__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

Årsplanen 

På ett enkelt, verklighetsnära och träffsäkert sätt berättar Göran Krok och Maria Lindewald om arbetet med att bygga upp en årsplan för förskolans verksamhet. I boken varvas bakgrund och teori med konkreta råd och exempel. Det är viktigt att hela personalstyrkan är delaktig i att ta fram årsplanen. När hela arbetslaget varit med om att skapa planen kan de också utveckla gemensam grundsyn på barnens verksamheter, utvecklingssamtal och mycket annat. Därigenom kan stressen minska och leda till en tydligare vardag för både barn och vuxna. I boken finns handledning om hur aktiviteter kan fördelas på ett rimligt och kvalitativt sätt genom att bygga upp en årsplan så att den stämmer överens med läroplanens uppdrag. Göran Krok och Maria Lindewald är verksamma som pedagogiska utvecklare med ansvar för personalen i Skrattegi Förskolor. De är även flitigt anlitade handledare, konsulter och föreläsare genom Skrattegi Utbildning. Gothia Fortbildning gör användbara böcker, kurser och tidningar som kopplar ihop vetenskap med praktik. Vi ger dig kunskap, inspiration och verktyg. Besök oss på gothiafortbildning.se.

ISBN 978-91-8809-914-3

9

789188 099143

Göran Krok och Maria Lindewald

Årsplanen

Årsplanen Uppnå struktur och delaktighet i förskolan Göran Krok och Maria Lindewald


© 2015 Göran Krok, Maria Lindewald och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-8809-914-3 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Förlagsredaktör: Harriet Jancke Omslagsfoto: Mostphotos/Dan Burch Grafisk form: Thorsten Ek Illustrationer: Lars Rudebjer Fjärde upplagan, första tryckningen Den första upplagan utkom 2007 (Gleerups) Tryck: Dimograf, Polen 2015 Tryckt på miljövänligt framställt papper. Gothia Fortbildning Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 www.gothiafortbildning.se


Presentation

Vi som skrivit Årsplanen heter Maria Lindewald och Göran Krok. Vi arbetar i Skrattegi förskolor, som driver förskolor i Stockholmsområdet. Maria är ansvarig för den pedagogiska utvecklingen och Göran är förskolechef. Vi är också verksamma i Skrattegi utbildning som handledare, konsulter och föreläsare i andra förskoleverksamheter. Denna bok har kommit till som en direkt följd av vårt arbete som pedagoger i praktiken och som förskolechefer, handledare och konsulter i förskolan. I vårt arbete i Skrattegi förskolor, liksom i möten med andra förskoleverksamheter, har vi uppmärksammat behovet från både pedagoger och förskolechefer av att inventera och organisera sina verksamheter under ett år. Boken är en dokumentation av vårt eget utvecklingsarbete. Vi har formulerat och åskådliggjort ett antaget verksamhetsår i en årsplan. Att arbeta utifrån en årsplan har visat sig vara en bra modell för att tydliggöra förskolans uppdrag. Intresset att skapa tydlighet kring verksamheten kommer sig av att vi båda, på varsitt håll en gång i tiden, tillhörde den ganska stora skara av pedagoger i förskolan som inte ägna­de någon större kraft åt funderingar kring organisation och struktur. Saker och ting rullade på, hej hopp, det blev som det blev. När vi sedermera började arbeta som chefer och hand­ledare

