9789147119479

B R O A K R E Ă„

N

L

Boken om Teknik

Hans Persson

47-11947-9_Boken om Teknik_Omslag_Korr1.indd 1

14/01/16 10:38 AM

Boken om Teknik L채rarboken

Hans Persson LIBER 1

47-11947-9_Boken om Teknik_Korr4.indd 1

14/01/16 12:08 PM

ISBN 978-91-47-11947-9 © 2016 Hans Persson och Liber AB Redaktör:

Birgitta Fröberg Lotta Rennéus Illustratör: Jonas Burman Faktor: Eva Runeberg-Påhlman Omslag: Jonas Burman och Lotta Rennéus formgivare:

Bildförteckning 69, 71 Shutterstock Foton på textbokens sidor, se bildförteckning i Boken om Teknik. Övriga foton Hans Persson

Första upplagan 1 Repro:

Integra Software Services, Indien

Tryck:

Esser Druck GmbH, Tyskland 2016

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden.

BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Undantag Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade med Kopiering tillåten. Kopiering får dock endast ske till eleverna på den egna skolan, och kopiorna får inte på något sätt spridas utanför den egna skolans verksamhet.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn: 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 kundservice.liber@liber.se

104

47-11947-9_Boken om Teknik_Korr4.indd 104

14/01/16 12:10 PM

Innehåll Välkommen till Boken om Teknik 3 Vad är teknik? 4 Varför börjar boken med teknikhistoria? 5 Bokens byggstenar 6 Hur du använder Boken om Teknik 8 Boken om Teknik och läroplanen 11 Teknikämnets arbetssätt – konstruktioner 14 Checklista när du gör en konstruktion 17 Skisser – Ritningar – Modeller 18 Vad behöver man för utrustning? 18 Tankar om teknik 20 Tankar om teknik 22 Tekniken finns överallt 24 En ko är en del i ett tekniskt system 26 Från sten till grafen 28 Vad händer med alla prylar när de blir sopor? 30 Teknikens arbetssätt – att göra på riktigt 32 Tekniken i vardagen 34 Jaga mat och laga mat – från lättjagad till lättlagad 36 Vatten 38 Vatten och avlopp hemma 40 Alla tiders kläder 42 Hur gör man en skiss? 44 Teknik som håller oss rena och friska 46

Enkla mekanismer – som teknikens ABC 48 Kilen – Lutande planet 50 Hävstången 52 Hjul året runt … i hela världen 54 Cykeln – många rörliga delar som samverkar 56 Skruven – Taljan 58 Kul att veta om transporter 60 Skapande teknik 62 Bygga stabilt … och hållbart 64 Hållbara hus 66 Bygga stabilt 68 Broar 70 Följ en ritning och bygg en modell av ett hus 72 El till nästan allt 74 Ett myller av el 76 Elektriska system 78 Koppla med el 80 Monster och robotar 82 Nästan som en robot 84 Ring! Ring! Från röksignaler till fiberoptik 86 Hållbar teknikutveckling 88 Vad menas med hållbar teknikutveckling? 90 Återbruk 92 Uppfinnarmix 94 Ond och god teknik 96 Rymdteknik 98 Hur trodde man förr ... om 100 år 100 Bygg en bil med elmotor 102

2

47-11947-9_Boken om Teknik_Korr4.indd 2

14/01/16 12:08 PM

Välkommen till Boken om Teknik Boken om Teknik är ett läromedel både för dig som är lärare och för dina elever. Den är en av böckerna i en serie där jag som skriver detta även är författare till Boken om NO 1–3, Boken om Biologi och Boken om Fysik och Kemi. De senare vänder sig liksom Boken om Teknik till åk 4–6. Alla böckerna i serien har fått ett mycket positivt mottagande och blivit omtyckta av både barn och vuxna. Serien är också prisbelönt. Hösten 2014 fick jag motta ett litteraturpris av självaste utbildningsministern. Motiveringen löd: ”Hans Persson har en unik förmåga att med vardagsnära experiment och inspirerande texter sprida kunskaper och självförtroende för de naturvetenskapliga ämnena och matematikämnet bland elever och lärare.

Hans didaktiska kunskaper har varit både banbrytande och vägledande inom såväl naturvetenskap som matematik. Hans Persson är en värdig vinnare av Årets Läromedelsförfattarpris Lärkan 2014.”

Jag hoppas nu att Boken om Teknik blir lika omtyckt, att den kommer inspirera dig och dina elever och att den bidrar till att teknikämnet får en mer framträdande roll i årskurs 4–6. Därför har jag i samma anda som med de tidigare böckerna försökt skapa ett läromedel som ska väcka nyfikenhet och intresse för teknikämnet, som gör det abstrakta konkret och som gör att du och dina elever uppfyller alla de krav som Lgr 11 ställer.

När jag har föreläst på olika platser i Sverige har lärare ofta frågat mig ”När kommer teknikboken?” Svaret är: ”Nu är den här! Håll tillgodo!”

Hälsningar från författaren

3

47-11947-9_Boken om Teknik_Korr4.indd 3

14/01/16 12:08 PM

Vad är teknik?

En kompis till mig, som arbetat länge med teknik i grundskolans tidigare år, berättade för mig att han en gång inledde den första tekniklektionen med sin lågstadieklass på följande sätt. Han ville ge en tydlig och konkret bild av vad teknik är och vad det går ut på. Sagt och gjort så klädde han ut sig till en ren (fråga mig inte hur). I denna beklädnad lufsade han runt på skolgården samtidigt som eleverna, utrustade med varsitt lasso, skulle fånga honom. Detta är ett autentiskt exempel på hur en elev dokumenterat det hon lärt sig av renjakten och om teknikens innersta väsen.

Så här gjorde man på stenåldern för att få mat.

Livet gick ut på att jobba.

Det var hårt på den tiden.

Dom flesta dog.

Dråpligt och roligt men kanske inte vad Frank (som läraren heter) hade tänkt sig.

Finns det då inte något klockrent och klatschigt svar på frågan ”Vad är teknik?” För visst vore det bra om det var så? Då skulle man enklare kunna hitta ett avstamp för arbetet med teknikämnet i skolan. Du skulle på ett begripligt och lättfattligt sätt kunna ge dina elever en bild av vad teknik ”går ut på”. Teknikhistorikern Svante Lindqvist har i sin bok Teknikens backspegel givit några olika exempel på hur man brukar besvara frågan ”Vad är teknik?”: 1) Teknik är användandet av maskiner, redskap och verktyg.

2) Teknik är tillämpad naturvetenskap.

3) Teknik är människans metoder att behärska naturen.

4) Teknik är människans metoder att behärska den fysiska miljön.

5) Teknik är människans metoder att tillfredsställa sina behov genom att använda fysiska föremål.

6) Teknik är de metoder som används för att bearbeta råmaterial i syfte att öka deras användbarhet.

Jag vet inte vilken du tycker är den som stämmer bäst för dig, men hur som helst så har jag format innehållet i Boken om Teknik mest utifrån nr 5. Den stämmer också bra med de riktlinjer som pekas ut av Lgr 11 och kommentarmaterialet till teknikämnet. ”I vid mening kan teknik ses som ett resultat av människans strävan efter att förbättra och trygga sina livsvillkor. De första enkla redskapen och de moderna tekniska systemen byggdes med syfte att förenkla livet för människor.”

Inte så kort och klatschigt kanske, men fullt begripligt och användbart för dig som på ett eller annat sätt ska undervisar i teknik i grundskolan. Och faktiskt, inte heller hundra mil från hur eleven uppfattade hur det gick till förr i tiden.

4

47-11947-9_Boken om Teknik_Korr4.indd 4

14/01/16 12:08 PM

Varför börjar boken med teknikhistoria?

