol  se E 307 alginsyra  se E 400

acesulfam-K el. ­acesulfamkalium  se E 950

aluminium  se E 173

acetylerat distärkelseadipat se E 1422

aluminiumammoniumsulfat    se E 523

acetylerat distärkelsefosfat se E 1414

aluminiumkaliumsulfat   se E 522

adipinsyra  se E 355

aluminiumnatriumsulfat   se E 521

agar  se E 406 aleuronceller mjölskiktet närmast skalet i vete- och rågkorn. Innehåller: gluten. Innehåller ej: laktos, mjölkprotein eller sojaprotein. alfalfa även kallat lusern. Flerårig ärtväxt. Odlas som foderväxt. Används bl.a. för framställning av lusernmjöl. Baljväxt. Innehåller ej: gluten, laktos, mjölkprotein eller sojaprotein.

12

aluminiumsilikat  se E 559 aluminiumsulfat  se E 520 amarant är en ettårig ört och hör till ett stort släkte av växter, amarant­växter, som omfattar ett 60-tal örter. – frö; frö från amarantväxten – flingor; gjorda av amarantväxten – mjöl (kallas även inkavete); amarantfröet har malts till mjöl Innehåller ej: gluten, laktos, mjölkprotein eller sojaprotein.


aromsmör

amiderat pektin  se E 440 ammoniumalginat se E 403

Övrigt innehåller ej: gluten, laktos, mjölkprotein eller sojaprotein.

ammoniumfosfatider se E 442

annattoextrakt  se E 160b

ammoniumhydroxid  se E 527

antioxidationsmedel används bl.a. för att hindra fett från att härskna eller potatisoch fruktbaserade produkter från att missfärgas. Innehåller ej: gluten, laktos, mjölkprotein eller sojaprotein.

ammoniumkarbonat  se E 503 ammoniumklorid  se salmiak och E 510 ammoniumsulfat  se E 517 ammoniumvätekarbonat   se E 503 amylas enzympreparat. Innehåller ej: gluten, laktos, mjölkprotein eller sojaprotein. animalisk olja fett hämtat från djurriket, t.ex. ister, talg, fiskoljor. Raffinerade oljor. Innehåller ej: gluten, laktos, mjölkprotein eller sojaprotein. animaliskt fett/margarin fett hämtat från djurriket, t.ex. ister, talg, fiskoljor och smör. Raffinerade oljor. Smör innehåller: laktos och mjölkprotein.

antocyaner se E 163 argon se E 938 aromat kryddblandning. Sammansatt produkt. Kontrollera ingrediens­förteckningen. Kan innehålla: gluten, laktos, mjölkprotein eller sojaprotein. aromsmör smör, bordsmargarin eller lättmargarin blandat med smaktillsats av t.ex. finhackad persilja, dill eller vitlök och peppar. Innehåller: laktos och mjölkprotein. Kan innehålla: sojaprotein. Innehåller ej: gluten.

13


arrowrot

arrowrot växt som är rik på stärkelse och används till redningar. – mjöl, stärkelsemjöl. Framställt från arrowrotens knöl. Innehåller ej: gluten, laktos, mjölkprotein eller sojaprotein. askorbinsyra  se E 300 askorbylpalmitat  se E 304 askorbylstearat  se E 304 aspartam  se E 951 azofärgämnen syntetiska färgämnen (E 102, 110, 123, 124 och 151) som visat sig ge upphov till överkänslighetsreaktioner. Innehåller ej: gluten, laktos, mjölkprotein eller sojaprotein.

b baljväxter är en beteckning på alla växter med balja, t.ex. ärtväxter, bönor, jordnöt, lupin, sojabönor, ärtor m.fl. Sojabönan innehåller sojaprotein. Innehåller ej: gluten, laktos, mjölkprotein eller sojaprotein. bensoesyra  se E 210 bentonit  se E 558 berikningsmedel vitaminer och mineralämnen som tillsätts för att öka näringsvärdet i livsmedel. Innehåller ej: gluten, laktos, mjölkprotein eller sojaprotein. besanmjöl detsamma som kikärtsmjöl. Kan finnas i vissa ströbrödsblandningar som används till panering av t.ex. fisk. Baljväxt. Innehåller ej: gluten, laktos, mjölkprotein eller sojaprotein. beta-apo-8’-karotenal (orange-röd) se E 160e beta-apo-8’-karotensyra­ etyl-ester  (gul-orange) se E 160f

