9789121218280

Studieboken

Svenska Nu Är ett läromedel i svenska för grundskolans senare årskurser.

Studieboken

SVENSKA NU

Studieboken • Grundläggande färdighetsträning.

• Grammatik, stavning, ordkunskap, skrivregler, ordböcker m.m.

• Att tala • Studieteknik • Datorkunskap Facit Grundboken • Varje kapitel har ett tema.

• I varje kapitel tränas en grundläggande färdighet.

• Fakta kombineras med individuella uppgifter och gruppuppgifter.

• Uppgifterna är undersökande och kreativa.

Lärarhandledning • Kommentarer till grundboken och studieboken.

• Metodiska tips.

• Litteraturtips: skönlitteratur och facklitteratur.

Best nr 21-21828-0 Tryck nr 21-21828-0-03

Bayard • Johansson • Sjöbeck

1

Svenska Nu1-omslag.indd 1

Almqvist & Wiksell

11-01-12 09.08.05

Studieboken

SVENSKA NU 1 Annika Bayard • Filippa Johansson • Karin Sjöbeck

Almqvist&Wiksell

Innehåll Studieteknik

4

Att läsa läxor Att läsa på olika sätt

4 9

Att tala Att tala och skriva Att läsa högt Att läsa dialog Att samtala och tala Att tala och lyssna Att anteckna medan du lyssnar Att diskutera Flera talövningar

Alfabetet

Att hitta i ordlistor Att hitta i telefonkatalogen Att hitta i uppslagsböcker

16 17 18 19 20 21 22 23

24

30 30 34 36

Datorn – ett hjälpmedel 38 Att skriva på datorn

50 52 54

Ordklasser

57

Substantiv Adjektiv Verb Räkneord Pronomen Repetera ordklasser

57 65 69 77 78 83

40

Satsdelar

Ljudet och släkten bestämmer Vokalerna bestämmer – en eller två konsonanter

86

Sats och mening Predikat Subjekt Direkt och indirekt objekt Predikatsfyllnad Repetera satsdelar

86 88 90 92 94 96

Ordkunskap

97

Synonymer – ord som betyder samma sak Motsatsord Bildspråk

97 101 102

Skrivregler Stavning

56

16

Bokstavsordning hjälper 24 Två slags bokstäver – vokaler och konsonanter 28

Att hitta i böcker

M-ljudet – ett eller två m?

N-ljudet – ett eller två n?

Ng-ljudet – ng, n eller g?

Vanliga ord som är lätta att stava fel

105

43 43 46

Förkortningar Stor och liten bokstav Skiljetecken

105 107 109

De övningar som kräver samarbete i par eller grupp är markerade med en kompissymbol.

3

Studieteknik När du ska lära dig något gäller det att ha en bra studieteknik. Precis som en slalomåkare behöver en fin teknik för att snabbt ta sig ner för backen behöver du en bra teknik när du läser läxor. Med några enkla knep kan du göra det lättare för dig att lära dig saker.

Att läsa läxor SÅ HÄR P LU G GAR JAG N U

1. Svara på de här frågorna och var ärlig mot dig själv.

Hur många gånger om dagen läser du läxor? _____________________________________ Hur länge läser du läxor varje dag? _____________________________________________ När gör du dina läxor? ________________________________________________________ Vilka läxor tycker du är lätta att göra? ___________________________________________ __________________________________________________________________________________

Vilka läxor är svåra? __________________________________________________________ __________________________________________________________________________________

Varför tycker du det? _________________________________________________________ __________________________________________________________________________________

I vilken ordning gör du läxorna i olika ämnen? __________________________________ __________________________________________________________________________________

Hur planerar du din läxläsning? ________________________________________________

__________________________________________________________________________________

4

STU DI ETE KN I K

t Kopiering förbjuden

__________________________________________________________________________________

Använder du hjälpmedel, till exempel Ja

Nej

Ibland

lösa papper, skrivbok eller kollegieblock ordlista uppslagsböcker kartbok pennor i olika färger understrykningspennor linjal miniräknare dator kalender pärm

Vilka andra hjälpmedel använder du? __________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________

t Kopiering förbjuden

P LAN E R A D I T T AR B E TE

För att du ska kunna planera ditt arbete kan du skaffa en kalender där du skriver upp vilken dag du har läxor, redovisningar och prov. Du kan också anteckna lovdagar, studiebesök och annat som du ska göra.

