uridik 1Nivå
Fredrik Bernelf
Innehållsförteckning
Rättssystemet
Kapitel 1. Vad är juridik? 8
Kapitel 2. Hur blir en lag till? 23
Kapitel 3. Rättslära 48
Kapitel 4. Rättsteori och rättsfilosofi 54
Kapitel 5. Juridisk metod 62
Kapitel 6. Brott och straff
Kapitel 7. Rättsväsendet
Kapitel 8. Tvist
Handla
Kapitel 9. Avtalsrätt
Kapitel 10. Konsumentlagstiftning
Kapitel 11. Distansavtal
Kapitel 12. Lån och skuldebrev 164
Kapitel 13. Utebliven betalning 188
Kapitel 14. Äktenskap
Kapitel 15. Sambo
Kapitel 16. Barn och föräldrar
Kapitel 17. Hyra bostad
Kapitel 18. Äga bostad
6
Arv och testamente
Den här delen av boken handlar om arv och testamente, det vill säga de juridiska regler som blir aktuella efter att någon har dött .
Du kommer att läsa om:
Arv – om arvsrätten, de lagregler som styr hur kvarlåtenskapen fördelas när någon dör.
Testamente – om lagregler för att upprätta testamente, ett dokument som beskriver hur man vill att ens kvarlåtenskap ska fördelas efter döden.
Kapitel 23 Arv
Det här kapitlet handlar om arvsrätten – de lagregler som bestämmer vem som ärver kvarlåtenskapen, alltså det som finns kvar efter att någon har dött . Du får kunskap om hur lagarna kring arv har förändrats över tid, samt lära dig vilka regler som gäller när ett arv fördelas i dag.
Lagar som tas upp i kapitlet:
• Ärvdabalken, ÄB (1958:637)
När du har arbetat med kapitlet kan du bland annat svara på:
Vad är arvsrätten och hur fungerar den?
Vem får ärva när någon dör?
Vad gäller för makar och hur fungerar efterarv?
Hur ser processen ut när ett arv fördelas?
Arvsrätten styr
vem som ärver
Arvsrätten, eller successionsrätten som den också kallas, är det rättsområde som beskriver vem som ärver när någon avlider. Att ärva någon betyder att få överta hens tillgångar. Lagreglerna för arv finns i ärvdabalken. Här beskrivs även lagreglerna för testamente – det återkommer vi till i nästa kapitel.
Den svenska arvsrätten har genomgått stora förändringar över tid. Lagen har anpassats efter hur samhället har sett ut, till exempel har arvsrätten för kvinnor, makar samt utomäktenskapliga och adopterade barn förändrats.
Sverige var länge ett bondesamhälle. Många bönder ägde själva sin jord och ofta arbetade hela familjen på gården. Lagen såg därför till att marken ärvdes inom släkten. Att ärva sin pappas gård var länge ett vanligt sätt för sönerna att ordna sin försörjning på.
Först 1938 infördes lika arvsrätt för män och kvinnor i Sverige. Innan dess ärvde söner dubbelt så mycket som döttrar. Ett skäl till det var att döttrarna gifte in sig i andra familjer, därför skulle de inte få för stor del av familjens jord.
Vem får ärva?
I samband med ett arv finns det två parter att hålla reda på. Arvlåtaren är den som har gått bort och som efterlämnar kvarlåtenskap, alltså ägodelar, som blir ett arv. Arvingar, eller skyldemän som det heter i lagtexten, är de som får del av arvet. Endast levande personer kan ärva. Även ett barn som växer i livmodern när arvlåtaren dör, får ärva. Undantag görs om en arvtagare har tagit livet av arvlåtaren. Då förlorar personen rätten att ärva.
