PULS Miljöboken
Miljöboken
I den här boken förklarar författaren Anna Froster olika miljöproblem på ett enkelt sätt. Om man förstår hur allt hänger ihop är det också lättare att göra något själv och tillsammans med andra.
FAKTABOK
Jan Pedersen om hundra olika djur i världen. En del av djuren är mycket vanliga och kända och lever nära oss människor, medan andra djur är mer okända och lever i mer otillgängliga naturtyper. Du får bland annat veta mer om hur djuren ser ut, vad de äter, boplatser, parning och ungar.
PULS Faktabok – Djur i världen
I PULS Biologi Djur i världen berättar författaren och naturfotografen
Djur i världen
Boken är indelad i naturtyper. I varje naturtyp finns fakta om några djur som lever där. Du kan lätt hitta det djur som du vill läsa om med hjälp av innehållsförteckningen eller registret.
GRUNDBOK
Biologi NATUREN
Roger Olssson • Berth Belfrage
Läs mer om naturtyper i Puls Biologi 4–6 Naturen.
För mer information om PULS se www.nok.se/puls
ISBN 978-91-27-42999-4
Jan Pedersen 9 789127 429994
PULS Djur i världen_cover.indd 1
2013-09-11 09:11
Läs mer om några av de djur och växter som finns med i PULS Miljöboken.
För mer information om PULS se www.nok.se/puls
ISBN 978-91-27-45031-8
Anna Froster 9 789127 450318
Miljoboken_omslag.indd Alla sidor
2017-06-19 12:34
PULS_Miljoboken.indd 2
2017-06-19 18:03
Innehåll Hej! 4 Viktiga ord 5
När jorden blir varmare 6
Algerna festar 44
Extra växthuseffekt 8 Om isen kring Nordpolen smälter 10 Så varmt att det blir kallare? 12 Regnskogar fixar sitt eget väder 14 Kan vi fixa allt med teknik? 16 Måste korna rapa så mycket? 18 Mata inte soptunnan 20
Varför är Östersjön så känslig? 46
Ett myller av liv 22 Varför försvann dinosaurierna? 24 Hur utrotar vi arter? 26 Bostadsbrist i skogen 28 Vad kostar det att hyra ett bi? 30 Kan fiskarna i havet ta slut? 32
Gifterna i vår vardag 34
Allt hänger ihop 48 Kan jag göra något? 50 Kan ett litet land göra något? 51
Vad kan vi göra? 54 Hemma 54 I trädgården och på balkongen 56 Affären 58 Tillsammans 60
Register 62 Länkar 64
Tvätta bort kemikalierna? 36 Hur kan badankor stoppa spermier? 38 Ozonhålet har vi lagat det? 40
Billiga kläder och prylar? 42
Välkommen! Vi ses i boken.
PULS_Miljoboken.indd 3
2017-06-19 18:03
Hej! Jag heter Anna Froster och är författare till den här boken. När jag gick på mellanstadiet hörde jag talas om miljöproblem för första gången och blev rädd. Ozonhål och avgaser, oljeskadade fåglar och hemlösa orangutanger snurrade runt i huvudet i ett enda virrvarr. Nu har jag försökt skriva boken som jag hade behövt då. En bok som förklarar miljöproblemen på ett enkelt sätt och skapar lite ordning i det där virrvarret. För om man vet mer och får veta vad man själv kan göra så känns miljöproblem inte lika skräckinjagande. Men hur gick det för stackars rädda mig, som inte fick läsa den här boken? Jo, jag hade turen att hitta en förening som heter Fältbiologerna, där jag kunde rädda urskogar och protestera mot onödiga motorvägar tillsammans med andra. Då blev det till och med väldigt kul, att förstå lite mer om världen och ta tag i den. Anna på spaning efter riktig urskog, något som har blivit sällsynt i Sverige idag. Men här i Ensjölokarnas naturreservat i norra Hälsingland är träden jättar som lever sitt eget liv.