5


använde vi mycket tid och energi åt att möta och lindra stress och oro i arbetslagen. Vi kände oss nödsakade att börja titta på vad vi kunde förändra i verksamheten istället för att ständigt försöka lindra symptomen av stressen. Ganska snart landade vi i förskolans organisation av året. Mycket av den organisation som fanns var varken uppmärksammad eller nedskriven. Det var som om alla i förskolan underförstått ”bara skulle veta” vad som skulle göras och när man skulle göra det. En del förskolor levde kvar i sin gamla organisation, det vill säga att man gjorde som man alltid hade gjort, trots att merparten av pedagogerna inte hade varit med om att skapa den. Nyanställda hade heller aldrig blivit introducerade i organisationen när de började i förskolan och var följaktligen varken delaktiga eller speciellt engagerade i den. Vi erfor att många förskolechefer inte såg betydelsen av att diskutera och skriva ned sin organisation så att alla i förskolan kunde bli införstådda och därmed delaktiga i både genomförande och utvärdering av verksamhetens årsstruktur. Vårt arbete som konsulter fokuserades därför på att se över de anlitande förskolornas organisation för att tydliggöra deras arbete utifrån de resurser och förutsättningar som stod till buds. I Årsplanen berättar vi om ett sätt att möta förskolans uppdrag genom en tydlig organisation där alla pedagoger är delaktiga. Det som tas upp i boken utgår både från arbetet i Skrattegi förskolor och olika utvecklingsarbeten som vi varit ansvariga för i andra förskoleverksamheter. Boken är skriven för alla som arbetar i förskolan; pedagoger, handledare, förskolechefer och förvaltningspersonal. Den är skriven för er som är intresserade av att skapa en stressfri miljö där arbetet blir både tydliggjort och rimligt. Vår avsikt med boken är att på ett enkelt sätt strukturera själva kärnan i verksamheten och på så sätt skapa en fungerande vardag för förskolebarnen.

6


B EN Ä MN I N GAR I B OK E N

I Årsplanen använder vi några ord som samlingsbegrepp: Pedagog all personal som arbetar med barnen Uppdrag det uppdrag som läroplanen ger förskolan (även lokala mål) Resurser den skolpeng som politiker avsätter till förskolan samt personalens kompetens.

Ett stort tack till medarbetare i Skrattegi förskolor som har ­varit med och arbetat fram vår årsplan och även läst texter och gett värdefulla synpunkter. Vi vill även tacka Annika Bergman, Kajsa Engström Dinnetz, Britt Marie Taylor och Monica Vincent som bistått oss med att läsa och tycka om vår text. Vill ni komma i kontakt med oss, kan ni mejla goran@skrattegi.se eller maria@skrattegi.se Vår hemsida är www.skrattegi.se.

7


Innehållsförteckning Presentation . ............................................................. 5 Benämningar i boken .................................................................. 7

Inledning . .................................................................. 10 Grundverksamhetens betydelse för lärandet ........... 14 Förskolans uppdrag ..................................................................... 17 Genomförande av grundverksamheten ...................................... 17 Resultat ........................................................................................ 19 Uppföljning .................................................................................. 20 Utvärdering .................................................................................. 21

Årsplan – Etapper – Delmål ...................................... 23 Årsplan ......................................................................................... 23 Etapper ......................................................................................... 24 Delmål .......................................................................................... 26 Koppling mellan etapper och läroplan ........................................ 28 Utvecklingsarbete kring en etapp ................................................ 34

Rimligt arbete ............................................................ 40 Begripligt, hanterbart och meningsfullt ...................................... 42 Delaktighet ................................................................................... 46 Utsiktsplats .................................................................................. 47

Starta upp .................................................................. 50 Tro på förändring! ........................................................................ 55 Sätt igång ..................................................................................... 57

8


Skapa en årsplan ....................................................... 61 Steg 1, minsta gemensamma nämnare ...................................... 64 Steg 2, barnens intressen och lärande ........................................ 68 Steg 3, hållpunkter ....................................................................... 76 Steg 4, teman och fördjupningsarbeten ..................................... 84 Tom årsplan ................................................................................. 89

Slå ihop olika årsplaner ............................................ 90 Kvalitetsarbetet .......................................................... 93 Stärk utvecklingen ........................................................................ 96

Syftet med årsplan . ................................................... 99 Pedagoger .................................................................................... 100 Förskolechefer .............................................................................. 101 Barn .............................................................................................. 101 Föräldrar ....................................................................................... 101

