9789140682130

IRÉNE LARSSON

• Vad innebär ett specialpedagogiskt förhållningssätt och bemötande?

• Hur kan personal i förskola, skola, vård och omsorg möta människor i behov av stöd?

• Hur kan man med specialpedagogiska insatser skapa förutsättningar för lärande och utveckling?

Boken vänder sig till elever på Barn- och fritidsprogrammet och Vårdoch omsorgsprogrammet och fungerar som ett verktyg för specialpedagoger, speciallärare, förskollärare och lärare och för personal inom vård och omsorg. Den kan också användas som inspirationsmaterial för personal som arbetar med människor i behov av stöd.

IRÉNE LARSSON

Specialpedagogik 1 innehåller bland annat en genomgång av – funktionsnedsättningar – förhållningssätt och bemötande – hjälpmedel och stödinsatser – specialpedagogiska perspektiv.

Specialpedagogik 1

Specialpedagogik 1

Specialpedagogik 1 har en tydlig koppling till kursplanen för kursen Specialpedagogik 1 med ett kapitel för varje punkt i det centrala innehållet. Fallbeskrivningar, diskussionsfrågor, uppgifter och instuderingsfrågor gör att du som läsare själv kan vara aktiv i ditt lärande.

Specialpedagogik 1

Iréne Larsson, specialpedagog, förskollärare och lärare på Barn- och fritidsprogrammet.

IRÉNE LARSSON ISBN: 978-91-40-68213-0

9 789140 682130

Specialped_Omslag.indd 1

2013-12-09 09:03

Innehåll 1. Funktionsnedsättningar – stöd ger möjligheter 7 Specialpedagogik för elever i behov av särskilt stöd 8 Skillnader mellan funktionsnedsättningar och funktionshinder 10 Stöd till människor med olika behov 11 Diagnos – beskrivning av funktionsnedsättningar, störningar och sjukdomar 12 Fysiska funktionsnedsättningar 18 Hörselskada och dövhet 19 Synnedsättning och blindhet 20 Dövblindhet 20 Cerebral pares 21 Multipel skleros 21 Ryggmärgsbråck 22 Reumatiska sjukdomar 23 Intellektuella funktionsnedsättningar 24 Downs syndrom 27 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 29 Autism 30 Aspergers syndrom 31 Adhd och add 34 Tourettes syndrom 36 Dyslexi 37 Dyskalkyli 38 Psykiska funktionsnedsättningar 41 Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar 42 Psykiska störningar eller sjukdomar 43 Självskadebeteende 43 Ätstörningar 44 Övervikt 47 Ångest 47 Depression 49 Posttraumatisk stress 50 Tvångssyndrom 52 Psykos 52 Schizofreni 54 Bipolär sjukdom eller manodepressiv sjukdom 54 Borderline personlighetsstörning 56 Psykopati 57 Sammanfattning 59 Instuderingsfrågor 60 Uppgifter 61

2. Specialpedagogiska insatser

63

Specialpedagogens och speciallärarens roll 64 Specialpedagogens uppdrag 65 Speciallärarens uppdrag 66 Förhållningssätt och bemötande 67 Motivera och uppmuntra 67 Anpassa metoder och välja hjälpmedel 68 Utveckla sin kompetens och bygga relationer 68 Samverkan 69 Metoder 78 Struktur för ordning och trygghet 78 Förförståelse med stöd av tankekarta 81 Belöningssystem 82 Lösningsinriktad pedagogik 82 Hjälpmedel 83 Hjälpmedelscentraler 83 Anpassade hjälpmedel 84 Hjälpmedel i hemmet 84 Kognitiva hjälpmedel 86 Taktila hjälpmedel 88 Sinnesstimulering 89 Informationsteknik 90 Alternativa kommunikationshjälpmedel 92 Specialpedagogik i daglig verksamhet 96 Fysiska funktionsnedsättningar 96 Intellektuella funktionsnedsättningar 100 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 103 Psykiska funktionsnedsättningar 106 Sammanfattning 109 Instuderingsfrågor 110 Uppgifter 111

3. Planering, uppföljning och dokumentation 113 Handlingsplan i förskolan 114 Åtgärdsprogram i skolan 116 Uppmärksamma, utreda och utarbeta 117 Pedagogisk utredning 119 Bedömning 121 Att utarbeta åtgärdsprogram 122 Uppföljning och utvärdering 124 Dokumentation 125 Allmän handling och sekretessprövning 127

4

Specialpedagogik_1.indb 4

2013-12-06 13:16

Vårdplanering inom vård och omsorg Planering i daglig verksamhet 129 Sammanfattning 130 Instuderingsfrågor 130 Uppgifter 131

127

4. Kommunikation – samspel i möten med människor 133 Kommunicera – att förstå och bli förstådd 134 Tala och lyssna – en förutsättning för samtal 135 Öppna frågor ger öppna svar 137 Dialog i barn- och elevgrupper 138 Reflekterande samtal 139 Handledning 140 Olika modeller för handledning 141 Handledning för olika målgrupper 142 Handledarrollen 143 Konflikter 144 Svåra samtal 146 Att leda svåra samtal 147 Svåra samtal inom barnomsorg och skola 148 Svåra samtal i vård och omsorg 148 Sammanfattning 150 Instuderingsfrågor 151 Uppgifter 151

5. Specialpedagogiskt perspektiv 153 En skola för alla 154 Elevperspektiv 154 Inlärning 154 Motivation – en resurs för livslångt lärande 157 Nyckel till utveckling 158 Kunskap 160 Teorier om lärande och utveckling Pedagogiska inriktningar 163 Förutsättningar för lärande och utveckling 168 Arv och miljö 168 Sociokulturellt perspektiv 170 Psykologiskt perspektiv 175 Sammanfattning 177 Instuderingsfrågor 178 Uppgifter 179

6. Samhällets insatser för människor i behov av stöd 181 Internationella överenskommelser ger riktlinjer 182 FN – grundläggande rättigheter och humanitära insatser 182 Salamancadeklarationen – en integrerad skola 187 Nationella lagar och bestämmelser styr arbetet i olika verksamheter 189 Mänskliga rättigheter – grundläggande värderingar 190 Salamancadeklarationen – nytänkande med specialpedagogik 193 Insatser i förskola och skola 194 Skollagen 194 Förordningar 195 Offentlighets- och sekretesslagen 198 Likabehandlingsarbete i förskola och skola 201 Insatser i vård och omsorg 204 Lagar och bestämmelser ger skydd och stöd 204 Stöd och omsorg för människor med funktionsnedsättningar 209 Organisationer och samordnande insatser för delaktighet 211 Handisam 212 Sammanfattning 213 Instuderingsfrågor 214 Uppgifter 215

7. Viktiga ord och begrepp inom specialpedagogik 217 Register

228

163

5

Specialpedagogik_1.indb 5

2013-12-06 13:16

Goran kom till Sverige när han var tre år och har inte kvar så många minnen från sitt hemland. Hans hemspråk är kurdiska. Goran har gått i svensk förskola och i förskoleklass. Hemma talar föräldrarna kurdiska så Goran växlar mellan svenska och kurdiska utan några problem tycker hans föräldrar.

Nu ska Goran börja i skolan och förskolläraren har gjort en överlämning till hans lärare i första klass. Förskolläraren anser att Goran har brister i sin språkutveckling och att det kan bli ett stort hinder när han ska börja skolan.