14


brytbönor

betakaroten  (gul-orange) se E 160a betanin  se E 162 betfiber framställs av sockerbetan. Mycket fiberrikt. Innehåller ej: gluten, laktos, mjölkprotein eller sojaprotein. BHA  se E 320 BHT  se E 321 bivax  se E 901 bixin  se E 160b blandade ättik- och vinsyraestrar av mono- och diglycerider se E 472f blinier ryska boveteplättar som om de görs enligt originalrecept ej ska innehålla gluten. Dock förekommer varianter där bovete byts ut mot vetemjöl. Kan innehålla: gluten, laktos, mjölkprotein och sojaprotein. blomsterbönor kan användas som brytbönor. Se även brytbönor. Baljväxt. Innehåller ej: gluten, laktos, mjölkprotein eller sojaprotein.

bockhornsklöver tillhör ärtfamiljen. Används ofta som ingrediens i curry. Baljväxt. Innehåller ej: gluten, laktos, mjölkprotein eller sojaprotein. bondbönor stora, ljust gröna bönor. Spritas från stora gröna baljor, vilka man inte äter. Baljväxt. Innehåller ej: gluten, laktos, mjölkprotein eller sojaprotein. borax  se E 285 borsyra se E 284 bovete ört med hjärtlika blad och stärkelserika trekantiga fröer. – gryn: skalat bovete. – mjöl: framställs av bovetegryn som mals till mjöl. – flakes: flinga av bovete. Innehåller ej: gluten, laktos, mjölkprotein eller sojaprotein. briljantblått FCF se E 133 briljantsvart BN se E 151 bruna bönor en form av trädgårdsböna. Baljväxt. Finns även som sammansatt produkt. Kontrollera ­ingrediens­­förteckningen. Kan innehålla: gluten, laktos, mjölkprotein eller sojaprotein.

15


brödsirap

brytbönor kallas de gröna bönorna som är nätt och jämnt utvecklade. Se även gröna bönor. Baljväxt. Innehåller ej: gluten, laktos, mjölkprotein eller sojaprotein.

butylhydroxianisol (BHA)   se E 320

brödsirap sirap med tillsats av malt­extrakt. Även kallat maltsirap. Innehåller: gluten. Innehåller ej: laktos, mjölk­ protein eller sojaprotein.

böngroddar groddplantor, ofta av mungbönor. Proteinrik ärtväxt. Avser i allmänhet groddar från mungbönan. Baljväxt. Innehåller ej: gluten, laktos, mjölkprotein eller sojaprotein.

buffelmjölk mjölk från buffel. Innehåller: laktos och mjölkprotein. Innehåller ej: gluten eller sojaprotein. bulgur hela vetekorn som kokas, torkas i solen och sedan krossas. Kokas som ris. Innehåller: gluten. Innehåller ej: laktos, mjölkprotein eller sojaprotein. buljong en vätska från avkok av kött, fisk eller grönsaker. Finns även som torkad buljong i pulver eller tärningar. Sammansatt produkt. Kontrollera ­ingrediensförteckningen. Kan innehålla: gluten, laktos, mjölkprotein och sojaprotein.

16

butylhydroxitoluen (BHT) se E 321 bärnstensyra se E 363

bönnudlar även kallat glasnudlar och cellofannudlar. Tillverkas av mungbönor som malts till mjöl. Baljväxt Innehåller ej: gluten, laktos, mjölkprotein eller sojaprotein. bönor baljväxt. Finns många olika sorter, t.ex. bruna bönor, bondbönor m.fl. Innehåller ej: gluten, laktos, mjölkprotein eller sojaprotein. bönost även kallat tofu. Färska eller jästa sojaprodukter tillverkade efter gammal asiatisk tradition. Liknar färsk ostmassa. Innehåller: sojaprotein. Innehåller ej: gluten, laktos eller mjölkprotein.


