A
Nya läsningar av Astrid Lindgrens författarskap vänder sig dels till studenter på lärarutbildningen, dels till studenter i litteraturvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap samt till dem som särskilt intresserar sig för intermediala perspektiv. Bokens redaktörer helene ehriander och martin hellström är lektorer i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet. De har under flera år undervisat på kurser i Astrid Lindgrens författarskap. Övriga författare är framför allt disputerade och doktorander verksamma vid olika universitet.
Nya läsningar av Astrid Lindgrens författarskap
strid Lindgrens berättelser har under lång tid haft en given plats i skolans undervisning. Nya läsningar av Astrid Lindgrens författarskap befäster detta men visar samtidigt att det finns många olika sätt att läsa Lindgrenberättelserna och att det finns mycket mer att upptäcka i dem. Antologin belyser hur läsningen av Astrid Lindgrens texter påverkas av samtida perspektiv utifrån bland annat genus-, etnicitet- och flickforskning. Boken tar ett samlat grepp på Astrid Lindgrens författarskap och visar hur man kan arbeta med texterna i klassrummet. Genom antologin får läsaren exempel på nya teoretiska ingångar. Här finns exempelvis en ekokritisk läsning av Ronja Rövardotter, ett intermedialt perspektiv på mamma Alma, liksom en jämförelse mellan grundskolans flitigt lästa LasseMaja-svit och Kalle Blomkvist. Här utvecklas också frågan om påverkan mellan tidigare verk och Astrid Lindgrens texter. Vidare diskuteras frågor som hur text och bild hänger samman, vad en klassiker är samt vad som händer vid bearbetning av texter. Författarna visar hur man kan läsa Astrid Lindgrens berättelser på olika sätt och därigenom få en större förståelse för hur de är skrivna, i vilken kontext de finns och har funnits samt hur man själv bidrar till en text vid läsningen. Antologin belyser att det är viktigt att prata om det man läser och hur man läser. Genom litteratursamtalen kan vi flytta blicken och upptäcka något nytt. Därför finns det i slutet av varje artikel i antologin också diskussionsfrågor som stöd för att diskutera och arbeta vidare med texterna.
ehriander och hellström (red.)
Det är dags att läsa Astrid Lindgrens texter med moderna vetenskapliga ögon!
helene ehriander och martin hellström (red.)
Nya läsningar av Astrid Lindgrens författarskap
Best.nr 47-11495-5 Tryck.nr 47-11495-5
Skrifter utgivna av Svenska barnboksinstitutet nr 134
Untitled-3 1
22/08/15 12:05 PM
ISBN 978-91-47-11495-5 © 2015 Författarna och Liber AB Skrifter utgivna av Svenska barnboksinstitutet nr 134 ISSN 0347-5387 Förläggare: Anna Maria Thunman Förlagsredaktör: Annika Sandström Grafisk form: Birgitta Dahlkild Omslagsbild: Shutterstock Produktion: Lars Wallin Första upplagan 1 Tryck: People Printing, Kina 2015
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 kundservice.liber@liber.se
RP47114955_NyaLasningar_Corr_Korr1.indd 2
22/08/15 12:41 PM
Författarpresentationer Anette Almgren White är fil.dr och undervisar i ämnet litteraturvetenskap med intermedial inriktning vid Linnéuniversitetet. Hennes avhandling, Intermedial narration i den fotolyriska bilderboken. Jean Claude Arnault, Katarina Frostenson och Rut Hillarp (2011) undersöker fotolyrik, en genre som kombinerar dikt med fotografiska bilder i bokform. Avhandlingen undersöker aktivt interaktionen mellan text och bild och hämtar teorier delvis från bilderboksforskningen. Hennes intresse för multimodalt berättande har lett till att hon numera kombinerar intermedial forskning med studier i barnlitteratur. AnnaCarin Billing är lektor i svenska med didaktisk inriktning på Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet. I hennes avhandling från 2002, ”Hvad er sannhet?” Studier i Cora Sandels novellistik, görs en analys av såväl novellerna som den biografiska kontextens och samtidskontextens betydelse. Efter avhandlingsarbetet har Billing fortsatt att intressera sig för kvinnliga författares skrivande och villkor. I en analys av Kerstin Ekmans roman Häxringarna visar hon hur ett ekokritiskt perspektiv kan göra naturen i romanen synlig på nya sätt och hur jorden som tema behandlar en förändring i synen på den geografiska platsen, naturen, materien och tiden (Billing i Litteratur och språk 2009: 5). Helene Ehriander är lektor i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet i Växjö. Ehriander disputerade 2003 på en avhandling om den finlandssvenske författaren Kai Söderhjelm, Humanism och historiesyn i Kai Söderhjelms historiska barn- och ungdomsböcker. De senaste åren har Ehriander ägnat sig åt forskning kring Astrid Lindgren som förlagsredaktör vid Rabén & Sjögren förlag. Tillsammans med Maria Nilson har hon redigerat tre antologier som kombinerar litteraturanalyser med didaktiska uppslag där
3
RP47114955_NyaLasningar_Corr_Korr1.indd 3
22/08/15 12:41 PM