4
PULS_Miljoboken.indd 4
2017-06-19 18:03
Viktiga ord Art: Djur, växter och svampar delas upp i olika arter. De som kan få ungar med varandra (eller frön och sporer om man pratar om växter och svampar) brukar kallas för en art. Ibland parar sig olika arter med varandra ”av misstag”, men i så fall kan deras ungar inte få egna ungar. Biobränslen: Bränslen som är producerade av levande material, oftast växter. Det vanligaste biobränslet är trä men man kan också värma sitt hus genom att elda till exempel halm eller olivkärnor. Bekämpningsmedel: Ämnen som man använder för att hålla insekter, ogräs eller svampar borta från exempelvis odlingar. Energi: Kraft som kan få något att röra sig. En morot kan få energi från solens strålar. Den energin kan få dig att springa när du har ätit moroten. Energi kan också lagras som elektricitet eller i bränslen såsom bensin. Ekologiskt odlad: Odlad utan kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel. Ekologisk djurhållning betyder att djuren äter giftfritt foder, får vara utomhus och får leva så naturligt som möjligt. Det vanligaste märket på ekologisk mat i Sverige är KRAV-märket. KRAV står för Kontrollföreningen för Alternativ odling. Ekosystemtjänst: En tjänst från naturen som människan har nytta av, exempelvis att bin pollinerar äppelblommor så att vi får äpplen. Fossila bränslen: Olja, kol och naturgas som bildades för miljoner år sedan av döda växt- och djurdelar. När växterna och djuren dog blev resterna liggande i sumpmarker eller på bottnen av hav och sjöar. De trycktes ihop så mycket att de till slut förstenades eller blev till en kletig smet. De innehåller massor av energi, som man till exempel kan köra bil på. Ftalater: Oljiga ämnen som gör hård plast mjukare. Problemet med dem är att de kan härma hormonerna i våra kroppar. De är ”falska nycklar” som kan låsa upp fel lås och verkar kunna ge oss alltifrån fetma till problem att få barn. Förnybar energi: Sol, vind, vatten, vågor och biobränslen kan ge oss energi som hela tiden fylls på och förnyas. Det gör däremot inte kol och olja, som kallas icke-förnybara eftersom de kommer att ta slut om vi fortsätter att använda dem. Försiktighetsprincipen: Denna regel säger att om man är osäker på om något är farligt så ska man betrakta det som farligt. Om man följer regeln ska man alltså inte tillåta ett kemiskt ämne förrän man är säker på att det är ofarligt.
Grundvatten: Vatten som ligger under jorden. Från början var det regnvatten, men det har lagrats länge i marken och blivit renare än sjöar och floder. Därför pumpar vi upp det och använder för att dricka. Kemikalie: Ett ämne som är framställt på ett laboratorium eller i en fabrik och som inte är till för att ätas. Vissa kemikalier kan vara giftiga för oss eller för naturen, men inte alls alla. Klimat: Hur vädret är under lång tid, minst 30 år. Klimatförändring: Förändring hos klimatet på en enstaka plats eller på hela jorden. Ofta pratar man om global uppvärmning, som betyder att jordens medeltemperatur stiger. Koldioxid: En gas som vi andas ut och växterna andas in. Den finns naturligt i luften, men om man eldar till exempel olja eller kol bildas det mer koldioxid. Koldioxid fungerar som en växthusgas, som värmer upp jordens klimat. Miljögifter: Ämnen som släpps ut i naturen och som kan vara skadliga eftersom de är giftiga, långlivade och tas upp av djur och växter. Opinion: Något som många tycker. Man kan påverka opinionen genom att säga vad man själv tycker och sprida det, till exempel på nätet eller i tidningar och teve. Om man till exempel lyckas få många att tycka att kollektivtrafik borde vara gratis, så har man ”bildat opinion” för det. Rättvisemärkt: En märkning av mat och annat som är tillverkat av arbetare med schyssta villkor. De får till exempel någorlunda bra betalt, kan ha ledigt ibland och är inte barnarbetare. Växthuseffekten: Vissa gaser håller kvar en del av solvärmen och håller jorden varm. Utan växthuseffekten skulle jorden bli för kall att leva på. Men nu släpper vi ut för mycket av de här gaserna och då kan jorden istället bli för varm. Växthusgaser: Sådana gaser som är bra på att hålla kvar solens värme, till exempel koldioxid, metan och vattenånga. Övergödning: När sjöar och hav får för mycket näring kan alger växa väldigt mycket i vattnet. När algerna sedan dör kan de samlas i illaluktande högar på badstranden. Om döda alger sjunker till botten och ruttnar där kan syret ta slut så att livet på bottnarna dör.
5
PULS_Miljoboken.indd 5
2017-06-19 18:03
Utan den naturliga växthuseffekten skulle jorden ha varit 35 grader kallare. Hur många grader är det utanför ditt fönster idag? Hur många grader skulle det ha varit om du drog bort 35 grader?
När jorden blir varmare Om du kunde åka bil rakt uppåt skulle du komma till rymden på en timme. Tio mil ovanför jordens yta tar luften slut och den iskalla världsrymden börjar. Som tur är har vi solen, och ett varmt täcke av något som kallas växthusgaser. Det här täcket släpper in solstrålarna och håller kvar värmen från dem.