Arvtagare delas in i arvsklasser
Det fi nns en tydlig arvsordning i ärvdabalken. Arvtagare delas in i tre grupper, som kallas för arvsklasser. Den första arvsklassen består av den avlidnes barn, bröstarvingar
Enligt lagen ärver barn i rakt nedstigande led . Det betyder att barn, barnbarn, barnbarnsbarn och så vidare, ärver sina föräldrar. Fram till 1971 behandlades adoptivbarn annorlunda än biologiska barn i ärvdabalken, men i dag görs ingen skillnad. Om det fi nns flera bröstarvingar, till exempel tre syskon, fördelas arvet lika mellan dem. En del av ett arv kallas för en lott eller arvslott.
Första arvsklassen kan inte göras arvlös. Om en bröstarvinge, ett barn, dör före föräldern kan bröstarvingens barn, barnbarn, barnbarnsbarn och så vidare, ärva i stället.
Att fördela ett arv kan ta lång tid och arvingar kan både hinna dö och födas under tiden. Barn kallas för bröstarvingar och är de som i första hand ärver en förälder.
Andra och tredje arvsklassen
Den andra arvsklassen består av den avlidnes föräldrar och blir aktuell om det inte finns någon arvinge i första arvsklassen.
Om en eller båda föräldrarna också är avlidna, får arvlåtarens syskon ärva lotten.
Exempel – andra arvsklassen
I en familj med ett barn har mamman gått bort. Nu dör även barnet. Hen har inga bröstarvingar, alltså egna barn. Därför ärver den andra arvsklassen – barnets pappa –barnet.
I en familj med två barn har mamman gått bort och nu dör också det ena barnet, som inte har några egna barn. Eftersom det i så fall är den andra arvsklassen som ärver, skulle mamman och pappan ärvt hälften vardera. Men eftersom mamman är död, går hennes lott till det avlidna barnets syskon. Pappan ärver alltså hälften, och det andra barnet ärver hälften.
Om det saknas arvingar i den andra arvsklassen blir tredje arvsklassen aktuell. Den består av den avlidnes mormor, farmor, morfar och farfar. Om någon av dessa är avlidna går lotten vidare till deras barn, vilket innebär att den avlidnes moster, morbror, faster eller farbror kan få ärva. Men sedan är det stopp: Kusiner och andra släktingar ärver inte.
Vad händer om det helt saknas arvingar? Då går arvet till Allmänna arvsfonden.
Allmänna arvsfonden – ett unikt initiativ
År 1928 ändrade riksdagen arvsklasserna så att arvet inte längre kunde gå till kusiner och andra avlägsna släktingar. När det saknades arvingar skulle pengarna inte tillfalla staten, utan gå till allmännyttiga ändamål. Därför skapades Allmänna arvsfonden.
De pengar som Allmänna arvsfonden får in används för att göra samhällsnytta. När fonden bildades gick bidragen främst till fattiga ungdomar, så att de skulle kunna studera. Under tiden upptäckte man genom fondens
arbete att många familjer hade svårt att försörja sig och ge barnen utbildning. Det bidrog till att riksdagen senare införde allmänna barnbidrag och studiebidrag.
Under senare år har fonden finansierat starten av verksamheter som BRIS, Glada Hudikteatern, Cirkus Cirkör, Friends och Självmordslinjen. Fonden är den första i sitt slag – än i dag finns ingen liknande fond någon annanstans i världen.
Exempel – arvingar
I familjen Larsson har rallyintresset funnits i flera generationer. En dag tävlar Kalle tillsammans med sin pappa Harry som kartläsare. Kalle är enda barnet och den enda kvarlevande släktingen utöver Kerstin, som är Harrys syster och alltså Kalles faster.
I en kurva går det alldeles för fort och Kalle kör rakt ut i skogen och krockar med ett träd. Vi ska titta på två olika exempel på vad som händer sedan.
Scenario 1:
Krocken är så kraftig att när hjälp kommer har både Kalle och Harry avlidit i bilen. Kalle efterlämnar sin fru Jeanette och Harry har sin syster Kerstin kvar i livet.
Scenario 2:
Krocken är så kraftig att när ambulansen kommer har Harry avlidit i bilen. Kalle är allvarligt skadad och dör i ambulansen på väg till sjukhuset. Kalle efterlämnar sin fru Jeanette och Harry har sin syster Kerstin kvar i livet.