Föräldrarna ser inte detta som något problem eftersom de anser att han förstår och talar flytande kurdiska hemma.

Förskolläraren menar att det behövs specialpedagogiska insatser. Hon kallar föräldrarna till ett utvecklingssamtal. Det som förskolläraren ser som ett problem är att Goran inte kan ”rimma och ramsa” som de andra barnen i förskoleklassen. Hon är bekymrad över Gorans språkutveckling och att han har svårigheter i det sociala samspelet, det vill säga att han inte leker med barnen i gruppen. Förskolläraren vill att specialpedagogen på skolan ska göra en pedagogisk utredning. Föräldrarna anser att Goran inte har något problem med svenska språket. På fritiden har han kompisar som han leker med.

Till sist går föräldrarna med på att specialpedagogen får göra en pedagogisk utredning. Det visar sig att Goran inte har några problem med språkutvecklingen och att han har börjat läsa och skriva. Däremot kom det fram att han hade svårigheter med matematiken, bland annat att räkna talraden upp till tjugo och att minnas vad talen kallas. Han är tystlåten och tar inte så stor plats i klassrummet, men på rasterna leker han och kommunicerar med sina klasskamrater.

62

Specialpedagogik_1.indb 62

2013-12-06 13:17

2. SPECIALPEDAGOGISKA INSATSER När det gäller att möta barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättningar behövs specialpedagogiska insatser för att deras vardag ska fungera, till exempel i förskola och skola, på dagcenter och korttidshem, i hemmet och på arbetet. I detta kapitel får du lära dig om • Specialpedagogens och speciallärarens roll • Förhållningssätt och bemötande • Metoder • Hjälpmedel.

DISKUTERA • FUNDERA PÅ 1. Vilka tankar fick du när du läste berättelsen om Goran?

2. Vem känner Goran bäst – förskolläraren eller föräldrarna?

Motivera ditt svar.

3. Ge exempel på vad en förskollärare och barnskötare i förskola och förskollärare i förskoleklass kan göra för att utveckla barns matematiska förmåga, språkliga förmåga och sociala samspel?

Punkt 3 i kursens centrala innehåll Specialpedagogiska insatser, arbetssätt och hjälpmedel i sociala och pedagogiska sammanhang.

Punkt 8 i kursens centrala innehåll Alternativa kompletterande kommunikationssätt och vilken funktion och betydelse de har för människors delaktighet.

63

Specialpedagogik_1.indb 63

2013-12-06 13:17

Specialpedagogens och speciallärarens roll

Som specialpedagog och speciallärare är det viktigt att anpassa strategier, metoder och hjälpmedel efter barnens olika behov.

Specialpedagoger och speciallärare hjälper till att underlätta inlärningen i skolan för de elever som har behov av särskilt stöd. Deras arbetsuppgifter och arbetssätt kan se olika ut. Det kan handla om att hjälpa elever med läs- och skrivproblematik, socioemotionell problematik och fysiska och intellektuella funktionsnedsättningar samt diagnoser. I specialpedagogens roll ingår det att vara ett pedagogiskt stöd för förskollärare och lärare medan speciallärarens roll är inriktad på skolarbetet.

64

Specialpedagogik_1.indb 64

2013-12-06 13:17

Specialpedagogens uppdrag En specialpedagog arbetar utifrån ett inkluderande synsätt som innebär att se och ta tillvara på elevens starka sidor samt att ge stöd till eleven i klassrummet. Ibland kan specialpedagogen också undervisa fler elever i en mindre grupp under en kortare period.

Stödet i den mindre gruppen är i första hand till för att hjälpa eleven att förstå och hitta lösningar i ett ämne för att därefter återgå till sin ordinarie undervisning.

inkludera – innefatta, ingå i en grupp

Pedagogiska utredningar och utvecklingsarbete

I specialpedagogens uppdrag ingår att göra pedagogiska utredningar och att ansvara för handledning och utvecklingsarbete i förskola och skola. I en pedagogisk utredning behöver specialpedagogen göra observationer av eleven i olika pedagogiska miljöer och intervjua elev, lärare och föräldrar. För att få en helhetsbild av elevens svårigheter sker observationerna i barngruppen på förskolan, i klassrummet på skolan, i lek och samspelssituationer, i fritidshemmet och under måltider.

Efter att specialpedagogen har gjort den pedagogiska utredningen, som även kallas för kartläggning, skrivs ett åtgärdsprogram. Ett åtgärdsprogram ska vara framåtsyftande och bygga på elevens starka sidor, och det ska innehålla mål med åtgärder på organisations-, grupp- och individnivå.

Specialpedagogen ingår i skolans elevhälsoteam med rektor, lärare, psykolog, kurator och skolsköterska. I samråd med teamet blir specialpedagogen delegerad till olika uppdrag när det gäller elever i behov av särskilt stöd. Förutom pedagogiska utredningar kan specialpedagogen få i uppdrag av rektor att ge stöd och handledning i arbetslag eller till enskilda lärare för att förbättra och förändra arbetsmetoder som ska hjälpa elever som har svårigheter.

På varje förskola och skola finns det en utvecklingsgrupp där förskollärare, förskolechef, rektor och specialpedagog kan ingå. Här kan specialpedagogen bidra med att ge förslag och framföra idéer om olika utvecklingsområden för att förbättra och utveckla pedagogiska verksamheter.

2. Specialpedagogiska insatser

Specialpedagogik_1.indb 65

65

2013-12-06 13:17

Speciallärarens uppdrag Speciallärarens uppgift är att hjälpa elever i behov av stöd i något av ämnena svenska, engelska och matematik. Specialläraren brukar samla en grupp elever från olika klasser för att ha gemensam undervisning. Undervisningen kan skilja sig från det klassen arbetar med och fokusera på ett område, till exempel att träna multiplikationstabellen eller klockan. Specialläraren kan hjälpa läraren med att diagnostisera och testa elevers förmåga när det gäller att läsa, skriva, räkna och tala. En speciallärare som har specialpedagogisk kompetens kan också arbeta med elevhälsoarbetet på en skola.

Flera högskolor och universitet har startat en ny utbildning för speciallärare där ämnet specialpedagogik ingår. Utbildningen är inriktad på läs-, skriv-, och matematiksvårigheter för elever i behov av särskilt stöd. Tanken är att specialläraren ska arbeta som specialpedagogen utifrån ett inkluderande synsätt.

DISKUTERA • FUNDERA PÅ 1. Hur arbetar förskollärare i förskolan och lärare i skolan med specialpedagogik? Vad har du lagt märke till under dina praktikperioder? Ge några exempel.

2. Hur tycker du att man skulle kunna använda det specialpedagogiska arbetssättet i förskola, skola och inom vård och omsorg. Ge några exempel och förklara varför.

3. Hur skulle du göra för att stärka Gorans självkänsla så att han ska känna sig mer delaktig i klassen?

66

Specialpedagogik_1.indb 66

2013-12-06 13:17

Förhållningssätt och bemötande Förhållningssätt och bemötande är viktiga faktorer när det gäller människor i behov av stöd inom barnomsorg, skola, socialtjänst och vård och omsorg. Många gånger kan personer med funktionsnedsättningar uppleva att de ständigt misslyckas. Men detta har ofta inte med funktionsnedsättningarna att göra utan kan höra ihop med tidigare erfarenheter, vilket bemötande de får och vilka förväntningar omgivningen har.