Gör sedan en veckoplanering i din kalender. Tänk igenom när du ska göra olika hemuppgifter en vecka framåt och skriv upp vad du ska läsa och när du ska göra det. Kryssa efter hand över de uppgifter du har gjort klart.

STU DI ETE KN I K

5

Det här ska jag klara!

Säkert har du hört talas om att tjejer och killar som idrottar använder mental träning för att bli bättre. Det innebär bland annat att de tänker positiva tankar. På så vis bygger de upp sitt självförtroende och bestämmer sig för att ”det här kommer jag att klara”.

Du kan göra på samma sätt när du pluggar. Ett bra knep är att inte använda ordet ”inte”. I stället för att tänka ”jag kan inte, jag vill inte, jag orkar inte”, kan du intala dig själv ”jag kan, jag vill, jag orkar”. Det påverkar dig så att du lär dig bättre.

Koncentrera dig Innan du börjar plugga kan du varva ner genom att lyssna till musik. Du kan också blunda och långsamt andas in och ut. Det hjälper dig att komma igång med arbetet.

Koncentrera dig på det du ska göra. Ha bara de böcker och det material du behöver för uppgiften på ditt skrivbord.

Arbeta med korta pauser Du lär dig mer om du delar upp arbetet i korta pass i stället för att sitta flera timmar i sträck. Ta en kort paus efter 20–40 minuter. Hjärnan behöver ta igen sig lite för att orka ta emot och bearbeta information. Under pausen är det bra om du rör lite på dig. Efter några minuter har hjärnan hunnit återhämta sig. Då kan du fortsätta arbeta i ett nytt pass på 20–40 minuter.

MINNET

75 % 50 % 25 % 0%

Inlärningen börjar

1 tim

Den gråa kurvan visar vad du minns om du läser i perioder om 20 minuter.

Den streckade kurvan visar vad du minns om du läser två timmar utan pauser.

Den svarta kurvan visar vad du minns om du läser mer än två timmar utan pauser.

6

STU DI ETE KN I K

2 tim

t Kopiering förbjuden

Allt du minns

100 %

Beröm dig själv!

Uppmuntra dig själv och belöna dig för ett gott arbete genom att koppla av med något annat. Ibland räcker det med att du säger till dig själv: ”Det här gjorde jag bra!”

Dela upp arbetet och repetera Dela upp ett större arbete över flera dagar i stället för att försöka lära in allt under en dag. Ska du till exempel plugga in 30 sidor till ett prov är det bättre att dela upp arbetet på tre–fyra dagar.

Innan du börjar arbeta är det bra att repetera vad du lärde dig förra gången du pluggade. Dagen före ett prov repeterar du alla sidorna och tar hjälp av dina anteckningar.

10 min Allt du minns

100%

3 min

3 min Repetera vad du har lärt dig i tio minuter – då kan du hålla minnet uppe en dag. Titta igenom det du har läst i boken eller gå igenom dina anteckningar. Repetera i tre minuter nästa dag så kan du hålla minnet uppe en vecka. Repetera till sist i tre minuter efter en vecka.

Repeterar

Repeterar

75% 50% 25%

Repeterar inte

1 dag

1 vecka

TID

2. Hur kan du peppa dig själv för att lättare komma igång med att plugga? Skriv ner vad du kommer fram till. __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________

3. Hur fungerar minnet? Varför är det viktigt att ta pauser? __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________

4. Hitta på ett eget pausprogram. a. Vad kan du göra när du tar korta pauser?

t Kopiering förbjuden

__________________________________________________________________________________

b. Vad kan du göra när du tar längre pauser? __________________________________________________________________________________

STU DI ETE KN I K

7

5. Sammanfatta vad du har lärt dig om studieteknik. Gör en översikt med hjälp av stödord, eller gör en tankekarta som du kan ha framför dig när du arbetar. Rita gärna bilder och/eller klipp bilder ur tidningar som kan illustrera din text.

SÅ HÄR S K A JAG P LU G GA I F R AM T I D E N

6. Hur tänker du göra nu när du har lärt dig lite mer om studieteknik?

Så här många gånger om dagen ska jag läsa läxor: __________________________________________________________________________________

Så här länge ska jag sammanlagt läsa läxor varje dag: __________________________________________________________________________________

Vid de här tiderna på dagen ska jag göra läxorna: __________________________________________________________________________________

I den här ordningen ska jag göra dem: __________________________________________________________________________________

Så här ska jag planera min läxläsning: __________________________________________________________________________________

De här hjälpmedlen ska jag använda: __________________________________________________________________________________

7. Jämför med vad du skrev i uppgift 1 på sidan 4. Vilka likheter och vilka skillnader hittar du? __________________________________________________________________________________

bestämt dig för att använda.