en handlar om Astrid Lindgrens författarskap (Starkast i världen: att arbeta med Astrid Lindgrens författarskap i skolan, 2011), en om fantasy och en om chick lit. Sedan 2013 är Helene Ehriander projektledare för det treåriga arvsfondsprojektet ”Bokhunden och Astrid Lindgren”, ett projekt där barn högläser för hundar. Katarina Eriksson Barajas är professor i pedagogik vid Linköpings universitet. Hon har en bakgrund i litteraturvetenskap och barnforskning. Hon forskar om människors bruk av fiktion (böcker, film, teater) i vardagen, till exempel i skolan och på biograf. Hon har bland annat publicerat Boksamtalets dilemman och möjligheter (2012) som delvis bygger på hennes doktorsavhandling och Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap (2013) samt flera vetenskapliga artiklar om bok- och filmsamtal i skolan. Martin Hellström är biträdande lektor vid Linnéuniversitetet, med inriktning mot barnlitteratur. Hans avhandling, Förpackningens förvandlingar. Konsumtion och karneval i barnboken (2011) behandlar bland annat konsumtionens ting i Lindgrens Mio min Mio och Pippi Långstrump. Om Pippi skriver han också i boken Pippi på scenen. Astrid Lindgren och teatern (2015). Tidigare har han också gett ut antologin Tron är mitt lokalbatteri. Religion och religiositet i August Strindbergs liv och verk (2012) och de pågående projekten är ett om hur Strindbergs pjäser adapterats till en barnpublik, och ett långtidsstudium av Maria Gripes samlade verk tillsammans med en läsande barngrupp. Corina Löwe är biträdande lektor i tyska vid Linnéuniversitetet i Växjö. Hon disputerade 2011 vid Stockholms universitet med en avhandling om östtyska barndeckare: Von Jungen Pionieren und Gangstern. Der Kinderund Jugendkriminalroman in der DDR. Efter disputationen har Corina Löwe arbetat med olika projekt, bland annat har hon tillsammans med Angela Marx Åberg, Thomas Marten och Goetheinstitutet producerat ett blended-learning-arbetsmaterial för reliaundervisningen i ämnet tyska
4
RP47114955_NyaLasningar_Corr_Korr1.indd 4
22/08/15 12:41 PM
Berlin - Ort der Begegnung. Hon har publicerat artiklar om reseskildringar och robinsonaden i barnböcker och litteraturdidaktiska frågeställningar. Sedan 2013 arbetar hon med ett projekt som undersöker storstaden Berlins och rummets betydelse i barn- och ungdomsböcker. Corina Löwe är språkrepresentant för tyska på Språklärarnas riksförbund. Åsa Nilsson Skåve är lektor i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet i Växjö. Hennes avhandling från 2007 behandlar Stina Aronsons berättarkonst och den modernitets- och civilisationskritik som präglar författarskapet. Nilsson Skåves nuvarande forskning är inriktad dels på litteraturdidaktiska frågor och skönlitteraturens roll i det flerspråkiga klassrummet, dels på ungdomsdystopier och ekokritiska läsningar av modern svensk litteratur för barn och vuxna. Katarina Rejman är biträdande lektor i svenska med didaktisk inriktning på Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet. Hon har en bakgrund som ämneslärare i modersmål och litteratur och har studerat nordiska språk och svensk litteratur vid Helsingfors universitet. Hon har tidigare fungerat som modersmålslärare i årskurs 7–9, som rektor, som undervisningsråd vid Utbildningsstyrelsen i Finland och som lärarutbildare och universitetslärare vid Åbo Akademi. Där disputerade Rejman 2014. Avhandlingen, Litteratur och livskunskap – modersmålslärarens berättelse om undervisningen i årskurs 7–9, handlar om litteraturundervisning ur ett lärarperspektiv. Den syftar till att bidra till kunskapsutvecklingen om hur modersmålslärare tänker om litteraturens potential i elevens livskunskapsutveckling. Eva Söderberg är lektor i svenska med didaktisk inriktning på Institutionen för språkdidaktik samt föreståndare för Centrum för barnkulturforskning, båda funktionerna vid Stockholms universitet. Hon disputerade 2004 på en avhandling om Martha Sandwall-Bergströms Kulla-Gullasvit. Därefter har hon varit involverad i forskning om barn- och ungdomslitteratur vid Forum för Genusvetenskap vid Mittuniversitetet. Eva Söderberg har också varit aktiv i det tvärvetenskapliga nätverket FlickForsk! Nordic Network for Girlhood Studies, både som koordinator i ledningsgruppen
5
RP47114955_NyaLasningar_Corr_Korr1.indd 5
22/08/15 12:41 PM
och som redaktör för två antologier. Den senaste, Flicktion. Perspektiv på flickan i fiktionen (2013), består av texter om flickan i litteratur, film, drama, konst och sångtexter. Eva Wahlström är lektor vid Högskolan i Borås och är främst verksam på Bibliotekarieprogrammet. Wahlström disputerade 2011 med en avhandling i litteraturvetenskap om litterära föregångare till Astrid Lindgrens författarskap: Fria flickor före Pippi. Ester Blenda Nordström och Karin Michaëlis: Astrid Lindgrens föregångare (Göteborgs universitet). De senaste åren har Wahlström arbetat med forskning om sociala medier och säkerhetsfrågor angående ridsport. Wahlström är också verksam i det treåriga arvsfondsprojektet ”Bokhunden och Astrid Lindgren” samt inom det västsvenska nätverket för barnlitteraturforskare. Åsa Warnqvist är fil.dr i litteraturvetenskap och verksam som forskare vid Svenska barnboksinstitutet. Warnqvist disputerade 2007 i Uppsala på en litteratursociologisk avhandling om svensk lyrikutgivning. Hon arbetar för närvarande på deltid med det postdoktorala projektet L. M. Montgom ery in Sweden, där den kanadensiska författaren L. M. Montgomerys framgångar i Sverige studeras ur ett läsar- och bokmarknadsperspektiv. Projektet är knutet till Stockholms universitet. Warnqvist har också bland annat skrivit artiklar om den samtida svenska barnboksmarknaden och Pija Lindenbaums bilderböcker. 2011–2013 var hon Visiting Scholar vid L. M. Montgomery Institute, University of Prince Edward Island, i Kanada. Hon är även redaktör för tidskriften Barnboken – tidskrift för barnlitteraturforskning. Lydia Wistisen är doktorand i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet sedan 2012. Hennes avhandlingsprojekt kretsar kring urban identitet och Stockholmsmotiv i svensk ungdomslitteratur från perioden 1910–2010. Wistisen är sedan 2015 en del av litteratur-, filosofi- och estetiktidskriften Aiolos redaktion och har under perioden 2013–14 även varit med i redaktionen för Tidskrift för litteraturvetenskap.