Motivera och uppmuntra I ett specialpedagogiskt arbete gäller det att motivera människor med olika funktionsnedsättningar så att de känner att de lyckas.

Grundläggande teorier inom motivationsarbete handlar bland annat om att skapa positiva relationer. Därför behöver personal i förskola, skola, vård och omsorg tänka på att uppmuntra barn, ungdomar och vuxna till att tro på sig själva och bygga på deras styrkor och intressen. Detta kan i sin tur leda till att barnens, ungdomarnas och de vuxnas självförtroende och självkänsla stärks och att de får uppleva att de lyckas.

motivera – inspirera, uppmuntra

Ett professionellt bemötande kan stödja elevens lärande och utveckling.

2. Specialpedagogiska insatser

Specialpedagogik_1.indb 67

67

2013-12-06 13:17

Anpassa metoder och välja hjälpmedel Ett specialpedagogiskt förhållningssätt handlar om att ge stöd och använda olika metoder och hjälpmedel till människor i behov av särskilt stöd. När man bemöter individer som är behov av stöd bör man utgå ifrån var de befinner sig i sin utveckling och ge dem möjligheter att utvecklas i sin egen takt. Det handlar också om att använda sig av metoder och anpassade hjälpmedel som exempelvis

• • • • • • •

Piktogram som visar aktiviteter under en dag på en verksamhet för vuxna med funktionsnedsättningar.

kompetens – förmåga, behörighet, kvalifikation

skriftliga terminsscheman scheman med bilder som förtydligar varje dag mappar med alla uppgifter i olikfärgade plastfickor individuella genomgångar av uppgifter muntliga förhör tekniska hjälpmedel talböcker.

Utveckla sin kompetens och bygga relationer I ett professionellt förhållningssätt inom specialpedagogiken utgår man från en humanistisk människosyn där alla är lika värda oavsett olikheter. Det innebär att man också måste känna till lagar och styrdokument och reflektera kring dem. För att öka sin kompetens och kunskap inom området är det viktigt att ta del av aktuell forskning inom specialpedagogik, pedagogik, medicin och andra områden.

Ett professionellt bemötande handlar om personlighet och där ingår att ha självkännedom om sina egna brister, att kunna inse sina begränsningar, att ha empatisk förmåga och att vara en positiv förebild. Det innebär också att bygga positiva relationer så att individen kan känna trygghet och tillit. Då är kommunikation ett viktigt redskap när det gäller att förklara och förtydliga samt motivera personer som har inlärningsproblem.

68

Specialpedagogik_1.indb 68

2013-12-06 13:17

DISKUTERA • FUNDERA PÅ 1. Hur kan låga förväntningar och låga krav påverka en person i behov av stöd? Ge några exempel.

2. Hur kan personal inom förskolan och lärare i skolan arbeta för att barn och elever ska uppleva att de lyckas?

3. Hur kan personal inom vård och omsorg stärka självkänslan hos personer med funktionsnedsättningar?

4. Vad anser du är viktigt när det gäller förskollärares, lärares och vårdpersonals bemötande?

Samverkan För att bemöta barn och ungdomar som är i behov av specialpedagogiska stödinsatser behöver förskola och skola samarbeta med olika professioner och olika team som finns i en kommun. Det kan variera från kommun till kommun när det gäller samverkan.

I förskolan är det vanligt att man vänder sig till barnavårdscentral, habilitering och socialtjänst för att få råd och stöd. På varje skola ska det finnas ett elevhälsoteam som exempelvis kan samverka med barn- och ungdomspsykiatrin, socialtjänst, habilitering, syn- och hörselcentrum och språkcentrum. Personal inom olika skolformer kan också vända sig till Specialpedagogiska skolmyndigheten för att få råd och stöd.

BVC – Barnavårdscentral

På en barnavårdscentral kan det finnas ett team med sjuksköterska, läkare, psykolog, specialpedagog, barnmorska, logoped och personal från socialtjänsten som samverkar med varandra. De olika professionerna har som uppdrag att arbeta förebyggande för att ge stöd till föräldrar och barn dels med tidiga insatser under graviditeten, dels med uppföljningar efter födseln. På en del ställen i landet finns teamet på en familjecentral, som även kan kallas för familjecentrum eller familjens hus, där det även kan finnas öppen förskola.

2. Specialpedagogiska insatser

Specialpedagogik_1.indb 69

69

2013-12-06 13:17

På BVC följer man barnets utveckling och kontrollerar vid flera tillfällen hörsel, syn, tal och motorik.

Förebyggande insatser och uppföljning

Barnmorskan träffar föräldrarna i ett första skede under graviditeten. Om det finns behov av stöd och hjälp kan man arbeta med förebyggande insatser. Det kan handla om att det finns missbruk eller psykisk ohälsa i familjen eller att föräldrarna har ekonomiska problem. Då kan barnmorskan ta hjälp av läkare och psykolog på barnavårdscentralen eller kontakta socialtjänsten. Om det handlar om mammans psykiska ohälsa finns det team som arbetar med stödjande och förebyggande insatser fram till förlossningen.

Sjuksköterskan på BVC är den person som följer barnet från födseln tills det börjar i förskoleklass då skolhälsovården tar över. Några dagar efter att mamman och det nyfödda barnet har kommit hem brukar sköterskan göra ett hembesök. Barnet och föräldrarna träffar sedan henne kontinuerligt under spädbarnstiden, bland annat

70

Specialpedagogik_1.indb 70

2013-12-06 13:17

för att mäta och väga barnet. Sjuksköterskor på BVC gör också enklare syn- och hörselkontroller och följer upp barnets tal- och motorikutveckling.

Samverkan med skolhälsovården

När det gäller samverkan mellan förskola och barnavårdscentral kan specialpedagog och barnavårdscentral samverka med föräldrarnas tillåtelse. Om något barn i förskolan har en försenad talutveckling kan BVC-sköterskan skriva en remiss till logopeden. Logopedens uppdrag är i första hand att utreda barns tal- och språkutveckling, men hon eller han kan också handleda och ge råd till personal i förskolan.

När barn visar tecken på andra förseningar i sin utveckling remitterar sköterskan till läkare och psykolog. Läkaren följer barnets utveckling och hälsotillstånd. En psykolog har som uppdrag att samtala med föräldrar, att göra olika tester som språk- och intelligenstester och att vid behov remittera till logoped, läkare och habilitering för vidare utredning.

På vissa håll i landet har man även satsat på att anställa specialpedagoger som arbetar på BVC. Professioner i teamet kan samarbeta med förskolan för att förebygga och sätta in tidiga insatser redan i förskolan. Specialpedagogen kan exempelvis hålla i föräldrautbildning eller leda samtalsgrupper för att stödja barn till missbrukande föräldrar och barn till föräldrar med psykisk ohälsa.

remittera – hänvisa, exempelvis till specialist eller vård och omsorg

Elevhälsa

I grundskolan och gymnasieskolan ska det finnas en elevhälsa.

Elevhälsan ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Det innebär att skolan ska se till att skapa miljöer som stödjer elevernas lärande, utveckling och hälsa. Elevhälsan ska också inrikta sitt arbete på

• •

skolans värdegrund

• •

att informera om alkohol, tobak och andra droger

att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

diskriminera – särbehandla, behandla orättvist trakassera – utsätta för obehag eller förföljelse, förolämpa

att undervisa om sex och samlevnad.