8

STU DI ETE KN I K

t Kopiering förbjuden

8. Välj någon läxa som du har. Arbeta efter den studieteknik som du har

Att läsa på olika sätt När du öppnar en tidning kanske du först snabbt bläddrar igenom den sida för sida. Du tittar på bilderna, läser rubrikerna och några bildtexter. Sedan väljer du ut en text som verkar intressant och läser den noga. Ibland kanske du bara slår upp tidningens filmsidor för att ta reda på om det finns någon film som du vill se på bio.

Utan att du tänker på det, läser du på olika sätt beroende på vad du vill med din läsning. Du använder tre olika sätt att läsa, nämligen översiktsläsning, djupläsning och sökläsning.

ÖV E R S I K TS LÄS N I N G – F Ö R AT T FÅ ÖV E R B LI C K

När du tittar igenom en sida för att få en snabb uppfattning om vad som finns på den använder du dig av översiktsläsning. Översiktsläsning har du nytta av till exempel när du ∏ skummar igenom ett kapitel i en lärobok för att snabbt få klart för dig vad kapitlet handlar om ∏ just har fått ett prov och först tittar igenom frågorna ∏ läser en instruktion och snabbt tittar igenom beskrivningen. Ska du till exempel installera ett nytt datorprogram i din dator eller montera en möbel kan det ju längre fram i instruktionen stå viktiga saker som du behöver veta.

DJ U P LÄS N I N G – F Ö R AT T F Ö R S TÅ

t Kopiering förbjuden

När du läser en text noga djupläser du den. Djupläsning innebär att du vill gå på djupet och verkligen förstå det som står. Djupläsning använder du till exempel när du läser läxor.

Du kan lära dig det viktigaste genom att ∏ stryka under viktiga ord och meningar eller markera dem med en överstrykningspenna ∏ slå upp ord som du inte förstår i en ordlista och skriva upp vad de betyder ∏ skriva stödord ∏ göra tankekartor ∏ skriva frågor och svar.

Ett tips är att du börjar med att översiktsläsa innan du djupläser en text.

STU DI ETE KN I K

9

1. Översiktsläs texten på sidan 11. a. Vad handlar texten om? _________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________

b. Vad heter läroboken som texten är hämtad ur? ______________________________ __________________________________________________________________________________

c. I vilka olika avsnitt är texten uppdelad? ____________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________

2. Djupläs avsnittet När plasten föddes. a. Stryk under stödord i resten av det avsnittet. b. Ringa in de ord du tycker är svåra. Slå upp alla de inringade orden i en ordlista och skriv upp vad de betyder. __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________

c. Jämför dina stödord och ordförklaringar med en kompis.

3. a.

Djupläs avsnittet Plast – materialet utan gränser.

Skriv stödord eller gör en tankekarta i din skrivbok.

b. Berätta för en kamrat vad du har lärt dig utan att titta i dina anteckningar.

d. Titta igenom era stödord eller tankekartor. Diskutera: Vad kom ni ihåg?

10

STU DI ETE KN I K

t Kopiering förbjuden

c. Låt din kompis berätta för dig vad hon eller han har lärt sig.

Plast När plasten föddes

Plast – materialet utan gränser

I avsnittet om avfall såg du att en stor del av våra

Metaller och plaster har för det mesta väldigt

sopor utgörs av olika plastförpackningar. Det var

olika egenskaper. Metaller är ämnen som leder

dock inte behovet av bra förpackningsmaterial

ström och värme bra, är starka och har hårda

som gjorde att man började experimentera med

glänsande ytor.

att framställa plaster. Det var bristen på elfenben till biljardbollar!

På 1860-talet lyckades man framställa ett nytt, lämpligt material för biljardbollar, nämligen celluloid. Materialet fick även stor användning

Plasterna isolerar mot elektrisk ström och värme. De saknar metallglans och brinner i de flesta fall upp eller förkolnar vid måttligt höga temperaturer.

I en metall är exakt likadana atomer packade

vid tillverkning av dockor, fotografisk film, pingis-

tätt genom hela metallbiten. Plaster innehåller

bollar och knappar. Detta innebar att tusentals

olika slags atomer som ordnats i grupper – mole-

elefanter varje år slapp sätta livet till för sina

kyler. En molekyl i en plast kan bestå av tusentals

betars skull.

atomer som bildar långa kedjor.