Hur fördelas arvet? I det första scenariot har Harry inga levande barn som kan ärva – därför går arvet till hans syster Kerstin. Jeanette ärver i sin tur efter Kalle. I det andra scenariot lever Kalle när Harry dör, vilket innebär att han hinner ärva sin pappa. Det betyder i sin tur att Kerstin inte ärver någonting och att Jeanette får arvet efter både Kalle och Harry.
Makar ärver
alltid varandra
Gifta par ärver varandra om någon av dem går bort. Den efterlevande maken ärver både gemensamma tillgångar och eventuell enskild egendom. Arv till andra släktingar skjuts upp, så kallat efterarv. Läs mer om reglerna för efterarv på s. 363. Reglerna för makar är ett exempel på hur arvsrätten har förändrats över tid. Tidigare ärvde makar inte varandra överhuvudtaget. Giftorättsgodset , alltså det som varje make får vid en bodelning då tillgångarna delas upp, ansågs vara tillräckligt. Barnen hade också rätt att få ut arvet efter en förälder direkt. Den efterlevande föräldern kunde till exempel bli tvungen att sälja huset, för att barnen skulle kunna få sina pengar. Det var först 1988 som lagen ändrades, så att makar ärver varandra.
Särskilda regler för särkullbarn
I dag har många barn från flera olika förhållanden. Då gäller särskilda arvsregler.
Det har blivit allt vanligare att familjekonstellationer förändras under livet. I dag är det inte ovanligt att en förälder som avlider har barn från tidigare förhållanden, så kallade särkullbarn. Särkullbarn har rätt att få ut sin del av arvet direkt, till skillnad från gemensamma barn, som får sitt arv först när den andra föräldern också har avlidit. Särkullbarn kan dock välja att avstå denna rätt.
Exempel – särkullbarn
Ove och Lisa träffades i tonåren och fick dottern Katarina när de var 19 år gamla. Ett par år senare gick paret skilda vägar. Ove levde länge ensam, men på sin 40-årsfest träffade han Åsa. Paret gifte sig året därpå och fick sedan tre barn tillsammans.
När Ove avlider fördelas arvet mellan de fyra barnen. Katarina, som är särkullbarn, har rätt att få ut sin fjärdedel av arvet direkt, medan Oves och Åsas gemensamma barn får ut sitt arv först när även Åsa avlider.
Basbeloppsregeln – ekonomiskt skydd för makar
För att skydda efterlevande makar ekonomiskt fi nns den så kallade basbeloppsregeln. Den garanterar en efterlevande make ett värde ur dödsboet på fyra basbelopp (ÄB 3 kap. 1 § 2st).
I ett samboförhållande gäller två basbelopp (SamboL 18 §). Regeln fungerar som ett skydd mot att särkullbarn tar ut sitt arv och lämnar en efterlevande make helt utan tillgångar.
I basbeloppsregeln räknas också bodelningen och makens eventuella enskilda egendom in. Det innebär att om en efterlevande make redan har fått ut en miljon kronor i bodelningen, så täcker detta det minimibelopp som basbeloppsregeln garanterar.
Exempel – särkullbarn och basbelopp
När Marie avlider har hon och Frank varit gifta i fem år. Paret har inga gemensamma barn men Marie har en son, Knut, från ett tidigare äktenskap. Boet är värt 300 000 kronor. Dessutom har Frank enskild egendom värd 20 000 kronor.
Hur fördelas arvet? Först görs en bodelning, som ger Marie 150 000 kronor och Frank 150 000 kronor. Frank har som
efterlevande make rätt att få ut minst fyra basbelopp. År 2025 är prisbasbeloppet 58 800 kronor, vilket ger Frank rätt till 235 200 kronor. Med de 150 000 kronorna ur det gemensamma boet och den enskilda egendomen på 20 000 kronor saknas 65 200 kronor. Dessa 65 200 kronor tas från Maries del. När Frank har fått sin del tilldelas Knut resten av arvet, 84 800 kronor.
