9789147098095

Eva Grundelius

Helt Ăśverens!

Handbok i hĂĽllbar kommunikation

Innehåll Förord

..................................................................... 12

1. Vi låtsas ofta vara överens .................................14 God kommunikation innebär att vi blir personliga ................................. 14 Kommunikationskompetens är ett eftersatt område ............................ 15 En balansgång som kräver mycket träning .................................................. 17

2. Kommunikationskartan

....................................20

Sämsta kommunikationsförmågan avgör nivån ......................................... 20 Nivå +1 Idealisering ................................................................................................ 24 Nivå +2 Ytlig bekantskap ..................................................................................... 24 Nivå +3 Vanliga samtal .......................................................................................... 25 Nivå +4 Värt att kämpa för ............................................................................... 26 Nivå +5 Kompromissvilja .................................................................................... 28 Nivå +6 Hållbar kommunikation .................................................................... 30 Nivå +7 Ömsesidigt samförstånd .................................................................. 32 Kulturella hinder för god kommunikation .................................................... 34 Dåligt fungerande kommunikation som försvar ....................................... 36 Nivå –1 Misstro .......................................................................................................... 37 Nivå –2 Avståndstagande .................................................................................... 38 Nivå –3 Grupptryck ............................................................................................... 40 Nivå –4 Direkta hot ............................................................................................... 42 Nivå –5 Sanktioner ................................................................................................. 44 Nivå –6 Bestraffning ............................................................................................... 45 Nivå –7 Absolut tvång .......................................................................................... 47

Helt överens!

Kommunikationsnivån avgör verklighetskontakten ................................. 48 Vi behöver kommunicera för att vi är olika ............................................... 50 Men om en hel grupp är galen? ........................................................................ 51 Vi behöver alla 15 nivåerna ................................................................................. 53 Så används Kommunikationskartan ................................................................. 55

3. Hållbar kommunikation .......................................59 Fyra förmågor i rätt ordning ............................................................................... 59 Kommunikationsspiralen ........................................................................................ 64 Orsakerna till dåligt fungerande kommunikation .................................... 65 Checklista för hållbar kommunikation ........................................................... 68

4. Djuplyssna till andra .............................................71 Språk är bara symboler ........................................................................................... 71 Bestäm dig för att vilja veta .................................................................................. 72 Lyssna för att förstå .................................................................................................. 73 Fokusera enbart på att lyssna ............................................................................. 75 Dra ned tempot i kommunikationen .............................................................. 77 Välj en lugn och inbjudande plats ..................................................................... 77 Gör en inre förberedelse och fokusering .................................................... 78 Tala och lyssna utan att se på varandra ........................................................ 79 Nollställ dig och tystna ........................................................................................... 81 Rikta uppmärksamheten mot den som talar ............................................. 83 Använd inlevelseförmågan .................................................................................... 84 Lyssna utan att döma eller värdera ................................................................. 86 Stöd och välkomna talarens olikhet ................................................................ 87 Glöm bort dig själv ................................................................................................... 88 Notera och spara dina frågor ............................................................................. 90 Sammanfatta och spegla ........................................................................................ 91 När förkunskaperna inte räcker till ................................................................. 92 När principerna för djuplyssnande är väl inövade .................................. 93

Innehåll

5. Djupfråga ................................................................96 Det är klokt att djupfråga ..................................................................................... 96 Medvetandegör hela bilden av läget ............................................................... 97 Jämställ de olika utsagorna och beteendena .............................................. 98 Stå ut med förvirringen och bejaka mysteriet! ......................................... 99 Ställ frågan på sin spets ....................................................................................... 101 Använd Sinnesrobönen ....................................................................................... 104 Antingen vågar vi fråga eller också gör vi inte det ............................... 105