Tankar om teknik

Tankar om teknik

I KAPITLET FÅR DU LÄRA DIG:

I något om vad teknik är " varför vi har teknik . om teknikens utveckling ` hur man gör en konstruktion

I alla tider har vi människor behövt vatten, mat och tak över huvudet. Vi har också alltid haft ett behov av att kunna kontakta varandra och av att lyfta och flytta saker.

3. I Kina användes vagnar med hjul redan år 0!

Ett suveränt sätt att underlätta arbetet när vi skulle flytta saker. Långt före de kinesiska vagnarna användes hjul av dem som drejade lerkrukor.

Hjulet anses av många som en av de allra viktigaste tekniska uppfinningarna någonsin.

Runt den här högen ser du människor från olika tider och från olika världsdelar. Här finns saker som hjälpt oss att få det bättre. ångmaskin

– Tack vare kilformen går det lättare att både skära och bända isär.

1. Människorna som levde på stenåldern tillverkade och använde kilformade redskap av sten. Det är ju därför det heter stenåldern förstås!

Människorna var jägare och de vassa stenarna gick bra att skära och skrapa med efter jakten, för att komma åt köttet och när djurens hudar skulle bli kläder. Stenarna kunde också bli yxor eller pilspetsar.

4. Den här mannen är från England och heter Thomas Newcomen. År 1712 byggde han den första ångmaskinen. Det var den första maskinen som användes för att tillverka saker och underlätta arbetet inom industrin.

En helt ny tid börjar.

Kilen är en av de enkla mekanismerna. Läs mer om kilen i kapitel 3.

2. Den här mannen och kvinnan har lärt sig att använda olika metaller. När de blandade tenn och koppar blev det brons. Den hårda metallen gick att slipa till vassa knivar och yxor eller till plogar som gjorde det lättare att komma ner i jorden.

En del av kläderna de har på sig är vävda eller flätade. Det är också teknik.

4

5. Nuförtiden är vi extremt beroende av teknik.

Teknikutvecklingen går blixtsnabbt och vi använder både enkel och alltmer avancerad teknik varje dag. Vi lever i en teknikintensiv värld. Se dig omkring bara! Och allt detta började med en kilformad stenbit.

Vi använder ofta teknik för att lösa problem och behov i vår vardag.

Den här boken ska visa dig hur många tekniska uppfinningar fungerar.

Och så ska du få pröva själv förstås!

5

Tankar om teknik – så heter bokens första kapitel och så lyder också rubriken för det första uppslaget i Boken om Teknik. Runt några olika saker från förr och nu, bland annat en lerkruka, en ångmaskin och en skateboard möter vi människor av olika kön, från olika tider och kulturer.

Genom den upptakten vill vi lyfta fram att den teknik vi har idag är något som vuxit fram genom människors strävanden efter att förbättra sina liv. Då undervisningen på detta sätt rymmer texter och bilder som handlar om teknikens historia och vad det är som drivit teknikutvecklingen framåt, får eleverna en ökad förståelse också för den komplicerade teknik de möter i sin vardag. Varje dag i varje ögonblick.

Att belysa tekniken och teknikutvecklingen ur ett historiskt perspektiv är helt i linje med vad kursplanerna föreskriver. Man inte bara lär sig i teknik utan också av och om tekniken. Att lyfta in hur tekniken utvecklats gör också att ingen elev behöver känna sig dum och korkad när han eller hon levererar sina argument, idéer eller skisser såväl vid de teoretiska som vid de praktiska uppgifterna i boken. När man får höra att ens egna trevande tankar är helt i linje med de framstående grekiska filosofernas, eller att det var just så de allra mest kända uppfinnarna från förr tänkte, då kan man ju i stället känna sig riktigt smart!

För eleverna i dagens mångkulturella skola innebär det också att de får möta tankar om saker och ting från alla tider och från jordens alla hörn. Framstående tänkare och uppfinnare från olika kulturer träder fram och skildras på ett positivt sätt. Detta kan ge både elever och lärare med annat ursprung än det västeuropeiska en känsla av att även de blir sedda.

Det historiska perspektivet ger dig som lärare stora möjligheter till spännande kopplingar mellan teknik och alla de andra ämnen som kan samspela med teknikämnet.

Här är det värt att notera hur tydligt Skolverket trycker på att det inte ensidigt handlar om att koppla ihop teknik och naturvetenskap.

5

47-11947-9_Boken om Teknik_Korr4.indd 5

14/01/16 12:08 PM

Bokens byggstenar Boken om Teknik är en faktabok som rymmer texter och inspirerande bilder som väcker nyfikenhet och är tänkta att utveckla elevernas förmåga att, som det står i Lgr 11, ”ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt”.

Bokens 6 kapitel ansluter helt och hållet till tankarna bakom och innehållet i Lgr 11 vad det gäller syfte, de fem förmågorna i teknik, teknikämnets centrala innehåll samt kunskapskraven.

Många kapitel i grundboken börjar med ett uppslag som ger en glimt av helheten och en översikt till det som avsnittet handlar om. På detta och de följande uppslagen introduceras, i text och bild, de grundläggande tekniska begrepp som eleverna behöver kunna för att uppfylla kraven i läroplanen. Den elevnära tonen i texten och bildvalet är menad både att väcka intresse och att få eleverna att vilja veta mer om sig själva och sin omvärld. Glöm inte heller att det är viktiga saker det handlar om! Alltifrån hur man bygger stabilt och hållbart till möten med viktiga ord och begrepp som alla behöver känna till för att kunna hänga med i diskussioner om teknikval och miljöfrågor. Det är ett lärande som tar sikte mot en hållbar utveckling Lovis, filuren som ser glad ut vare sig han vinglar runt på sin cykel eller visar upp sin senaste uppfinning, dyker upp här och var i boken för att kommentera innehållet. Lovis fungerar lite som en lekfull guide in i teknikens myllrande värld.

Att göra – egna konstruktioner Eftersom en av de fem förmågorna som lyfts fram i syftestexten i Lgr 11 handlar om att ”identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar” så finns det drygt ett tjugotal Att göra-uppgifter insprängda lite här och var i grundbokens kapitel. Alla dessa är väl utprövade, mycket enkla att göra och kräver ingen dyr och komplicerad utrustning. Mer om hur man arbetar med konstruktionerna och en ”steg-för-steg-lektion” som handlar om teknikens speciella arbetssätt finns på s. 14–15 i grundboken.

Förslag på lösningar till Att göra-uppgifterna med autentiska elevbilder finns längst bak i boken på s. 76–78 i grundboken. Det kan naturligtvis diskuteras om det är vettigt att visa lösningar på detta sätt i det som är elevernas bok, men vi har valt att lyssna på de lärare som vill ha dem med. Alternativet att inte ha med dem skulle lämna både elever och lärare i sticket. Förslagen kan både inspirera och ge bekräftelse.

Vill ni göra fler konstruktioner så finns det hänvisningar här i lärarboken till sådana i Försök med teknik. För dig som vill ha ännu mer finns även Teknikgrytan.

Historiska uppslag Många kapitel innehåller sidor som ser ut som om de vore tagna ur ett gammalt fotoalbum.

De innehåller en lite mer berättande text som ger historisk bakgrund till det som tas upp i kapitlet. Ofta är det exempel på hur tekniken utvecklats och varit en del av vår vardag i alla tider och alla delar av världen. Denna typ av sidor förekommer även i Boken om Fysik och Kemi och Boken om Biologi och har visat sig vara mycket omtyckta av både elever och lärare. Den typ av stoff som behandlas har också skrivits fram mycket tydligt i Lgr 11 under huvudrubriken ”Teknik, människa, samhälle och miljö”. På de historiska uppslagen hittar du konkreta exempel på det som i det centrala innehållet är uttryckt så här: ”Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta.”