Hur påverkar äktenskapsförord?
Ett äktenskapsförord kan förändra ett arv.
Ett äktenskapsförord är ett avtal som tecknas mellan blivande makar, och som beskriver hur deras tillgångar ska fördelas om de skiljer sig. Om paret inte har några barn, eller om de bara har gemensamma barn, påverkas inte arvet av ett äktenskapsförord. Den efterlevande maken ärver då allting, även enskild egendom. Ett särkullbarn har däremot rätt att få ut sitt arv direkt. Här kan ett äktenskapsförord påverka arvet.
Exempel – äktenskapsförord
Nour och Henrik är gifta. Paret skrev ett äktenskapsförord när de gifte sig. Nour hade då en framgångsrik karriär och 12 miljoner på banken. I äktenskapsförordet står att 10 miljoner ska vara Nours enskilda egendom. Paret har inga gemensamma barn, men Nour har sedan innan sonen Aydin och Henrik har en dotter, Ella.
Scenario 1:
Nour omkommer i en vattenskoterolycka. Paret har tillgångar värda 20 miljoner kronor. Hur fördelas arvet med, respektive utan, äktenskapsförordet?
Scenario 2:
Henrik får en hjärtinfarkt på jobbet och förklaras död vid ankomst till sjukhuset. Paret har tillgångar värda 20 miljoner kronor. Hur fördelas arvet med, respektive utan, äktenskapsförordet?
Lösning scenario 1:
Utan äktenskapsförordet delas egendomen i två lika delar, eftersom allt då räknas som giftorättsgods. Nours del på 10 miljoner tillfaller sonen Aydin och Henrik får i sin tur 10 miljoner.
Med äktenskapsförordet utgör 10 miljoner enskild egendom. Resterande 10 miljoner delas i två lika delar. Henrik får alltså fem miljoner och Nours son Aydin får dels den enskilda egendomen, dels Nours del av giftorättsgodset, sammanlagt 15 miljoner.
Lösning scenario 2:
Utan äktenskapsförordet delas egendomen i två lika delar, eftersom allt räknas som giftorättsgods. Henriks del på 10 miljoner tillfaller hans dotter Ella, och Nour får 10 miljoner.
Med äktenskapsförordet avsätts 10 miljoner som enskild egendom vid bodelningen och resterande 10 miljoner delas i två lika delar. Henriks del blir fem miljoner, dessa pengar tillfaller hans dotter Ella. Nour får i sin tur den enskilda egendomen och sin del av giftorättsgodset, sammanlagt 15 miljoner.
Sambor saknar arvsrätt
Den som inte är gift utan lever i ett samboförhållande har ingen arvsrätt. På samma sätt som i ett äktenskap kan en bodelning göras innan arvet fördelas, men då får sambon bara ut sin del av samboegendomen, den gemensamma bostaden och bohaget, lösöret i hemmet. Därför är det viktigt att sambor skriver ett testamente om de vill ärva varandra – läs mer om det i kapitel 24.
Efterarv skjuts upp
En efterlevande make ärver både gemensamma tillgångar och eventuell enskild egendom. Arv till andra släktingar skjuts upp, så kallat efterarv. Den efterlevande maken har rätt att använda arvet som hen vill, men får inte testamentera bort det. Det innebär att efterarvet kan försvinna helt, om den efterlevande föräldern spenderat alla pengarna. Lagen om efterarv omfattar personer i första och andra arvsklassen, alltså barn i rätt nedstigande led samt föräldrar. Det innebär att gemensamma barn får två arvslotter: en efter den förälder som först avlider och en efter den andra föräldern. Arvet delas upp i kvoter, andelar, och kvotfördelas mellan arvingarna.
Exempel – kvotfördelning
Ylva avlider och efterlämnar sin fru Camilla. De har ett gemensamt barn, Leon. Ylva har också dottern Nea från ett tidigare förhållande, och Camilla har sonen Nils från ett tidigare äktenskap. Boets värde är 240 000 kronor. Basbeloppet är 58 800 kronor. Hur ska arvet efter Ylva fördelas?