Även sköldpaddorna kunde skonas när

Utvecklingen har gett oss plaster som i vissa

utvecklingen av plastprodukter tog fart. Nästa

avseenden liknar metallerna. Teflon i stekpan-

plastprodukt, kaseinplast, ersatte sköldpaddor-

nor tål värme på flera hundra grader, och kevlar

nas skal som råvara vid tillverkning av prydnads-

är ungefär tio gånger starkare än stål och mer

kammar. Plastmaterialen visade sig till och med

elastiskt. Kevlar används därför där påfrestning-

vara bättre.

arna är extra stora, i rymdfarkoster, skottsäkra

Den tredje plastprodukten i utvecklingen blev bakelit. År 1909 lyckades belgaren Baekeland

västar, punkteringsfria cykeldäck och segel.

(Ur Natura Kemi 1 av Strömberg, Brinkhoff, Strömberg.)

framställa en plast ur tjära. Den fick efter honom namnet bakelit. Därefter tog utvecklingen fart och det blev möjligt att tillverka material med

t Kopiering förbjuden

egenskaper som världen tidigare aldrig skådat.

STU DI ETE KN I K

11

S Ö K LÄS N I N G – F Ö R AT T L E TA E F T E R N ÅG OT

Sökläsning använder du när du till exempel vill ta reda på vilka filmer som går på bio. Du låter ögonen hoppa hit och dit tills du hittar bioannonserna.

Sökläsning använder du också när du söker efter ett ord i ett register, när du letar efter ett namn i en telefonkatalog eller när du tittar i en tidtabell och ska ta reda på hur dags bussen går.

4. Sökläs och ta reda på mer om den här studieboken. a. Hur många kapitel finns det i studieboken? _________________________________ b. Vad heter det första kapitlet? _____________________________________________ c. Vad heter det sista? ______________________________________________________ d. Hur många sidor handlar om stavning? ____________________________________ e. Var kan du läsa om hur du kan använda datorn?_____________________________ f.

På vilka sidor står det om ordklasser? ______________________________________

g. Vilka ordklasser tas upp i kapitlet om ordklasser? ____________________________ h. På vilka sidor kan du läsa om hur du hittar i böcker? _________________________ 5. På nästa sida ser du en del av en tidtabell som visar hur du kan resa med linje 161, 162 och 163 från Östersund till Svenstavik och från Svenstavik till Östersund. Till tabellen hör också en teckenförklaring och information om vad som gäller under helger och skollov. a. Reser du med tåg eller buss på linje 161, 162 och 163? _______________________ b. Vad betyder förkortningarna M–F, L, S, Dagl och X? _________________________ __________________________________________________________________________________

c. När går första turen från Östersund M–F? __________________________________

e. När kan du resa från Orrviken till Östersund på lördagar under september månad? __________________________________________________________________________________

12

STU DI ETE KN I K

t Kopiering förbjuden

d. När går sista turen på onsdagar från Östersund till Sanne? ____________________

f.

Hur dags måste du åka från Sanne en tisdag om du ska komma direkt till Palmcrantzskolan innan 8.00?

__________________________________________________________________________________

g. Hur dags avgår den tur från Orrviken som är i Hara 15.55? ___________________ h. Vad betyder a vid linje 161 turnr 14? _______________________________________

t Kopiering förbjuden

i.

När måste du åka från Svenstavik för att vara i Östersund före 8.00 när det är sommarlov?

__________________________________________________________________________________

j.

Hur dags kan du åka från Hara på lördagar i januari? ________________________

STU DI ETE KN I K

13

DU KAN KLARA DET OMÖJLIGA av Angela Modin och Anna Blomqvist

Kuben Ett snabbt och enkelt sätt att förbättra koncentrationen: Rita en kub. I tanken ska du följa alla linjer.

Prova gärna med andra figurer, som pyramider till exempel.

Bygg upp självförtroendet Oro och tvivel påverkar kroppen. Börjar man känna sig ängslig, svarar kroppen med att minska blodflödet. Det gör att hjärnan får mindre syre. Det i sin tur gör att man hakar upp sig på misstag i stället för att koncentrera sig.

När det gäller idrott försvagas både koncentrationen och viljan att vinna. Man blir lättare andfådd och det kan kännas som om man har en klump i halsen.

