9789144115771 by Smakprov Media AB

AKUTSJUKVÅRD Omvårdnad och behandling vid akut sjukdom eller skada

JONAS WIKSTRÖM

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 31443 ISBN 978-91-44-11577-1 Upplaga 3:1 © Författaren och Studentlitteratur 2018 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock/sirtravelalot Printed by Dimograf, Poland 2018

INNEHÅLL

Förord 11 1 Akutmottagningen 13

Att arbeta på en akutmottagning 15 Ansvar och befogenheter på en akutmottagning 15 Delegeringar på en akutmottagning 16 Personalens upplevelser 17 Patientinformation, kommunikation och delaktighet i akutsjukvården 17 Personalens förhållningssätt 18 Akutmottagningen som verksamhet 19 Omvårdnad och behandling av patienter med livshotande tillstånd 21 Patientens upplevelser 22 Patienten kommer till akutmottagningen 23 Triage 24 Omvårdnadsdokumentation 29 Omvårdnadsanamnes 29 Kontaktorsak 30 Hälsohistoria 30 Överkänslighet 30 Social bakgrund 31 Omvårdnadsstatus 31 Andning/cirkulation 31 Kommunikation 31 Aktivitet 31

Plugga smartare digitalt med sammanfattningar, övningar och tester. Använd aktiveringskoden på omslagets insida.

Digitalt material Sammanfattning Övningar Test

I n ne h å l l

Smärta/sinnesintryck 32 Nutrition 32 Elimination 32 Hud/vävnad 32 Omvårdnadsåtgärder 33 Observation/övervakning 33 Speciell omvårdnad 33 Läkemedelshantering 33 SBAR – en strukturerad kommunikation och rapportering 34 Rutinmässiga kontroller 34 Puls och blodtryck 35 Saturation (syremättnad) 36 Andningsfrekvens 37 Temperatur 37 Urinprov 38 Graviditetstest 39 EKG 39 Inspektion av skadat område 39 Auskultation 39 Palpation 40 Medvetandegrad 40 P-glukos 41 PEF-mätning (Peak Expiratory Flow-mätning) 41 Fortsatt omvårdnad och behandling 42 Lagar som kan vara av intresse för personal inom akutsjukvård 43 Förslag till vidare läsning 43 Digitalt material Sammanfattning Övningar Test

2 Medicinsk teknik i akutsjukvård 45

Syrgas 47 KOL och syrgasbehandling 49 Narkosapparat 50 Pulsoximeter (saturationsmätare) 52 Kapnograf (koldioxidmätare) 53 Övervaknings-EKG 54 EKG 55 Automatisk blodtrycksmätare 57

I nnehåll

CPAP 58 Defibrillator 61 LUCAS 63 P-glukosmätare 64 PEF 65 Ventrikelsköljning 66 Perifera venkatetrar (PVK) 67 Intraosseösa nålar 71 Förslag till vidare läsning 72 3 Akut omhändertagande utanför sjukhus 73

L – Lägesbedömning/Livsfarligt läge 75 A – Andning 76 MAP – bedömning av medvetande, andning samt påkalla hjälp 76 B – Blödning 79 Täckförband 79 Tryckförband 80 Avsnörande förband 81 C – Cirkulationssvikt 81 Sammanfattning 83 Om flera personer är drabbade 84 4 Kirurgisk akutsjukvård 85

Akuta buksmärtor 87 Den svårt sjuka patienten 87 Akut omhändertagande på kirurgisk akutmottagning 91 Rutinmässiga kontroller 91 Anamnes (sjukhistoria) 91 Klinisk undersökning 93 Laboratorieprover 97 Kirurgiska patienter och fasta 100 Kirurgiska patienter och smärtlindring 101 Kirurgiska patienter och vätskebehandling 101 Vätskeersättning vid blödningar 104 Användning av blodkomponenter vid blödningar 104

Digitalt material Sammanfattning Övningar Test

I n ne h å l l

Akuta kirurgiska sjukdomar 107 Gastrit (magkatarr) och ulcus ventriculi (magsår) 107 Gallsten 110 Pankreatit (bukspottkörtelinflammation) 113 Ileus (tarmvred) 116 Appendicit (blindtarmsinflammation) 122 Divertikulit 123 Njursten 124 Aortaaneurysm 126 Läkemedel 129 Förslag till vidare läsning 129 Digitalt material Sammanfattning Övningar Test