6. Djuplyssna till sig själv .......................................107 Lyssna för att få mer att tänka på ................................................................. 107 Klargör din djupfråga ............................................................................................ 108 Se till att få vara ensam ....................................................................................... 109 Slappna av och tystna ........................................................................................... 110 Lev med djupfrågan och inbjud ditt inre att tala .................................. 111 Välkomna ett fritt flöde av budskap ............................................................ 113 Notera budskapen och fortsätt fråga ......................................................... 114 Ha tålamod och sov på saken ......................................................................... 114 Hur ska vi tolka och värdera våra inre budskap? .................................. 115 Använd förnuftet och undersök de inre budskapen .......................... 116

7. Djuptala ................................................................. 119 Klarspråk och djuptalande är inte samma sak ........................................ 119 Valet står mellan tvång och hållbar kommunikation ........................... 120 Gör klart för dig själv vad du vill säga ......................................................... 121 Visa inlevelse med lyssnaren ............................................................................ 122 Fördela ordet rättvist ........................................................................................... 123 Var modig .................................................................................................................... 125 Var ärlig också med vad du inte vet ............................................................ 126 Ta kroppens signaler på allvar .......................................................................... 127

Helt överens!

Var öppen och signalera självtillit ................................................................... 128 Berätta endast det du vill berätta .................................................................. 129 Uttryck dig så att de som lyssnar förstår .................................................. 130 Planera ditt framträdande strategiskt ........................................................... 132 Skapa efterfrågan på uppriktighet ................................................................. 134

8. Bli överens mellan två personer .....................137 De fyra grundläggande färdigheterna måste sitta ................................ 137 Utgångspunkten: Ni är överens om att ni är oense ............................ 138 Lämpar sig konflikten för hållbar kommunikation? .............................. 139 Hållbar kommunikation är att välja demokrati ...................................... 140 Stäm möte .................................................................................................................. 141 Bestäm vilken djupfråga ni ska börja med ................................................ 142 Djuplyssna till er själva innan ni möts .......................................................... 143 Turas om att djuptala respektive djuplyssna ............................................ 144 Hjälps åt med att sammanfatta och klargöra läget .............................. 144 Djupfråga och djuplyssna efter en kompromiss .................................... 147 Djupfråga och djuplyssna efter kreativa lösningar ................................ 148 Om ni fortfarande är oense – ta ett varv till! ........................................ 149 Checklistan för hållbar kommunikation ...................................................... 150 Felsök era kommunikationsförmågor .......................................................... 152 Vid vilken ålder kan vi börja kommunicera hållbart? .......................... 155 Vänta ut en lösning ................................................................................................ 157 Vi kan lära varandra hållbar kommunikation ........................................... 158

9. Bli överens inom en grupp ...............................161 Avgör om du ska läsa det här kapitlet nu ................................................. 161 Avsätt tillräckligt med tid .................................................................................... 162

Innehåll

Gruppens storlek och sammansättning ..................................................... 163 Nu behövs en samtalsledare ........................................................................... 165 Ordna med lokal och utrustning ................................................................... 167 Gör inbjudan personlig och var tydlig ........................................................ 168 Gör ett tidsschema men var uppmärksam .............................................. 170 Så blir gruppen helt överens ............................................................................ 171 Ge gruppen en bra start .................................................................................... 173 Var noggrann med instruktionerna .............................................................. 175 Gör praxis för att främja hållbar kommunikation ................................. 176 Fler sätt att hålla uppsikt över processen ................................................. 178 Utvärdera både muntligen och skriftligen ................................................ 179 I en mindre grupp kan alla lyssna till alla ................................................... 180

10. Hållbar kommunikation är nödvändig ..............183 Med alltför dålig kommunikation går det inte! ....................................... 183 Sjunkande förtroende för de politiska partierna .................................. 184 Orättvist låga löner inom den offentliga sektorn ................................. 186 Landstingens dåliga ekonomi ........................................................................... 188 Finns klimathotet verkligen på riktigt? ......................................................... 190 Krisen inom psykiatrin .......................................................................................... 191 Jämställdhet förutsätter jämlik kommunikation ..................................... 192 Kriminalvården vårdar inte ................................................................................ 195 Familjerätt på nytt sätt ......................................................................................... 196 Kränkningar och mobbning i grundskolan ................................................ 197 Den misslyckade integrationen av utlandsfödda ................................... 199 Tillsyn och kvalitetssäkring ................................................................................. 201 Konflikthantering på arbetsplatserna ........................................................... 203 Hållbar kommunikation för att tygla girighet .......................................... 204

Helt överens!