6

47-11947-9_Boken om Teknik_Korr4.indd 6

14/01/16 12:08 PM

Register Jag brukar hävda att en av de stora skillnaderna mellan att använda resurser från internet som läromedel och att använda en lärobok, t.ex. Boken om Teknik, är att en bok har en början och ett slut. Du går inte vilse bland myriader av Powerpoints och PDF: er. Du vet vem som är upphovsman till boken och att den är granskad och ansluter till läroplanen.

Du kan i fallet med Boken om Teknik lita på att den är skriven av en person med lång erfarenhet av undervisning och som dessutom varit med i arbetet med Lgr 11. Och du ska enkelt kunna hitta exakt det du letar efter. Därför finns det ett register i slutet av boken.

7

47-11947-9_Boken om Teknik_Korr4.indd 7

14/01/16 12:08 PM

Hur du använder Boken om Teknik Lärarboken

Lärarboken ger många konkreta tips och idéer om hur du och klassen kan arbeta med Boken om Teknik. Här finns också gott om extra fakta och förslag på enkla konstruktioner.

Syfte med uppslaget Hjälper dig att förstå syftet med det aktuella uppslaget, så du vet vad som är kärnan i varje uppslag.

s. 24–25

Är det verkligen sant?

Hur gör man en skiss?

Tekniken i vardagen

Är det verkligen sant?

Det finns fantastiskt många användbara och smarta uppfinningar som har med kläder att göra. Men ibland kan man faktiskt undra ...

Titta på bilden och diskutera med en kompis: • Vad är det för problem som man har löst med den märkliga mössan?

• Sök också på internet efter flera liknande onödiga uppfinningar.

Tips på sökord: konstiga, knasiga eller onödiga uppfinningar • Vad är det för problem man har försökt att lösa med de uppfinningar som du hittar?

• Vilken är den minst nödvändiga uppfinningen? Mest nödvändiga?

• Kan du komma på en egen liknande kläduppfinning?

Syfte med uppslaget

– Att väcka intresset för teknik genom att få ta del av knasiga uppfinningar.

– Att berätta något om vad som menas med återbruk.

– Att fördjupa förmågan att använda teknikens arbetssätt genom att lyfta fram skissens betydelse.

Lgr 11 – Koppling till styrdokumenten Här hittar du vilken eller vilka av de fem förmågorna i teknik i Lgr 11 som speciellt utvecklas i arbetet med uppslaget, samt vilka kunskapskrav som behandlas. För att spara utrymme har vi i den mån det går tagit bort värdeorden i kunskapskraven.

Du får också information om vad ur det centrala innehållet för åk 4–6 teknik som uppslaget behandlar.

+

Lgr 11

Uppslaget ger eleverna möjlighet att utveckla förmågan att identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion samt att identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar. De kunskapskrav som du kan bedöma elevernas kunskaper mot är Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Eleven gör enkla dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet är synliggjord.

Centralt innehåll: – Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.

– Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller.

– Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar.

Ord OcH begrepp

Ord och begrepp En lista med centrala ord och begrepp ur texten på varje uppslag. En del behöver kanske synliggöras lite extra, förklaras och belysas fler gånger. De kan också exponeras på en lista någonstans i klassrummet: Viktiga teknikord.

Gamla kläder … blir nya uppfinningar Ett supersmart sätt att återanvända kläder som annars kanske skulle bli sopor är ett så kallat återbruk, remake.

Här ser du ett fiffigt exempel där en kofta blir en lampskärm:

återbruk, remake, sweat lamp, konstruera, skiss produkt, gångjärn, elmotor, snilleblixt

Så här kan du arbeta med uppslaget En ände att börja i En mycket omtyckt teknik-uppgift är att tillsammans diskutera och häpna över så kallade ”onödiga uppfinningar”. Eleverna brukar älska detta och det leder alltid till bra diskussioner om vilka behov som ligger bakom uppfinningarna. Ett område som vimlar

sweat lamp

Får du någon idé till en sådan här uppfinning är det bara att sätta igång!

24

av knasigheter och onödigheter är just kläder. Så sök, som det står i texten, på internet på ”konstiga, knasiga eller onödiga uppfinningar” eller ”japanska uppfinningar du inte trodde fanns”. Notera att det kommer mer om detta i kapitel 6 s. 66.

Diskutera Gamla kläder blir nya uppfinningar • Hur är lampan gjord?

• Vad betyder bilderna?

• Vad säger eleverna om detta med återbruk?

Argumentera och diskutera. För och emot?

Läs mer om återbruk av kläder (se länktips). Titta på bilder. Hitta fler exempel på återbruk av kläder.

Hur gör man en skiss?

• Vad är det egentligen Lovis har hittat på?

• Hur funkar lurarna?

• Vilket behov löser de?

Fakta Konstnären som gör kläder av kaffepaket. Johanna Törnqvist är en svensk textilkonstnär som arbetar med återbrukat textilt material och återvunnet förpackningsmaterial i plast. Låt eleverna inspireras och ta del av hennes verk (se länktips).

44

Faktaboken (elevernas grundbok)

Så här ser elevernas egen faktabok ut (grundbok). Lärarboken som du håller i din hand hjälper dig som lärare att få ut maximalt av lärandet i ditt arbete med klassen.

8

47-11947-9_Boken om Teknik_Korr4.indd 8

14/01/16 12:08 PM

Så här kan du arbeta med uppslaget Här får du metodiska tips till din planering av arbetet med Boken om Teknik. Och du hittar olika exempel på hur undervisningen kan se ut: • Hur kan man introducera uppslaget? (En ände att börja i) • Vad behöver man veta innan man sätter igång?

• Finns det mer fakta som kan lyfta innehållet?

• Hur lyfter man lärandet i samband med Att göra-uppgifterna?

• Finns det fler konstruktioner?

Eftersom det finns flera olika ingångar och exempel på arbetssätt och arbetsformer, så hoppas vi att det blir lättare att hitta något som passar just dig och dina elever.

Arbetsboken Tankar om teknik

Hur gör man en skiss?

Har du fått en idé till något som du vill konstruera är det bra att beskriva idéerna med hjälp av en skiss. Skissen hjälper dig att få en tydligare bild av hur du tänkt lösa problemet.

En skiss är inte riktigt samma sak som en ritning. På en ritning måste måtten vara exakta. Ritningen visar en bild av den färdiga produkten. Skissen är bara på ett ungefär.

Knyt ihop innan ni går vidare

När du gör en skiss ritar du av ditt föremål. Det brukar vara bra att rita från flera olika håll. Ibland kan det ändå vara bra att anteckna måtten på föremålet.

Kanske behöver du säga något om vilket material du ska använda? Och om det ska vara med något gångjärn eller fjädrar eller kanske en elmotor? skiss

ritning från olika håll

21 cm

Om man gör en skiss av sin idé så är det ingen risk att man glömmer bort sin snilleblixt.

För det händer ju ibland … tyvärr.

10 cm 15 cm

7 cm

ATT GÖRA: Uppdrag: Hitta på en sak som löser ett behov 1. Jag ska hitta på en sak som löser ett behov eller ett problem.

Saken ska vara gjord av ett eller flera material som jag har återvunnit.

Här hittar du vilka uppgifter i arbetsboken som handlar om detta uppslag.

Att få igång kreativiteten Det är inte alltid så lätta att bara hux flux hitta på en sak. Ett sätt att få sprutt på kreativiteten är genom att ge en mer en mer riktad uppgift. Denna brukar funka: Hitta på en leksak till ett husdjur.