När en solstråle har varit nere på jorden och värmt din nästipp strålar värmen vidare från näsan ut åt alla håll. Om vi hade varit på månen, som inte har något skyddande täcke av växthusgaser, skulle värmen ha fortsatt direkt ut i rymden från näsan. Men på jorden har vi växthusgaser överallt omkring oss i luften och de fångar upp värmen. På så sätt stannar värmen kvar längre och jorden blir lagom varm. Det är alltså en himla tur att vi har vårt täcke av växthusgaser. Värmen vi får av det kallas växthuseffekten. Den heter så eftersom den fungerar som ett växthus där solvärmen som kommer in inte släpps ut direkt.
6
PULS_Miljoboken.indd 6
2017-06-19 18:03
Runt jorden finns ett skyddande täcke av gaser som gör att all värme från solen inte studsar ut direkt. Det är den naturliga växthuseffekten. Men om vi släpper ut ämnen så att täcket med gaser blir tjockare så kan det bli för varmt för livet på jorden.
Koldioxid är växternas mat En av växthusgaserna kommer ut ur din näsa varje gång du andas ut. Den heter koldioxid. Har du hört folk säga att man ska prata med sina krukväxter? Det är för att växter älskar vår utandningsluft, de suger i sig koldioxid som mat. Sedan andas växterna ut syre, som vi behöver för att leva.
syre
koldioxid
Djuren andas alltså in det som växterna andas ut och växterna andas in det som djuren andas ut. Så går det runt, runt i en jättesmart cirkel.
7
PULS_Miljoboken.indd 7
2017-06-19 18:03
Extra växthuseffekt Det finns också en onaturlig del av växthuseffekten som vi människor har skapat. Du har kanske hört talas om att växthuseffekten är farlig? Då menar man att växthuseffekten blir farlig när vi förstärker den. Det gör vi till exempel när vi använder bilar, flygplan och kraftverk som släpper ut en massa koldioxid. Den här koldioxiden passar inte in i den jättesmarta cirkeln eftersom den kommer från kol och olja ur jordens inre. Växterna klarar inte att andas in all rök ifrån dem. Då får vi en massa extra koldioxid i luften som gör täcket kring jorden tjockare och tjockare. Det här brukar man kalla ”global uppvärmning” eller ”klimatförändring”.
Tänk dig att du ligger under en filt i solen och är lite för varm, men du får inte ta av dig filten. Istället kommer någon hela tiden och lägger på fler filtar. Ungefär så är det för jorden när vi släpper ut mer och mer växthusgaser.
En kletig smet av gamla döingar Vad är kol och olja egentligen, och varför blir det så mycket koldioxid när man eldar dem? Jo, de består växter och djur som dog för miljontals år sedan. En del blev liggande på botten av sjöar och hav där de täcktes av sand och grus. De gamla döda djuren och växterna kunde inte ruttna bort eftersom det inte fanns nog med syre. Ju mer sand och grus som lade sig ovanpå, desto mer ihoppressade blev de. Till slut blev de en kletig smet – olja. Ungefär på samma sätt bildades kolet, fast av gamla växter och djur som pressades ihop på land, till exempel i mossar. Från början var kol och olja alltså helt ofarliga delar av naturen, men problemet är att vi plötsligt tar upp allt på en gång, och det kommer ut mycket mer koldioxid än vad jorden klarar att ta hand om. Ungefär som om du skulle ha sparat din veckopeng i en miljon år och sedan köpt godis för allt på en gång Visste du att olja bildats av växter? – då hade det blivit för mycket för din mage att smälta.
8
PULS_Miljoboken.indd 8
2017-06-19 18:03
På bara några timmar strålar solen in mer energi till jorden än vad vi människor använder på ett helt år. Om vi fångade upp mer av solenergin, till exempel i solpaneler, så skulle vi inte behöva all den där smutsiga energin från kol och olja.
Vad är det i de vita strecken som flygplan gör på himlen? Det mesta av strecken efter flygplan bildas av vattenånga från flygets avgaser. När ångan kommer ut så fryser den till pyttesmå korn av is, eftersom luften är iskall däruppe där flygplanen går. Flygplan skapar alltså konstgjorda moln och de kan fungera ungefär som växthusgaser. Molnen spär på växthuseffekten lite, men ännu vet vi inte riktigt hur mycket. Koldioxiden som planen sprutar ut är betydligt värre för klimatet, men den är genomskinlig så den kan vi inte se.
9
PULS_Miljoboken.indd 9
2017-06-19 18:03
Om isen kring Nordpolen smälter Du har kanske hört talas om att havet stiger när de stora isarna smälter. Men vad händer då, kommer du att få paddla till skolan snart? Om bara Nordpolens isar smälter så stiger inte havsytan. Där ligger nämligen isen och flyter på vattnet. Du kan prova att lägga is i ett vattenglas och rita ett streck med tuschpenna vid ytan. När du kommer tillbaka en stund senare har isen smält, men vattenytan är kvar på samma ställe där du drog strecket. På samma sätt fungerar det med isen kring Nordpolen, eftersom den redan ligger i vatten så tar den inte mer plats om den smälter.