Bodelningen ger Ylva hälften av boet, alltså 120 000 kronor. Pengarna ska fördelas lika mellan hennes bröstarvingar, Nea och Leon.
Ur boet
Efterlevande
Efterarvet kvotfördelas sedan. Nea har enligt basbeloppsregeln fått lämna ifrån sig 55 200 kronor av sitt arv. Det motsvarar 23,5 procent av Camillas 235 200 kronor. Leon väntar på 60 000 kronor, vilket motsvarar 25,5 procent av Camillas 235 200 kronor. Dessa procentsatser används sedan när det är dags att dela ut efterarvet.
Så fördelas efterarvet
När Camilla går bort ett par år senare är boet värt 280 000 kronor. Först fördelas efterarvet
Leons del stannar hos Camilla medan Nea, som är särkullbarn, har rätt att få sin del av arvet direkt.
Camilla har som efterlevande maka rätt till fyra basbelopp, 235 200 kronor. Camillas del från bodelningen, 120 000 kronor, och Leons del om 60 000 kronor, ger Camilla 180 000 kronor. De 55 200 kronor som saknas tas från Neas lott.
mellan Nea och Leon. Därefter delas resten upp mellan Camillas barn, Leon och Nils.
Nu blir kvotfördelningen aktuell. Nea har rätt till 23,5 procent i efterarv, vilket motsvarar 65 800 kronor av de 280 000 kronor som Camilla efterlämnar. Leon får 25,5 procent efter Camilla, vilket motsvarar 71 400 kronor. Kvar av de 280 000 kronorna är nu 142 800 kronor. Dessa delas lika mellan Camillas barn Leon och Nils, som får 71 400 kronor vardera. Nea får inget ytterligare, eftersom hon inte är Camillas barn.
Efterarv
Nea
Leon Camilla Nils
Nea
Leon Nils
Arvskifte – arvet delas ut
Att fördela ett arv mellan arvtagarna kallas för arvskifte. Processen startar när arvlåtaren dör. Eftersom en avliden person inte kan äga saker, går alla tillgångar och skulder över till ett så kallat dödsbo efter personen. Dödsboet kan bestå av möbler, pengar, hus, huslån, husdjur, med mera. Dödsboet betraktas som en juridisk person i lagens ögon. Det betyder att dödsboet har egen rättskapacitet, vilket innebär att dödsboet till exempel kan äga saker och ingå avtal. Detta gäller tills dess att dödsboet blir upplöst genom arvskifte, det vill säga att arvet delas ut.
När någon dör ska arvet fördelas mellan de efterlevande. Det är ofta barn eller syskon som tillsammans ansvarar för att sköta dödsboet och göra arvskifte.
Dödsboet sköts gemensamt av dödsbodelägarna, de personer som kan ärva den avlidna personen. Det kan vara en efterlevande make, barn eller de personer som fi nns med i ett testamente. Alla måste vara överens om de åtgärder som görs, till exempel att avsluta konton eller att sälja fastigheter. Om det är svårt att komma överens kan dödsbodelägarna själva utse en boutredningsman, som sköter arbetet med dödsboet. Man kan också låta tingsrätten utse en boutredningsman.
Först görs en bouppteckning
Om dödsboet har tillgångar kvar efter att kostnaden för begravning har betalats eller om det fi nns fast egendom i dödsboet, måste en bouppteckning göras inom tre månader från dödsfallet. Bouppteckningen är en lista över de tillgångar och skulder som den avlidne hade på dödsdagen. Om arvlåtaren var gift ska även den efterlevande makens tillgångar och skulder tas upp i bouppteckningen.
Bouppteckningen görs av två bouppteckningsförrättare. Dessa får inte vara dödsbodelägare eller efterarvingar, barn som ärver först när efterlevande make avlidit. Ofta hjälper begravningsbyrån till med bouppteckningen. Alla som är dödsbodelägare ska kallas till det tillfälle när bouppteckningen görs, men det fi nns inget krav på att närvara.