– Man kan också göra en modell. Innan man gör på riktigt.

2. Först måste jag välja vilka material jag ska använda och hur jag ska sätta ihop dem.

För att utveckla färdigheterna med att göra skisser så är det viktigt att du ger eleverna respons på deras skisser. Här är exempel på frågor som kan fungera vägledande: • Hur bra stämmer skissen med den uppgift som gavs?

• Ger skissen en tydlig bild av hur eleven lösning på problemet ser ut?

• Fungerar skissen bra som underlag för utformande av en modell (produkt)?

• Ger skissen en bild av att eleven har prövat sig fram och utvecklat idéen?

Boktips Hänvisningar till avsnitt eller sidor i andra böcker som ansluter till varje uppslag i Boken om Teknik.

3. Det är alltid bra att skissa lite på det först. Får se här …

4. Den här skissen blev så bra så att jag kan börjar bygga direkt.

5. När jag byggt är det dags att testa.

6. Som vanligt var det en grej som lossnade.

Det måste jag förbättra.

Så, nu funkar det.

Arbetsboken

Länktips

Hur gör man en skiss?, s. 13.

Färdig! Det här måste jag ta ett foto på!

Nu är det din tur att hitta på en sak som löser ett behov.

255

Under denna rubrik ger vi rekommendationer och tips om var man kan hitta filmklipp och annat som ger stöd och variation till undervisningen.

BOKTIPS

Sjöström, F: Returnity.

Att göra Mer om att skissa Använd bilderna på grundbokens flik för att tydliggöra.

• Vilka är likheterna och skillnaderna mellan skissen och ritningen?

• Vad är det som tillkommer på ritningen som inte finns på skissen?

Säg något om att man använder skala när man gör ritningar. Finns mer om detta i närmaste matematikbok.

LÄNKTIPS

http://tidningensolo.se/hon-gor-nytankande-mode-avskrap/ http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.219329!/Menu/ article/attachment/skiss-ritningar-och-modeller.pdf http://www.lararnasnyheter.se/slojdforum/2011/03/28/ aterbruk-framtidsfraga http://returnity.se/ http://www.johannatornqvist.com/ Skräp som mode: http://slojdstafetten.se/2014/12/19/skrap-blir-mode/

Här är några skisser till som visar hur de kan se ut.

45

47-11947-9_Boken om Teknik_Korr1.indd 45

09/12/15 11:42 AM

Arbetsboken

Så här ser Arbetsboken till Boken om Teknik ut. Ett färgsprakande häfte med uppgifter där eleverna får arbeta på egen hand med innehållet från grundboken.

9

47-11947-9_Boken om Teknik_Korr4.indd 9

14/01/16 12:08 PM

Försök med teknik

Här hittar du fler enkla konstruktioner och användbara förklaringar till din undervisning i teknik åk 4–6. Boken innehåller både kopieringsunderlag till konstruktionerna och lärarsidor med tips, förklaringar och metodik.

Försök med teknik har inte samma kapitelindelning som Boken om Teknik och det är heller inte jag som är författare till den, men om du tittar i den ser du att den rymmer det centrala innehållet för teknikämnet. Den har också ett tydligt fokus på att låta eleverna på ett innovativt sätt använda teknikens arbetssätt då de arbetar med konstruktioner.

Nyfiken på naturvetenskap

Även i Nyfiken på naturvetenskap som år 2000 belönades med Carl von Linné-plaketten som bästa fackbok för barn eller ungdomar hittar du många kopplingar till teknikämnet.

Så här löd juryns motivering till priset: ”Här presenteras och levandegörs uppfinningar, upptäckter och naturvetenskapliga idéer och synsätt genom historien. Detta görs med stort engagemang, skicklighet, humor och med en härlig syn på läsaren som kunnig, aktiv och tänkande. Den löpande texten samverkar med textrutor, bildtexter, nya och gamla foton och teckningar så att ”Nyfiken på naturvetenskap” blir en bok för alla. För vem vill inte veta mer om elektriska strumpor, åskmaskiner, lock för öronen och Big Bang?!”

Inte illa för ett läromedel att få ett sånt pris!

Prylarna (utrustningen till konstruktionerna)

Till de enkla elevnära konstruktionerna, Att göra-uppgifterna, som ingår i Boken om Teknik så behöver du en del utrustning. Se s. 18-19 i denna bok för mer information.

Andra böcker

Det är alltid bra som lärare eller lärarlag att samla på sig en bank med böcker till fördjupning och breddning av innehållet. Kanske behöver du läsa lite mer om bedömning, teknikens historia eller teknikdidaktik. Säkert behövs det bredvidläsningsböcker till barnen om både lyckade och misslyckade uppfinningar och uppfinnare eller spännande historier om allt från fyrverkerier från förr till nanorobotar och framtidens teknik. Du hittar några tips på flera av uppslagen.

Digitalt stöd

Grundboken Boken om Teknik finns även som Onlinebok.

På hemsidan www.hanper.se finns en flik ”Teknik” där du hittar mer inspiration till din teknikundervisning i form av filmklipp. Det finns också en gratis-app som heter Perssonsexperiment med dessa filmklipp.

10

47-11947-9_Boken om Teknik_Korr4.indd 10

14/01/16 12:08 PM

Boken om Teknik och läroplanen Boken om Teknik är helt och hållet formad efter riktlinjerna i Lgr 11 och ansluter fullt ut till det centrala innehållet och kunskapskraven för teknikämnet som det är uttryckt i kursplanerna i Lgr 11. Trots att teknik varit ett obligatorsikt ämne på lågoch mellanstadiet ända sedan Lgr 80 (då som del av NO-ämnena) finns det många undersökningar som visar att teknikämnet levt en undanskymd tillvaro i grundskolans tidigare år. Förhoppningarna var stora på att det skulle förändras i och med Lpo 94 där tekniken blev ett eget ämne med egen ämnesstatus och mål för skolår 5. Men så blev inte fallet. Teknikämnet fick inte alls det utrymme i schemat och det dagliga arbetet, som man kunde tro att det skulle få när man såg de tydliga direktiven i styrdokumenten.

Kan vi då hoppas på att teknikämnet i och med Lgr 11 äntligen blir ett ämne som alla elever möter på låg- och mellanstadiet? Visst borde det vara så? Nu finns ju både centralt innehåll för tekniken för årskurs 1–3 och för årskurs 4–6 med tydlig progression och mängder av kommentar- och stödmaterial publicerat av Skolverket. Även kunskapskraven för årskurs 6 borde göra det angelägnare att undervisa i teknik.

Det är hög tid för tekniken att få en lika självskriven plats på schemat som svenska och matematik. (Ett krux i sammanhanget är dock att det råder brist på behöriga lärare i teknik för grundskolans tidigare år.) Hur som helst hoppas jag att Boken om Teknik, och även Boken om Teknik 1–3 som släpps 2016, kommer hjälpa till att göra teknikämnet till en angelägenhet för alla elever och lärare på låg- och mellanstadiet.

På s. 2–3 i grundboken finns bokens innehåll beskrivet. Där ser du att Boken om Teknik är indelad i 6 kapitel som fångar in det centrala innehållet från Lgr 11. På varje uppslag här i lärarboken redovisas hur innehållet i Boken om Teknik är kopplat till det centrala innehållet för åk 4–6 och kunskapskraven för årskurs 6.

Glöm inte att det finns stora möjligheter till samverkan med andra ämnen eller ämnesblock och lägg märke till att många uppslag rymmer inslag av lärande för en hållbar utveckling.

Fem förmågor att utveckla

Det centrala innehållet och kunskapskraven finns i läroplanens kursplaner. Kursplanerna inleds med den mycket viktiga syftestexten som slår fast vilka fem förmågor som teknikämnet syftar till att utveckla hos eleverna. Texten lyder: ”Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att • identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, • identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar, • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, • värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och • analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.”