5 Trauma 131

Organisation 133 Traumateam 136 En traumapatient anländer till akutmottagningen … 138 Rapport från ambulanspersonalen 138 ”Airway with simultaneous cervical spine stabilization and/or immobilisation” – fri luftväg med samtidig fixering av nacke och rygg 140 Ofri luftväg 141 ”Breathing” – andning 146 Pneumothorax (punkterad lunga) 151 Övertryckspneumothorax 153 Hemothorax (blod i lungsäcken) 155 ”Circulation” – blodcirkulation och blodförluster 156 Yttre blödningar 156 Inre blödningar 157 Symtom vid blodförluster 157 Kompensationsmekanismer 159 Spinal chock 160 Akut behandling och omvårdnad 160 Att ersätta blodförluster 163 Diagnostisk peritoneal lavage (DPL) och ultraljud (FAST) 164 Röntgenundersökningar 165 ”Disability” – neurologisk status 165 Traumatisk hjärnskada 165 Bedömning av medvetandegrad 166 Primär och sekundär hjärnskada 170 Att förebygga sekundära hjärnskador 176

I nnehåll

Herniering (inklämning) 178 Akut behandling och omvårdnad 182 Intrakraniella blödningar 182 Epiduralblödning 183 Subduralblödning 183 Akut subduralblödning 184 Kronisk subduralblödning 185 Subaraknoidalblödning 186 Hjärnkontusion, intracerebrala blödningar 186 ”Exposure and Environmental control” – Exponering och helkroppsundersökning samt skydd mot miljöfaktorer 187 ”Full set of vital signs and family presence” – Följ vitalparametrar och låt anhöriga närvara 188 ”Get resuscitation adjuncts” – Glöm inte tilläggen 189 ”History” – Historia (anamnes) 189 ”Inspect posterior surface” – Inspektera baksidan 190 Sammanfattning 190 Läkemedel 191 Förslag till vidare läsning 191 6 Ortopedisk akutsjukvård 193

Akut omhändertagande av ortopediska patienter 195 Anamnes 196 Undersökning 197 Smärtlindring 198 Distalstatus 198 Grovreponering 198 Immobilisering (fixation) 199 Röntgen 200 Suturering 200 Reposition 201 Att tänka på inför hemgång 201 Akuta ortopediska diagnoser 203 Frakturer 203 Kompartmentsyndrom 204 Luxationer (urledvridningar) 205 Akut lumbago (ryggskott) 206 Diskbråck 207 Klavikelfraktur (nyckelbensfraktur) 208 Collum chirurgicum humeri (överarmsfraktur) 209

Digitalt material Sammanfattning Övningar Test

I n ne h å l l

Humeroskapulärledsluxation (axelluxation) 210 Radius- och ulnarfraktur (handleds- och underarmsfraktur) 211 Collum femorisfraktur (höftfraktur) 211 Höftprotesluxation 212 Femurfraktur (lårbensfraktur) 213 Patellaluxation (knäskålsluxation) 215 Fotledsfraktur 215 Septisk artrit (ledinfektion) 216 Läkemedel 216 Förslag till vidare läsning 217 Digitalt material Sammanfattning Övningar Test

7 Medicinsk akutsjukvård 219

Den svårt sjuka patienten 221 Andnöd 223 PEF 224 Differentialdiagnoser vid andnöd 224 Andningssjukdomar med obstruktivitet – astma och KOL 225 Akuta medicinska sjukdomstillstånd 226 Astma 226 KOL 232 Emfysem 232 Kronisk bronkit 233 Farmakologisk behandling av KOL 235 Andningens reglering vid KOL 235 Allergisk reaktion och anafylaktisk chock 237 Anafylaktisk chock 238 Sjukdomar orsakade av venös tromboembolism 238 Djup ventrombos – DVT 239 Lungemboli 242 Den cirkulatoriskt stabila patienten 244 Den cirkulatoriskt instabila patienten 244 Neurologiska sjukdomar 246 Stroke 246 Hjärninfarkt 246 TIA (transitorisk ischemisk attack) 248 ”Rädda hjärnan” – akut trombolys vid stroke 250 Yrsel 256 Huvudvärk 258

I nnehåll

Epilepsi 260 Diabetes mellitus 263 Hypoglykemi (låg plasmaglukosnivå) 265 Hyperglykemi (hög plasmaglukosnivå) 267 Hyperglykemi med ketoacidos 268 Hyperglykemiskt hyperosmolärt syndrom (hyperglykemi utan ketoacidos) 268 Intoxikation 270 Akut behandling och omvårdnad 272 Behandling med kol 274 Ventrikelsköljning 275 Antidotbehandling 276 Läkemedel 280 Förslag till vidare läsning 281 8 Kardiologisk akutsjukvård 283

Akuta kranskärlssjukdomar 285 Ischemisk hjärtsjukdom 286 Angina pectoris (kärlkramp) 292 Hjärtinfarkt 293 EKG 294 PCI 296 Trombolys – propplösande behandling med läkemedel 297 Farmakologisk behandling vid hjärtinfarkt 297 Komplikationer till hjärtinfarkt 298 Livshotande arytmier 299 Hjärttamponad 299 Hjärtsvikt 300 Kompensationsmekanismer 300 Lungödem 305 Kardiogen chock 306 Arytmier (rytmrubbningar) 306 Hjärt-lungräddning 314 Avancerad hjärt-lungräddning och vård efter hjärtstopp 317 Läkemedel 320 Förslag till vidare läsning 321 Sakregister 323

Digitalt material Sammanfattning Övningar Test Sluttest kapitel 1–8

FÖRORD

Akutsjukvård är ett mångfasetterat arbete med korta möten med ett stort antal patienter. Att rätt patient ska få rätt behandling i rätt ordning ställer höga krav på personalens kunskap och beslutsamhet. Den här boken vänder sig till såväl studenter inom grund- och specialist utbildningar som yrkesverksam hälso- och sjukvårdspersonal inom både öppen- och slutenvård. Syftet med boken är att förmedla relevanta kunskaper för att ta hand om och bemöta människor som har drabbats av en akut sjukdom eller skada. Oavsett om man arbetar utanför sjukhuset (exempelvis inom ambulanssjukvård eller primärvård) eller inom slutenvården (akutmottagning, intensivvård, ”vanliga” vårdavdelningar och mottagningar) så kommer man i kontakt med akut sjuka patienter. Boken belyser en mängd skador och sjukdomstillstånd som av praktiska skäl delats in i kapitel om kirurgisk, ortopedisk och medicinsk akutsjukvård. Såväl trauma (olycksfall) som kardiologiska sjukdomar är så vanligt förekommande att de förtjänar varsitt separat kapitel. I dag är traumautbildningar för sjuksköterskor (TNCC) och läkare (ATLS) väletablerade. Dessa koncept skiljer sig lite åt beroende på målgrupp. ATLS-konceptet använder endast A–E, medan TNCC använder A–I. Författaren har i detta kapitel valt att kompromissa mellan koncepten och ge en bild av hur en traumapatient handläggs på en svensk akutmottagning. I början av varje kapitel förmedlas en mer generell omvårdnad, exempelvis av patienter med kirurgiska åkommor. På ett pedagogiskt sätt presenteras därefter de olika tillståndens patofysiologi, symtom, specifik akut behandling och omvårdnad tillsammans med ett flertal patientfall, strategier och tips. Boken är rikt illustrerad med fotografier och illustrationer för att underlätta förståelsen och inlärningen. Till Akutsjukvård hör en digital version av boken med sammanfattningar, övningar och tester. Instruktioner för hur du kommer åt det digitala materialet finns på omslagets insida. Jag har valt att i boken använda de medicinska uttryck som används kliniskt, ofta med en svensk översättning inom parentes. Eftersom © F ö r f a t t a r e n o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

12 12

För o r d

stavningen i den medicinska terminologin kan variera, har jag haft ambitionen att följa Bengt Lundhs och Jörgen Malmquists Medicinska ord. De förslag och råd som ges under den akuta omvårdnaden, exempelvis gällande läkemedel, undersökningar och behandlingar är endast förslag. Då behandlingsriktlinjer hela tiden utvecklas och dessutom kan variera mellan olika sjukhus och vårdinrättningar ska lokala riktlinjer alltid följas. Den beskrivning som finns om medicinsk teknik är endast avsedd att belysa respektive utrustning på ett översiktligt sätt. Bruksanvisningar ska naturligtvis alltid följas. Inspiration till den tredje upplagan av den här boken har jag fått genom kollegor, studenter och lärare som, sedan den första upplagan kom, har visat uppskattning över boken. En stor drivkraft för mig är att jag alltid vill lära mig nya saker. För mig är det en förmån att få kombinera mitt arbete som författare, jobba som narkos/IVA/akutsjuksköterska på ambulansen och akuten samt att driva mitt företag Första hjälpencentrum i Sverige där min roll är såväl VD som föreläsare, både på högskolor, universitet och inom näringslivet (läs gärna mer på www. forstahjalpencentrum.se). Akutsjukvård när det fungerar som bäst är teamwork där alla drar åt samma håll. På samma sätt är författandet av denna bok ett exempel på teamwork, varför jag vill tacka de personer som har hjälpt mig med medicinsk granskning under tiden som arbetet med bokens tredje upplaga har fortskridit. Ett varmt tack vill jag rikta till Maria Wikström, överläkare inom traumakirurgi, Regionsjukhuset i Örebro, Josefin Svahn, specialistläkare medicin, Västmanlands sjukhus, Gunnar Sandersjöö, överläkare traumaortopedi, Karolinska universitetssjukhuset, och Erik Wikström, överläkare anestesi, Centralsjukhuset i Karlstad som var och en har lagt ner tid och arbete på att medicinskt granska texten, och kommit med värdefulla förändringar och konstruktiva synpunkter och kompletteringar. Ett stort tack även till Patrik Ring, överläkare radiologi, som har bidragit med röntgenbilder och tolkning av dessa. Jag vill även passa på att tacka mina kollegor på Första hjälpencentrum i Sverige, och sist men absolut inte minst min fru Anna och mina döttrar Klara och Ella för allt nedlagt arbete med pedagogisk granskning och alla värmande ord, konstruktiva synpunkter och gosiga kramar när jag har suttit och skrivit på kvällarna. Västerås i januari 2018 Jonas Wikström

Akut omhändertagande utanför sjukhus

Att vara den som gör ett första ingripande vid ett livshotande tillstånd, exempelvis om ett barn sätter något i halsen, får en kaffekopp utspilld över magen eller om man kommer först till en trafikolycka, kan upplevas obehagligt. Vad gör jag när jag varken har arbetskläderna på eller någon annan utrustning än mina sinnen och två händer? Detta kapitel ger ett grundläggande akutmedicinskt tankesätt avsett att användas utanför sjukhus. Erfaren sjukvårdspersonal har en klinisk blick, vilken tillsammans med deras kunskap kan vara en livräddande resurs – oavsett om en olycka inträffar i hemmet eller ute på gatan. Att göra ett akut omhändertagande utanför sjukhus bygger på enkla L-ABC-regler. För en första hjälp, utan några hjälpmedel eller resurser har författaren i detta kapitel valt att utveckla den svenska L-ABC-översättningen enligt nedanstående handlingsplan. I litteratur står L i L-ABC vanligtvis för Livsfarligt läge. Då lägesbedömning enligt författaren bättre beskriver vad man egentligen gör används dessa uttryck parallellt. M L – A

P SSL HLR

L M A P B C SSL HLR

= Lägesbedömning/Livsfarligt läge = Medvetande = Andning = Påkalla hjälp = Blödning = Cirkulationssvikt = Stabilt sidoläge = Hjärt-lungräddning

Sammanfattning kapitel 3 Övningar kapitel 3 Test kapitel 3 Plugga smartare digitalt. Använd aktiveringskoden på omslagets insida.

Figur 3.1 Handlingsplan för första-hjälpen-åtgärder vid ett akut omhändertagande.

HLR Starta hjärt-lungräddning

Påkalla hjälp Väck uppmärksamhet Larma 112

nej

Andning Andas personen?

• egen säkerhet • varna andra • larma 112

nej

Livsfarligt läge

nej

Medvetande Svarar personen på tilltal?

Vänd försiktigt till stabilt sidoläge • tryck • högläge

Blödning Blöder personen?

nej

• fria luftvägar • assistera andning och cirkulation vid behov • stoppa yttre blödningar • värme • lugnt bemötande • låt personen inta en bekväm ställning, gärna liggande • lägg om möjligt benen i högläge

Cirkulationssvikt Har personen tecken på allvarliga skador?

–

Larma 112 Om ej redan utfört

L – A – B

3 Akut omhänder tagande utanför sjukhus

L – Lägesbedömning/Livsfarligt läge FALLBESKRIVNING 3.1

En lastbil med farligt gods har vält. Du kommer som första medtrafikant fram till trafikolyckan. Chauffören kämpar för att ta sig ur hytten, innan han sjunker ihop till synes livlös, precis utanför lastbilen på vägkanten. – Vad gör du?

Farligt gods är ett exempel på ett livsfarligt läge. Det är livsviktigt att göra en korrekt lägesbedömning och tänka klart innan man agerar. I ovanstående fall kan det livsfarliga läget exempelvis röra sig om giftiga kemikalier eller kemiska gaser som läcker ut från lastbilen. I fallbeskrivning 3.1 kan man inte ens gå fram till chauffören, av hänsyn till sin egen säkerhet. Man ska aldrig riskera sitt eget liv för att rädda någon annan. Fler exempel på livsfarliga lägen

Drunkningstillbud har medfört att ”livräddaren” i stället har drunknat. Man har missbedömt det livsfarliga läget genom att hoppa i vattnet för att hjälpa till, utan att fundera över om vattnet är strömt, iskallt eller till och med om man själv kan simma. Ett stort antal personer har skadats och dödats vid vägarbeten eller trafikolyckor, genom att de inte har bedömt den omgivande trafiken som ett livsfarligt läge, och därigenom blivit påkörda. Poliser och sjukvårdspersonal inom akutsjukvården är yrkesgrupper som i sin yrkesutövning mer eller mindre frekvent träffar patienter med blodsmitta. Vid stickskador av använda nålar och kanyler, eller en missbrukares egna sprutor kan en risk finnas för överföring av exempelvis Hepatit eller HIV. Att be en känd missbrukare om att själv tömma sina fickor på sprutor och spetsar, eller att slänga använda kanyler direkt i riskavfallsburken är enkla sätt att minska risken för livsfarliga lägen inom sjukvården. Med lägesbedömning menas således att skapa en överblick över, och bedöma riskerna i den specifika situationen. Om livsfarligt läge finns är det bättre att förhindra att ytterligare personer kommer till skada än att försöka spela hjälte med det egna livet som insats. Om inget livsfarligt läge föreligger fortsätter man med första hjälpen-åtgärder enligt ABC-reglerna.

M L – A P SSL HLR

3 Akut o m h ä n d e r tag and e utanför s j uk h us

M L – A P SSL HLR

A – Andning FALLBESKRIVNING 3.2

En ung man snubblar på gatan och blir påkörd av en buss när han reser sig. Bussens hastighet är cirka 40 km/h. Du, som står vid sidan av vägen, hör dunsen när kroppen träffar plåten och ser hur mannen snurrar flera varv i luften innan han slutligen landar på asfalten. Mannen ligger på rygg. Vänster lårben har en synlig felställning och det blöder ymnigt ur ett stort jack i vänster underarm. När du, som första person, kommer fram till mannen får du ingen kontakt med honom. Han andas själv. – Vad gör du?

Under ”Andning” ingår bedömning av M (medvetande), A (andning) samt P, att Påkalla hjälp (att väcka uppmärksamhet gentemot omgivningen, men även att larma 112) och SSL (stabilt sidoläge). Att bedöma medvetande, andning och påkalla hjälp kan förkortas MAP, vilket på engelska betyder karta. Att bedöma ”MAP” innebär i praktiken att skapa sig en bild, eller karta, över den skadade personens vitala funktioner för att sedan åtgärda de eventuella problem som upptäckts enligt handlingsplanen (s. 74).

MAP – bedömning av medvetande, andning samt påkalla hjälp Medvetandekontroll sker genom att tilltala den skadade. Lätt smärt stimulering, försiktigt, med tanke på skador på nacke eller rygg kan utföras genom att man nyper personen i trapeziusmuskeln (kapp muskeln) eller i tricepsmuskeln (baksidan av överarmen). Om personen är vaken och kan prata (med andra ord andas han!) kan man direkt gå vidare till nästa bokstav, B (blödningar). Om personen är medvetslös skapas en fri luftväg (s. 142) varefter man bedömer om den skadade andas eller inte. Andningen bör bedömas under högst tio sekunder. Under denna tid måste man ha skapat sig en bild av om den drabbade andas eller inte. Om personen är medvetslös och inte andas, alternativt har agonal andning (se s. 314), påkalla hjälp (larma 112) och starta hjärt-lungräddning (s. 314) omedelbart. Om man är osäker på om den drabbade andas ska hjärt-lungräddning påbörjas för säkerhets skull. Alla medvetslösa personer ska, om de andas själva, placeras i stabilt sidoläge för att bibehålla en fri luftväg och förhindra aspiration (kräk© F ö r f a t t a r e n o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

3 Akut omhänder tagande utanför sjukhus

ningar som rinner ner i lungorna). En medvetslös person som inte andas placeras på rygg, varefter hjärt-lungräddning med hjärtkompressioner och konstgjord andning genom mun-till-mun-metoden påbörjas. Vid konstgjord andning kan någon form av andningsskydd, till exempel en plastfilm med andningsfilter (s. 316), andningsmask eller klädesplagg, med fördel användas. Om osäkerhet råder huruvida den skadade andas eller inte, så utgår man ifrån att han eller hon inte andas, till dess att motsatsen är bevisad. Vid osäkerhet ska man, oavsett frågeställning, således alltid förutsätta att det värsta scenariot har inträffat till dess att man eventuellt kan bevisa att så inte är fallet. Man bör, till exempel, hos den påkörda mannen i det föregående exemplet misstänka en skada på exempelvis nacke eller rygg och behandla honom så som om han har den misstänkta skadan till dess att motsatsen är bevisad. Mannen vänds således till stabilt sidoläge, men med stor försiktighet. Trots misstanke om nack- eller ryggskada ska alltså alla medvetslösa som andas själva vändas till stabilt sidoläge, för att bibehålla en fri luftväg och förhindra aspiration. När en medvetslös person ligger på rygg och kräks är risken att kvävas av kräkningar överhängande. Problemet är att man som åskådare inte ser att personen kräks förrän hela munhålan är fylld av kräkningar, och kräkningarna väller ut ur munnen. Aspirationen är då redan ett faktum och personens chans att överleva minskar dramatiskt. Tyvärr är det så att det maginnehåll som rinner upp och ut ur munnen, är den mängd kräkningar som inte hinner rinna ner i luftvägarna. Om personen placeras i stabilt sidoläge

Figur 3.2 En medvetslös person, vänd till stabilt sidoläge. Foto: Jonas Wikström.

3 Akut o m h ä n d e r tag and e utanför s j uk h us

kan kräkningar rinna ut genom munnen i stället för att rinna ner i lungorna. Dessutom kan en fri luftväg lättare bibehållas. När man vänder en medvetslös person till stabilt sidoläge ska själva vändningen ske med stor försiktighet och med hänsyn till eventuella skador. Det är därför en fördel om man kan vara flera personer som hjälps åt att vända den skadade personen; framför allt så att huvudet och kroppen kan vändas utan att någon vridning mellan kroppsdelarna sker, enligt samma princip som en ”logroll” (så kallad blockvändning, s. 144). Även en medvetslös person i en bil ska placeras i stabilt sidoläge om denne andas själv. Vid upphörd andning påbörjas hjärt-lungräddning. Varken stabilt sidoläge eller hjärt-lungräddning är möjligt att genomföra med god kvalitet i en bil. Därför ska medvetslösa personer, som inte sitter fastklämda, förflyttas ut ur bilen så snart det kan göras på ett säkert sätt. I väntan på att en förflyttning ut ur bilen kan ske, skapas fria luftvägar, och vid behov utförs hjärt-lungräddning på det sätt som omständigheterna tillåter. En vanlig frågeställning gäller skadade personer med MC-hjälmar. Visiret kan alltid fällas upp, men ska hjälmen sitta kvar eller ska man ta av den? Det viktigaste är att den skadade personen kan andas. Om man följer ovanstående flödesschema skulle svaret vid några olika scenarier med motorcykelolyckor kunna se ut så här. Alla medvetslösa som andas själva ska vändas till stabilt sidoläge oavsett orsak till medvetslösheten.

• Personen är vaken och kan prata – låt hjälmen sitta kvar.

• Personen är medvetslös och andas – låt hjälmen sitta kvar, vänd till

stabilt sidoläge med hjälm.

• Personen är medvetslös och andas inte – ta av hjälmen, starta hjärt-

lungräddning.

• Personen är medvetslös och du är osäker på om personen andas – ta

av hjälmen, starta hjärt-lungräddning.

Om man är osäker på huruvida en person med MC-hjälm (detta resonemang gäller givetvis även för personer utan hjälm!) andas eller ej misstänker man det värsta (det vill säga att personen inte andas) och påbörjar hjärt-lungräddning. Det finns då två tänkbara scenarier. • Patienten andas inte. Fortsätt då med hjärt-lungräddning till dess

att personen börjar andas själv, eller att ambulanspersonal kommer till platsen och tar över behandlingen. • Patienten andas. När du ger konstgjord andning kommer personen att börja hosta emot. (Testa när din käraste/käresta har somnat i kväll: håll för hans/hennes näsa och ge konstgjord andning med ett © F ö r f a t t a r e n o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

3 Akut omhänder tagande utanför sjukhus

normalt andetag, så får du se …) Avbryt då hjärt-lungräddningen och vänd i stället till stabilt sidoläge. Det är således relativt ofarligt att försöka ge konstgjord andning till någon som andas själv. Att tvärtom, inte påbörja hjärt-lungräddning om någon inte andas medför att personen dör. Därför är det otroligt viktigt att man vid osäkerhet alltid utgår ifrån det värsta alternativet och utför adekvata åtgärder utifrån detta.

B – Blödning

M L – A

FALLBESKRIVNING 3.3

Du är ledare på ett scoutläger och hjälper några pojkar i åttaårsåldern att tälja barkbåtar, när en av dem slinter med kniven och kör in den djupt i handen. Pojken skriker till och drar ut kniven. Det blöder kraftigt ur handen och pojken gråter, både av smärta och av rädsla. – Vad gör du?

Av praktiska skäl avser författaren, när det gäller första hjälpen utanför sjukhus, att B (blödning) omfattar yttre synliga blödningar, och att C (cirkulationssvikt) omfattar inre blödningar och skador. För en mer avancerad struktur, och ett omhändertagande på en akutmottagning, hänvisas till kapitel 5 Trauma. Vid en yttre blödning har ett blodkärl av någon anledning gått sönder. Beroende på typ av blodkärl kan blödningen få olika karaktär. En yttre blödning kan i princip alltid stoppas med hjälp av fingertryck och högläge av den skadade kroppsdelen. Fingertrycket kan senare ersättas av ett förband. Beroende på typ av skada kan olika förband användas. De grundläggande förbanden kan delas in i täckförband, tryckförband och avsnörande förband. Täckförband

Täckförband har till uppgift är att täcka en sårskada och hålla den ren från smuts utifrån. Användningsområdet är främst sårskador utan någon stor pågående blödning. Det kan således användas för allt mellan små skrubbsår till stora brännskador. En viktig aspekt på täckförband är infektionsrisken. Ett täckförband (även plåster) ska bytas så fort det blir blött, eftersom bakterier trivs i ett sår som är varmt, blött och instängt. © F ö r f a t t a r e n o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

P SSL HLR

3 Akut o m h ä n d e r tag and e utanför s j uk h us

Tabell 3.1 Skillnader mellan olika typer av blödningar.

Karaktär Färg Skadedjup Frekvens

Artärblödning

Venös blödning

pulserar, sprutar ljusare röd ofta djupare mindre vanlig

rinner mörkare röd ofta ytligare vanlig

Exempel på täckförband kan vara plåster, kompresser, en ren handduk eller tygbit, eller helt enkelt vad som finns tillgängligt. Täckförband används inte för att stoppa en blödning. För detta ändamål används i stället ett tryckförband. Tryckförband

Uppgiften hos ett tryckförband är, som namnet antyder, att trycka ihop blodkärlet eller såret som blöder så att blödningen upphör. För att få ett koncentrerat tryck över blödningskällan används en tryckkudde som placeras rakt ovanpå blödningskällan. Om det är möjligt bör man pressa ihop sårkanterna innan tryckkudden appliceras. Därefter lindar man fast tryckkudden med ett lätt tryck så att blödningen precis upphör. Det är mycket viktigt att förbandet inte lindas för hårt, då man lätt kan strypa åt andra, oskadade artärer. Blodtillförseln till den del av kroppen som är belägen bortom förbandet kan då upphöra, vilket kan jämföras med ett avsnörande förband. Om en avsnörning skulle ske av misstag

Artärer

a b c Figur 3.3 Bilden visar ett underben i genomskärning: a) Visar en ytlig sårskada, samt ett täckförband som läggs sedan skadan tvättats ren. b) Visar en djupare sårskada, med en kraftig blödning. Blödningen stoppas med tryck(-förband) och högläge. c) Visar en traumatisk amputationsskada. Om blödningen som uppstår är svår att stoppa med tryck och högläge kan ett avsnörande förband vara livräddande. Illustration: Lena Lyons.

3 Akut omhänder tagande utanför sjukhus

kommer den avsnörda kroppsdelen att bli blek och kall (inget arteriellt blod kommer fram). Avsnörande förband

Skillnaden mellan ett avsnörande förband och ett tryckförband är att det avsnörande förbandet saknar tryckkudde. Det innebär att trycket som skapas när man lindar runt skadan fördelas lika över huden. Alla blodkärl, inte bara de som blöder i själva skadan, komprimeras då och stryps åt så att blödningen direkt upphör. Om man inte klarar av att få stopp på en livshotande blödning med ett tryckförband, måste man strypa av all blodtillförsel till skadeområdet för att den skadade personen ska överleva. Exempel på användningsområden för ett avsnörande förband är totala avslitningsskador, till exempel av en arm eller ett ben, eller stora sårskador med kraftiga blödningar som man inte får stopp på med ett tryckförband. Det avsnörande förbandet lindas så hårt att blödningen upphör. Det finns ett speciellt avsnörande förband, en så kallad tourniquet, som är speciellt framtaget för detta ändamål. I en nödsituation kan dock en elastisk linda, en blodtrycksmanschett eller till och med ett snöre fungera som avsnörande förband. All vävnad som är belägen distalt, det vill säga bortanför det avsnörande förbandet, får då en upphörd blodcirkulation. I sällsynta fall kan syrebristen från en avsnörning orsaka vävnadsskador och i värsta fall nekroser (vävnadsdöd). För att minska mängden vävnad som kan skadas vid ett avsnörande förband försöker man därför alltid att lägga förbandet så långt bort ifrån kroppen (så nära skadan) som möjligt. När synliga blödningar är åtgärdade går man vidare till C (Cirkulationssvikt).

C – Cirkulationssvikt Med sviktande cirkulation menas att livsviktiga organ får syrebrist på grund av bristande blodcirkulation. När det gäller första hjälpenåtgärder bör man, om man inte misstänker någon specifik annan orsak (till exempel ett getingstick hos en hyperallergisk person eller kraftiga bröstsmärtor och rosslande andning hos en äldre person) utgå från att orsaken till cirkulationssvikt vanligtvis är inre blödningar. Dessa kan vara svåra att upptäcka och ofta helt omöjliga att stoppa utanför sjukhus. Första hjälpen vid misstänkta inre blödningar är därför att snabbt få in den skadade till sjukhus för omedelbar läkarbedömning.

M L – A P SSL HLR

Jonas Wikström är leg. sjuksköterska med specialistutbildning i akut- och olycksfallssjukvård, anestesi och intensivvård. Han har en fil.kand. i akutsjukvård, magisterexamen i ledarskap och är kliniskt verksam inom akut- och ambulanssjukvården.

AKUTSJUKVÅRD

Omvårdnad och behandling vid akut sjukdom eller skada Oavsett arbetsplats – på en akutmottagning, i en ambulans, på en vårdavdelning, IVA eller familjeläkarmottagning – möter vårdpersonalen patienter med akut sjukdom eller skada. Denna bok ger, på ett pedagogiskt sätt, en bred och grundläggande kunskap i det akuta omhändertagandet vid ett stort antal vanligt förekommande sjukdomstillstånd och skador. Det akuta omhändertagandet utanför sjukhus behandlas i ett separat kapitel, liksom den medicinska teknik som används inom akutsjukvården. Akutsjukvården befinner sig i ständig utveckling. När framsteg görs och nya metoder utvecklas inom den planerade medicinska eller kirurgiska verksameten påverkar detta i många fall även den akuta behandlingen. I denna nya upplaga har ett antal behandlingsmetoder och riktlinjer i boken uppdaterats för att ge läsaren högaktuella kunskaper om modern akutsjukvård. Akutsjukvård vänder sig främst till studenter i sjuksköterskeprogrammet på grundläggande nivå, men kan även användas på avancerad nivå samt av kliniskt verksamma inom hälso- och sjukvården.

Tredje upplagan

Art.nr 31443

Boken har också ett digitalt material med sammanfattningar, övningar och tester, som hjälper dig att plugga smartare. Aktiveringskoden hittar du på omslagets insida.

studentlitteratur.se