6
RP47114955_NyaLasningar_Corr_Korr1.indd 6
22/08/15 12:41 PM
Magnus Öhrn är lektor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet. Öhrn disputerade 2005 med avhandlingen Talat glöms men skrivet göms. En studie i Fritiof Nilsson Piratens författarskap. Under de senaste åren har Öhrn forskat om den svenska pojkboken via medel från Riksbankens jubileumsfond. Han har skrivit en rad artiklar inom forskningsfältet barn- och ungdomslitteratur om bland annat Tove Janssons, Ulf Starks och Astrid Lindgrens författarskap. År 2013 erhöll Öhrn forskningsstipendium från Martha Sandwall-Bergströms författarfond.
7
RP47114955_NyaLasningar_Corr_Korr1.indd 7
22/08/15 12:41 PM
RP47114955_NyaLasningar_Corr_Korr1.indd 8
22/08/15 12:41 PM
Innehållsförteckning Författarpresentationer 3 Inledning 14 Astrid Lindgren i skolans värld 17 Bokens disposition 20 Litteratur 23
Klassiker och bearbetningar i Astrid Lindgrens författarskap 24 Helene Ehriander
Klassiker och bearbetningar 24 Bearbetningar utifrån värderingar 29 Mästerdetektiven Blomkvist i lättläst version 34 Pippi i Allers 38 Diskussionsfrågor 43 Litteratur 44
Varia. Lite av varje i Astrid Lindgrens text- och minnesvärld 46 Eva Söderberg
Blommorna och minnet 48 Minnet och skapandet 49 Det dynamiska minnet 51 ”På vår gård” 54 ”På vår gård” som barnlitteratur 59 Avslutning 63 Diskussionsfrågor 65 Litteratur 66 9
RP47114955_NyaLasningar_Corr_Korr1.indd 9
22/08/15 12:41 PM
I bruset av röster – intertextuella läsningar av Astrid Lindgren 69 Eva Wahlström
Berättandet – folkligt, karnevaliskt och nyskapande 72 Att berätta genom tystnad 74 Livsberusning och livshunger 75 Polyfona stämmor – underdrifter och överdrifter 78 Från uppsluppen glädje till djupaste vemod 80 Ordvrängandet och ljugandet som berättarstrategier 81 Att läsa Astrid Lindgren – att vara i litteraturhistoriens brus 85 Diskussionsfrågor 87 Litteratur 88
Var Pippis pappa kanadensare? Styrkan som ledmotiv i Astrid Lindgrens Långstrumptrilogi 90 Katarina Eriksson Barajas
Styrkans funktion för att leva ut Pippis rättvisepatos 92 Styrkans funktion för att roa läsaren 94 Styrkans funktion i relationen mellan Pippi och hennes pappa 95 Avslutning 99 Diskussionsfrågor 100 Litteratur 101
”Under körsbärsträdet sitter Ann”: Dialogen med L. M. Montgomery i Astrid Lindgrens verk 103 Åsa Warnqvist
”Nej, jag lider i n t e av fräknar”: Pippi som hyllning och omstörtning 105 ”Min mamma dog visst, när hon var liten”: det lögnaktiga barnet 108 ”Förgrömmade unge!”: det olydiga barnet 109 ”Den ungen får sina infall lika fort som en gris blinkar”: det lekande barnet 115 Avslutning 118 Diskussionsfrågor 119 Litteratur 120 10
RP47114955_NyaLasningar_Corr_Korr1.indd 10
22/08/15 12:41 PM
Uppbrott och inordning – feminina identiteter i Astrid Lindgrens Katiböcker och efterkrigstidens Damernas värld 122 Lydia Wistisen
Damen, hemmafrun och askungen 128 Kärlek och klackskor 130 Äktenskap och barn 134 Modern 136 Avslutning 137 Diskussionsfrågor 138 Litteratur 139
Makt! Inget tvivel om den saken – maktstrukturer i svenska detektivromaner för barn 141 Corina Löwe
Från Mästerdetektiven Blomkvist till Lasse och Maja 141 Hur yttrar sig makt? 144 Relationer mellan barn och vuxna 145 Att vara kvinnlig eller pojkaktig 147 Kriminella och samhället 150 Makt? Inget tvivel om den saken 154 Diskussionsfrågor 155 Litteratur 156
En okänd text av Astrid Lindgren – För många syskon? 158 Martin Hellström
De tre utgivna pjäsernas intrig, tema och stil 162 Intrig, tema och stil i För många syskon? 165 En jämförelse mellan de tre utgivna dramerna och För många syskon? 170 Diskussionsfrågor 173 Litteratur 174
11
RP47114955_NyaLasningar_Corr_Korr1.indd 11
22/08/15 12:41 PM
När ”Tigern i barnkammaren” blev Barnen i djungeln. Astrid Lindgren som förlagsredaktör 175 Helene Ehriander
Barnläsaren i fokus 176 ”Tigern i barnkammaren” 179 Barnen i djungeln 182 Språk och stil 187 Diskussionsfrågor 191 Litteratur 192
Bilder av Alma i Katthult: Emils skrivande mamma i intermedial belysning 194 Anette Almgren White
Illustrerade romaner 196 Moderskapet 197 Yrkesrollen som bondmora 202 Den skrivande kvinnan 206 Avslutning 209 Diskussionsfrågor 211 Litteratur 212
”i fred med allt liv”: En ekokritisk läsning av Ronja rövardotter 214 Åsa Nilsson Skåve
Människan i naturen 216 Djurmetaforerna 218 Den besjälade naturen 220 Ekofeministiska drag och etisk syntes 221 Diskussionsfrågor 223 Litteratur 224