Inom en månad efter att bouppteckningen är gjord, ska den skickas in till Skatteverket för registrering. När bouppteckningen registrerats hos Skatteverket blir den dödsboets legitimationshandling; den visar vem som har rätt att företräda dödsboet, att till exempel avsluta konton eller hantera pengar från dödsboet.
När registreringen är klar betalas först alla eventuella skulder in. De tillgångar som är kvar kan sedan arvskiftas. Om tillgångarna i dödsboet inte täcker mer än begravningskostnaderna kan bouppteckningen ersättas av en dödsboanmälan. En sådan anmälan görs av socialnämnden i kommunen. I en bouppteckning skrivs det en lista över alla tillgångar och skulder, medan det i den enklare dödsboanmälan bara konstateras att det inte fi nns något överskott.
Arvet skiftas
Att skift a arvet innebär att dödsbodelägarna delar upp kvarlåtenskapen mellan sig. Arvingarna bestämmer alltså tillsammans vem som ska ärva vad. Fördelningen skrivs ner och undertecknas av alla dödsbodelägarna, samt av de som fi nns med i ett eventuellt testamente.
Det är inte ovanligt att dödsbodelägarna har svårt att komma överens om hur arvet ska fördelas. Då kan en skiftesman hjälpa till. Skiftesmannen utses av tingsrätten och har till uppgift att försöka få dödsbodelägarna att komma överens.
Om det inte går kan skiftesmannen besluta om tvångsskifte, det vill säga att skiftesmannen bestämmer hur kvarlåtenskapen ska fördelas.
När alla tillgångar har skiftats mellan arvingarna upphör dödsboet. Om det bara finns en dödsbodelägare behövs inget arvskifte. Då tillfaller alla tillgångar från dödsboet den enda arvingen och dödsboet är därmed upplöst.
Ärvdabalken – sammanfattning
Första arvsklassen är bröstarvingar (ÄB 2 kap. 1 §).
Andra arvsklassen är föräldrar (ÄB 2 kap. 2 §).
Tredje arvsklassen är far- och morföräldrar (ÄB 2 kap. 3 §).
Om arvtagaren är död träder barnen in i dennes ställe (ÄB 2 kap. 1–3 §§).
Alla barn får lika stor lott (ÄB 2 kap. 1 § 2st).
Makar ärver varandra (ÄB 3 kap. 1 §).
Efterlevande make har rätt till minst fyra basbelopp (ÄB 3 kap. 2 § 2st).
Efterlevande sambo har rätt till minst två basbelopp (SamboL 18 § 2st).
Efterarv kvotfördelas (ÄB 3 kap. 2 § 3st).
Efterlevande make har fri förfoganderätt (ÄB 3 kap. 3 §).
Om arvingar saknas tillfaller arvet Allmänna arvsfonden (ÄB 5 kap. 1 §).
Den som tagit livet av arvlåtare får inte ärva (ÄB 15 kap. 1 §).
Dödsboet förvaltas av dödsbodelägarna (ÄB 18 kap. 1 §).
På begäran av en dödsbodelägare kan rätten utse en boutredningsman (ÄB 19 kap. 1 §).
Bouppteckning ska göras inom tre månader från dödsfallet (ÄB 20 kap. 1 §).
Om tillgångarna bara räcker till begravningskostnaderna räcker det att socialnämnden gör en dödsboanmälan (ÄB 20 kap. 8a §).
När bouppteckningen är registrerad hos Skatteverket görs arvskifte (ÄB 23 kap. 1 §).
Om den döde var gift eller sambo förrättas först bodelning (ÄB 23 kap. 1 § 2st).
På en dödsbodelägares begäran kan rätten utse en skiftesman (ÄB 23 kap. 5 §).