Bilaga 1 Instruktion i hållbar kommunikation ............................................................ 207 Bilaga 2 Tidsschema – hållbar kommunikation i en grupp ................................... 211

Till v채nnerna p책 Uminova Innovation

Förord

J

ag har sökt med ljus och lykta efter en bok på svenska som klart och tydligt beskriver det nödvändigaste vi måste känna till och kunna göra för att skapa riktigt, riktigt god kommunikation. Men jag hittade inte någon bok som jag tyckte var tillräckligt bra.

Jag tror att det i hög grad beror på att vi är som analfabeter när det gäller den svåra och viktiga konsten att lyssna. Vi får sällan lära oss lyssna så bra som vi behöver kunna göra, varken hemma, i skolan eller på jobbet. Men utan ett gott lyssnande kan vi inte förstå varandra. Och vi kan inte heller dra några riktigt kloka slutsatser om hur läget är och vad vi bör göra.

Jag har försökt hålla texten så kort och konkret som möjligt. Det är bättre att du använder tiden till att själv reflektera över vad det står samt börjar öva på det jag uppmanar dig till, för då kommer du snabbare igång med att förbättra din egen kommunikation.

Utan mina vänner på Uminova Innovation i Umeå hade den här boken knappast blivit skriven, i varje fall inte nu. Jag vill tacka er för att ni har trott på mig, för ert engagemang och för en god dialog. Det gäller särskilt min affärscoach Fredrik Leek samt leg. läkaren Erling Petersen och arbetsterapeuten Johan Westberg, vilka uppmuntrade mig till att utveckla Kommunikationskartan i kapitel 2.

Vidare har jag fått stöd och kloka synpunkter på texten från en mycket blandad skara vänner och bekanta, däribland Jonas Carlquist (professor i nordiska språk och prodekanus), Karl-Erik Edris (författare, statsvetare och konsult), Anna Gerge (leg. psykoterapeut och psykoterapihandle-

12

Förord

dare, Insidan AB), Solveig Hildegran (leg. psykolog, Hildegran Resurs), Ulla Hjalmarsson (nära vän och förtrogen samt leg. sjukgymnast), Björn Nilsson (universitetslektor i socialpsykologi), Anders Risling (leg. psykolog och organisationskonsult), Miriam Sannum (organisationskonsult och ekolog), Peter Petrus Solaris (konstnär och mångsysslare) samt Stig Zandrén (organisationskonsult).

Ni har alla generöst bjudit på er tid och välvilligt delat med er av olika erfarenheter, kunskaper och perspektiv angående kommunikation.

Samtidigt vill jag dock understryka att ansvaret för vad det slutligen kom att stå vilar hos mig själv.

Den bok du nu håller i din hand är en reviderad utgåva. Avslutningsvis vill jag också tacka förlaget för ett mycket gott samarbete.

Umeå i januari 2012

Eva Grundelius www.hallbarkommunikation.se

13

1. Vi låtsas ofta vara överens God kommunikation innebär att vi blir personliga Ordet kommunicera kommer från latinets communicare, som betyder göra [något] gemensamt, göra delaktig. Det innebär att kommunikation är något vi skapar tillsammans med minst en annan person.

Härav följer också den första svårigheten med kommunikation: Det är inget som vi kan bestämma över själva. Kommunikation är något som skapas i relationen mellan oss. Och hur det samspelet blir är vi minst två – och ofta betydligt fler – som är med och avgör.

För det andra är kommunikation alltid ett triangeldrama: Det handlar om dig, mig och vår syn på verkligheten. Verkligheten är det vi kommunicerar om – och det är vanligt att vi inte är överens om hur vi ser på den.