En stor del av isbergen finns under ytan.
När is på land smälter – då stiger havet På Grönland ligger isen däremot på land, och när den smälter så rinner vattnet ner i havet. Om all is på Grönland smälte så skulle havsytan i hela världen stiga med sju meter. Då skulle många små öar försvinna, och en hel del av Danmark och Holland. I Sverige skulle vi klara oss lite bättre Nuuk, Grönland eftersom det mesta av landet ligger ganska högt. Men längs kusterna i södra Sverige skulle ganska mycket hamna under vatten, till exempel flera stora städer som Kristianstad, Trelleborg och stora delar av Malmö.
Kejsarpingvin Kejsarpingvinen på Antarktis behöver stabil is på havet. Det är nämligen där hannarna står och ruvar äggen i kylan (som kan vara ända ner till 60 minusgrader). Om Antarktis blir varmare och isarna smälter tidigare på våren gör det att många pingvinungar inte överlever. Väger du mer eller mindre än en pingvin? Kejsarpingvinen är världens största pingvin och kan väga upp till 45 kg.
10
PULS_Miljoboken.indd 10
2017-06-19 18:03
Fler människor på flykt Det vi skulle märka mest i Sverige om Grönlands is smälte är kanske att det skulle komma många flyktingar hit från resten av världen. Människor som har bott nära havet och som inte längre har något hem när vattnet översvämmar deras åkrar och hus. Kring Sydpolen, i Antarktis, ligger isen också på land. Om isen smälte även där så skulle havsytan stiga 70 meter. Då skulle väldigt mycket hamna under vatten, till exempel Stockholm, Danmark och det mesta av all mark vi odlar mat på i världen. Det kommer inte att hända än på ett tag. Isarna på Antarktis är så otroligt stora att de tar lång tid på sig att smälta, antagligen många tusen år. Men det är dagens utsläpp som kan sätta igång processen, och när den har gått för långt blir den svår att stoppa.
Havsytan stiger redan Havens yta stiger redan en liten, liten bit varje år, ungefär tre millimeter. Men bara ungefär hälften av det beror på is som smälter. Andra hälften beror på att haven värms upp. När vatten blir varmare blir det nämligen lite större. För varje grad som temperaturen stiger blir varje vattendroppe lite, lite större. Den knuffar på sina grannar, men enda sättet för vattnet att få mer plats är att stiga uppåt. Då blir alltså vattenytan högre. Många forskare tror att vattnet kommer att stiga med ungefär en meter de närmaste 100 åren. Det beror förstås på hur bra vi är på att stoppa klimatförändringarna. ”En meter? Vad lite!” kanske du tycker, men det är en meter rakt uppåt. En strand är ju ofta ganska platt, så där kan vattnet stiga långt. Det kan mycket väl nå ända till ett hus som stod 100 meter från stranden när det byggdes.
När vattnet stiger en meter når det långt upp på land.
11
PULS_Miljoboken.indd 11
2017-06-19 18:03
PULS Miljöboken
Miljöboken
I den här boken förklarar författaren Anna Froster olika miljöproblem på ett enkelt sätt. Om man förstår hur allt hänger ihop är det också lättare att göra något själv och tillsammans med andra.
FAKTABOK
Jan Pedersen om hundra olika djur i världen. En del av djuren är mycket vanliga och kända och lever nära oss människor, medan andra djur är mer okända och lever i mer otillgängliga naturtyper. Du får bland annat veta mer om hur djuren ser ut, vad de äter, boplatser, parning och ungar.
PULS Faktabok – Djur i världen
I PULS Biologi Djur i världen berättar författaren och naturfotografen
Djur i världen
Boken är indelad i naturtyper. I varje naturtyp finns fakta om några djur som lever där. Du kan lätt hitta det djur som du vill läsa om med hjälp av innehållsförteckningen eller registret.
GRUNDBOK
Biologi NATUREN
Roger Olssson • Berth Belfrage
Läs mer om naturtyper i Puls Biologi 4–6 Naturen.
För mer information om PULS se www.nok.se/puls
ISBN 978-91-27-42999-4
Jan Pedersen 9 789127 429994
PULS Djur i världen_cover.indd 1
2013-09-11 09:11
Läs mer om några av de djur och växter som finns med i PULS Miljöboken.
För mer information om PULS se www.nok.se/puls
ISBN 978-91-27-45031-8
Anna Froster 9 789127 450318
Miljoboken_omslag.indd Alla sidor
2017-06-19 12:34