Litteraturtips .............................................................. 102

9


Inledning

Årsplanen handlar om hur förskolor kan arbeta fram planer för sina avdelningars pedagogiska verksamhetsår. Vår årsplan tydliggör förskolans organisation och strukturerar dess verksamhet för att skapa ett roligt, engagerande och spännande arbete, där alla är delaktiga. Med en årsplan kan arbetet koncentreras kring förskolans uppdrag. Avsikten med boken är att ge pedagoger och förskolchefer en enkel och konkret beskrivning av hur man praktiskt kan arbeta fram en årsplan och därmed organisera arbetet under ett år. Vi ger exempel på en åskådlig modell. Med en årsplan kan förskolan erbjuda en likvärdig kvalitet för alla barn och föräldrar på hela enheten.

10


Vi tycker att en årsplan är av prioriterad vikt. Den ger en utgångspunkt för hur varje arbetslag och den enskilde pedagogen kommer att uppfatta och fullfölja sitt uppdrag. Idén om någon slags planering av året har funnits länge i olika förskolor i Sverige. Tanken att lägga upp arbetet så att det följer en viss ordning har alltid varit nödvändig. De flesta arbetslag som vi träffar jobbar naturligtvis efter någon slags indelning av året, men vår erfarenhet är dock att denna indelning sällan är nedskriven. Den sitter istället i huvudet på var och en av pedagogerna, vilket gör att bilden av arbetsindelningen inte ser lika ut hos alla pedagoger. Detta innebär i sin tur att det blir svårt för arbetslaget att få en gemensam bild av arbetet under ett år. I vårt arbete som anlitade handledare har det blivit nödvändigt för oss att lyfta fram pedagogernas olika bilder i ljuset, så att arbetslagen kan diskutera och enas om vilka arbets­moment som ska ingå i verksamheten och när de ska genomföras. När pedagogerna i ett arbetslag kommunicerar och diskuterar sin verksamhet på detta vis skapas en gemensam förståelse för avdelningens arbete och yrkesutövningen blir tydlig för alla. Det är angeläget att skapa en gemensam syn för alla som arbetar i förskolan. Att använda sig av en årsplan är ett sätt att åskådliggöra organisationen och påvisa vad den förväntar

11


sig av var och en av medarbetarna. Förskolechefen bör därför tillsammans med enhetens arbetslag diskutera, rita upp och tydliggöra årets viktigaste arbetsmoment. Här är några punkter som kan diskuteras: • Vad sker när barnen börjar i förskolan? • Hur tar avdelningen emot barnen efter sommaruppehållet? • Vad behöver pedagogerna göra för att barnen ska bli trygga med förskolans vardag? • Hur vill vi att vår grundverksamhet ska se ut? • När ska vi ha våra utvecklingssamtal med föräldrar? • När ska vi ha föräldramöten? • När ska avdelningen skriva sin verksamhetsplan? • När ska vi arbeta med olika fördjupningsarbeten/teman? • När vill vi att planeringsdagarna ska ligga? • När ska vi utvärdera verksamheten? Det är också viktigt att sortera vad som är vad i verksamheten, det vill säga att skapa olika årsplaner för olika ändamål. • Vad görs i arbetet med barnen? Årsplanen för det pedagogiska upplägget • Vad görs för att förskolan som organisation ska fungera? Årsplan för olika möten • Vad görs för att utveckla arbetet? Årsplan för utvecklingsarbete • Vilka traditioner ska vi fira? Årsplan för gemensamma traditioner