REPETERA OCH STUDERA
Sammanfattning
Arv fördelas enligt tre arvsklasser: bröstarvingar, föräldrar, samt far- och morföräldrar. Om någon i en arvsklass är död, får dennes barn i stället ärva förälderns lott. Om det helt saknas arvingar går arvet till Allmänna arvsfonden.
Den som är gift ärver sin make, före de gemensamma barnen. Barnen får ut sitt arv efter den första föräldern när även den andra föräldern har avlidit, så kallat efterarv. Barn från tidigare äktenskap, särkullbarn, får däremot ut sitt arv direkt. Äktenskapsförord kan påverka arvet när det finns särkullbarn. En efterlevande make har dock alltid rätt att få ut fyra basbelopp. Sambor har rätt till två basbelopp, men ärver inte varandra och gör därför klokt i att skriva testamente.
Tillgångar och skulder efter den avlidne övergår till dödsboet, som förvaltas av dödsbodelägarna, de som kommer att ärva. Inom tre månader ska en bouppteckning göras, för att senast en månad senare registreras hos Skatteverket. Saknas tillgångar görs i stället en dödsboanmälan. Om dödsbodelägarna är oense kan rätten utse en boutredningsman för att upprätta bouppteckningen, samt en skiftesman som fördelar arvet.
Minns du begreppen?
Här följer en lista med centrala begrepp från kapitlet. Se om du minns vad de betyder. Om du är osäker på ett ords betydelse kan du slå upp det i ordlistan längst bak i boken.
arvlåtare bröstarvinge
skyldemän
kvarlåtenskap
särkullbarn arvskifte
juridisk person skiftesman
Vad har du lärt dig?
De här frågorna är till för att du ska repetera det du har lärt dig under arbetet med kapitlet.
1 Vad är en bouppteckning?
2 Vem eller vilka får ut arvet om det finns en efterlevande make?
3 Basbeloppsregeln begränsar särkullbarnens arv. På vilket sätt? Svara utifrån att arvlåtaren är gift respektive sambo.
4 Vem ärver om det saknas arvingar i alla tre arvsklasser?
5 Vem eller vilka får arvet om det finns en efterlevande sambo?
6 Vart vänder sig dödsbodelägarna om de inte kommer överens?
7 Vilka är de tre arvsklasserna?
8 När måste bouppteckningen vara klar?
9 Vad innebär efterarv?
10 Dennis har avlidit. Han har inga barn men en bror som dog förra året. Dennis mamma lever, men hans pappa är död. Dennis morbror och farbror lever fortfarande och Dennis har också en brorsdotter. Hjälp familjen att reda ut vem eller vilka som ärver Dennis.
11 Linda har dött och nu står hennes sambo och tre barn frågande till hur de ska göra. Sonen Egon har hört att de kan skriva bouppteckningen själva, medan en av döttrarna hört att det måste vara en advokat som gör det. ”Men det är bråttom” säger sambon, ”bouppteckningen måste göras inom en vecka från dödsfallet.” Hjälp familjen att reda ut vad som gäller.
Tillämpa dina kunskaper
Använd dina kunskaper från kapitlet för att lösa uppgifterna.
1 Arbeta med släkträdet
I släktträdet ser du Gunilla och Kent, som tillsammans har barnen Nadja och Ulrik. Nadja är gift med Tilda och tillsammans har de dottern Lycka. Ulrik är gift med Katarina, tillsammans har de barnen Alma och Gustav. Arbeta med uppgifterna – varje fråga besvaras fristående.
a) Gunilla dog för ett par år sedan och nu har även Kent avlidit. Övriga personer i släktträdet är i livet. Arvet efter Kent är värt en miljon kronor. Vem eller vilka ärver och hur mycket? Förklara hur du resonerar.
b) Ulrik dör. Dödsboet värderas till två miljoner kronor. Efter bodelning är Ulriks arvslott en miljon kronor. Vem eller vilka ärver och hur mycket? Förklara hur du resonerar.
c) Ulrik, Katarina, Alma och Gustav omkommer i en bilolycka. Alla andra i släkten lever. Arvet efter Ulrik är värt en miljon kronor. Vem eller vilka ärver och hur mycket? Förklara hur du resonerar.
d) Nadja och Tilda omkommer i en flygolycka. Lycka skadas svårt och omkommer dagen efter på sjukhuset. Gunilla är avliden, liksom Ulrik och Katarina. Dödsboet efter Nadja och Tilda är värt två miljoner kronor. Vem eller vilka ärver och hur mycket? Förklara hur du resonerar.