Detta är inte en text som är helt lätt för lärare att förstå. Hur omsätter man detta till undervisning? Många lärare har vänt sig till mig och bett om hjälp med att konkretisera både syftestexten och det centrala innehållet. Det är därför det känts så angeläget att göra en Boken om Teknik som kan komma både elever och lärare till glädje. Här i lärarhandledningen till Boken om Teknik kommer du hitta vilken/vilka förmåga/or som är i fokus vid respektive uppslag.

Om du vill läsa mer om skolämnet teknik och teknikämnets historia hittar du detta t.ex. på s. 12–16 i denna PDF: http://www.liu.se/cetis/attlasa/documents/eva-bjorkholm-uppsats.pdf.

11

47-11947-9_Boken om Teknik_Korr4.indd 11

14/01/16 12:08 PM

Bedömning av elevernas kunskaper och förmågor Under arbetet med de olika kapitlen kan du genom att använda lärarbokens förslag till aktiviteter, fortlöpande bedöma elevernas kunskaper och förmågor. Eftersom uppslaget inleds med vilka förmågor och kunskapskrav som behandlas, är det mot dessa som du kan stämma av var eleverna befinner sig.

De flesta uppslag inleds med rubriken En ände att börja i. Här får du förslag på aktiviteter som kan hjälpa dig att få syn på elevernas förkunskaper, som ju bör vara grunden för hur du arbetar vidare med uppslaget.

Många uppslag har rubriken Diskutera. Under den rubriken ryms uppgifter som ger dig möjlighet att bedöma elevernas förmågor att analysera, resonera och använda begrepp.

Under rubriken Att göra finns till några uppslag förslag på undersökningar och konstruktioner som eleverna kan göra. De ger dem möjlighet att utveckla ”förmågan att identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar” och ger dig som lärare möjlighet att bedöma denna förmåga.

Rubriken Ord och begrepp finns till varje uppslag. Där finns ord och begrepp som kan behöva förklaras och som kan hjälpa eleverna att utveckla ”förmågan att använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer”.

De flesta uppslag avslutas med rubriken Knyt ihop innan ni går vidare. Där får du förslag på hur du kan summera uppslaget. Det ger dig också underlag för att bedöma hur väl elevernas kunskaper överensstämmer med kunskapskraven.

I denna lärarbok finns inte plats för en grundligare fördjupning i formativ undervisning i teknik-klassrummet, utan vi hänvisar till annan litteratur i ämnet. Christine Harrison har tillsammans med Sally Howard skrivit en liten skrift som på svenska heter Bedömning för lärande i årskurs F–5. Judy Moreland, Alister Jones och David Barlex har i samma serie skrivit Bedömning för lärande i teknikklassrummet, som vi kan rekommendera. Båda går att beställa på www.liber.se.

12

47-11947-9_Boken om Teknik_Korr4.indd 12

14/01/16 12:08 PM

47-11947-9_Boken om Teknik_Korr4.indd 13

• •

•

• •

•

•

•

•

•

•

•

•

•

eknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, T förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.

Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasta och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar.

Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller.

ågra föremål i elevens vardag och hur de är anpassade N efter människans behov.

Hur föremålen i elevens vardag har förändrats över tid.

Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel när man hanterar elektricitet.

• •

•

•

anliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel trafiksystem, V vatten- och avloppssystem samt system för återvinning. Några delar i systemen och hur de samverkar.

Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta.

Olika sätt att hushålla med energi i hemmet.

Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar.

Teknik, människa, samhälle och miljö

ndersökande av hur några vardagliga föremål är U uppbyggda och fungerar samt hur de är utformade och kan förbättras.

Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer.

Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska modeller.

I årskurs 4–6 ardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna är V sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka krafter.

Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda, till exempel hus och broar.

Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter för att åstadkomma ljud, ljus eller rörelse, till exempel larm och belysning.

Hur olika komponenter samverkar i enkla tekniska system, till exempel i ficklampor.

Vanliga material, till exempel trä, glas och betong, och deras egenskaper samt användning i hållfasta och stabila konstruktioner.

Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar

•

•

•

•

•

Tekniska lösningar

ågra vanliga föremål där enkla mekanismer som N hävstänger och länkar används för att uppnå en viss funktion, till exempel föremål på lekplatser och husgeråd av olika slag.

Några vanliga tekniska lösningar där människan härmat naturen, till exempel den kupade handen som förebild för förvaringskärl.

Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas.

Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.

I årskurs 1–3

Progression av centralt innehåll

13

14/01/16 12:08 PM

Teknikämnets arbetssätt – konstruktioner Undervisningen i teknik i grundskolan vilar på en tradition av praktiskt arbete. Det är ”typiskt teknik” att konstruera och bygga. Att det sett ut så beror förstås på att undervisningen i möjligaste mån försökt efterlikna den process som förekommer i verkligt teknikutvecklingsarbete inom arbetslivet i industrin. Till skillnad från det som eleverna är med om vid teknikundervisningen i skolan så rymmer verklighetens teknikutvecklingsarbete två delar där den andra delen innehåller moment som elevernas sugrörsbroar eller händelsebanor sällan når fram till. Hur geniala dom än är.

Det elevernas produkter sällan, men säg inte som Skolverket aldrig, utsätts för är storskalig produktion, marknadsföring och försäljning. Det är den andra delen i teknikutvecklingsprocessen. Det som kommer efter själva projekteringen.

Process vid Teknikutveckling Projektering

Idé Skiss

Modell

➪ Ritning

➪

Produktion

Ritningar Prototyp

Produkt

➪ Innovation

➪

Försäljning

När jag undervisar i teknik försöker jag ibland få med även det andra steget. Det som leder till att eleverna projekterar produkter som sedan lanseras på riktigt. För att bara ge ett exempel kan jag nämna de tre vykort ”Hälsning från Bagarmossen” som vi tog fram, hela vägen från behov via idéer till färdiga produkter. Vykorten planerades, producerades, lanserades och såldes av eleverna i över 10 000 exemplar.

Elevnära De konstruktioner eller Att göra-uppgifter som förekommer i Boken om Teknik är i vid mening elevnära. Detta för att väcka intresset och förhoppningsvis även hålla intresset vid liv. Ju mer eleverna känner att det finns en mening med att komma med idéer och uppslag till förbättringar av sina konstruktioner, desto angelägnare blir det för dem att arbeta vidare.

Att göra-uppgifterna rymmer vardagsnära konstruktioner med enkel utrustning som går att genomföra i ett vanligt klassrum eller arbeta vidare med hemma. På detta sätt lyfter vi fram tekniken som en del av vår vardag och inte bara ett skolämne som pågår i en speciell tekniksal med konstiga svarvar och kantbockmaskiner.

Att komma igång Att arbeta med konstruktioner går inte alldeles av sig själv. Teknikens arbetssätt måste introduceras och struktureras. Eleverna behöver få en konkret upplevelse av hur det går till och vad som är poängen med de olika faserna i arbetet.

Förhoppningsvis har eleverna redan på lågstadiet fått arbeta med enkla konstruktioner så de borde inte vara helt obekanta med arbetssättet. Men nu är det dags att repetera och sedan gå vidare så att undervisningen rymmer den progression som finns inbyggd i Lgr 11. I Boken om Teknik finns denna progression med på så sätt att när eleverna blivit mer förtrogna med arbetssättet så är uppdragen öppnare och ställer högre krav på egna initiativ.