12


I denna bok kommer vi att fokusera på årsplanen kring det pedagogiska upplägget. Vi har valt just denna årsplan för att vi tycker att den är fundamentet för framarbetandet av övriga årsplaner, till exempel de som nämns i punkterna här intill. Vi har lagt stor vikt vid att åskådliggöra det pedagogiska verksamhetsåret med så lite text som möjligt. Vidare tycker vi det är angeläget att pedagogerna ska kunna se kronologin i arbetet schematiskt. Vår årsplan är både text- och bildmässig, vilket gör att minnet har två delar att haka fast vid. Hela året är synligt eftersom varje månad är åskådliggjord var för sig och har sina egna kortfattade texter. Oavsett vilken pedagogisk modell en förskola väljer att arbeta utifrån måste den vila på en stark organisation. För att pedagogerna ska kunna fullfölja uppdraget måste årsplanen diskuteras fram utifrån förskolans läroplan.

13


Grundverksamhetens betydelse för lärandet Att hävda grundläggande värden kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga verksamheten. Verksamheten ska bedrivas i demokratiska former och därigenom lägga grunden till ett växande ansvar och intresse hos barnen för att de på sikt aktivt ska delta i samhällslivet. Lpfö 98/10

Som handledare är vi intresserade av hur pedagoger tänker och agerar kring barnens lärande på avdelningen. Vi brukar ställa frågorna: • Hur lär sig era barn? • Vad lär sig era barn? • När lär sig era barn? • Var lär sig era barn? • Vad vill era barn lära sig? • Vad säger era barn om sitt lärande? Förskolans läroplan beskriver vad som är ett viktigt lärande i förskoleåldrarna. Den säger att det är verksamheten som ska utvärderas, inte barnen. Det innebär att förskolan inte kan lägga ansvaret hos dem, det vill säga om barnen lär sig eller vad de lär sig. De barn som kommer till förskolan är redan igång med sitt lärande och har olika mål för sin utveckling. De intresserar sig för en mängd av de mål som anges i läroplanen.

14


Man skulle kunna tro att barnen har läst och faktiskt lärt sig läroplanen utantill. I förskoleåldern är barnen i en fas av sina liv där lärandet och utvecklingen är väldigt handfast, konkret och intensiv. Den mest intensiva inlärningsperioden i en människas liv äger rum under just förskoleåldern. Förskolans roll, som vi ser det, är att skapa förutsättningar för barnens egna mål och att intressera barnen för mål som finns uttalade i läroplanen men som de inte spontant intresserar sig för. Detta åstadkommer arbetslaget genom att använda tydliga, konkreta metoder i en miljö planerad för lärande. Pedagoger som vi träffar beskriver ofta sin arbetssituation utifrån stämningen på avdelningen, avdelningens rutiner samt hur avdelningen ser ut. Därmed beskriver de barnens möjligheter att lära sig, leka och göra. Vi har sett att alla förskolor, oavsett vilken typ av pedagogik de bedriver, har just dessa beståndsdelar som en bas för sitt arbete. Däremot är personalen mer eller mindre medveten om faktorernas betydelse. Vi kallar dessa beståndsdelar för förskolans grundverksamhet. Grundverksamheten bildar ramarna för förskolans hela verksamhet. Den har med andra ord stor betydelse för både barn, föräldrar och personal. För barnens del skapar en fungerande grundverksamhet en trygghet. När den fysiska och den psykosociala miljön är gynnsam och positiv kan varje barn trivas och lära sig en mängd olika saker.   För föräldrarnas del fungerar den goda grundverksamheten som en garanti. När barnen kommer hem glada och nöjda med dagen blir även föräldrarna tillfreds. För personalens del fungerar den som ett stöd. Pedagogerna ska kunna vila i en förvissning om att grundverksamheten fungerar, oavsett vilket tema eller utvecklingsarbete förskolan för tillfället arbetar med. Att introducera grundverksamheten vid varje hösttermins