Med begreppet verklighet menar jag vidare både olika sakförhållanden och oss själva, våra tankar och upplevelser etc.

Ofta vill vi dock inte tillstå att vi är oense, så vi låtsas att vi är överens.

Och då inträder den tredje svårigheten med kommunikation: Det går inte att komma överens på riktigt, så länge en av oss påstår att någon oenighet inte föreligger. För att verkligen kunna bli överens måste vi våga tydliggöra våra olika perspektiv. Och det betyder att vi med nödvändighet måste våga bli personliga.

Men personlig är inte detsamma som privat. Vi bestämmer själva vad vi vill berätta. Med personlig menar jag snarare att vi vågar vara oss själva och uttrycka var vi står. Därför är det också nödvändigt att vi lär känna 14

1. Vi låtsas ofta vara överens

varandra tillräckligt väl, om vi vill att kommunikationen mellan oss ska bli väl fungerande. Vi har helt enkelt ett behov av att skaffa oss en korrekt uppfattning om vem det är vi pratar med för att lyckas förstå varandra.

Att ha pejl på det personliga är vidare nödvändigt, på grund av att vi är olika. Börjar vi undersöka våra personliga skillnader ordentligt – vilket få av oss gör, bland annat därför att det kräver en synnerligen god förmåga att lyssna, fråga och förstå – då upptäcker vi troligen att vi skiljer oss åt i de mest häpnadsväckande avseenden.

En och samma händelse kan faktiskt – och brukar ofta – uppfattas på en mängd olika sätt av olika personer, utan att vi för den skull med enkelhet kan säga att ett av sätten att uppfatta är mer rätt. Och ännu krångligare blir det när vi ska avgöra hur vi ska reagera och förhålla oss till det som händer. Då går meningarna många gånger ännu mer isär.

Det är emellertid inte alls givet att vi klargör för varandra att vi har olika uppfattningar. För att våga göra det måste vi känna oss tillräckligt trygga, både med oss själva och med varandra. Och så trygga är vi inte i många vardagliga situationer. Det är alltså mycket vanligt att vi låtsas att det finns ett större samförstånd än vad det verkligen gör.

Kommunikationskompetens är ett eftersatt område Med tanke på svårigheterna kan man nästan börja undra över att vi alls vågar ta risken att kommunicera. Eller gör vi det? Är det inte ofta så att vi faktiskt avstår från närmare och mer engagerad kommunikation, just därför att det är så knepigt att nå fram till det där djupare äkta samförståndet som vi egentligen längtar efter?

Och om vi inte tror att vi kan uppnå en riktigt god förståelse, då kanske det är bättre att vi håller oss på vår egen kant, så slipper vi åtminstone bli påminda om vår ensamhet och utsatthet, bli upprivna, frustrerade eller sårade?

15

Helt överens!

Dåligt fungerande kommunikation är mycket vanligt förekommande och det är inte så konstigt, om vi betänker att kommunikation kan gå snett på många olika sätt. Jag är övertygad om att vi alla har en rik källa av erfarenehet att ösa ur när det gäller mer eller mindre misslyckad kommunikation.

När jag började leta efter böcker som beskriver hur vi ska göra för att verkligen lyckas med kommunikationen blev jag förvånad. Jag hittade inte särskilt många, och de som jag hittade tyckte jag alla hade stora brister. Inte i någon bok fann jag en redig teori om vad riktigt god kommunikation är. Därför fanns inte heller några klara anvisningar om hur vi bör göra för att verkligen lyckas med kommunikationen.

Till det jag saknade i böckerna hörde för det första en bra beskrivning av olika sorters kommunikation och de samtalsklimat vår kommunikation skapar. Kommunikation kan som bekant vara allt från riktigt god till synnerligen dåligt fungerande. Själv har jag en kommunikationskarta i huvudet. Den hjälper mig bland annat att begripa vilka valmöjligheter jag har. Jag har nämligen märkt att jag ibland har orealistiska förväntningar på kommunikationen. Jag tror att vi ska kunna uppnå saker som faktiskt inte är möjliga, såvida vi inte först förbättrar kommunikationen. Eller också hoppas jag att det ska gå snabbare och vara enklare än vad det är att nå fram till ett samförstånd som håller.