2. Specialpedagogiska insatser

Specialpedagogik_1.indb 71

71

2013-12-06 13:17

Enligt Skolverket ska det finnas elevhälsa för elever i

• • • • • • • Elevhälsoteamet hjälps åt för att hitta lösningar som kan stödja elever i behov av särskilt stöd.

förskoleklass grundskola grundsärskola specialskola sameskola gymnasieskola gymnasiesärskola.

Elevhälsovård är inte obligatorisk i de skolformer som riktar sig till vuxna, men huvudmannen kan inrätta elevhälsa även för dem.

72

Kap 02 Specialped.indd 72

2013-12-09 12:52

Elevhälsoteamet på en skola kan bestå av rektor, specialpedagog, speciallärare med specialpedagogisk kompetens, sköterska, läkare och psykolog. Elevhälsan försöker ha kontinuerliga möten en gång i månad för att ta upp olika elevärenden. Det är rektor som fördelar ansvaret. I vissa ärenden kan skolan kontakta andra professioner inom habilitering, barn- och ungdomspsykiatrin, socialtjänst, språkcentrum, team autism eller syn- och hörselcentrum. Rektor ger specialpedagogen uppdraget att göra en pedagogisk utredning för att få en helhetsbild av behovet. Därefter kan olika professioner i elevhälsan kopplas in.

DISKUTERA • FUNDERA PÅ 1. Vad känner du till om arbetet på BVC i din kommun?

Berätta gärna om egna eller andras erfarenheter.

2. Vilka professioner finns i elevhälsoteamet på er skola?

3. Vad känner du till om hur elevhälsoteamet på er skola samverkar med socialtjänsten?

Habilitering

Barn, ungdomar och vuxna som har intellektuella, neurospsykiatriska eller omfattande fysiska funktionsnedsättningar kan få råd och stöd på ett habiliteringscenter. Innan man söker hjälp krävs en remiss från exempelvis psykolog på barnavårdscentralen, psykolog i skolans elevhälsoteam eller läkare som arbetar på en läkarmottagning eller psykiatrisk mottagning. Även anhöriga och närstående kan söka råd och stöd på ett habiliteringscenter. Där kan de delta i samtalsgrupper och olika aktiviteter.

2. Specialpedagogiska insatser

Specialpedagogik_1.indb 73

73

2013-12-06 13:17

På en hablitering kan barn, ungdomar och vuxna med fysiska funktionsnedsättningar få hjälp av en sjukgymnast att stärka kroppen och bygga upp styrka och rörlighet.

I olika delar av Sverige finns det länsövergripande habiliteringscenter som är inriktade på särskilda diagnoser:

• • • • • • •

autismcenter Aspergercenter adhd-center hjärnskadecenter synteam dövteam dövblindteam.

I ett habiliteringsteam arbetar exempelvis specialpedagog, logoped, psykolog, kurator, läkare, sjuksköterska och sjukgymnast. I många kommuner kan förskola och skola få hjälp med material och handledning och att gå kurser i teckenkommunikation.

74

Specialpedagogik_1.indb 74

2013-12-06 13:17

BUP – Barn- och ungdomspsykiatrin

Barn- och ungdomspsykiatrin vänder sig till barn och ungdomar under 18 år som mår psykiskt dåligt eller som behöver utredas för olika diagnoser, till exempel adhd. Såväl de själva som deras föräldrar kan få hjälp med rådgivning. Barnen och ungdomarna kan också få behandling på BUP. En stor del av vården sker på mottagningen, men det finns även möjligheter att bli inlagd på en vårdavdelning.

Barn och ungdomar kan kontakta BUP när de inte mår bra och behöver hjälp med olika problem, till exempel om de har

• • • • • • • •

någon form av självskadebeteende ångest depression ätstörningar självmordstankar utsatts för sexuella övergrepp utsatts för våld upplevt krig.

2. Specialpedagogiska insatser

Specialpedagogik_1.indb 75

75

2013-12-06 13:17

Barn- och ungdomspsykiatrin använder olika behandlingsmetoder.

Behandlingen kan ske både individuellt eller i grupp. Målsättningen är att förebygga och lindra barns och ungdomars psykiska ohälsa.

Resursteam

Många kommuner har resursteam där specialpedagoger, psykologer, talpedagoger och logopeder arbetar. Personal i förskola och skola kan vända sig till ett resursteam för att få handledning och konsultation. Teamet kan också ge råd och stöd till föräldrar som har barn och ungdomar med funktionsnedsättning.

Specialpedagogiska skolmyndigheten

strategi – planera vilka metoder, hjälpmedel med mera man ska använda för att nå ett mål, till exempel vid inlärning eller i social träning socioemotionella svårigheter – problem att anpassa sig när det gäller olika beteenden och i samspelet med andra

Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, har som syfte att öka kunskapen bland personal som arbetar med barn, ungdomar och vuxenstuderande med funktionsnedsättning. Där kan förskollärare, lärare och vård-och omsorgspersonal få råd och hjälp med specialpedagogiska metoder och strategier. Myndigheten har också i uppdrag att föreläsa, anordna kurser och utveckla läromedel.

Socialtjänst

Elever i behov av särskilt stöd kan också ha socioemotionella svårigheter som kan höra ihop med familjens sociala och ekonomiska förhållanden. Det kan även ha att göra med psykisk ohälsa och drogmissbruk eller att barn och ungdomar blir utsatta för sexuella övergrepp eller psykisk eller fysisk misshandel. Dessa faktorer kan påverka barn och ungdomar och visa sig i deras beteenden.

Tonåringar som hamnar i kriminalitet och drogmissbruk kan också påverka situationen för föräldrar och syskon så att de mår dåligt.

Då kan familjen behöva stöd och hjälp från socialtjänsten för att komma tillrätta med tonåringens problematik.

Om personal inom förskola och skola uppmärksammar att barn och ungdomar far illa är det deras ansvar att enligt 14 kapitlet i socialtjänstlagen anmäla detta till socialtjänsten, se sidan 206. När socialtjänsten får information om detta påbörjar man en utredning. Den inleds med samtal med barnet som far illa och föräldrar/ vårdnadshavare. Socialtjänsten tar också kontakt med förskola och skola under utredningen.

76

Specialpedagogik_1.indb 76

2013-12-06 13:17

Om samarbetet mellan socialtjänsten och barn/ungdomar och föräldrar/vårdnadshavare inte fungerar kan socialtjänsten med hjälp av lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, med tvång omhänderta barn eller ungdomar så att de kan få den vård och hjälp de behöver, se sidan 206. Är det så att barn eller tonåringar känner sig hotade av någon i familjen finns det skyddat boende.

Socialtjänsten kan ge barn och ungdomar som far illa olika former av stöd:

• • • • • • •

kontaktperson

skyddat boende – att leva på hemlig adress om man till exempel har varit utsatt för våld, hatbrott eller hedersrelaterat våld

stödgrupper där personer med liknande problem träffas familjehem behandlingshem familjesamtal skyddat boende beroende- och missbruksvård.

DISKUTERA • FUNDERA PÅ 1. Vilka typer av fysisk och psykisk ohälsa tycker du är vanligast bland ungdomar?

2. Var kan ungdomar som inte mår bra söka råd och stöd i din kommun?

2. Specialpedagogiska insatser

Specialpedagogik_1.indb 77

77

2013-12-06 13:17

Metoder Barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar har rätt att få specialpedagogiskt stöd utifrån sina individuella behov även om de inte har fått en diagnos. Personal i förskola och skola ska se till att anpassa miljö och metoder så att personer med funktionsnedsättningar blir så självständiga att de klarar av sin vardag i förskola, i skola, i hemmet och på fritiden. För att anpassa och utforma verksamheter utifrån individens förutsättningar och behov krävs det kunskap om olika typer av metoder.

Struktur för ordning och trygghet struktur – ordning, system, mönster

En av de viktigaste metoderna för att möta elever i behov av särskilt stöd är struktur. Man kan till exempel förtydliga vad eleven ska göra under en dag och en vecka när det gäller skolarbete och aktiviteter.

Text och bilder i kombination ger en tydlig struktur över dagen. Eleven kan också berätta om sina upplevelser genom att skriva eller rita.

78

Specialpedagogik_1.indb 78

2013-12-06 13:17

Informationen bör till exempel innehålla uppgifter om

• • • • •

när eleven ska börja och sluta var skolarbetet eller aktiviteten ska ske vad och hur mycket eleven ska göra vem som ska hjälpa eleven vad som händer när eleven är klar med uppgifter eller aktiviteter.

Läraren kan göra detta tydligt för eleven genom att gå igenom schemat i början på veckan och varje morgon både skriftligt och muntligt. För en del elever kan det kännas tryggt att ha ett eget schema tejpat på bänken eller under bänklocket. Ett annat sätt kan vara att eleven fotograferar schemat eller skriver in det i sin mobiltelefon.

Det finns också appar som är gratis att ladda ner i mobiltelefonen där eleven kan skriva in tider och lägga in påminnelser. För barn i förskolan eller för elever som har svårigheter med att läsa och skriva kan digitala bilder vara ett alternativ.

Pedagogiska strategier

Vid muntliga genomgångar kan läraren underlätta för elever med funktionsnedsättningar genom att använda skriftliga underlag som är strukturerade och som inte innehåller för mycket text. Ett annat alternativ är att läraren förtydligar framställningen med stöd av ett presentationsprogram som PowerPoint. Elever med läs- och skrivsvårigheter kan skanna in texter på datorn som de sedan kan lyssna på med hjälp av särskilda datorprogram. Läraren kan också individuellt med varje elev gå igenom underlag från muntliga genomgångar, uppgifter och prov. En annan metod är att eleven spelar in muntliga genomgångar på sin mobiltelefon.

Andra metoder för elever med läs- och skrivsvårigheter är talböcker som de kan låna på biblioteket. Läraren kan ta hjälp av datorn och strukturera uppgifter genom att exempelvis skriva in rubriker eller frågeställningar som ska besvaras. För elever som har svårt att hålla ordning på papper och pennor är ett mappsystem effektivt. Specialpedagogen eller läraren kan göra mappar där man lägger färgade plastfickor för varje ämne och kurs, till exempel en

2. Specialpedagogiska insatser

Specialpedagogik_1.indb 79

79

2013-12-06 13:17

röd mapp för svenska, en gul mapp för matematik, en grön mapp för engelska och så vidare.

Elever vet ofta vad som passar dem bäst, till exempel om de föredrar muntliga förhör eller om de blir trötta av att skriva eller inte klarar av långa genomgångar. Läraren eller specialpedagogen kan exempelvis fråga eleven: – Hur lär du dig på bästa sätt?

– Hur kan jag hjälpa dig att nå målen i ditt ämne/din kurs?

– Hur kan jag hjälpa dig så att det fungerar här på förskolan/i skolan och med kamraterna?

– Vad är du bra på?

– Berätta hur det är när det fungerar bra på förskolan/i skolan?

80

Specialpedagogik_1.indb 80

2013-12-06 13:17

Vad handlar pedagogisk kompetens om? elevens delaktighet hålla tider

elevens behov elevens inflytande

bemötande

hålla koll på papper tydlig planering samordna

Lyssna

Organisationsförmåga

förklara till vilken nytta skapa nyfikenhet

muntliga förhör struktur tydlig genomgång

Förhållningssätt

Pedagogisk kompetens

Väcka intresse

vara trygg med sitt ämne tycka om sitt arbete som lärare

schema hur man fungerar lugn

Stresstålig

Självinsikt

styrkor

trygg kunna säga nej

Förförståelse med stöd av tankekarta I ett nytt ämne, en ny kurs eller ett nytt moment är det bra att ta reda på vilka förkunskaper och erfarenheter som eleverna har. När läraren ska introducera ett nytt ämne eller en ny kurs är det bra att ställa frågor för att ta reda på vad eleverna redan känner till. Under tiden skriver och ritar läraren på tavlan alla tankar och svar som kommer från eleverna. Den här metoden kallas för tankekarta (mindmap).

Tankekartan aktiverar eleverna och visar läraren vad de redan kan och vad de behöver lära sig. Det här sättet att arbeta kan också underlätta för läraren när hon eller han ska planera och gå vidare i sin undervisning med den nya kursen.

2. Specialpedagogiska insatser

Specialpedagogik_1.indb 81

svagheter

Inför ett nytt moment i en kurs kan läraren ta reda på elevernas förkunskaper genom att göra en tankekarta. Så här visar några gymnasielever vad de anser är viktigt när det gäller lärares förhållningssätt och bemötande.

81

2013-12-06 13:17

Belöningssystem Att använda belöningssystem är ett verktyg för att öka motivationen hos en elev eller en klass.

Eleven kan samla på klistermärken eller små figurer där målet kan vara en klassfest, att få spela ett spel på dator eller att göra en utflykt eller ett studiebesök.

Lösningsinriktad pedagogik Lösningsinriktad pedagogik är en metod som bygger på att läraren fokuserar på lösningen och inte på problemet. Risken är annars stor att barnet eller eleven hamnar i en problemcirkel i stället för i en lösningscirkel.

Den lösningsinriktade läraren väljer att inrikta sig på det som fungerar bra vilket stärker eleven att lyckas i skolarbetet och att fungera i grupper. Ordet regler kan upplevas som negativt, och i den lösningsinriktade pedagogiken kan läraren välja att i stället använda ordet rutin och till exempel säga: ”På vår skola har vi vissa rutiner som vi måste följa.”

DISKUTERA • FUNDERA PÅ 1. Hur lär du dig på bästa sätt när det gäller skolarbetet?

Vilka metoder och strategier använder du helst?

2. Vilka andra metoder och strategier för elever i behov av stöd än de som nämns här i boken känner du till?

3. Hur skulle du som specialpedagog eller speciallärare hjälpa Goran med matematiken?

4. I din framtida yrkesroll. Hur skulle du vilja utforma en lärandemiljö eller arbetsmiljö för människor i behov stöd?

82

Specialpedagogik_1.indb 82

2013-12-06 13:17

Hjälpmedel Personer med olika funktionsnedsättningar har rätt till hjälpmedel, och det finns lagar och regler som stödjer detta. Hjälpmedel kan vara allt från rullstolar, hörapparater, datorer och anpassade hjälpredskap i hem, förskola och skola och på arbetsplatser.

Hjälpmedelscentraler I kommunerna finns det hjälpmedelscentraler som till viss del lånar ut hjälpmedel för människor med olika funktionsnedsättningar.

Hjälpmedelscentralen har oftast ett begränsat sortiment och är mera till för att man ska kunna se och prova olika hjälpmedel som rullstolar och arbetsstolar. Barn och ungdomar kan få låna specialpedagogiskt material från habiliteringen.

På hjälpmedelscentralerna arbetar hjälpmedelskonsulter som kan ge råd och stöd till personer med funktionsnedsättningar som exempelvis rörelsehinder, intellektuella funktionsnedsättningar och tal- och språksvårigheter. En hjälpmedelskonsult kan vara en sjukgymnast, arbetsterapeut, sjuksköterska eller logoped som gör bedömningar och provar ut hjälpmedlet innan det lånas ut. På hjälpmedelscentraler arbetar också tekniker, förrådspersonal och administratörer.

Trehjuling är ett hjälpmedel som gör det möjligt för människor med funktionsnedsättningar att få en aktiv fritid.

83

Specialpedagogik_1.indb 83

2013-12-06 13:17

Exempel på hjälpmedel som kan finnas på en hjälpmedelscentral:

Anpassade hjälpmedel underlättar vardagssysslorna i olika miljöer.

• • • • • • • •

rullstolar elektriska rullstolar arbetsstolar kryckor känselkäppar datorer köksmaskiner trehjuliga cyklar.

Anpassade hjälpmedel Utprovningen av anpassade hjälpmedel ska ske i den miljö där de ska användas, till exempel i hemmet, i förskolan, i skolan och på arbetsplatsen. Först måste man dock fastställa vilken typ av hjälpmedel en person behöver utifrån vilken diagnos eller skada personen har. Denna bedömning görs av en läkare, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut eller specialpedagog.

Hjälpmedel i hemmet För att underlätta det dagliga livet finns olika hjälpmedel som gör det möjligt för personer med funktionsnedsättningar att klara sig utan personlig assistent i hemmet. Man kan till exempel underlätta vardagslivet för personer som är rullstolsburna genom att ta bort trösklar eller installera bänkar och andra höj- och sänkbara lyftenheter i köket. I badrummet kan man exempelvis byta ut badkar mot dusch, sätta halkskydd på golvet i duschen och montera särskilda doseringsflaskor till schampo och flytande tvål.

Syn- och hörselskadade kan behöva hjälpmedel som datorer, bildtelefoner och hörselslingor. Man kan också installera tekniska hjälpmedel som kan styras av en fjärrkontroll, till exempel för att

84

Specialpedagogik_1.indb 84

2013-12-06 13:18

öppna och stänga dörrar eller tända och släcka ljus. Det finns även anpassade hjälpmedel för påklädning som griptänger och strumppådragare och färgavläsare för kläder till synskadade.

Lagar och regler HSL – Hälso- och sjukvårdslagen I lagen finns bestämmelser som förtydligar landstingens och kommunernas ansvar för hälso- och sjukvård och verksamheternas kvalitet. Lagen bygger också på att personalen ska visa respekt för patientens självbestämmande och integritet samt ge patienten trygghet i vård och behandling. Den anger även att kommunerna ska ta ansvar för habilitering, rehabilitering och hjälpmedel.

SoL – Socialtjänstlagen Enligt socialtjänstlagen kan människor med funktionsnedsättningar ansöka om ekonomiskt bistånd. Ett ekonomiskt stöd kan bland annat användas till olika hjälpmedel som gör det möjligt att leva ett självständigt liv och få en rimlig levnadsnivå.

LSS – Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen är till för människor med utvecklingsstörning och autism. Den kan också vara ett stöd för personer som drabbats av en olyckshändelse, sjukdom eller hjärnskada i vuxen ålder eller som har en annan funktionsnedsättning där det krävs mycket hjälp och stöd.

Människor som har stora svårigheter att sköta det vardagliga livet, till exempel att tvätta sig, klä på sig eller äta själv, kan få extra hjälp i hemmet. I familjer där det finns personer med svåra funktionsnedsättningar kan man få hjälp med en personlig assistent eller ledsagare, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator, talpedagog eller logoped.

DISKUTERA • FUNDERA PÅ 1. Vilka hjälpmedel för elever med funktionsnedsättningar finns på din skola?

2. Vilka hjälpmedel har du sett att personal inom förskola, skola, vård och omsorg har använt under din praktikperiod eller i andra sammanhang? I vilken situation och på vilket sätt använde personalen hjälpmedlen?

2. Specialpedagogiska insatser

Specialpedagogik_1.indb 85

85

2013-12-06 13:18

Kognitiva hjälpmedel För personer med kognitiva funktionsnedsättningar finns det hjälpmedel som hjälper till att strukturera och organisera vardagslivet och att underlätta kommunikationen.

Elektroniska hjälpmedel

Timstocken visar hur lång tid man har på sig att göra en aktivitet eller uppgift och räknar ner antalet minuter på ett tydligt sätt.

För att hålla reda på tider och datum kan man använda elektroniska kalendrar, anteckningsböcker och klockor.

Dessa funktioner finns i smarta mobiltelefoner, handdatorer och läsplattor.

Det finns också andra tidshjälpmedel som en vanlig äggklocka eller timstock. En timstock är ett hjälpmedel som förtydligar hur lång tid exempelvis en aktivitet eller ett arbetspass kan ta med hjälp av lampor som släcks med vissa intervaller.

Seriesamtal

Ett pedagogiskt arbetssätt som kan stödja personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är seriesamtal – en metod utarbetad av specialpedagogen Birgitta Andersson. Seriesamtal kan hjälpa till att strukturera kaotiska situationer och konflikter med hjälp av penna och papper. För att förtydliga oskrivna regler och sociala normer ritar man streckgubbar i ett händelseförlopp. De tecknade bilderna ska förtydliga orsak och verkan i en händelse eller i ett sammanhang.

Sociala berättelser

Sociala berättelser är en metod som är utarbetad för människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. En social berättelse ska tydliggöra och hjälpa till exempel elever att förstå hur de kan fungera i olika sociala sammanhang. Den ska skrivas i jagform och innehålla korta meningar. Handlar det om flera problem är det lämpligt att göra flera sociala berättelser.

86

Specialpedagogik_1.indb 86

2013-12-06 13:18

Exempel på en social berättelse Lisa är 10 år och har diagnosen Aspergers syndrom. Hon behöver få strategier för att börja sköta sin hygien innan hon går till skolan. Detta ställer till stora svårigheter och konflikter med hennes föräldrar. Familjen har fått hjälp av en specialpedagog som skrivit en social berättelse för att försöka hjälpa Lisa att börja tvätta sig.

Först beskriver man problemet: När jag vaknar på morgonen klär jag på mig mina kläder och vill gå direkt till skolan.

Sedan beskriver man omgivningens reaktioner: Jag vill inte att mamma och pappa ska bli arga på mig för att jag inte vill duscha och borsta mina tänder.

Därefter beskriver man vad hon ska göra: Innan jag går till skolan går jag först till badrummet och duschar och borstar mina tänder. Sedan klär på mig mina kläder.

Sist beskriver man resultatet som något positivt: Då blir mamma och pappa glada.

Teacch-metoden

Med den här metoden kan personalen hjälpa personer med autism att förstå och få struktur på sin tillvaro. Metoden kan också vara ett stöd för barn och ungdomar som har svårigheter med att kommunicera och som har kognitiva svårigheter. Med hjälp av skriftliga scheman, bilder och föremål kan personalen exempelvis tydliggöra vad som kommer att hända under en dag och på så sätt göra lärandet mer begripligt och mindre stressande för personer med autism.

I ett schema är veckans dagar markerade i olika färger. Schemat kan läsas uppifrån och ner men även från vänster till höger. När man läser schemat från vänster till höger tränar man och förebereder barnet i läs- och skrivriktning. Bilderna kan också beskriva aktiviteter, matsedlar och material exempelvis i förskolan, skolan, särskolan och träningsskolan liksom i en daglig verksamhet på ett dagcenter och korttidshem.

2. Specialpedagogiska insatser

Specialpedagogik_1.indb 87

87

2013-12-06 13:18

I daglig verksamhet och på träningsskolor kan man använda teacch-metoden för att strukturera arbetet.

Lådor kan vara ett alternativ när elever ska träna moment som att konstruera och sortera material, till exempel efter olika färger.

Man kan också använda sig av mappar och lådor för att hålla ordning på olika saker. I skolan kan eleverna till exempel strukturera sitt material i de olika ämnena eller kurserna i olika fack i en mapp, i olikfärgade plastfickor eller i lådor. Lådorna kan även användas när eleverna ska träna olika färdigheter som att konstruera, sortera eller klippa. Lådsystemet används mest i träningsskola och särskola men är ett utmärkt verktyg även i grundskolan.

DISKUTERA • FUNDERA PÅ 1. Vilka elektroniska hjälpmedel använder du i din vardag för att till exempel hålla reda på tider och scheman?

2. Finns det något som ingår i teacch-metoden som du själv har använt i ditt lärande? Är det något som du skulle ha nytta av i dag? Berätta för varandra.

Taktila hjälpmedel taktil – som har med känsel och beröring att göra

Ordet taktil betyder beröring och taktila hjälpmedel kan hjälpa människor med funktionsnedsättningar när de upplever oro eller har svårt att koppla av. För att känna sig lugna och trygga kan de använda sig av ett bolltäcke som består av bollar insydda i ett täcke.

Täcket skapar trygghet och lugn, och tyngden gör att de känner sig omslutna. Personer med ångesttillstånd som exempelvis autism kan må bra av att sova med ett bolltäcke.

88

Specialpedagogik_1.indb 88

2013-12-06 13:18

Taktil stimulering

Taktil stimulering är en fysisk beröringsmetod som sätter igång processer i kroppen vilka får människor att känna sig lugna och trygga. Långsamma strykningar eller lätt tryck med händerna mot kroppen kan lindra smärta, rädsla, oro och ångest. Vid beröringen frigörs hormonet oxytocin som framkallar lugn och ro hos personer med psykiska eller fysiska funktionsnedsättningar. Metoden används bland annat inom vård och omsorg, på dagcenter och i förskolan, skolan och särskolan.

Sinnesstimulering Sinnesstimulering används i dagliga verksamheter där man skapat ett så kallat sinnesrum som stimulerar känsel, lukt, syn och hörsel.

Det kan vara ett rum som är helt vitt eller svart, ett musikrum, ett rum med vattensäng eller ett bollhav, se sidorna 101–102. För att skapa en trygghetskänsla kan man även använda sig av bolltäcke.

Tyngden och rörelserna från bollarna i ett bolltäcke stimulerar känselsinnet och löser upp spänningar i kroppen. Det hjälper personer som är oroliga eller har svårt att koppla av att känna lugn och ro.

DISKUTERA • FUNDERA PÅ Ge exempel på hur man kan använda taktila hjälpmedel för att mildra stress, oro och koncentrationssvårigheter hos barn, ungdomar och vuxna.

2. Specialpedagogiska insatser

Specialpedagogik_1.indb 89

89

2013-12-06 13:18

Informationsteknik Det finns många datorprogram som kan vara till hjälp för personer med läs- och skrivproblematik och dyslexi. För personer med dyskalkyli finns det speciella datorprogram som tränar arbetsminnet och matematiska färdigheter. Program som tränar arbetsminnet är anpassade för personer med koncentrationssvårigheter, till exempel för dem som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Hjälpmedel för att läsa och skriva

Det finns speciella appar där man kan tala in meddelanden som omvandlas till text och sedan kan skickas i väg som sms.

Talsyntes är ett hjälpmedel där personen kan lyssna på en datoriserad röst som läser upp den skrivna texten. Det går även att välja mellan olika kvinnliga och manliga röster. Man kan också skanna in en text och få den uppläst. Det finns skannerpennor som används genom att man drar pennan över ord, meningar eller stycken som sedan sparas för att överföras till dator i ett ordbehandlingsprogram. Översättningspennor är ett hjälpmedel när man ska översätta en text från ett annat språk, till exempel från engelska till svenska.

Med hjälp av taligenkänningsappar kan man översätta tal till skriven text. Texten kan skickas som sms, e-post eller kopieras till ordbehandlingsprogram.

90

Specialpedagogik_1.indb 90

2013-12-06 13:18

Centrum för lättläst (LL) ger ut böcker och tidskrifter för personer med lässvårigheter. På webbplatsen kan man läsa om nyheter och annan samhällsinformation.

Hjälpmedel för att träna arbetsminnet och koncentration

Det finns olika datorprogram för att träna arbetsminnet och koncentration. I en del program kan man också träna matematiska färdigheter. Träningen är till för att förbättra arbetsminnet hos elever som har koncentrationssvårigheter.

Spelet går ut på att man ska klicka på olika bilder och att man exempelvis ska komma ihåg siffror och färger. I de olika modulerna kan man klicka både framåt och bakåt. Eleven samlar poäng, och man får fler poäng när man kan komma ihåg uppräkningar baklänges. Det finns ett belöningssystem där eleven får samla på bilder i ett häfte. För den vuxne som ansvarar för träningen finns det formulär där man kan utvärdera arbetsminne, ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet.

För att visa på ett resultat bör träningen pågå varje dag i fem till åtta veckor.

Program med arbetsminnesträning är bra när man ska öva sig att komma ihåg siffror, färger eller olika figurer.

DISKUTERA • FUNDERA PÅ 1. Om man inte har tillgång till datorprogram med arbetsminnesträning – hur kan man på ett enkelt sätt träna arbetsminnet? Ge några förslag för olika verksamheter.

2. Ge exempel på några strategier som kan hjälpa Goran med hans svårigheter i matematik.

2. Specialpedagogiska insatser

Specialpedagogik_1.indb 91

91

2013-12-06 13:18

Alternativa kommunikationshjälpmedel För personer med kommunikationssvårigheter finns alternativa hjälpmedel, bland annat AKK, GAKK och TAKK.

grafisk – enkel och tydlig framställning av exempelvis bilder eller figurer

•

AKK, alternativ och kompletterande kommunikation, är en metod där man använder gester och kroppsspråk, tecken, symboler, bilder, konkreta föremål samt bokstäver.

•

GAKK, grafisk alternativ och kompletterande kommunikation, innebär att man utgår från grafiska bilder och symboler som stöd i kommunikationen.

•

TAKK, tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, är en annan metod där tecken och tal används på samma gång. Denna metod kallas också för tecken som stöd eller stödtecken och används av personal som arbetar i förskola, skola, vård och omsorg.