15


början är så viktigt att personalen aldrig ska ha dåligt samvete för att de inte planerat utflykter under just denna period. Grundverksamheten – det hörs på namnet – är den grund som pedagogerna ska förlita sig på när de planerar avdelningens vidare verksamhet. Ibland möter vi avdelningar som planerar aktiviteter och teman trots att grunden inte är stabil. Grundverksamheten är då varken genomtänkt eller inarbetad. Pedagogerna har kanske inte ens introducerat den i barngruppen. Det innebär att en del av barnen på avdelningen varken har lärt sig avdelningens rutiner, vad som finns att leka med eller har förstått hur man gör så att det fungerar med kompisarna när de leker i de olika hörnorna på avdelningen. Detta påverkar och ger ofta komplikationer i barngruppen, vilket i sin tur medför att pedagogerna hamnar ”efter” gruppen och får svårt att leda den.

En förskolechef berättar: På en avdelning befann sig barnen i mer eller mindre kaos efter det att de börjat vistas mer inomhus i november. Pedagogerna ondgjorde sig över situationen. När vi diskuterade olika åtgärder som behövde göras tyckte arbetslaget att grundverksamheten inomhus borde introduceras igen. Barnen hade inte fått ordentlig introduktion i början av terminen. ”Det var så fint väder då och vi ville vara ute så mycket som möjligt”, förklarade en pedagog.

När en förskola bestämmer sig för att arbeta med årsplaner tycker vi att första steget ska vara att titta över sin grundverksamhet. Finns den inte nedskriven ska den skrivas ned. Här nedan följer en beskrivning av var ­grundverksamheten kommer in i förhållande till läroplanens uppdrag, genom­ förande, resultat, uppföljning och utvärdering.

16


F Ö R S K O L ANS UPPDRAG

Svensk förskola har sedan 1998 ett uppdrag som står beskrivet i Läroplan för förskolan. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verk­ samheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas. ur Lpfö 98/10

Lokala mål förekommer också, tagna ur läroplanen, mål som huvudmannen anser är viktiga för att kunna utveckla sin förskoleverksamhet. G EN O M FÖRANDE AV GRUNDVE RKS A MHETEN

Förskolan, varje arbetslag och varje pedagog, tar på sig sitt ansvar för att genomföra läroplanen. Detta genomförande sker bland annat i en grundverksamhet. Grundverksamheten består av tre delar som tillsammans bildar ett sammanhang – förskolans vardag. • förskolans umgänge • förskolans omsorg och rutiner • förskolans lek- och lärandemiljö

FÖ RS KO L AN S U M G ÄN G E

Umgänget handlar om de normer och värden förskolan prioriterar i en demokratisk grupp. Alla ska vara delaktiga oavsett social bakgrund, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Varje barn i gruppen ska trivas och ha roligt. Gruppen i för-

17


skolan har alla förutsättningar att vara jämlik och skiljer sig från många andra grupper i samhället, till exempel en del fotbollsskolor där de som är duktigast får spela mest. I förskolan deltar alla barn utifrån var och ens förutsättningar. Barnen kan ha kommit olika långt i sitt växande. Just det faktum att de befinner sig i olika faser i sin utveckling är en tillgång för gruppen. Barnen lär av varandra. De lär sig att vara i en grupp där alla är delaktiga på samma premisser – med sina likheter och olikheter. I förskolan lär sig barnen grunderna för det sociala samspelet. De lär sig att hantera sig själva i relation till sina medmänniskor. Pedagogerna skapar förutsättningar genom att erbjuda möjligheter för barnen att lära sig olika förfaringssätt för social samverkan. Pedagogerna är förebilder och visar barnen att social är man genom: • Att hälsa på varandra – se, höra, bekräfta, vara delaktig • Turtagning – hänsyn, demokrati • Sätta stopp – integritet, gränser • Göra förlåt – empati