Ett bra sätt att introducera arbetssättet och få eleverna att förstå vitsen med de olika faserna, är att få utföra en konstruktion på riktigt. På s. 14–15 i grundboken finns ett uppslag som kan fungera som en både praktisk och teoretisk introduktion till teknikens arbetssätt. Där finns flera uppdrag att välja bland. Låt eleverna prova på! Det är enklare för eleverna att komma igång om de får några konkreta förslag på uppdrag än om

14

47-11947-9_Boken om Teknik_Korr4.indd 14

14/01/16 12:08 PM

de kastas ut i ett helt öppet ”Kom på nåt själv!”. Det väntar vi med till kapitel 6 och återbruket där.

Från identifiering av behov till utprövning För att ge ytterligare stöd inför arbetet med att utveckla elevernas förmåga att arbeta med teknikens arbetssätt kommer här en steg-för-steg-genomgång av metoden och de problem man ställs inför.

I kursplanen centrala innehåll presenteras teknikens arbetsätt som: ”Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning”.

Läser man detta kan man få uppfattningen att det handlar om en linjär process som har en tydlig början och ett slut. Det kan vara på sin plats att lyfta fram att det ingalunda alltid är så, vare sig i arbetslivet eller i klassrummet, när man arbetar med konstruktioner. I själva verket kan det bli hur slingrigt som helst.

Det är trots detta praktiskt, och mindre flummigt, både för dig och dina elever om de olika faserna presenteras i en mall eller med pilar som tydligt visar en riktning.

Steg för steg Identifiering av behov Avstampet i teknikarbetet är att eleverna ställs inför både utmanande och meningsfulla uppdrag. Det allra bästa är förstås om det är ett verkligt behov som identifierats och som behöver lösas eller förbättras. Det har tyvärr funnits en tradition av för mycket meningslösa ”låtsasuppgifter”. Min strävan som tekniklärare var därför att försöka hitta så många riktiga behov som möjligt.

Läraren är viktig som en inspiratör då det gäller att komma igång och som en arbetsledare som sätter av rimlig tid för uppdraget och ser till att det finns material och möjligheter att lösa behovet.

Undersökning Innan man låter det innovativa arbetet och idéflödet sätta igång gäller det att vara helt på det klara med vad uppdraget innebär. Om det är en förbättring av en tidigare konstruktion kan det vara bra att ha ett hum om för- och nackdelar med tidigare lösningar. T.ex. kan det i elevernas fall vara kännedom om olika isoleringsmaterial vid husbygge eller olika typer av brokonstruktioner. Om man på detta sätt analyserar och undersöker uppdraget eller behovet från flera synvinklar är det större chans att det fortsatta arbetet kan bli framgångsrikt.

Förslag till lösningar Nu kommer vi till idéfasen. Även här har du som är lärare en mycket viktig uppgift. Du kan i allra högsta grad påverka så att det blir ett tillåtande klimat i klassrummet. Det känns mycket mer meningsfullt för elever att komma med idéer om de vet att det är OK att spåna loss och om de fått feedback för tidigare idéer utan att bli hånade när det levererat sina uppslag till lösningar.

Det gäller att från första stund vara tydlig med att uppdragen oftast går att lösa på många och olika bra sätt. När eleverna fått uppleva att flera förslag kan leda till att uppdragen och problemen kan lösas, är det lättare att vara kreativ och innovativ. Det är ju ett problem som kan lösas med en konstruktion. Där det inte bara finns ett rätt svar. Det kan inte nog betonas hur viktigt det är att man skissar vid idéfasen. Det gör det så mycket enklare att komma vidare.

Jämför gärna med arbetssättet i NO-ämnena som ofta tar sitt avstamp i ett problem där eleverna formulerar en hypotes eller förutsägelse.

15

47-11947-9_Boken om Teknik_Korr4.indd 15

14/01/16 12:08 PM

Konstruktion Vid konstruktionen använder man sin skiss eller en ritning om det finns en sådan.

Konstruerandet kräver plats, tid, material och planering. Men denna fas, som ju givit teknikämnet dess särprägel, kan för många elever vara en välkommen variation under skoldagen. För många är det en befrielse när lektionen för en gångs skull inte ensidigt handlar om att läsa, skriva, argumentera och fundera, utan att man också får göra saker på riktigt.

Utprövning Det brukar inte vara så svårt för eleverna att förstå vikten av att testa sin konstruktion innan den kan anses vara färdig. Alla vill ju att det man har byggt ska funka och det är ofta en skön känsla ATT BLI FÄRDIG med något.

Glöm inte att efteråt exponera de olika resultaten av uppdraget. Häpna tillsammans över mångfalden av lösningar så att fler i klassen kan bli sedda och kan känna sig smarta. Låt eleverna berätta, argumentera och diskutera: • Hur tänkte du?

• Hur gjorde du?

• Varför blev konstruktionerna så olika?

• Vilka olika material använde ni?

• Skulle du gjort på ett annat sätt om du först fått se alla de andra elevernas förslag?

Lite enklare De uppslag i boken som fokuserar på de olika stegen i teknikens arbetsätt har fått en grön bård och de är på s. 14–15, 25, 40–41, 48–49 och 58–59. Ett sätt att förmänskliga och göra det mer elevnära kan vara på det sätt som post-it-lapparna visar på s. 65 i grundboken.

Identifiering av behov

Undersökning

Förslag till lösning

Konstruktion

Utprövning

16

47-11947-9_Boken om Teknik_Korr4.indd 16

14/01/16 12:08 PM

Checklista när du gör en konstruktion 1. Läs instruktionerna noga.

2. Se till att du är säker på att du har förstått uppdraget.

3. Idéfas. Hur ska du lösa uppdraget? Skissa!

4. Välj material.

5. Börja bygga.

6. Testa.

7. Om det inte fungerade som du tänkt, förbättra konstruktionen.

8. Testa igen. Om det inte funkade nu heller så backa till nr 7. Annars så är du FÄRDIG! 9. Vill du att andra ska kunna kopiera din idé? Gör en noggrann ritning med mått.

10. Jämför med hur andra har löst uppdraget. Låt dig inspireras!

11. Städa!

Kopiering tillåten

47-11947-9_Boken om Teknik_Korr4.indd 17

17

14/01/16 12:08 PM

Skisser – Ritningar – Modeller I teknikämnet har dokumentationen en mycket central roll. Det är en helt autentisk del av teknikarbetet. Vid arbetet med konstruktioner gör man skisser, ritningar och konkreta eller digitala modeller. Punkt slut. Detta är inte något som behöver krystas fram utan de fyller en för eleverna fullt begriplig funktion. På grundbokens utvik ser ni ett exempel på hur en elev arbetat från en skiss, via en ritning till en konkret modell.

Dokumentationen spelar också en roll vid efterarbetet av uppdraget. Det är viktigt att lämna utrymme för diskussioner där eleverna får beskriva hur de tänkt vid arbetet med de olika faserna i arbetet. Här kan nödvändigheten av att göra skisser och ritningar bli extra tydlig. För att andra ska förstå hur jag tänkt kan bilderna vara oumbärliga. Det är också i dokumentationen och vid jämförelserna av hur olika elever löst uppdraget, som det blir som allra tydligast att tekniken också i allra högsta grad rymmer språkutvecklande inslag.

En varierad och kreativ dokumentation tillvaratar och synliggör de idéer som eleverna har. De fantasifulla skisserna och i många fall poetiska formuleringarna skapar en plattform för kommunikation och idéutbyte som leder till att man kan bli sedd och tagen på allvar. På så sätt synliggör också dokumentationen vad man har lärt sig. Men då måste förstås dokumentationerna kommuniceras!