Mål man klarar Ett bra tips är att sätta upp små delmål för sig själv som man tror att man kommer att klara. Gör du det i stället för att sätta upp ett stort och svårt mål, som det tar lång tid att nå, får du bättre självförtroende.

Det gäller alltså att tänka offensivt för att kunna prestera bra. Har du bestämt dig för att du kommer att spela dåligt en dag, blir det antagligen så också. Men tänker du: ”Jag kommer att göra en bra match”, så spelar du bättre.

14

STU DI ETE KN I K

Bestäm dig för att vinna Mental träning kan faktiskt vara lika effektiv som fysisk träning. Det beror på att hjärnan har svårt för att skilja mellan det man gör och det man tänker.

Om man lär sig att man lyckas, blir det lättare att göra det i verkligheten.

En basketspelare kan t.ex. före matchen tänka intensivt på hur det känns att sätta ett snyggt skott.

Sen är det lättare för honom/henne att göra det när det är dags att börja spela. Kroppen tror alltså att den redan gjort det man tänkt på. Och när man gör samma sak nästa gång kommer kroppen ihåg hur den gjorde ”förra gången”.

Träningstips För att bli mindre nervös kan du rita upp en ”succéskala”, innan du ska göra något du är osäker på om du kommer att klara av. Så här gör du: Rita upp en skala med ordet fiasko i ena änden och succé i den andra. Sen försöker du komma på vad som skulle göra att det blev ett totalt fiasko. Om du till exempel ska hålla ett föredrag, kanske det innebär att ingen lyssnar, du kommer av dig och de som lyssnar ser ut som om de ville därifrån.

Därefter tänker du på vad som skulle göra att det blev succé: ett bra föredrag där du är avslappnad och de som lyssnar är intresserade och ställer frågor.

När du har tänkt på det här sättet, sätter du ett kryss på skalan där du tror att du kommer att hamna. Krysset hamnar nästan alltid närmare succé än fiasko!

Det gjorde jag bra Att samla positiva bilder av sig själv är ett smart sätt om man vill stärka självförtroendet.

Se till att få en stund för dig själv efter matchen eller skoldagen och plocka fram det du gjort bra. Även om du inte var i toppform på matchen, finns det alltid något bra du kan komma ihåg. Försök att se precis hur du gjorde och hur bra det kändes.

Kom ihåg den här bilden och plocka fram den nästa gång självförtroendet sviktar.

Har du kanske lyckats övervinna din blyghet inför nya människor en gång, kan du tänka nästa gång på hur bra det gick. Eller har du gjort ett snyggt mål? Det kan hjälpa dig att göra om det nästa match.

t Kopiering förbjuden

De som håller på med elitidrott har vetat det länge.

För att bli riktigt bra i en idrott måste man tro på sig själv. Det räcker inte att ha talang och känsla för spelet – att ha ett bra skott, kunna finta och vara bra på att dribbla. Självförtroendet måste finnas där för att du ska utvecklas som spelare. Det gäller vilken idrott du än håller på med. Basket, fotboll, ishockey, snowboard.

Ibland kan det vara svårt att koncentrera sig. Du mår dåligt, har haft en jobbig dag i skolan. Någonting har hänt som du kanske är ledsen eller arg över.

Då kan det hjälpa med tanketräning. Inom idrotten kallas det för mental träning. Det är en slags träning som gör att man blir säkrare på sig själv och får lättare att slappna av och koncentrera sig. Det är ofta hjärnan som styr hur bra eller dåligt man lyckas.

Avslappning

Positiva beslut

Om du övar upp din förmåga att stressa av, kommer du att bli piggare och få lättare att koncentrera dig.

Det finns många olika avslappningsövningar.

Du kan lyssna på din favoritmusik, tänka dig att du befinner dig i någon lugn och skön miljö som du gillar eller ta tio djupa andetag. När du tar de tio andetagen, ska du låta tankarna sväva fritt och inte tänka på något speciellt. Så fort tankarna inte lyder dig, börjar du om från noll igen. Antagligen kommer du inte ända till tio i början, men försök i alla fall i fem minuter.

Fatta alltid positiva beslut. Kan du inte vara med på träningen för att du har stukat foten, kan du åtminstone gå och styrketräna.

Mental träning funkar också när du ska gå fram till den du tänker på hundra gånger om dagen.