Jag presenterar min kommunikationskarta i kapitel 2. Den grundas på ett mycket viktigt antagande: Vi kan i pedagogiskt syfte bryta upp triangeldramat mellan dig, mig och verkligheten genom att – till att börja med – välja att fokusera enbart på dig och mig och hur vi kommunicerar.

Lyckas vi tillräckligt bra med att göra kommunikationen mellan oss ömsesidig eller är den alltför dåligt fungerande?

Logiken bakom resonemanget är följande: Det går inte att enas om vad som är verkligt och hantera det, så länge kommunikationen mellan oss är alltför dålig! Det betyder att det är smart att börja med att klarlägga med vilken kompetens vi kommunicerar. Först därefter kan vi fråga oss 16

1. Vi låtsas ofta vara överens

om den aktuella kommunikationsnivån räcker till för det vi vill uppnå.

Eller måste vi se till att höja oss? Och om vi vill höja kommunikationsnivån, vet vi då hur vi ska gå till väga?

För det andra hittade jag ingen bok som på ett tillräckligt bra sätt delar upp kommunikationen i de olika moment jag menar att vi måste lära oss, för att kommunikationen ska bli riktigt bra. I stort sett hittade jag endast en uppdelning i talande respektive lyssnande, men det är inte tillräckligt.1 För att skapa hållbar kommunikation – som är min beteckning på riktigt god kommunikation – måste vi lära oss använda åtminstone fyra grundläggande förmågor: Vi behöver kunna lyssna till varandra, kunna ifrågasätta, kunna lyssna inåt till oss själva efter kloka svar och idéer samt kunna tala uppriktigt.

Fast så långt verkar vi inte ha kommit, om vi ser till hur kulturen och samhället mestadels fungerar. Min slutsats är att vi lever med en paradox: Vi kommunicerar mer, med fler och snabbare än någonsin, men vi gör det i alldeles för stor utsträckning som glada amatörer.

En balansgång som kräver mycket träning Hur kommer det sig att vi inte har kommit längre när det gäller att lära ut god kommunikation? Jag tror att förklaringen är lika enkel som bestickande. Det beror på att vi inte får lära oss den svåra konsten att visa sund respekt för andra människor.

Kommunikation handlar nämligen i grund och botten om makt. Med vilken inställning möter vi varandra? Som över- och underordnade eller som likvärdiga och jämställda? I alltför många sammanhang, från förskolan och uppåt, får vi lära oss att antingen ensidigt anpassa oss eller mer eller mindre obekymrat ta för oss på andras bekostnad.

1 Se Nilsson, Björn & Waldemarson, Anna-Karin (2007). Kommunikation – Samspel mellan människor. Lund: Studentlitteratur.

17

Helt överens!

Alltför sällan råder genuint demokratiska spelregler. Med det menar jag för det första att alla som har med saken att göra verkligen är välkomna med sina synpunkter. För det andra att vi själva är öppna för att bli motsagda, lyssna och lära. För det tredje att vi ärligt hanterar konflikter genom att söka efter de lösningar som är bäst för alla berörda, och att vi tar för vana att reflektera innan vi uttalar oss. Samt för det fjärde att vi tryggt kan ge uttryck för vår egen uppriktiga uppfattning, utan att få ett dåligt bemötande.

Många gånger är idealen snarast de omvända: Några få bestämmer över många. Och de som har makten vill helst enbart ha applåder och inte behöva höra något som kan uppfattas som kritik.

Priset för den rådande ordningen är dock högt. När kommunikationen inte är jämlik innebär det inte enbart att vissa personer drabbas illa och orättvist. Det innebär framför allt att vi går miste om såväl gemensamma utvecklingsmöjligheter som den djupa personliga tillfredsställelse riktigt goda relationer kan skänka.