Dokumentationerna är också mycket användbara som underlag vid t.ex. utvecklingssamtal eftersom de ger en bild av hur de olika förmågorna har utvecklats och om kunskapskraven har uppfyllts. De är också konkreta exempel på hur eleverna har arbetat och kan vara handfasta dokument att bläddra i vid diskussionerna om hur de själva ser på sina prestationer och sitt lärande. Ofta är skisserna, ritningarna och konstruktionerna något som de är stolta över och nöjda med.

Det finns också en typ av dokumentation som handlar om hur du, eller några av eleverna dokumenterar arbetsprocessen, t.ex. med digitalkamera. Dessa bilder kan sedan bli del av planscher som i sin tur är del av en utställning som gör att andra får ta del av era vedermödor och resultat. En kväll för föräldrarna med tekniktema eller en hela skolans ”Teknikmarknad” är andra sätt att göra arbetet med teknik i klassrummet ännu mer angeläget eftersom det då finns en mottagare för det man gör. Det är på riktigt!

På hanper.se/video/teknik/ finns en film där mina elevers arbeten blev en utställning på tekniska museet i Stockholm. Utställningen turnerade sen i hela Sverige.

Vad behöver man för utrustning?

I Boken om Teknik finns ett tjugotal Att görauppgifter. Där får man arbeta med teknik och göra saker på riktigt. För att kunna lösa de uppgifterna behövs det lite olika typer av utrustning. Till de enkla konstruktionerna behövs ingen krånglig eller dyr utrustning. Många saker finns hemma eller i klassrummet. Men så heter det ju också teknik i vardagen. Det kan vara lim, sugrör, tejp eller papper.

Det här är förstås saker som är bra att ha i vardagen när man ska laga eller fixa olika saker som gått sönder.

Eller om man vill ändra på något så det blir snyggare.

Roger Carters teknikhörna

18

47-11947-9_Boken om Teknik_Korr4.indd 18

14/01/16 12:08 PM

För de inköp som behöver göras klarar du dig ofta med en vanlig livsmedelsbutik. Om du inte hittar det du letar efter i livsmedelsbutiken så vänder du dig till någon av firmorna nedan. Det kan ju vara knepigt att hitta dioder och magneter bland kaviartuberna på ICA. För att göra det enkelt för dig i arbetet med konstruktionerna får du här förslag på hur du kan utrusta ett teknikförråd eller som på bilden på s. 18 en teknikhörna i klassrummet.

Material att bygga med: Papper Plast Plastfolie Aluminiumfolie Bomull Blompinnar Glasspinnar Hjul Gummisnoddar Petflaskor Skräp går utmärkt att bygga med Urdiskade mjölkpaket Dvd/cd skivor (bra som hjul)

Material att fästa med Ofta behöver man ju foga samman saker.

Få dom att fästa i varandra. Då är det bra att ha: Olika lim Limpistol Hobbylim på tub Olika typer av tejp Maskeringstejp Eltejp Vanlig tejp

Snören/Tråd Olika typer av snören. Olika tjocka snören Trådar Sytråd och nålar Garn Ståltråd Gummisnoddar

Verktyg Till konstruktionerna behövs olika verktyg: Sax Hammare Mejslar Skruvdragare Tänger Sågar, olika Spikar Skruvar med olika spår

El Sladdar Glödlampor Lamphållare Batterier Dioder Elmotorer

Här är en lista på firmor där man kan beställa teknikmateriel. Det är inte bara bra att ha för arbetet med Boken om Teknik utan också om ni använder Boken om Fysik och Kemi, Försök med teknik eller de andra böckerna i dessa serier.

Hands on science: www.hos.se Clara Elf: http://www.claraelf.com/ Alega skolmateriel: www.alega.se VWR KEBO undervisning: https://se.vwr.com/app/Header?tmpl=/products/education_ schools.htm Peros teknik: http://www.peros.se/ Zenit ab Läromedel: www.zenitlaromedel.se Heraco: www.heraco.se Sagitta: http://sagitta.se/

19

47-11947-9_Boken om Teknik_Korr4.indd 19

14/01/16 12:08 PM

Tankar om teknik Detta kapitel bör man börja med, och gärna återkomma till för repetition, eftersom det innehåller och introducerar grundläggande begrepp och fakta som eleverna behöver för att kunna ta till sig resten av boken. Titeln på kapitlet skvallrar om att det ska ge olika bilder av vad teknik är och hur vi möter tekniken i vår vardag.

På det första uppslaget möter vi därför personer från olika tider som funderar över några föremål från förr och nu som har med teknik att göra. Den ger en bild av vad teknik är och hur vi i alla tider löst olika behov med hjälp av teknik.

Sedan följer ett uppslag som på ett elevnära sätt visar på mångfalden av teknik i vår vardag. Här introduceras också det mycket centrala begreppet tekniska system. Uppslaget ger utrymme för diskussioner om hur olika delar av ett tekniskt system samverkar. På nästa uppslag, som handlar om mjölkens väg till ett dricksglas, fördjupas detta med hur delarna i ett tekniskt system samverkar.

Bokens första bruna uppslag följer sedan och det ger fakta och bakgrund till s. 4–5.

Vi får veta mer om teknikutveckling och även en glimt av vad som kan vara på gång i framtiden. Från sten till grafen med andra ord. Människans resa från stenålder till plasteller grafenålder.

En utmaning vi står inför, i och med att vi lever i en teknikintensiv plastålder, skildras på nästa uppslag. Det handlar om alla de prylar vi använder i vår vardag och vad som händer med sakerna när de blir sopor. Här finns en blå tankebubbla med underrubriken Vad tycker du?. Denna typ av uppgift återkommer med jämna mellanrum i Boken om Teknik och är menade att utveckla elevernas förmåga att analysera, resonera och använda teknikområdets begrepp.

Precis som syskonböckerna Boken om Fysik och Kemi och Boken om Biologi avslutas det första kapitlet med ett uppslag som handlar om hur man arbetar praktiskt, denna gång förstås med teknikens speciella arbetssätt. Steg för steg beskriver vi arbetsgången och ger uppslag till ett antal kluriga uppgifter som eleverna kan få pröva på.

På detta sätt är alla de fem förmågorna representerade redan i bokens första kapitel.

Liksom det mesta av det centrala innehållet.

Vad eleven bör kunna då ni arbetat med kapitlet Tankar om teknik • • • •

e exempel på teknik i sin vardag och visa att de förstår att tekniska föremål är G skapade av människan. Vad är teknik?

Visa att de förstår att teknik är ett resultat av människans strävan efter att förbättra och trygga sina levnadsvillkor. Varför har vi teknik?

Berätta något om teknikens utveckling.

Tillämpa teknikens arbetssätt då de gör en konstruktion.

Hur du kan avsluta och summera kapitlet Låt eleverna använda all dokumentation som de gjort under arbetet med kapitlet och, skriftligt eller muntligt, redogöra för punkterna ovan. Matrisen på nästa sida kan vara ett stöd för din och elevernas bedömning av hur väl de uppnår kunskapskraven.

20

47-11947-9_Boken om Teknik_Korr4.indd 20

14/01/16 12:08 PM

Bedömningen avser Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla tekniska lösningar i vardagen och några ingående delar som samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion.

– Vad är teknik?

E

C

A

Eleven kan ge exempel på Eleven kan förklara vad Eleven kan förklara vad vad teknik är och hur någ- teknik är och hur några teknik är, hur några ingåra delar samverkar. ingående delar samverkar. ende delar samverkar och visa på andra liknande Eleven kan förklara varför Eleven kan förklara att lösningar. vi har teknik genom att ge teknikutveckling drivs av exempel. människan behov.

Eleven kan föra resonemang kring varför vi har teknik.

– Varför har vi teknik?

Eleven kan genomföra Eleven prövar en idé och enkla konstruktionsarutformar en enkel modell. beten genom att pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller.