cous-cous

c carbo medicinalis se E 153 carobpulver även kallat fruktkärnmjöl (E410) Innehåller ej: gluten, laktos, mjölkprotein eller sojaprotein. cashewnötter tillhör samma familj som pistaschmandel. Innehåller ej: gluten, laktos, mjölkprotein eller sojaprotein. cellofannudlar även kallat glasnudlar och bönnudlar. Tillverkas av mungbönor som malts till mjöl. Baljväxt. Innehåller ej: gluten, laktos, mjölkprotein eller sojaprotein. cellulosagummi se E 466 cellulosapulver se E 460 cerealier/spannmål sammanfattande benämning på sädesslagen, t.ex. vete, råg, korn, havre, ris och majs. Vete, råg och korn innehåller gluten. Havre, se havre Innehåller ej: laktos, mjölkprotein eller sojaprotein.

chiafrö kommer från chiaväxten som tillhör myntasläktet. Innehåller ej: gluten, laktos, mjölkprotein eller sojaprotein. choklad benämning på ett antal olika livsmedel baserade på kakaobönan. Kontrollera ingrediens­ förteckningen. Kan innehålla: gluten, laktos, mjölkprotein och sojaprotein. cikoriamalt framställs från växten cikoria. Ger söt smak. Innehåller ej: gluten, laktos, mjölkprotein eller sojaprotein. citronsyra se E 330 cornflakes tillverkas av majs. Vid tillverkningen tillsätts ibland maltextrakt. Sammansatt produkt. Kontrollera med tillverkaren. Kan innehålla: gluten. Innehåller ej: laktos, mjölkprotein och sojaprotein. cous-cous grova gryn som framställs av vete. Ångkokas och används som kokt ris.

17


m caat dextros dikaliumdifosfat dinatriuminosinat dragant durra dvärghirs e122 e133 e163 ingredienslexikon

e242 e300 e322 e357 e 417 e482 e501 e585 e650 erytritol etoxikin etylhydroxietylcellulo

ylanalinkälla ferroglukonat fiberhusk fibrex fumarsyra förtjockningsmedel gellangummi gl I Ingredienslexikon kan du snabbt och enkelt slå upp ingredienser, tillsatser

glukonsyra glutamat glycerider glycerolmonoacetat glyoxal glyserylabietat gomasio guany och beteckningar relaterade till mat och livsmedel. Till varje uppslagsord ges en

förklaringhelium och eventuell funktion. Du får gummi arabicum hexametylentetramin husk hydroxipropylcellulosa hydroxyproockså reda på om ingrediensen innehåller

gluten, laktos, mjölk- eller sojaprotein. tärkelse indigotin inulin isoaskorbinsyra isomalt isopropylalkohol järnglukonat Bokeninosinsyra redogör även för producent-

ingrediensvätesulfit kandellilavax kapsantin karayagummi karragenan kininhydroklorid kokohvälling lexikon och konsumentansvar, märkningsregler

och allergenmärkning. laktat kalciumaluminiumsilikat kalciuminosinat kalciumpektinat kaliumvätekarbonat kal Ingredienslexikon vänder sig i första

hand till dig som har celiaki (gluteninto-

lerans), laktosintolerans, mjölkprotein-

för dig som inte tål gluten, laktos, mjölk- eller sojaprotein allergi och sojaproteinallergi – men mbu kouzu kurkumin laktosmonohydrat lecitin lusern lutein lycopen lysozym magnesium även till den medvetna och intresserade

konsumenten. utamat magnesiumoxid majonnäs maltitol maltodextrin maltsirap vete melass metyl cellu

mjölkalbumin molkozan mungbönor märgärter natamycin natriumglukonat nigari nisin

bixin nougat nudlar orzo pektin pofiber polydextros riboflavin rismalt rismålla råg rågvete ISBN 978-91-8809-904-4

karos seitan semolina skärbönor sockerbetsfiber sojalecitin sojaproteinisolat sorghumfrö 9 789188 099044

imfrö spannmål speltvete sorbitolsirap tamari tapioka teffmjöl tempeh tofu tragakantverm


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.