12
RP47114955_NyaLasningar_Corr_Korr1.indd 12
22/08/15 12:41 PM
Astrid Lindgrens fäder 225 Magnus Öhrn
Den frånvarande pappan – en litterär konvention 228 Den auktoritäre familjefadern 229 Den lekande familjeförsörjaren 231 Den närvarande och förhånade fadern 234 Avslutning 238 Diskussionsfrågor 239 Litteratur 240
Astrid Lindgrens tänder 241 Martin Hellström
Information och flams 242 Styrkan sitter i tänderna 244 Den ironiska hälsoupplysaren 246 Att inte gapa åt främlingar 248 Avslutning 249 Diskussionsfrågor 250 Litteratur 251
En drake, tre läsningar – och sex steg i den didaktiska trappan 253 AnnaCarin Billing, Katarina Rejman och Eva Söderberg
Den första läsningen: enbart texten 254 Den andra läsningen: författarskapskontexten 257 Den tredje läsningen: tillkomsthistorien 261 Didaktiska reflexioner 264 Litteratur 271 Register 273
13
RP47114955_NyaLasningar_Corr_Korr1.indd 13
22/08/15 12:41 PM
Inledning Denna bok utkommer samma år som Pippi Långstrump fyller 70 år, något som har firats över hela Sverige. Pippi åt sitt krumelurpiller, i form av en liten grön ärta, för att hon aldrig ville ”bliva stur” och hon har för generationer av läsare fortsatt att vara 9 år, bo i Villa Villekulla och leka med Tommy och Annika. I år har också Riksbanken presenterat hur den nya 20-kronorssedeln ska se ut och det är ett för oss välkänt ansikte som blickar ut från den lavendelfärgade sedeln. Astrid Lindgren (1907–2002) är känd över hela världen för sina barnböcker. Många av böckerna har också filmatiserats och de visor hon skrev texterna till har blivit en del av den svenska sångskatten. Både på Junibacken i Stockholm och i Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby kan vi möta hennes karaktärer och se utställningar om hennes författarskap. Astrid Lindgren deltog också i den svenska samhällsdebatten på flera olika områden. Hon fick flera priser för sitt författarskap och Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne instiftades år 2002 av den svenska regeringen. Hennes begravning i Storkyrkan i Stockholm blev statsmannalik och såväl den svenska kungafamiljen som statsministern var där. Samlingen med Astrid Lindgrens originalmanuskript i Kungliga Biblioteket blev 2005 uppsatt på UNESCO:s Världsminneslista. Astrid Lindgren kom att bli en nationalikon och hennes författarskap tillhör den svenska nationalskatten. Intresset för Astrid Lindgren som person har den senaste tiden ökat i och med Jens Andersens biografi Denna dagen, ett liv (2014), dokumentärserien Astrid på SVT julen 2014, som lockade miljonpublik, och Karin Parrot Jonzons pjäs Astrid – en saga om Sverige som under våren 2015 först spelades på länsteatern i Växjö i Lindgrens barndomslandskap Småland och sedan turnerade ut över landet. Även texter av privat karaktär från den egna skrivmaskinen och pennan har nått bokmarknaden, i form av brevsamlingen med brev till och från Sara Schwardt, Dina brev lägger jag under madrassen (2012), och genom utgivningen av de anteckningar som kallas Krigsdagböckerna, Krigsdagböcker 1939–1945 (2015). 14
RP47114955_NyaLasningar_Corr_Korr1.indd 14
22/08/15 12:41 PM
Personen bakom berättelserna ges en mer nyanserad bild och kallas numera sällan för sagotant, i alla fall inte i ett förminskande syfte, och det finns nu också utrymme för nya analyser av Astrid Lindgrens texter. Även själva berättelserna tycks betraktas med ett ökat anseende och att vi i denna antologi läser dem ur nya vinklar innebär att vi nu bidrar till att lyfta fram dem i ett nytt ljus. Vi är emellertid inte ensamma om att intressera oss för Astrid Lindgrens verk. Hennes samlade författarskap har fått sin första omfattande bibliografi, närmare bestämt en Bildbibliografi över Astrid Lindgrens skrifter 1921–2010 av Lars Bengtsson (2012), och det har också kommit en handbok för att arbeta med Lindgrens texter inom skolan kallad Starkast i världen!: att arbeta med Astrid Lindgrens författarskap i skolan (Helene Ehriander och Maria Nilson 2011). Rabén & Sjögren tillhandahåller verken i ständigt nya upplagor, under rubriken Astrid Lindgrens samlingsbibliotek, och de kompletteras med jämna mellanrum med udda äldre texter av Lindgren, genom vänföreningen Astrid Lindgren-sällskapets försorg, såsom Livets mening och andra texter (2012) och Jultomtens underbara bilradio och