Eleven prövar idéer, omprövar dem om det inte fungerar och utformar en utvecklad modell.

Eleven prövar och omprövar idéer på ett systematiskt sätt och utformar en välutvecklad modell.

Eleven dokumenterar med utvecklade skisser där intentionen framgår.

Eleven dokumenterar med väl utvecklade skisser där intentionen framgår.

– Gör en konstruktion.

Eleven gör dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet är synliggjord.

– Gör en konstruktion.

Eleven kan föra resonemang kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid.

Eleven dokumenterar med enkla skisser där intentionen till viss del framgår.

Skissen och modellen Skissen och modellen stämmer överens relativt stämmer till viss del över- väl. ens.

Eleven kan ge exempel på Eleven kan utifrån konkreta exempel föra utvecklahur man använde teknik de resonemang kring vad förr. som har drivit teknikutvecklingen framåt.

Skissen och modellen överensstämmer mycket väl.

Eleven kan föra välutvecklade resonemang kring vad som har drivit teknikutvecklingen framåt och ge exempel.

– Berätta om teknikens utveckling.

Tummen Upp Teknik åk 6 samt tillhörande bedömningsstöd på www.liber.se ger dig ännu mer stöd för din bedömning.

Arbetsboken avslutar kapitlet med Kan du det här? som ger både dig och eleverna en möjlighet att bedöma om hur väl eleverna har uppfattat innehållet i kapitlet.

Vill du ha ytterligare stöd för din bedömning av elevernas kunskaper, så rekommenderas Skolverkets material.

21

47-11947-9_Boken om Teknik_Korr4.indd 21

14/01/16 12:08 PM

Boken om Teknik

LÄRARBOKEN Lärarboken ger många konkreta tips och idéer om hur du och klassen kan arbeta med Boken om Teknik. Till varje kapitel finns förslag på aktiviteter och konstruktioner som förstärker innehållet i grundbokens texter. Du får också hjälp med hur de kan planera undervisningen så att den blir bedömningsbar och ger eleverna möjlighet att utveckla förmågorna i teknik.

Hans Persson är lärare och lärarfortbildare och en högt uppskattad föreläsare runt om i landet. Han har tilldelats flera priser och 2014 fick han Lärkanpriset för att han ”har en unik förmåga att med vardagsnära experiment och inspirerande texter sprida kunskaper och självförtroende för de naturvetenskapliga ämnena och matematikämnet bland elever och lärare”.

Hans Persson Lärarfortbildare och NO-inspiratör

Följande böcker är skrivna av samma författare. De går utmärkt att använda tillsammans med Boken om Teknik.

Vad betyder orden?

ANDRA UPPLAGAN

BOKEN OM FYSIK OCH KEMI

Boken om FYSIK OCH KEMI Hej!

Vad är växthuseffekten?

När solen lyser på jordklotet studsar en del strålar mot luftlagret och ut i rymden igen. Andra tar sig igenom luften och värmer jordklotet innan de studsar tillbaka. Samtidigt släpper jorden hela tiden ifrån sig värme som läcker ut i rymden igen.

ANDRA UPPLAGAN

När vi människor släpper ut avgaser i luften blir den tätare och värmen från jorden får svårare att tränga genom luftlagret och ut i rymden.

Det är som om jordklotet är instängt i ett växthus. Då blir det varmare här på jorden. Om det fortsätter kan de stora isarna vid polerna börja smälta och det kan bli översvämningar på flera håll i världen.

Är du nyfiken på vad fysik och kemi egentligen är?

I den här boken hittar du både fakta och förklaringar till många spännande fenomen omkring oss, men du får också testa, pröva och göra egna experiment.

Hoppas att du blir ännu mer nyfiken när du läst klart!

Boken är skriven helt i linje med Lgr 11 och tränar alla förmågor.

Boken om

Allt omkring oss är gjort av olika ämnen. Kemi är läran om hur de ämnena är blandade och kan blandas så att de bildar nya ämnen.

Kemi handlar också om hur man kan skilja olika ämnen åt.

Atom

De små byggstenar som allting i hela universum är uppbyggt av

Grundämne Kemisk förening

FYSIK OCH

KEMI

Ett ämne som består av samma sorts atomer rakt igenom Ett ämne som består av olika sorts atomer, t.ex. vatten

Hållbar utveckling När man talar om hållbar utveckling menar man att allt det vi gör nu är bra även för allt liv som kommer efter oss, i framtiden.

Några grundämnen Det finns ungefär hundra olika grundämnen och vi har de atomer vi har här i Universum. Det bildas inga nya och inga försvinner.. Varje grundämne har sina speciella egenskaper. För att kemister i alla länder ska förstå varandra och vilka ämnen de menar införde svensken Berzelius ett kemispråk. Varje grundämne skrivs med en eller två bokstäver. Med det språket kan man skriva vilket ämne som helst. Vatten till exempel blir H2O. Här är några exempel på grundämnen: Guld (Au)

Koppar (Cu)

Kol (C)

Nickel (Ni)

Uran (U)

Silver (Ag)

Järn (Fe)

Syre (O)

Aluminium (Al)

Väte (H)

Från det minsta till det största

I växtfabriken

Det som blir över vid tillverkningen och släpps ut som en avgas till luften är syre. Hela den här kemiska reaktionen kallas fotosyntesen.

Det är en av de allra viktigaste kemiska reaktionerna, eftersom den ger oss både mat att äta och syre att andas.

Fysik handlar om att söka förklaringar till fenomen runt omkring oss. Till exempel: Varför lyser lampan? Varför kan ljud låta så olika? Varför är en magnet magnetisk?

Kemi

Molekyl Två eller flera atomer som sitter ihop

Hans Persson Lärarfortbildare och NO-inspiratör

I växternas blad tillverkas ämnen som får växten att växa. Till det behövs energi från solen, vatten från marken och gasen koldioxid som bladen fångar in ur luften. Av detta tillverkar växten en sorts socker som den använder som bränsle och byggstenar.

Fysik

atom – molekyl – cell – organ – organism – ekosystem – planet – solsystem – galax – universum

Best.nr 47-11065-0 Tryck.nr 47-11065-0

Hans Persson

Försök med

Försök med

KEMI Kemi kan göras enkelt och vardagsnära!

FÖrSÖK MEd KEMI är en bok med det mesta som läraren behöver för den första kemiundervisningen för elever i åldrarna 7-12 år.

AndrA upplAgAn

Boken är fylld av enkla experiment som hjälper eleverna att nå de kunskaper som kursplanen föreskriver. Allting går att göra i klassrummet med enkel utrustning.

Här får eleverna arbeta med • sorteringar av olika ämnen och material • att ämnen kan förekomma i fast form, flytande och i gasform • lösningar och blandningar • sura och basiska ämnen • enkla kemiska reaktioner • varje kapitel går från det allra enklaste till det lite svårare

I FÖrSÖK MEd KEMI finns mängder av arbetsblad för kopiering, och här finns bilder och berättelser med kemin insatt i vardagen.

Författaren, Hans Persson, är lärare med lång erfarenhet av att undervisa både yngre och lite äldre barn. Han är också verksam som utbildare och fortbildare av lärare.

Hans Persson har även skrivit böckerna Försök med Fysik, Försök med Biologi, Försök med Matematik, Försök med NO 1-3, nyfiken på naturvetenskap samt Boken om Fysik och Kemi.

Best.nr 47-10179-5

Tryck.nr 47-10179-5-02

Hans Persson • Liber

Best.nr 47-11947-9 Tryck.nr 47-11947-9

47-11947-9_Boken om Teknik_Omslag_Korr1.indd 2

14/01/16 10:38 AM