(Exemplen är bland annat hämtade ur Johan Plates bok ”Prestationspsykologi i praktiken”. Johan Plate har också jobbat med en rad kända idrottare och lärt dem träna mentalt.)

Ur GLÖD

6. Svara på frågorna som handlar om tidningsartikeln Du kan klara det omöjliga.

Använd översiktsläsning, djupläsning och sökläsning. a. Vem har skrivit artikeln? _________________________________________________ b. Från vilken tidning kommer artikeln? ______________________________________ c. Vilka rubriker har artikeln?_______________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________

d. Vilket sätt att läsa använde du för att lösa uppgifterna a–c? ____________________ __________________________________________________________________________________

e. Vad handlar artikeln om? ________________________________________________ __________________________________________________________________________________

f.

Vilket sätt att läsa använde du för att lösa uppgift e? __________________________

g. Djupläs hela artikeln. Gör en tankekarta eller skriv stödord för att komma ihåg det viktigaste. Använd din skrivbok.

t Kopiering förbjuden

h. Sätt er två och två. Återberätta texten för varandra.

Använd anteckningarna som stöd. i.

Diskutera och jämför. Hade ni valt ut samma fakta?

Vad skilde era sammanfattningar åt?

STU DI ETE KN I K

15

Att tala Du skriver inte som du talar, och du talar inte som du skriver.

Inte heller talar du alltid på samma sätt. Du anpassar också ditt sätt att tala till olika situationer utan att du egentligen är medveten om det.

Att tala och skriva Vi använder språket på olika sätt när vi talar respektive skriver. De viktigaste skillnaderna är:

TA L S P R Å K

S KR I F T S P R Å K

Slangord och talspråksformer, hoj, plugget, va?, jarå, förkortningar och sammandragningar, bafatt.

Skriftspråksformer, cykel, skola, vad då? ja då, bara för att.

Småord, va, typ, liksom, och hummanden, hm, eh, används ofta som utfyllnad för att du ska få tid att tänka efter vad du ska säga.

Du använder inte onödiga småord.

Tal är spontant och ofta hinner du inte tänka efter i vilken ordning du säger det du vill ha sagt.

Du har tid att tänka efter i vilken ordning du vill berätta något. Du kan bearbeta och ändra det du skrivit.

Kroppsspråket förtydligar och understryker det du säger genom t.ex. gester och minspel.

Tydlighet är viktigt eftersom du inte har ditt kroppsspråk till hjälp.

Du använder rösten för att betona och ge eftertryck åt det som är viktigt.

Du använder skiljetecken för att göra texten tydlig och lätt att förstå.

1. Arbeta tillsammans med en kamrat. a. Berätta om en dag eller en händelse som du särskilt minns. Du har tre minuter på dig.

Din kamrat lyssnar. Byt sedan roller.

16

AT T TA L A

t Kopiering förbjuden

b. Skriv sedan ned det du berättat muntligt. Jämför era texter med era muntliga berättelser. Vilka skillnader upptäcker ni?

ISBN 978-91-21-21828-0 © 2005 Annika Bayard, Filippa Johansson, Karin Sjöbeck och Liber AB redaktör: Ludvig Myrenberg, Caroline Hjorth formgivning: Lotta Rennéus teknisk produktion: Bertil Stålenmark teckningar: Emma Adbåge

Andra upplagan 4

Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Kina 2011

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen och får ej helt eller delvis kopieras. Kopiering för undervisningsändamål enligt bonus-avtalet är inte tillåten.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB 113 98 Stockholm Tfn: 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn: 08-690 93 30, fax: 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Studieboken

Svenska Nu Är ett läromedel i svenska för grundskolans senare årskurser.

Studieboken

SVENSKA NU

Studieboken • Grundläggande färdighetsträning.

• Grammatik, stavning, ordkunskap, skrivregler, ordböcker m.m.

• Att tala • Studieteknik • Datorkunskap Facit Grundboken • Varje kapitel har ett tema.

• I varje kapitel tränas en grundläggande färdighet.

• Fakta kombineras med individuella uppgifter och gruppuppgifter.

• Uppgifterna är undersökande och kreativa.

Lärarhandledning • Kommentarer till grundboken och studieboken.

• Metodiska tips.

• Litteraturtips: skönlitteratur och facklitteratur.

Best nr 21-21828-0 Tryck nr 21-21828-0-03

Bayard • Johansson • Sjöbeck

1

Svenska Nu1-omslag.indd 1

Almqvist & Wiksell

11-01-12 09.08.05