2 Berit och Hilding
Berit och Hilding har varit gifta i 40 år. Nu har Berit dött. Paret har två gemensamma barn, Kerstin och Sofie. Sofie dog ung i en bilolycka och efterlämnade ett barn, Lennox.
Berits tillgångar är 800 000 kronor och skulderna är 150 000 kronor. Hildings tillgångar är 60 000 kronor och skulderna är 20 000 kronor. Allt är giftorättsgods. Gör bodelning och fördela arvet. Basbeloppet är 58 800 kronor.
3 Fredrik och Camilla
Fredrik och Camilla är gifta och har två gemensamma barn, Ludvig och Jakob.
Dessutom har Fredrik en son, Timmy, från ett tidigare förhållande. En kväll när Fredrik är på väg hem från jobbet omkommer han i en bilolycka. Fredrik efterlämnar giftorättsgods till ett värde av en miljon kronor och enskild egendom till ett värde av 900 000 kronor. Camilla har tillgångar som är giftorättsgods till ett värde av 200 000 kronor. Makarna saknar helt skulder. Förrätta bodelning och arvskifte.
4 Anders kvarlåtenskap
Anders dör och efterlämnar sin sambo Bettan och sin mor Ebba. Efter att de träffades köpte Anders en villa, som han och Bettan bosatte sig i. Villan är nu värd 1 200 000 kronor och belånad för 1 175 000 kronor. Anders köpte också möbler till den gemensamma bostaden, för 80 000 kronor. Dessa är nu värda 40 000 kronor. På sitt bankkonto har Anders 150 000 kronor sparat.
Även Bettan köpte möbler till den gemensamma bostaden. De kostade vid inköpstillfället 50 000 kronor. På grund av slitage är möblerna nu värda 20 000 kronor. Köpet finansierades med ett banklån på 50 000 kronor och Bettan är nu, efter ett antal amorteringar, skyldig banken 25 000 kronor. Bettan äger också en bil som hon köpte för ett år sedan. Bilen kostade 200 000 kronor och Bettan lånade hela beloppet hos Nordea. När Anders avlider är bilen värd 150 000 kronor och skulden till banken uppgår till 180 000 kronor. Paret har inte skrivit något testamente.
Bettan begär bodelning och yrkar på maximal tilldelning enligt lag. Fördela kvarlåtenskapen efter Anders. Basbeloppet är 58 800 kronor.
Juridik nivå 1
Juridik nivå 1 är e ny och heltäckande läromedel för Gy25 som gör det juridiska innehållet tillgängligt för alla elever. Med tydlig struktur, autentiska rä sfall, vardagsnära exempel och e lä illgängligt språk får eleverna stöd i a förstå hur lagar fungerar i praktiken och hur juridiken påverkar vardagen.
Boken består av sex delar. Den första delen introducerar rä ssystemet och tar upp konstitutionell rä , juridisk metod samt grundläggande rä steori och rä sfilosofi. Däre er följer fem tematiska delar – handla, leva och bo, jobba, skadas samt arv och testamente – som tillsammans täcker civilrä ens centrala områden.
Eleverna får utveckla det juridiska ämnesspråket parallellt med sina ämneskunskaper. Varje kapitel inleds med en tydlig förhandsblick och avslutas med sammanfa ning, begreppsträning och instuderingsfrågor. Eleverna får också tillämpa sina kunskaper i större uppgi er och case som knyter ihop innehållet.
Juridik nivå 1 består av:
Elevbok tryckt eller digital
Elevwebb
Lärarhandledning webb
Läs mer på nok.se/juridik