FÖ RS KO L AN S R U TIN ER O CH O M S OR G

Rutinerna är förskolans sätt att organisera omsorg och annat ”görande” i sin vardag. Barnen kommer till förskolan med ­olika erfarenheter och kunskaper. Några brukar somna mellan pappa och mamma i soffan, andra somnar i sin egen säng. Några barn får höra en godnattsaga när de ska sova, andra är vana att somna ensamma. Det finns barn som inte är vana att sitta på en stol och äta, de kanske har ammats fram tills de börjar på förskolan medan andra har suttit med vid bordet tillsammans med familjen en längre period. Nu ska dessa individer somna tillsammans med kanske 15 andra barn på madrasser i ett rum. De ska sitta och äta vid ett bord ­tillsammans

18


med fem sex andra. Dessutom ska de lära sig hur de ska gå ut eller in i förskolans lokaler utan att det uppstår trängsel, de ska lära sig hur man använder förskolans material, hur man leker och mycket, mycket mer. Barn tar gärna till sig rutiner och gör dem till sina, så länge de får tydliga och konsekventa signaler om vad som gäller. Barnen lär sig att vara i och ta ansvar för en organisation där många människor är inblandade. De lär sig förskolans sätt att göra saker på. FÖ RS KO L AN S L EK- O CH L ÄR AN D EM IL JÖ

Lek- och lärandemiljön ska väcka och möta varje barns nyfikenhet, lust och intresse att lära sig. Förskolan är ett komplement till hemmet. Allt bör vara anpassat för att stimulera och utmana barnet kring de mål som läroplanen beskriver. Avdelningen ska tillhandahålla olika lekhörnor och material. Varje förskola/avdelning skapar sina förutsättningar för lek och andra aktiviteter utifrån sina resurser och läroplanens intentioner. En grundverksamhet finns i alla förskolor i Sverige, den är bara mer eller mindre genomtänkt. När arbetslaget är enigt om hur just deras grundverksamhet ska se ut och alla pedagoger drar åt samma håll skapas en trygghet för både barn, föräldrar och pedagoger. En medveten och funktionell grundverksamhet är en förutsättning för förskolans kvalitetsutveckling. Den bildar basen för vidare utvecklingsarbeten på avdelningen eller i förskolan så att ny kunskap kan få fäste när den kompletteras med verksamhetsplaner och olika teman. R ES ULTAT

Barns utveckling och lärande är ett resultat av hur förskolan/ avdelningen planerar och genomför sin grundverksamhet. När grundverksamheten är stökig, rörig och de vuxna stressar omkring lär sig barnen förmodligen ”djungelns lag”, – här

19


Årsplanen 

På ett enkelt, verklighetsnära och träffsäkert sätt berättar Göran Krok och Maria Lindewald om arbetet med att bygga upp en årsplan för förskolans verksamhet. I boken varvas bakgrund och teori med konkreta råd och exempel. Det är viktigt att hela personalstyrkan är delaktig i att ta fram årsplanen. När hela arbetslaget varit med om att skapa planen kan de också utveckla gemensam grundsyn på barnens verksamheter, utvecklingssamtal och mycket annat. Därigenom kan stressen minska och leda till en tydligare vardag för både barn och vuxna. I boken finns handledning om hur aktiviteter kan fördelas på ett rimligt och kvalitativt sätt genom att bygga upp en årsplan så att den stämmer överens med läroplanens uppdrag. Göran Krok och Maria Lindewald är verksamma som pedagogiska utvecklare med ansvar för personalen i Skrattegi Förskolor. De är även flitigt anlitade handledare, konsulter och föreläsare genom Skrattegi Utbildning. Gothia Fortbildning gör användbara böcker, kurser och tidningar som kopplar ihop vetenskap med praktik. Vi ger dig kunskap, inspiration och verktyg. Besök oss på gothiafortbildning.se.

ISBN 978-91-8809-914-3

9

789188 099143

Göran Krok och Maria Lindewald

Årsplanen

Årsplanen Uppnå struktur och delaktighet i förskolan Göran Krok och Maria Lindewald

Profile for Smakprov Media AB

9789188099143  

9789188099143  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded