9789144108544 by Smakprov Media AB

TILLVÄXT KLAS EKLUND

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39002 978-91-44-10854-4 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: photokup/shutterstock.com Vinjettbilder: s. 15: stockphoto mania/shutterstock.com, s. 41: Robin Niuewenkamp/shutterstock.com, s. 111: Stefan Holm/shutterstock.com, s. 165: NRT/shutterstock.com Printed by Graficas Cems S.L., Spain 2015

INNEHÅLL

Förord 9 Inledning 11 Del I Tillväxtens rötter 1 Från stillastående till tillväxt 17

Europa vaknar 19 Den vetenskapliga revolutionen 20 Kapitalismen 21 Den industriella revolutionen 23 Väldiga resultat 24 2 Sverige börjar växa 29

Sveriges industrialisering 29 Nya industrier 31 Snabb tillväxt runt sekelskiftet 32 Krig och konjunktursvängningar 34 Depression … 35 … och återhämtning 37 En fantastisk resa 38

Innehåll

Del II Tillväxtens anatomi 3 Tillväxt och BNP 43

Föregångarna 43 Nationalräkenskaperna 44 Bruttonationalprodukten 45 Faktaruta: Olika metoder att beräkna BNP 47 Nationalinkomsten 48 Försörjningsbalansen 48 Netto eller brutto? 51 BNP per capita 52 Köpkraftsjustering 53 Real tillväxt 54 Kvalitetsförbättringar 55 Hemarbete och svarta marknader 56 Offentlig och finansiell sektor 58 Viktigt – och komplext 59 Alternativa mått 60 4 Konjunktur och tillväxt på kort sikt 63

Konjunkturen 64 Potentiell tillväxt 65 Potentiell eller trendmässig tillväxt? 68 Stabiliseringspolitik 69 5 Långsiktig tillväxt 73

Många faktorer påverkar arbetsinsatserna 73 Lönesättningen 75 Den viktiga produktiviteten 76 Investeringar i realkapital 77 Investeringar i humankapital 78 Skatterna och tillväxten 79 Tillväxt och fördelning 80

Innehåll

Penningbelöningar och moraliska drivkrafter 81 Konkurrens och omvandlingstryck 83 Faktaruta: Kinesisk statskapitalism 84 Behovet av attraktionskraft 85 Vad som inte ger tillväxt 86 6 Varför tillväxt? 89

Tillväxt ger välstånd 91 Minskad fattigdom 93 Tillväxten ett medel – inte ett mål i sig 95 Onödiga prylar? 96 Tillväxten och jobben 97 Kortare arbetstid 98 7 Tillväxtens baksidor 101

Tillväxtens innehåll 101 Tar naturresurserna slut? 102 Peak oil? 103 Vad är en naturresurs? 105 Exponentiell tillväxt … 106 … ger stor påverkan 108 Del III Den svenska tillväxtens historia 8 Från tillväxt till stagnation 113

När Sverige blev rikt 113 Rekordåren 115 Från rekordår till stagflation 117 Strukturproblem och trögare ekonomi 118 Försvagade drivkrafter för humankapitalbildning 119 Oljekris och kostnadskris 121 Lägre potentiell tillväxt 123

Innehåll

9 1990-talskrisen – vattendelare för svensk tillväxt 125

Internationellt uppsving 125 Planekonomins uppgång och fall 126 Kris och räntehöjning 127 Systemskifte och finanskris 128 Arbetslöshet och budgetunderskott 130 Valutakris 131 Omläggning av penning- och finanspolitik 132 Omfattande reformer 133 Återhämtning efter U-sväng 134 Uppsving – och börskrasch 136 10 Finansmarknaden och tillväxten 139

En tredje industriell revolution 139 Den stora kredit- och fastighetsbubblan 141 Finansmarknaden skärpte krisen 142 Djup recession 143 Sverige drabbades 144 Den svenska modellens återkomst 145 Kontracyklisk stimulans 146 Finansmarknadens roll 147 11 Tillväxten bromsar – igen 151

Baksmälla efter krisen 151 Inbromsning av produktiviteten 152 Vad hände med den tredje industriella revolutionen? 155 Svenska frågetecken 157 Varför så låg produktivitet? 159 Faktaruta: Baumols sjuka 160 Lägre potentiell tillväxt 162 Vad ska den ekonomiska politiken göra? 163

Innehåll

Del IV Tillväxtens framtid 12 Tillväxtens utmaningar 167

Växande inkomstskillnader 167 Lågutbildade missgynnas 169 Den globala inkomstfördelningen blir jämnare 170 Globaliseringen går vidare 172 Jobben och robotarna 173 Polarisering av arbetsmarknaden 174 En arbetsmarknad på två ben 176 En mer dynamisk ekonomi 178 Skattesystemet 179 13 Hållbar tillväxt 181

Prismekanismens betydelse 181 Pris på miljön 182 Skatter och subventioner 184 Dynamiska effekter – och svåra kalkyler 185 Stora investeringar 187 Vad händer med jobben? 188 Löpande omprövning 189 Skeptiker och planekonomer 190 Kortare arbetstid? 192 14 Nya tillväxtmått 195

Tilltagande mätproblem 195 Miljö och naturkapital 197 Bredare mått? 198 Lyckoindex 200 Livstillfredsställelse 201 Bättre rik och frisk än fattig och sjuk 203 Svensk metodutveckling 204 Avslutning 207 Litteraturtips och referenser 211 Person- och sakregister 215 © F ö rfattar e n och S tud e ntl i tt e ratur

INLEDNING

Rättvis fördelning, arbete åt alla och regional balans är populära mål för den ekonomiska politiken. Få människors kinder blossar däremot vid tanken på tillväxt. För några frammanar själva uttrycket ”ekonomisk tillväxt” snarare en skräckinjagande bild av räknenissar, miljöförstöring, pryljakt och själlös konsumism. Ändå är tillväxt grunden för mycket av vad de flesta av oss sätter högt: god standard, inkomster som räcker längre, förutsättningen för ett gott liv i trygghet och välstånd. För våra förfäder möjliggjorde tillväxten marschen ur fattigdom, flytten till bostäder med varmvatten och wc, mat på bordet, utbyggd sjukvård och pensioner. För dagens generationer och för barn och barnbarn – med fler basbehov tryggade – betyder den möjlighet till resor, bättre boende, kulturupplevelser och en möjlighet att åldras i hälsa och värdighet. För miljarder människor i fattiga länder betyder tillväxt mat för dagen, ett hus att bo i, toaletter, tillgång till el, grundläggande sjukvård och utbildning. Det tråkiga ordet tillväxt står alltså för att bygga för framtiden. Det står för ett gott materiellt och tryggt liv för folkflertalet. Tillväxt står också för förnyelse. Ekonomisk tillväxt betyder inte ”more of the same” utan nya produkter och tjänster, teknisk utveckling och att nytt ersätter gammalt. Ökad nationalinkomst innebär inte att vi äter mer av den sill och potatis som var stapelvaran i Fattigsverige utan att vi äter mer varierad kost, med mängder av importerad mat, frukt och grönt, tacos och pasta, sushi och sydafrikanska viner, som för våra far- och morföräldrar skulle te sig obegripligt exotiska. Detsamma gäller vårt boende, våra kläder, våra transportmedel och inte minst vår kulturkonsumtion; vem som helst

Inledning

kan numera var som helst och när som helst över nätet ta del av så gott som vad som helst ur kulturhistorien. Tillväxt är alltså omvandling. Tillväxten för också med sig utmaningar som kan bli problem. Ett samhälle som prioriterar ökad produktion till varje pris riskerar att bli ett hårt samhälle med miljöförstöring och avfolkningsbygder. Kritiken mot tillväxten måste tas på allvar, i synnerhet i tider som dessa då haven hotas av utfiskning, då stadsbefolkningen i de växande nya industriländerna lider av smog och då atmosfärens koncentration av växthusgaser hotar att värma vår planet på ett farligt sätt. Den ekonomiska tillväxten är således ett tveeggat svärd – den är både möjlighet och hot. En intensiv debatt rasar om huruvida den kan tämjas. Kan hoten bemästras? Kan tillväxten bli hållbar, det vill säga åstadkommas med metoder som inte urholkar dess landvinningar, utan i stället ske på ett sätt som är förenligt med god miljö och förbättrade sociala villkor? Det är ämnet för denna bok. De flesta ekonomer menar att en sådan hållbar tillväxt är möjlig att uppnå. Avgörande är hur den åstadkoms – med vilken teknik och arbetsorganisation – hur dess frukter fördelas, och om den uppfattas som legitim. Därmed också sagt att ansatsen i den här boken är bredare än ”bara” ökad produktion och höjd materiell standard – vidare än teknik, maskiner, och kalkyler. Vi måste också diskutera hur samhällets ekonomiska och politiska institutioner påverkar tillväxten – och hur tillväxten i sin tur påverkar samhället i stort. Den frågan rör själva grundvalen för vår samhällsmodell. I dag har – med undantag för några oljerika nationer – de västerländska demokratierna den högsta levnadsstandarden. Men vår tillväxtmodell utmanas av nya snabbväxare, såsom Kina, som har en hårdare styrning av tillgångar och investeringar än marknadsekonomierna i väst. Det är faktiskt en obesvarad fråga om den öppna modellen kommer att kunna stå emot utmaningen från den auktoritära. Den dominerande uppfattningen bland ekonomer i väst är likväl att tillväxt i en avancerad, högteknologisk ekonomi svårligen låter sig kommenderas fram. Den kan inte dirigeras, inte framkallas av planerares knapptryckningar i departement eller utredningsinstitut. Tillväxtkraft skapas i ett modernt, globaliserat samhälle av företagare och entreprenörer som utvecklar nya produkter och tjänster i konkurrens – och med offentliga institutioner som 12

Inledning

ger rättssäkerhet och stabila spelregler. Planekonomi och centralstyrning ger inte den kreativa miljö som krävs för innovationer och omvandling. Att sträva efter ekonomisk tillväxt betyder därför i praktiken att acceptera – och arbeta för – ett samhälle med mångfald och pluralism, ett samhälle med ett bra företagarklimat och starka drivkrafter för innovationer, utbildning och investeringar. Tillväxt i meningen omvandling och utveckling betyder inte bara materiella utan också intellektuella framsteg. En nation som bromsar sina medborgares utbildning, kreativitet och nyfikenhet blir också ett samhälle som stagnerar ekonomiskt. En slutsats av analysen i den här boken är att den ekonomiska tillväxten framöver måste bli mer hållbar – ”grönare”. Jordens befolkning har blivit så stor och inkomstnivåerna är på väg att bli så höga att de resurser som produktionsprocessen tar ur jorden å ena sidan och det avfall vi skapar å den andra numera sammantaget sätter stora, och i några fall farliga, avtryck på jordens ekosystem, dess förråd av färskvatten, fisk och ren luft. BNPbegreppet bör därför kompletteras med olika indikatorer som tar hänsyn till ”naturkapitalet”. Ekonomiska styrmedel – skatter och avgifter – bör användas för att ”sätta pris på miljön”; det bör bli dyrare att producera och konsumera miljöfarligt. På det sättet stimuleras företag och konsumenter att ta fram ny, miljövänligare teknik och konsumera mer hållbart. En annan viktig insikt är att ekonomisk tillväxt i ett litet, öppet land som Sverige inte bara beror på vad vi gör själva, på hemmaplan. Tillväxten i vårt land påverkas också av vad som sker internationellt, både av den draghjälp vi kan få från en växande omvärld och av den allt hårdare omvärldskonkurrensen. Det räcker inte med bra utbildning eller hyggligt goda villkor för företag och entreprenörer – i värld där alla konkurrerar med varandra måste det vi gör vara bättre än det konkurrenterna åstadkommer. I en värld där de flesta springer riskerar den som går att bli omsprungen, i värsta fall omkullsprungen. Tillväxten måste därför ständigt vårdas, stimuleras, erövras på nytt, samtidigt som den måste styras om för att bli mer hållbar. Den här boken försöker förklara varför – och hur. * Boken består av fyra delar. Kapitlen 1 och 2 är en introduktion som beskriver tillväxtens rötter: hur den ekonomiska tillväxten kom i gång för några © F ö rfattar e n och S tud e ntl i tt e ratur

Inledning

hundra år sedan och hur grunden för dagens tillväxtekonomier lades, först globalt och sedan i Sverige. I del II kommer först tre teoretiska kapitel, som handlar om BNP-begreppet, mätmetoder och hur tillväxtens beståndsdelar och källor ter sig på kort och lång sikt. Kapitel 6 går därefter igenom argumenten för ekonomisk tillväxt: dess betydelse för välstånd och välfärd och varför den ekonomiska tillväxten utgör ett viktigt mål för den ekonomiska politiken. I kapitel 7 analyseras tillväxtens baksidor, såsom risken för miljöförstöring, och varför tillväxten måste bli mer hållbar. I del III tacklas den mer konkreta frågan om vad som styrt den globala och svenska tillväxten under det senaste halvseklet. I kapitel 8 diskuteras vad som drev den ekonomiska tillväxten fram till 1960-talet och varför Sverige sackade efter så kraftigt under kvartsseklet 1970–1995. De följande kapitlen behandlar den dramatiska 1990-talskrisen, hur Sverige då tvingades lägga om kurs samt hur Sverige återhämtade sig och därefter tog sig igenom den stora finanskrisen 2008–2009 och dess efterdyningar. Det sista kapitlet i del III tar upp de senaste årens svaga inkomst- och produktivitetsutveckling, i Sverige och internationellt, och väcker frågan om det är inledningen till en längre period av långsam tillväxt. I del IV resoneras om tillväxten i framtiden. I kapitel 12 listas ett antal utmaningar framöver: vad krävs för att tillväxten ska generera jobb och minskade inkomstskillnader? I kapitlen 13 och 14 återkommer vi till hållbar tillväxt, till BNP-begreppet och hur måttet kan utvecklas för att ta hänsyn till den kritik som beskrivits i tidigare kapitel.

DEL I

TILLVÄXTENS RÖTTER

KAPITEL 1

Från stillastående till tillväxt

För runt 200 000 år sedan utvecklades Homo sapiens i Östafrika. I tiotusen tals år levde hon på savannen utan att göra större avtryck. Men för cirka 70 000 år sedan utvecklades hon till en varelse med språk och förmåga att tänka abstrakt. Vi tog språnget från människoapa till människa. Våra förfäder började utvandra från ursprunget i Afrika, konkurrerade ut (och slog ihjäl) andra människoliknande arter som neandertalarna, och skapade efter hand skilda språk och kulturmönster. I ekonomiska termer hände dock inte mycket under de följande 60 000 åren. Våra förfäder spred sig visserligen över planeten, dräpte och utrotade andra djur i stor skala, men de levde som samlare och jägare på nomadvis, generation efter generation i årtusende efter årtusende. Konsumtionen var liten, ägandet inskränkt till vad man kunde bära med sig. Livet var kort och hårt för de flesta. För drygt 10 000 år sedan skedde en gradvis övergång till jordbruksarbete, med början i det som i dag är Mellanöstern. Långsamt lärde sig människan att odla ris och vete, äta bröd, bygga byar och gräva bevattningsanläggningar. Det hela gick långsamt och stegvis: först såg man att vetekornen växte bättre på vissa ställen, därefter lärde man sig att gräva ner dem en bit i marken, efter hand upptäckte man att de borde skyddas från ogräs, så småningom lärde man sig att terrassera och vattna risfälten rätt. Allteftersom säd och ris blev viktigare för överlevnaden började människorna bosätta sig i närheten av odlingarna. Så småningom blev den alldeles övervägande delen av jordens befolkning bönder. Nomaderna bands till torvan. Levnadsstandarden för den vanlige bonden förändrades dock knappt alls. Visserligen lärde man sig efter hand hur man kunde så och skörda mer effektivt, med hjälp av dragdjur som oxar och hästar. Verktyg av trä och järn © F ö rfattar e n och S tud e ntl i tt e ratur

Del I Tillväxtens rötter

– plog, årder, yxa, såg, hammare – utvecklades. Hunden hjälpte oss att vakta och valla får och getter. Allt fler växter och djur domesticerades. Vi lärde oss att avla – parade man feta hönor med långsamma tuppar blev fjäderfäna efter hand både fetare och långsammare och därmed bättre lämpade som tamdjur. Människan började påverka sin omgivning och själv utveckla nya växter och djur. Långsamt ökade produktionen. Men samtidigt ökade befolkningen när familjen fick lite mer att äta, blev bofast och fler barn föddes. Så standarden för den enskilde (”BNP per capita”) steg knappt alls. Och när man levde nära inpå husdjuren spreds oftare sjukdomar och epidemier, som den tidens medicinmän och kloka gummor sällan rådde på. Folkhälsan försämrades jämfört med nomadtiden. Det vi i dag skulle kalla livskvaliteten var för den fattige genomsnittsbonden under tusentals år antagligen lägre än den varit för förfäderna på savannen. Ändå var det aldrig aktuellt att vända utvecklingen. Ingen enskild hade tagit beslutet att gå från nomadliv till bondeliv – det var en långsam övergång som sträckte sig över många, många generationer och följde på mängder av små och stora beslut som efter hand sammantaget blev irreversibla. Svaret på de kärva villkoren blev i stället att arbeta ännu hårdare, försöka odla ännu mer mager jord, tämja ännu mer boskap – för att föda en ännu större befolkning. När överskottet efter hand växte samlades det ofta i händerna på byäldsten, klanhövdingen, eller den bonde som hade bäst marker. Så småningom utvecklades stora skillnader i makt och rikedom, då hövdingar blev kungar och många bönder blev trälar. Så levde mänskligheten, i ett fast och oföränderligt liv som styrdes av årets och vädrets växlingar, alltmedan stormän tog hand om överskottet och styrde över de fattiga. Efter hand uppstod små kungadömen och mäktiga riken. Krigen mellan dem kan vi läsa om i de traditionella historieböckerna. Men striderna mellan herrarna påverkade inte de långsiktiga livsvillkoren för de fattiga – den stora majoriteten. De fortsatte att slita på sina små jordplättar, oavsett vilka krig överheten förde. Fram till mitten av 1700-talet levde de allra flesta människor på jorden på ungefär samma låga standard oavsett var de bodde. Jordbruket dominerade helt, medellivslängden var kort och barnadödligheten hög – så gott som överallt. Kina var världens största ekonomi i kraft av sin folkmängd, men ”Mittens rike” hade inte mycket utbyte med omvärlden, som ansågs underlägsen och barbarisk. 18

1 Från stillastående till tillväxt

Den ekonomiska tillväxten var så gott som obefintlig. Livet för den enskilda bonden såg ut på samma sätt som det gjort i hundratals år. Enskilda adelsmän och köpmän levde visserligen på mycket högre nivå, men också för dem var medellivslängden kort och även de saknade det mesta av det som i dag är normalstandard: elektricitet, sjukvård och smärtlindring, snabba transporter och tillgång till god kultur. Om något överskott kunde pressas ur de fattiga gick det främst till att bygga monument för kungarna och adeln: pyramider, slott, katedraler.

Europa vaknar För ungefär 500 år sedan började den gamla strukturen spricka upp. Och några hundra år senare började produktionen per capita att öka i rask takt, med början i England, följt av USA och några andra västeuropeiska länder. Den moderna industrin, och med den arbetarklassen, uppstod. Många flyttade in till städerna från landsbygden. Den nya borgarklassen började erövra makt från den gamla adeln. Det moderna samhället såg dagens ljus. Varför skedde detta just i Europa? Ekonomhistoriker tror att en grund orsak kan ha varit geografin: ett tempererat klimat, bra vattenvägar för transporter, bördiga jordar. Men därutöver var också institutionerna – staten, religionen, kulturen, vetenskapen – mer tillväxtbefrämjande än på andra håll. I de centraliserade kejsarmakterna Kina och Japan var samhällena stelare, med små möjligheter för entreprenörer att slå sig fram; ofta agerade centralmakten medvetet just för att stoppa nya tankar som kunde rucka stabiliteten. I Europa förde renässansen och upplysningstiden med sig nyfikenhet, öppenhet och den moderna vetenskapens födelse. Så småningom uppstod också ökat utrymme för privat ägande till kapital och möjlighet att investera, låna och ge kredit. Just uppkomsten av pengar och kredit är central för det som sedan skulle komma. Jägar- och samlarsamhället hade inget behov av pengar, men när folket blev bönder och bodde i byar behövde man kunna byta produkter med varandra: säd mot skor, fläsk mot kläder, frukt mot fisk, salt mot en ny yxa och så vidare. Därför uppstod pengar, ett bytesmedel som underlättade utbytet och skapade marknader och köpmän. Från pengar var inte steget särskilt långt till krediter: att låna ut pengar, att få ett kvitto på en fordran som skulle betalas i framtiden (skuldebrev) © F ö rfattar e n och S tud e ntl i tt e ratur

Del I Tillväxtens rötter

och att få betalt för tjänsten (ränta). Därmed skapades en ny samhällsklass: kapitalisterna. Bankirer samlade ihop medel från olika insättare och lånade ut dem till olika projekt mot ränta. Därmed blev det möjligt att med hjälp av hopsamlat kapital från många håll finansiera även stora projekt, såsom upptäcktsresor, kolonisering och råvaruutvinning i fjärran land. Till skillnad från tidigare makthavare satte kapitalisterna febrilt sitt kapital i arbete – inte för att bygga improduktiva pyramider utan för att förmera sitt kapital. Reformationen medförde att kyrkan i flera länder började se mer positivt på denna strävan att förkovra sig och höja sin standard. Att behaga gud betydde inte bara att lyda heliga föreskrifter och läsa bönerna på rätt sätt utan också att ta egna initiativ för att bygga rikedom till guds ära, på jorden.

Den vetenskapliga revolutionen Ungefär samtidigt började vetenskapen utvecklas, driven av en nyfikenhet och erövrarlusta som också var typiskt europeisk. Kina var visserligen rikare och kunde sända ut stora flottor över haven. Men när dessa återvände och rapporterade till kejsaren att Mittens rike var ohotat och hade försprång i teknik och civilisation, drog centralmakten slutsatsen att den typen av upptäcktsfärder inte behövdes. Kina, liksom Japan, slöt sig inom sitt skal. Européerna däremot utvecklade nya vapen, och med deras hjälp kunde stora befolkningar kuvas i Latinamerika, Afrika och Indien. Vetenskapen tog språng eftersom den inte nöjde sig med tingens existerande ordning utan aktivt började söka förklaringar på sådant människorna inte visste. Experiment och forskning ställdes i sin tur ofta i den expanderande statsmaktens och handelns tjänst. Det är ingen slump att kapten Cooks berömda resa till Australien på 1700-talet var både en militär och en vetenskaplig expedition, på en och samma gång. Följdriktigt bidrog en av upptäckterna – att citrusfrukter var ett verksamt medel mot skörbjugg – till att befästa Englands marina styrka. Det systematiska, vetenskapliga tänkandet i Europa började gå en annan väg än i de andra stormakterna – kejsardömena i Kina, Indien och Persien. Kineser och perser saknade inte teknisk kompetens, men de saknade de värderingar, det rättsväsende och de sociala strukturer som under några århundraden mognat fram i västerlandet och som inte så lätt kunde kopieras.

1 Från stillastående till tillväxt

Vetenskap och teknik utvecklades långsammare i de asiatiska väldena eftersom dessas historiesyn förblev statisk. I dag är som i går, i morgon blir som i dag. Dynastier kommer och går, men Mittens rike består. Mandariner, astrologer och guldsmeder hade sina bestämda funktioner i ett strikt reglerat samhälle. I Europa däremot fick synen på framtiden som något som kunde utforskas och påverkas gradvis allt större grepp om både vetenskapsmän och köpmän. Och de sistnämnda tvekade inte att ta de förstnämnda i sin sold, för att uppfinna nya produkter eller för att utforska nya världsdelar för råvaror och marknader. Kungarna och härförarna eggade från sin sida vetenskapen att utveckla nya vapen – mycket snabbare än vad som skedde i Asien. När européerna så småningom började kolonisera resten av världen spelade det ingen roll att de var långt färre än de folkslag de underkuvade – de hade bättre vapen. Machetes förmådde inte mycket mot gevär och pistoler.

Kapitalismen Så föddes kapitalismen, det ekonomiska system grundat på enskilt ägande och konkurrens som dominerat världsekonomin sedan dess. Embryon kunde ses i stadsstaterna i Italien under 1500-talet, i Holland under 1600-talet och därefter i England.

Förmodern ekonomi

Svag framtidstro

Modern ekonomi

Små krediter

Långsam tillväxt

Stark framtidstro

Stora krediter

Snabb tillväxt

Figur 1.1 Övergången till tillväxtekonomi. Källa: Harari (2015 s. 303).

Del I Tillväxtens rötter

Tidigare statiska kulturer såg ekonomin som ett nollsummespel. Världen var ju mer eller mindre oföränderlig. Men om ekonomin inte växte så måste varje förmögenhetsökning ske på någon annans bekostnad, vilket stred mot traditionell kultur och religion. Därför betraktades privat ackumulation med misstänksamhet eller som synd. Tagande av ränta var förbjudet – dock inte inom judendomen, vilket var ett skäl till att judar länge var framgångsrika i den gryende finansiella sektorn. Med kapitalismens och framtidsoptimismens genombrott sågs världen inte längre som statisk. Därmed var ekonomin inte längre ett nollsummespel. Tillväxt var inte bara möjlig utan också önskvärd. Och kreditgivning – mot ränta – för investeringar och nysatsningar blev regel snarare än undantag. Eller, som Karl Marx sammanfattade den unga kapitalismens credo: ”Ackumulera! Ackumulera! Det är Moses och profeterna!” Vi har kanske inte så lätt att förstå vilken omvälvning detta var – vi lever ju i ett kapitalistiskt samhälle, som vid det här laget har några hundra år på

Porträtt: Adam Smith Filosofen och nationalekonomen Adam Smith (1723–1790) försökte i sitt huvudverk The wealth of nations (1776) klarlägga vad som skapar ”nationernas välstånd” – vad som driver tillväxt och välståndsutveckling. Hans slutsats är att det är arbetsdelningen. Produktiviteten (produktionen per arbetad timme) kan nämligen höjas om människorna specialiserar sig på olika arbetsuppgifter i stället för att alla ska försöka behärska hela arbetsprocessen. För att arbetsdelningen ska fungera krävs emellertid att de olika arbetsmomenten och de färdiga produkterna knyts ihop och samverkar. Detta sker genom marknaden, som fungerar som den stora samordnaren. Den fria konkurrensen driver bagaren att baka gott bröd, slaktaren att framställa bra kött och bryggaren att brygga ett starkt öl, ty det är konkurrensen som gör att bara de bästa producenterna överlever och förser konsumenterna med det de vill ha. Vinstintresset – egoismen – kan således, om det dirigeras och ramas in av konkurrensen, vara det allmännas tjänare. Härigenom leds ekonomin, skriver Smith, ”såsom av en osynlig hand” till ett resultat som gynnar konsumenterna.

1 Från stillastående till tillväxt

nacken. Vi är vana vid ständig förändring. Men på 1600- och 1700-talen var det en revolutionär tanke att tillvaron kunde förbättras genom kreditgivning, investeringar – och vinst. Inte minst det sistnämnda innebar en revolution. Att göra vinst gick från att vara nästintill syndigt till att bli föredömligt. När produktionen blev lönsam möjliggjorde det nya investeringar – och fler jobb och högre inkomster för andra. Vinststrävan blev vägen till välstånd. Egoismen sågs inte längre som förkastlig utan som nyttig för samhället!

Den industriella revolutionen När ackumulationen av kapital hade pågått en tid, samtidigt som natur vetenskapen utvecklats och gett upphov till innovationer som ångmaskinen, började produktionen skjuta rejäl fart. Europa hade lagt grunden för en epok av tillväxt. Industrialismen anlände. Lantarbetare flyttade in till städerna och blev industriarbetare. Nya fabriker spottade ut stål och bomullskläder, fabriksskorstenar reste sig mot himlen, kolröken tätnade, städerna växte, befolkade av ett nytt proletariat. Ångmaskinen blev symbolen för den unga industrin. Från början var den stor och otymplig och kunde inte flyttas. Den drev pumpar i gruvindustrin – gruvor som utvann det kol som i sin tur eldade maskinen och värmde bostäder. Men ganska snart kunde snabb teknisk utveckling – också det något nytt – göra ångmaskinen mindre och effektivare. Den kunde via sinnrika system av remmar och kugghjul driva rader av andra maskiner – svarvar, sågar, pressar – i fabrikerna, och framför allt kunde den sättas på hjul eller byggas in i fartyg. Ångfartygen och järnvägen föddes, transportsystemet revolutionerades. Produktionen tog språng, världshandeln ökade snabbt. Världen krympte. Till en början medförde industrialiseringen mest vedermödor. De nya stadsmiljöerna var fattiga och smutsiga, och arbetarna hade inga rättigheter. Sjukdomar härjade. Trångboddheten var förfärande. På många håll medförde fattigdomen att sociala proteströrelser föddes. Arbetarrörelsen och fackföreningarna såg dagens ljus. Gradvis steg dock standarden, och genom teknisk utveckling blev det efter hand möjligt även för låginkomsttagare att införskaffa varor och tjänster som deras förfäder skulle ha sett som lyx – rinnande vatten, wc, elektriskt ljus, utbildning och hälsovård. Dödligheten sjönk och medellivslängden steg. © F ö rfattar e n och S tud e ntl i tt e ratur

Del I Tillväxtens rötter

England gick till en början i täten, men i början av 1900-talet gick USA om som den mest dynamiska ekonomin. Ungefär ett sekel efter den första industriella revolutionen och ång maskinens genombrott skedde en rad viktiga innovationer – elektriciteten, förbränningsmotorn, den kemiska industrin – som än en gång omdanade ekonomierna. Detta kallas den andra industriella revolutionen. Elmotorn ersatte efter hand ångmaskinen i fabrikerna; den var tystare, mer effektiv och kunde göras betydligt mindre, vilket i sin tur medförde att allt fler verksamheter kunde elektrifieras. Den stora ångmaskinen i fabrikens mitt ersattes med mindre maskiner, var och en med en egen elektrisk motor. Under 1900-talet tog elmotorn steget in även i hemmen, som blev till små fabriker med ett myller av elektriska motorer – i dammsugare, kylskåp, diskmaskiner och tvättmaskiner, luftkonditionering och pumpar som försåg människor med rinnande varmt och kallt vatten. Hela denna serie av innovationer omstöpte människors levnadssätt i grunden. Levnadsstandarden tog jättesprång. Också förbränningsmotorn fick omdanande effekter. Den sattes på hjul och bilismen uppstod – och med den en enorm förändring av transportsystem, förortsbyggen, bensinstationer, snabbmatskedjor … Den andra industriella revolutionen knöt ytterligare ihop världen, via telegrafen och ännu snabbare transporter. Produktion och handel tog ett stort kliv uppåt. Fattiga länder drogs än starkare in i det globala handels systemet. Västmakternas överlägsna ekonomiska styrka och vapenmakt gjorde att de kunde kolonisera en stor del av den övriga världen. De fattiga länderna blev råvaruleverantörer. Under decennier underkuvades de, och deras ekonomiska utveckling bromsades. Inte förrän efter andra världskriget stjälptes kolonialväldena över ända. Då kunde de koloniserades egna ekonomiska utveckling gradvis ta fart.

Väldiga resultat Resultatet av industrialismen är i ekonomiskt hänseende häpnadsväckande. År 1500 fanns omkring 500 miljoner människor i hela världen, de allra flesta utfattiga. I dag är vi sju miljarder, om några årtionden kanske tio. Dessa miljarder lever betydligt bättre än vad 1500-talsmänniskorna gjorde. År 1500 konsumerade mänskligheten 13 biljoner kalorier om dagen; i dag konsumerar vi 1 500 biljoner. Livsmedelsintaget har ökat åtta gånger mer än befolkningen. 24

1 Från stillastående till tillväxt

Miljarder människor 7 6 5 4 3 2 1 0 10000 f.Kr

6000

8000

4000

2000

1 e.Kr. 1000

2000

Figur 1.2 Världens befolkning de senaste 12 000 åren. Källa: Roser (2015).

Tusentals dollar, log 10 000 5 600

1 000

100 1500

1600

1700

1800

1900

2000

Figur 1.3 Världens BNP per capita de senaste 500 åren. Källa: DeLong (1998).

Klas Eklund är seniorekonom på SEB och adjungerad professor i national ekonomi vid Lunds universitet. Han har tidigare bl.a. varit chefekonom på SEB, planeringschef i finansdepartementet och statsministerns rådgivare. Klas har även varit rådgivare till EUkommissionens ordförande och Kinas regering. Han har skrivit flera böcker om ekonomi och politik – och en deckare om mord, blod och insideraffärer i finansdepartementet.

TILLVÄXT De flesta håller nog med om att rättvis fördelning, välstånd och arbete åt alla bör vara viktiga mål för den ekonomiska politiken. Inte lika många gillar ekonomisk tillväxt. Vissa ser framför sig en bild av miljöförstöring och själlös konsumism. Ändå är tillväxt en förutsättning för god standard, inkomster som räcker längre, ett liv i trygghet och välstånd. Tillväxt beskriver och förklarar den ekonomiska tillväxten och ger svar på en rad viktiga frågor: Vad menas med tillväxt? Vad ger den oss? Vilka problem skapar den? Hur har Sverige klarat sig? Vad krävs framöver? Hur kan tillväxten förenas med omsorg om miljön och en rimlig fördelning? Boken består av fyra delar. Del I beskriver tillväxtens rötter: hur den ekonomiska tillväxten kom i gång och förutsättningarna för dagens ekonomier skapades. I del II behandlas BNP-begreppet, mätmetoder, tillväxt på kort och lång sikt samt argumenten för och emot ekonomisk tillväxt. Del III tacklar frågan om vad som har styrt den globala och svenska tillväxten under det senaste halvseklet. I del IV diskuteras tillväxten i framtiden, dess utmaningar och möjligheterna till hållbar tillväxt. Tillväxt är en oundgänglig bok för studier inom samhällsvetenskap och ett måste på grundkursen i nationalekonomi och ekonomisk historia. Boken är även ett utmärkt redskap för alla som vill förstå och bidra till debatten om ekonomisk tillväxt.

Art.nr 39002