Men om det nu är så mycket bättre att visa varandra större förtroende och kommunicera mer jämlikt, hur kommer det sig då att vi inte gör det?

Jag tror en viktig del av förklaringen ligger i att det finns klara risker med en stor öppenhet – och dessa faror måste man också vara medveten om och kunna hantera.

Riktigt god kommunikation har två sidor, vilka kan upplevas stå i motsättning till varandra: Dels handlar det om att lyssna och öppet ta emot, förstå och inkludera andras budskap. Dels innebär riktigt god kommunikation att vi klarar av att förhålla oss kritiskt till det vi får veta, att vi vågar ifrågasätta det som inte stämmer, kan dra våra egna slutsatser och stå för dessa – också när vi stöter på visst motstånd.

Den här balansgången är en svår konst som kräver mycket övning.

Men samtidigt är fördelarna uppenbara: att klara av att både lyssna och bilda sig en egen uppfattning betyder att vi frigör oss från skadligt medberoende av andra människor, eftersom vi medvetet tar itu med sådant 18

1. Vi låtsas ofta Vara öVerens

som strider mot våra egna känslor och vårt förnuft. Därmed blir vi också svårare att manipulera, styra och kontrollera. När vi samarbetar med andra sker det i stället i en anda av ansvarstagande, goda kunskaper, gott självförtroende, frivillighet och ömsesidighet.

En ökad kommunikationskompetens innebär alltså att vi ställer större krav på djup och kvalitet i våra relationer. Vi nöjer oss inte med ytlighet, oreflekterade antaganden, slarv och slentrian. I stället förbehåller vi oss rätten att utforska och reflektera och bidra till gemensamma beslut med vår egen kompetens.

Övning 1 – PROVA DET HÄR: När du tror att du är överens med en eller flera andra personer i ett spörsmål som är viktigt för minst en av er, ställ följande tre frågor till dig själv och reflektera:

• Hur väl känner vi varandra?

• Vilka konflikter mellan oss har vi hanterat?

• Hur gjorde vi för att hantera konflikterna?

Det är endast om ni verkligen känner varandra tillräckligt väl, om ni har vågat ha och hantera konflikter öppet samt om ni dessutom har varit tillräckligt duktiga på att hantera konflikterna, som det finns goda skäl att tro att ni verkligen är överens – på riktigt.

Om inte alla tre förutsättningarna är uppfyllda kanske minst en av er låtsas vara överens med de övriga, för att inte riskera att bråk uppstår. Visa att du uppriktigt välkomnar invändningar, ifall du vill avslöja underliggande oenighet.

19

2. Kommunikationskartan Sämsta kommunikationsförmågan avgör nivån Kommunikationskartan på nästa uppslag (figur 1) är ett försök att indela vår kommunikation i grova kategorier som vi kan känna igen oss i. Mina främsta inspirationskällor till modellen är William C. Schutz FIRO-teori,2 Friedrich Glasls Konflikttrappa3 samt Don Richard Risos niogradiga djupskala i Enneagrammet.4 Avsikten med beskrivningarna är att varje verklig kommunikation mellan två eller flera personer utan större svårighet ska kunna hänföras till någon av de femton nivåerna. Kartan utgår vidare från ett nolläge som jag kallar ingen kommunikation. Det är när vi inte interagerar med varandra och kan vara allt från helt okej till djupt problematiskt, beroende på vilken situation vi befinner oss i.

Vanligen utvecklas vår kommunikation i ena eller andra riktningen, utgående från nolläget: Antingen bygger vi upp en allt bättre fungerande kommunikation mellan oss eller också väljer vi att ta strid för en viss uppfattning.

När jag gjorde Kommunikationskartan utgick jag vidare från en viktig iakttagelse: Bättre kommunikation (en förflyttning till en högre nivå) skapar vi tillsammans. Det spelar nämligen ingen större roll om en av oss är väldigt duktig på att kommunicera ömsesidigt, för det är alltid den av oss 2 Schutz, William C. (1958). FIRO – A Three-Dimensional Theory of Interpersonal Behavior. New York: Rinehart & Company Inc. 3 Glasl, Friedrich (1999). Confronting Conflict – A first-aid kit for handling conflict. Stroud: Hawthorn Press.

4 Riso, Don, Richard & Hudson, Russ (1999). The Wisdom of the Enneagram – The Complete Guide to Psychological and Spiritual Growth for the Nine Personality Types. New York: Bantam Books.

20

2. Kommunikationskartan

som väljer en nivå längre ned på Kommunikationskartan som bestämmer vilken kommunikationsnivå vi gemensamt praktiserar.

Sämre fungerande kommunikation (en förflyttning till en lägre nivå) ligger det alltså i den ena partens makt att skapa. En av oss kan därmed ha en mycket bättre kommunikationsförmåga än vad andra har. Problemet är bara att då talar hon eller han för döva öron!

Det leder till en viktig slutsats: Många av de problem vi tampas med, både i samhället och i våra personliga relationer, går faktiskt inte att lösa med mindre än att den eller de som praktiserar den sämsta kommunikationsförmågan väljer att använda bättre fungerande kommunikation. Jag tänker på allt från familjegräl, dåliga studieresultat och arbetsprestationer, diskriminering och bristande jämställdhet till brottslighet, missbruk, miljöförstöring, krig och politiska konflikter. Ändå beter vi oss många gånger som om något annat än just kommunikationsförmågan är det avgörande problemet. En tänkbar förklaring är att vi utgår från oss själva. Vi inser kanske inte att förutsättningarna för god kommunikation är alltför dåliga. Eller också räknar vi inte med att personen vi vänder oss till har en mycket sämre kommunikationsförmåga än vad vi själva har.

När bristande kommunikationsförmåga är det verkliga problemet, då är det första vi bör göra att se till att skapa förutsättningar för riktigt god kommunikation. Därefter bör vi stegvis lära oss hur hållbar kommunikation går till i praktiken.

Först efter att hållbar kommunikation är iscensatt är det meningsfullt att fokusera på de problem och sakfrågor som vi vill hantera. Och då kommer dessa i många fall att framstå i ett nytt ljus. Vi kommer sannolikt att få veta viktiga saker vi tidigare har förbisett. Med stöd av dessa nya kunskaper kan vi sedan dra klokare slutsatser, vilka varit omöjliga att nå fram till så länge kommunikationen var dåligt fungerande.

Nu ska vi gå igenom de olika nivåerna på Kommunikationskartan. Vi börjar med att arbeta oss uppåt, utgående från mittennivån 0 ingen kommunikation.

21

Helt överens!

Kommunikation

Nivå

Namn

God

+7

Ömsesidigt samförstånd

+6

Hållbar kommunikation

+5

Kompromissvilja

+4

Värt att kämpa för

+3

Vanliga samtal

+2 +1 0 –1 –2 –3 –4 –5 –6 –7

Ytlig bekantskap

Dåligt fungerande

Idealisering Ingen kommunikation Misstro Avstånds-tagande Grupptryck Direkta hot Sanktioner Bestraffning Absolut tvång

Typ

Inställning till den andra parten Jag skapar god kommunikation

Personlig rela- Jag lyssnar och vill lära tion Jag är öppen för förhandling

Bekantskap

Jag har en viktig poäng Jag vill veta var vi har varandra Jag vill veta om du är vänlig

Ingen direkt kontakt

Jag är positivt inställd till dig Jag är oberoende av dig Jag är negativt inställd till dig Jag ställer krav på dig

Påverka Jag vill vända andra emot dig med ord Jag vill tvinga min vilja på dig

Tvång och fysiskt våld

Jag pressar dig att lyda mig Jag vill få dig att självrannsaka Jag tar kontrollen över dig

Figur 1. Kommunikationskartan beskriver de olika samtalsklimat vi gemensamt skapar. Plusnivåerna står för en allt bättre fungerande kommunikation och minusnivåerna för tilltagande konflikt.

22

2. KommuniKationsKartan Nivå

Typ av kommunikation

Typiskt resultat

+7

Ömsesidig uppriktig förståelse i sak

Fullständigt överens i en sakfråga

+6 +5

Lyssna, ifrågasätta och tala uppriktigt

Aha! Lärande genom omvärdering

Budgivning och förhandling

Kompromisslösning i en sakfråga

+4

Självständiga ställningstaganden i sak

Vi konstaterar att vi är oeniga

+3 +2 +1 0 –1 –2 –3 –4 –5 –6 –7

Samtal och diskussion

Olika synpunkter klargörs

Artighet, ytligt prat (t.ex. om vädret)

Acceptans av person/organisation

Göra sig positiva förväntningar inför ett möte

En öppen och positiv inställning

Ingen kommunikation

Ingen kunskap om dig

Göra sig negativa förväntningar inför ett möte

En sluten och negativ inställning

Tydliga krav på den andra

Ansträngd relation, känns jobbigt

Öppet kritisera person/organisation

Minst en part tar mycket illa vid sig

Hota person/organisation

Minst en part blir riktigt rädd

Kännbart begränsa person/organisation

Minst en part gör som den andra vill

Ännu hårdare tvångsmedel

Minst en part ångrar sig djupt

Inget handlingsutrymme ges

Minst en part förhindras agera

© Eva Grundelius

23

Helt överens!

Nivå +1 Idealisering Det är vanligt att vi – medvetet eller omedvetet – skapar oss förutfattade meningar om en person vi ska möta. När det gäller positiva föreställningar om den andra kan det handla om allt från ett bra sätt att förbereda sig inför ett viktigt möte, till att vi fåfängt hoppas och önsketänker att den vi ska möta är mer positivt inställd än vad som är fallet.

En viss, måttlig, idealisering kan vara bra i starten av en relation, eftersom den har en tendens att bli självuppfyllande. Tids nog lär vi känna varandra bättre och då blir vi mer realistiska.

Men en idealisering av en annan person kan också vara dum och farlig, när den har sitt ursprung i den egna fantasin och vi är alltför godtrogna.

Det finns människor vi bör lära oss att vara på vår vakt gentemot, det gäller till exempel personer som vill gynna sig själva på vår bekostnad.

Nivå +1 idealisering skiljer sig från närmast lägre nivå (0 ingen kommunikation) genom att man här faktiskt gör sig en uppfattning om den andra personen samt att uppfattningen utgörs av positiva förväntningar.

Från närmast högre nivå (+2 ytlig bekantskap) skiljer sig nivå +1 idealisering genom att uppfattningen grundas på egna tolkningar och föreställningar om den andra och inte på resultaten av ett verkligt möte.

Det kan vara bra att bli medveten om hur vanligt det är att vi gör oss förutfattade meningar om andra. Dessutom är det bra att lära sig skilja noga mellan det man faktiskt har observerat – och det man endast har gissat sig till. Många missförstånd kan undvikas på det sättet.

Nivå +2 Ytlig bekantskap Det vanliga sättet att mötas när vi inte känner varandra väl är att vi är artiga och opersonliga. Vi pratar om allmänna ämnen som inte är laddade, till exempel om väder och vind och vi försöker hitta gemensamma ståndpunkter.

24

Helt överens! Handbok i hållbar kommunikation Tredje reviderade upplagan ISBN 978-91-47-09809-5 © 2012 Författaren och Liber AB Förläggare: Anders Abrahamsson Redaktör: Nina Pettersson Formgivning: Daniel Åberg Omslag: Daniel Åberg & Eva Grundelius Omslagsbild: Mikael Damkier/Stockexpert Bilder inlagan: Eva Grundelius Upplaga 3:1 Tryck: Sahara Printing, Egypten 2012

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Tredje reviderade upplagan

Best.nr 47-09809-5 Tryck.nr 47-09809-5-00

9

789147 098095