andra berättelser 1933–1947 (2013). Arbetet på Kungliga biblioteket med Astrid Lindgrens arkiv, främst under Lena Törnqvists ledning, har lett till att mycket nytt och intressant har kommit i dagen. De textkritiska utgåvorna saknas dock ännu, och står man vid bibliotekets hylla för monografier om svenska författarskap, är det en förhållandevis kort bit som upptas av volymer om Lindgren, Astrid. Nya läsningar av Astrid Lindgrens verk görs ständigt. Nya generationer möter dem genom bilderböcker och filmer, genom teaterpjäser och lekar, såväl i hemmiljö som på Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby. Ambitiösa föräldrar läser böckerna högt och initierade lärare utformar temaarbeten kring Mio min Mio, Bröderna Lejonhjärta och Ronja rövardotter. Nya läsningar görs, av nya läsare, och av äldre läsare som läser om böckerna. Nya läsningar görs också av studenter på barnlitteraturkurser, eller kurser kring Astrid Lindgrens författarskap vid Linnéuniversitetet i Växjö, där vi arbetar. Vad dessa studenter ofta upptäcker är att de faktiskt aldrig tagit del av verket i fråga – de har främst sett filmen eller TV-serien. Många studenter blir också förvånade över att upptäcka bredden i Astrid Lindgrens författarskap. 15
RP47114955_NyaLasningar_Corr_Korr1.indd 15
22/08/15 12:41 PM
På Lindgrenhyllan i biblioteken står resultatet av äldre läsningar, som det naturligtvis refereras till på flera ställen i den här antologin. Ulla Lundqvists avhandling Århundradets barn. Fenomenet Pippi Långstrump och dess förutsättningar (1979) visade tidigt att barnlitteratur var ett ämne väl värt att forska om, och Vivi Edströms många studier över olika verk och teman i Lindgrens verk, såsom Vildtoring och lägereld (1992), Astrid Lindgren och sagans makt (1997) och Kvällsdoppet i Katthult (2003), är ett bevis för att även ett barnlitterärt författarskap är angeläget nog att ofta återkomma till. Dessa forskares insatser har legat till grund för att Lindgrens verk kommer på tal i många litteraturvetenskapliga studier som berör den period då hon var verksam, vare sig det handlar om barnlitteratur eller ej. Även i beskrivningen av samhällsutvecklingen i stort får Astrid Lindgren ofta en given plats, eller när existentiella och filosofiska frågor diskuteras, såsom i Jørgen Gaares och Øystein Sjaastads verk Pippi och Sokrates: filosofiska vandringar i Astrid Lindgrens värld (på norska 2000, svensk översättning 2002). Ett internationellt perspektiv på författarskapet har getts i Beyond Pippi Longstockning (red. Bettina Kummerling-Meibauer och Astrid Surmatz) från 2011, medan Astrid Lindgrens världar i Vimmerby (red. Leif Jonsson) från 2010 tvärtom betraktar författarskapets påverkan i lokalsamhället, i Vimmerby. På hyllan står förstås också mera personnära skildringar av vänner, såsom Margareta Strömstedt i Astrid Lindgren. En levnadsteckning (1977 och senare upplagor) och de är också betydelsefulla för den äldre bilden av Lindgren och hennes verk. De nya läsningarna bär förstås allt detta med sig, som en grund att stå på, eller ta spjärn emot. Vad är det då som är nytt i den här antologins läsningar av Lindgrens texter? Så när som på ett fall är det verk som många gånger analyserats som här står i centrum. Men de teoretiska perspektiven är i flera fall nya i Lindgrensammanhang, liksom de verk som Lindgren sätts i samband med. Här finns exempelvis en ekokritisk läsning av Ronja rövardotter, ett intermedialt perspektiv på mamma Alma, liksom en jämförelse mellan grundskolans flitigt lästa LasseMaja-svit och Kalle Blomkvist. Här utvecklas också frågan om påverkan mellan tidigare verk och Astrid Lindgrens texter, 16
RP47114955_NyaLasningar_Corr_Korr1.indd 16
22/08/15 12:41 PM
från att handla om vad Lindgren eventuellt kan ha läst, till betraktelser över hur motiv utvecklas och kan uppfattas som kommentarer till de tidigare texterna. I våra läsningar ställs också personer som tidigare uppfattats som bifigurer i centrum, och deras betydelse för verken belyses, såsom modern, och moderskapet, i Emil i Lönneberga, och faderskapet i stort i Lindgrens verk. Den mindre kända Kati lyfts också fram. I den här antologin bjuds alltså på nya teoretiska ingångar, nya jämförelser med dagsaktuell litteratur, nya tankar om Lindgrens utveckling av äldre teman och ett nytt ljus över karaktärer som tidigare stått i skuggan.
Astrid Lindgren i skolans värld Mycket har de senaste åren skrivits om barns minskade intresse för läsning, deras allt sämre läsresultat och vilka konsekvenser det får. I litteraturutredningen SOU 2012: 10 tas ett samlat grepp och problemet med det minskade bokläsandet diskuteras och analyseras. Magnus Persson, professor i litteraturvetenskap med didaktisk inriktning, skriver i denna utredning en artikel med titeln ”Läsning i skolan – och läsning i den högre skolan” som fokuserar på litteraturundervisningen i skolan och han lyfter fram tre nyckelbegrepp som han menar är ”produktiva utgångspunkter för resonemang om varför man skall läsa: demokrati, narrativ fantasi och kreativ läsning” (s. 175f.). Narrativ fantasi handlar om att kunna skifta perspektiv och sätta sig in i hur en annan människa tänker och känner och i sin förlängning innebär detta att man kan föreställa sig ett annat liv, en annan värld och andra villkor. Han kopplar vidare detta till skolans dubbla uppdrag: kunskapsuppdraget och demokratiuppdraget. Litteraturläsningens mål bör enligt Magnus Persson vara att skapa kritiskt tänkande världsmedborgare, och där är han inne på samma tankespår som Astrid Lindgren var när hon skrev om hur barn genom sin förmåga till fantasi kan föreställa sig ”morgondagens värld”(se citat längre ner, s. 19). Men Astrid Lindgren betonar även att läsningen är en lust och en upplevelse. Magnus Persson kallar detta ”kreativ läsning” medan Astrid Lindgren i en berömd essä i Vi husmödrar (1956: 10) önskade att de mäktiga feerna skulle 17
RP47114955_NyaLasningar_Corr_Korr1.indd 17
22/08/15 12:41 PM
ge mitt barn i faddergåva inte bara hälsa, skönhet, rikedom och allt det där i brukar komma stickande med – ge mitt barn läshunger, det ber jag er om med brinnande hjärta! Jo, för jag vill så gärna att mitt barn ska få i sin hand nyckeln till det förtrollade landet, där man kan hämta den sällsammaste av all glädje.
Under lång tid har Lindgren haft en given plats i skolans undervisning. Vi vill med den här antologin befästa lindgrenberättelsernas roll i undervisningen och visa att det finns många olika sätt att läsa dem och att det finns mycket mer att upptäcka i texterna. De olika bidragen i antologin öppnar alltså för flera nya ingångar till Astrid Lindgrens författarskap: • Genom den fantasi texterna bjuder på utgör de en god plattform för det nybörjarläsande barnet. Som pedagog blir man genom Helene Ehrianders text om Lindgren som klassiker, och diskussionen om klassikernas roll och eventuella bearbetning, medveten om den tradition man som läsande barn ingår i då man slår sig ner med Pippi eller Emil. • För det skrivande barnet är Lindgrens texter inte bara ett material som kan verka förebildligt för det egna skapandet. Däri finns också skrivande personer som själva skapar. Anette Almgren White visar på detta genom Emils mamma, och samtidigt ges en bild av hur en berättelse kan skapas genom en berättande röst, som finns med i handlingen. • I läsningen av andra böcker ges ofta känslan av att ”detta känner jag igen” eller ”detta har jag läst förut”. Det igenkännande barnets läsning är fylld av sådana här referenser och här behandlas de genom Åsa Warnqvists text om hur Lindgren och Montgomery kan ses kommunicera med varandra. Även Corina Löwe skriver om en sådan aspekt då hon betraktar Kalle Blomkvist och LasseMaja tillsammans. Här finns många möjligheter och utgångspunkter till hur man som elev kan skapa vidare och inspireras utifrån sin favoritberättelse. • För det samtalande barnet, med intresse av dialog kring framtid, familj och samtid, kan Lindgrens texter också fungera. Ur sådana aspekter behandlas de av Åsa Nilsson Skåve, Magnus Öhrn och Lydia Wistisen. Här visas på teman som man som pedagog kan plocka upp i ett samtal 18
RP47114955_NyaLasningar_Corr_Korr1.indd 18
22/08/15 12:41 PM
om verken. Dessa rör miljö, föräldraskap och upplevelsen av en ny kultur, och med hjälp av artiklarna blir det möjligt att se att Lindgrens texter också innehåller många andra teman. • I bemötandet av det skapande barnets frågor finns här också bidrag som behandlar det litterära skapandets förhållande till den inspirerande verkligheten, genom Katarina Eriksson Barajas fråga om varifrån styrkan i Pippiberättelsen kommer. Här finns också en text som beskriver arbetet med att skapa inte bara text för läsning utan också uppspel och föreställning, genom Martin Hellströms text om en av Lindgrens okända pjäser. Astrid Lindgrens berättelser är skrivna för barn men kan också med fördel läsas och diskuteras av elever i grundskolans senare år, inom gymnasieskolan och av vuxna. I Astrid Lindgrens författarskap uttrycks humanistiska och demokratiska värderingar som är ett viktigt fundament i vårt samhälle och som lyfts fram i de aktuella styrdokumenten för den svenska skolan. Tio år efter Astrid Lindgrens bortgång, då det fötts en ny generation barn som inte alltid läser Astrid Lindgrens böcker utan ibland nöjer sig med att se filmerna, vill vi skapa ett ökat intresse för det kulturarv Astrid Lindgrens böcker utgör och den läsning av annan barnlitteratur som hon själv menade verkar för barns rätt att fritt få utveckla sin fantasi och kreativitet och som i förlängningen leder till ett demokratiskt samhälle. I tidskriften Skolbiblioteket skrev Astrid Lindgren i en artikel år 1958: Böckerna behöver barnens fantasi, det är sant. Men det är ännu mera sant att barnens fantasi behöver böckerna för att kunna leva och växa. Det finns inget medel som kan ersätta boken som grogrund för fantasin. [– – –] Ett barn ensamt med sin bok skapar sig någonstans inne i själens hemliga rum egna bilder, som överträffar allt annat. Sådana bilder är nödvändiga för människan. Den dag barnens fantasi inte längre orkar skapa dem, den dagen blir mänskligheten fattig. Allt stort som skedde i världen, skedde först i någon människas fantasi, och hur morgondagens värld ska se ut beror till stor del på det mått av inbillningskraft som finns hos de där som just nu håller på att lära sig läsa. Därför behöver barnen böcker.
19
RP47114955_NyaLasningar_Corr_Korr1.indd 19
22/08/15 12:41 PM
Bokens disposition Vår antologi börjar med Helene Ehrianders studie, ”Klassiker och bearbetningar”, över hur Lindgrens texter bearbetas och anpassas för en ny publik i en ny tid. Det är faktiskt inte bara läsningarna av Lindgrens texter som förändras över tid, också texterna moderniseras för att de ska kunna läsas av en ny generation barn. Även Eva Söderberg tar ett större grepp på författarskapet och anlägger liksom Ehriander ett didaktiskt perspektiv på mindre kända verk i sin artikel ”Varia”. Eva Wahlström studerar främst Pippi Långstrump ur ett intertextuellt perspektiv i ” I bruset av röster”. Vi tänker oss gärna Astrid Lindgren som ett ensamt geni som satt på sin kammare och skrev, men vi får inte glömma att Lindgren både var mycket beläst och att hon läste både barn- och vuxenlitteratur på flera olika språk. Att Lindgren befunnit sig i dialog med sin samtid och de böcker som skrevs och lästes under denna tid gör inte henne varken mindre genial eller mindre unik. Det är också en konst att ta tillvara och förvalta den inspiration man får och att göra de olika idéerna till något eget som man uttrycker med sin speciella röst. Katarina Eriksson Barajas fortsätter i sin artikel med att fokusera på vad styrkan betyder i Pippi-verken, ”Var Pippis pappa kanadensare?”. Även här är det intressant att fundera över om Astrid Lindgren kanske hämtat inspiration från artiklar om en samtida styrkelyftare och hans rödhåriga dotter. Om det skulle vara så att Astrid Lindgren fått en idé efter att ha läst en tidningsartikel så är Pippi ändå unik och hon tillhör fortfarande det som Lindgren kallade sina ”påhitt”. Ingen författare verkar i ett tomrum och Åsa Warnqvist ser i sin artikel, ” Under körsbärsträdet sitter Ann”, närmare på den dialog mellan författarskap som kan ses i Lindgrens verk, främst med L. M. Montgomery. Efter det följer studier av tre olika verk som alla uppmärksammats förhållandevis lite, och i det sista fallet inte alls. Lydia Wistisen skriver om Katiböckerna och feminina identiteter i relation till Damernas värld i artikeln ”Uppbrott och inordning”, Corina Löwe om maktstrukturer i Mästerdetektiven Blomkvist i jämförelse med Martin Widmarks LasseMajaböcker i ”Makt! Inget tvivel om den saken” och Martin Hellström presenterar i ”En okänd text av Astrid Lindgren” Lindgrens pjäs För många 20
RP47114955_NyaLasningar_Corr_Korr1.indd 20
22/08/15 12:41 PM
syskon. Detta är en text som inte bär Astrid Lindgrens författarnamn och Hellström visar hur man genom att jämföra den okända pjäsen med andra texter av Lindgren kan dra slutsatser kring såväl innehåll som språk och form för att bestämma att det troligtvis är en text av Astrid Lindgren. Helene Ehriander ger sedan ett exempel på hur Lindgren kom att arbeta med andras texter som förlagsredaktör, ”När ’Tigern i barnkammaren’ blev Barnen i djungeln”. I denna artikel visar Ehriander vad som hände med ett manus av Leif Krantz när Astrid Lindgren fick tag i det och bearbetade det till en helt annan text än den ursprungliga. Sedan lyfter Anette Almgren White fram samspelet mellan text och bild med hjälp av intermedialitetsbegreppet i relation till Emils skrivande moder i artikeln ”Bilder av Alma i Katthult”. Ekokritik är ytterligare en ny infallsvinkel i relation till Lindgren, här faller den över Ronja rövardotter via Åsa Nilsson Skåves försorg i artikeln ”i fred med allt liv” och därpå följer en artikel av Magnus Öhrn som gjort en motivstudie över faderskapet i författarskapet: ”Astrid Lindgrens fäder”. Artikeln ”Astrid Lindgrens tänder” av Martin Hellström, som handlar såväl om Linas onda tand som de små ekorrbarnens karamellätande efter tandborstningen, lyfter fram tanden som motiv i Lindgrens texter. Eva Söderberg avslutar antologin med att diskutera hur texten Draken med de röda ögonen kan läsas och tolkas på flera sätt och anlägger därmed ett litteraturdidaktiskt perspektiv på en av Lindgrens mindre kända texter. Artikeln som Söderberg skrivit tillsammans med AnnaCarin Billing och Katarina Rejman visar hur man på skiftande sätt kan läsa en text och hur man kan tänka didaktiskt kring den. De tre artikelförfattarna närmar sig berättelsen utifrån tre olika infallsvinklar, belyser den på så sätt från tre olika håll och får följaktligen tre olika förståelser och upplevelser av texten. Alla tre läsningarna är lika giltiga och lika intressanta, men de ger en tydlig bild av hur sättet att läsa formar vår uppfattning om texten. Med den här antologin vill vi visa hur man kan läsa Astrid Lindgrens berättelser på olika sätt och därigenom få en större förståelse både för hur de är skrivna, i vilken kontext de finns och har funnits samt, inte minst viktigt, hur man själv bidrar till en text vid läsningen genom de förväntningar och den förförståelse man har med sig när man möter berättelsen. 21
RP47114955_NyaLasningar_Corr_Korr1.indd 21
22/08/15 12:41 PM
Register A
G
Adam Helms arkiv 177 adaptation 25 adaption 182 allegoriska mönster 90 antropocentrism 215 Authorship Attribution 158, 160
grammatikparodin, den muntra 81
B
barndeckare 141, 154 Bengtsson, Lars 38 besjälning 220 C
cliffhanger 40 D
Damernas värld 123, 125 dialogicitet 97 didaktisk planering 264 didaktisk reflexion 264 E
Edström, Vivi 25 ekocentrism 215 elevtext 264, 269 F
femininitet 125 flankperson 82 flickbok 122 flickbokstradition 104, 126 följetong 40
RP47114955_NyaLasningar_Corr_Korr1.indd 273
H
Helm, Adam 177 I
ikonografi 209 ikonotext 189 illustration i roman 196 illustrerade berättelser 196 inferenser 267 inferensfrågor 265 intermedialitet 26 intermedialt perspektiv 196 intertextualitet 69, 97 J
jagberättare 254 K
klassiker 26 Klingberg, Göte 24 Knutsson, Gösta 30 kolonialism 234 kompetens 264, 269 kontext 264, 265, 269 kontextualisering 225 kontrasteringsteknik 79 kunskap 269 könsroller 148
22/08/15 12:41 PM
L
R
ledmotiv 90 litteraturdidaktik 253 litteraturdidaktisk trappa 269 locus amoenus 152 Lundkvist, Artur 27 lässtrategier 264
reseskildring 123
M
makt 144 maktstrukturer 142 manliga konstruktioner 227 maskulin idealbild 230 metafor 216, 218 Michaëlis, Karin 71 Montgomery, L. M. 103–119 N
narrativ bildtradition 199 Nordström, Ester Blenda 71 Nyman, Karin 29 närläsning 161
S
samhälleliga normer 150 skaz 93, 195 skrattkultur 73 skrivakt 206 Skyum-Nielsen, Erik 27 stoff 97 strategi 269 stylometri 161 styrka 90, 93 stämningsnivåer 80 symboler 90 T
text 269 textval 265 U
uteslutning 75
O
V
Olenius, Elsa 158
Vår teater 158
P
Z
personligt tilltal 189 polyfoni 72, 78 populärkultur 125 purifikation 25, 30 pusseldeckare 143
zoomorfisering 215, 220
274
RP47114955_NyaLasningar_Corr_Korr1.indd 274
22/08/15 12:41 PM
A
Nya läsningar av Astrid Lindgrens författarskap vänder sig dels till studenter på lärarutbildningen, dels till studenter i litteraturvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap samt till dem som särskilt intresserar sig för intermediala perspektiv. Bokens redaktörer helene ehriander och martin hellström är lektorer i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet. De har under flera år undervisat på kurser i Astrid Lindgrens författarskap. Övriga författare är framför allt disputerade och doktorander verksamma vid olika universitet.
Nya läsningar av Astrid Lindgrens författarskap
strid Lindgrens berättelser har under lång tid haft en given plats i skolans undervisning. Nya läsningar av Astrid Lindgrens författarskap befäster detta men visar samtidigt att det finns många olika sätt att läsa Lindgrenberättelserna och att det finns mycket mer att upptäcka i dem. Antologin belyser hur läsningen av Astrid Lindgrens texter påverkas av samtida perspektiv utifrån bland annat genus-, etnicitet- och flickforskning. Boken tar ett samlat grepp på Astrid Lindgrens författarskap och visar hur man kan arbeta med texterna i klassrummet. Genom antologin får läsaren exempel på nya teoretiska ingångar. Här finns exempelvis en ekokritisk läsning av Ronja Rövardotter, ett intermedialt perspektiv på mamma Alma, liksom en jämförelse mellan grundskolans flitigt lästa LasseMaja-svit och Kalle Blomkvist. Här utvecklas också frågan om påverkan mellan tidigare verk och Astrid Lindgrens texter. Vidare diskuteras frågor som hur text och bild hänger samman, vad en klassiker är samt vad som händer vid bearbetning av texter. Författarna visar hur man kan läsa Astrid Lindgrens berättelser på olika sätt och därigenom få en större förståelse för hur de är skrivna, i vilken kontext de finns och har funnits samt hur man själv bidrar till en text vid läsningen. Antologin belyser att det är viktigt att prata om det man läser och hur man läser. Genom litteratursamtalen kan vi flytta blicken och upptäcka något nytt. Därför finns det i slutet av varje artikel i antologin också diskussionsfrågor som stöd för att diskutera och arbeta vidare med texterna.
ehriander och hellström (red.)
Det är dags att läsa Astrid Lindgrens texter med moderna vetenskapliga ögon!
helene ehriander och martin hellström (red.)
Nya läsningar av Astrid Lindgrens författarskap
Best.nr 47-11495-5 Tryck.nr 47-11495-5
Skrifter utgivna av Svenska barnboksinstitutet nr 134
Untitled-3 1
22/08/15 12:05 PM