Ett enkelt sätt att lära sig teckenkommunikation är att använda datorprogram som visar ordet i bild, i text och med tecken.

Bliss är från början ett hjälpmedel för internationell kommunikation och består av cirka 120 geometriska figurer. Symbolerna används numera för personer med stora talsvårigheter. Man kommunicerar genom att till exempel peka med handen, använda en pannpinne eller lysa med en lampa på symbolerna.

Piktogram är framför allt anpassat för personer med intellektuella funktionsnedsättningar och kognitiva svårigheter och för dem som har en begränsad förmåga att tala, läsa och skriva. Bilderna har svart bakgrund med vit bild och text. Det finns cirka 1 800 bilder.

92

Specialpedagogik_1.indb 92

2013-12-06 13:18

Karlstadmodellen är namnet på en modell för språkträning. Det är professor Iréne Johansson som under 1970-talet utvecklade denna modell i samarbete med föräldrar, personal och forskare. Hon poängterar att detta inte är en metod utan en modell som kan tilllämpas för barn med intellektuell funktionsnedsättning, perceptionsstörning och språkstörning. Karlstadmodellen används i första hand till barn med Downs syndrom men passar även barn med annan språkproblematik. Materialet består av tio olika mappar där syftet är att leka, fantisera och ha kul samtidigt som barnen tränar tal, uttal, munmotorik, tungmotorik och lyssnande.

perception – att ta till sig information med hjälp av sinnesorganen, bearbeta och tolka den

Teckenspråket används av döva och människor med hörselskador.

Det bygger på att man utnyttjar händer, armar, huvud, ögon, ögonbryn, mun och kropp för att kommunicera. När man kommunicera använder man alla dessa sju delar i ett samspel. Teckenspråket bygger på det språk som finns i det land man bor. Det är inte ett universellt språk, men vissa tecken kan vara gemensamma i flera länder.

Babblarna är ett material som ska stödja barns tidiga språkutveckling. De färgglada figurerna Babba, Bibbi, Bobbo, Dadda, Diddi och Doddo upprepar de språkljud som finns i deras namn. Genom att lyssna till ljuden och härma dem lär sig barn på ett lekfullt sätt att betona ord och använda språkmelodin.

2. Specialpedagogiska insatser

Specialpedagogik_1.indb 93

93

2013-12-06 13:18

Personer som är dövblinda eller har syn- eller hörselnedsättning kan använda det taktila teckenspråket, det vill säga de tecknar i varandras händer och avläser tecknen med hjälp av känseln.

För dövblinda finns det teckenspråk i taktil form. Dövblindas kommunikation är begränsad, och i det taktila samtalet deltar enbart två personer. Personerna sitter mitt emot varandra och håller i varandras händer i en så kallad samtalsposition och tecknar i varandras händer. De kommunicerar alltså från hand till hand via känseln. Detta kräver mycket övning.

Teckentolkning är en rättighet för döva och hörselskadade och innebär att de kan få talat språk översatt. Det är brist på teckentolkar vilket gör att döva och hörselskadade har svårt att få den hjälp de är berättigade till i sitt arbete och på föreläsningar och möten.

De kan även få teckentolkning via mobiltelefoner och i datorer.

Hörslinga är ett hjälpmedel för personer med hörapparat. En hörapparat förstärker alla ljud och buller i en lokal. En hörslinga hjälper däremot till att sortera alla störande ljud så att en person med hörapparat enbart hör rösten som sänds ut via en mikrofon eller en annan typ av ljudanläggning som kan finnas bland annat i föreläsningssalar, teatrar, biografer, idrottshallar eller kyrkor.

94

Specialpedagogik_1.indb 94

2013-12-06 13:18

Information i punktskrift finns på många offentliga platser och ökar tillgängligheten så att blinda kan resa och ta sig fram i samhället.

Punktskrift är till för människor med synnedsättning. Den består av upphöjda punkter enligt ett särskilt mönster som man kan känna av med fingertopparna. Punktskrift finns på tågstationer, på sjukhus, på bankomater och i hissar. Det finns också böcker med punktskrift och speciella tangentbord med punktskrift för datorer.

Talböcker och inlästa kursböcker, skönlitteratur, facklitteratur och tidningar är till stor hjälp för människor med synnedsättningar och läs- och skrivsvårigheter. Det mesta går att låna på högskolebibliotek, folkbibliotek och skolbibliotek eller att ladda ner på ljudfiler. Tidigare använde man TPB, Talboks- och punktskriftsbiblioteket, som nu har bytt namn till MTM, Myndigheten för tillgängliga medier. Förutom att producera och låna ut talböcker och punktskriftsböcker ska MTM också anpassa andra medier så att de blir tillgängliga för personer med synnedsättningar och läs- och skrivsvårigheter.

DISKUTERA • FUNDERA PÅ 1. Vilka problem kan uppstå när döva personer kommunicerar med hörande personer?

2. Om döva eller blinda inte har hjälpmedel – hur kan de då göra sig förstådda?

3. Vad är viktigt att tänka på om du får en klasskamrat som har en hörselskada eller synnedsättning?

2. Specialpedagogiska insatser

Specialpedagogik_1.indb 95

95

2013-12-06 13:18

Specialpedagogik i daglig verksamhet Människor med funktionsnedsättningar har olika behov och förutsättningar när det gäller att fungera i en daglig verksamhet. I ett specialpedagogiskt bemötande och förhållningssätt handlar det om att öka motivationen och utveckla metoder för människor i behov av stöd inom barnomsorg, skolverksamhet, vård och omsorg.

Fysiska funktionsnedsättningar Under det första mötet med en person som har en fysisk funktionsnedsättning är det viktigt att samla fakta och information om individens problematik och behov av stöd. Det specialpedagogiska stödet bygger på att det finns en kartläggning med observationer och intervjuer för att man ska kunna komma fram till vilka hjälpmedel och metoder personen behöver för att utvecklas på bästa sätt.

Till fysiska funktionsnedsättningar hör personer med

• • • • • • •

hörselskada och dövhet synnedsättning och blindhet dövblindhet cerebral pares multipel skleros ryggmärgsbråck reumatiska sjukdomar.

Arbetssätt – bemötande, förhållningssätt och metoder

Innan en person med hörselskada eller dövhet ska börja i förskola eller skola, på ett dagcenter eller en ny arbetsplats måste man noga förbereda och planera den miljö personen kommer att befinna sig i. Bland annat behöver ljudmiljön ses över och hörslingor installeras. I en del kommuner finns det hörselpedagoger som förskola och skola kan ta hjälp av. En hörselpedagog kan informera, utbilda

96

Specialpedagogik_1.indb 96

2013-12-06 13:18

och handleda personal som arbetar i förskola och skola med de hörselskadade och döva eleverna. Annars kan personalen vända sig till en konsult som är anställd av landstinget. Specialpedagogen i förskola och skola ska se till att förskollärare och lärare får gå en kurs i teckenspråk.

I mötet med döva eller hörselskadade är det viktigt att vända sig mot personen med hörselnedsättning så att hon eller han kan läsa på läpparna och att man tänker på att tala långsamt och tydligt. När den som undervisar ska informera och ha genomgångar i klassen kan en mikrofon kopplad till en hörslinga vara ett bra hjälpmedel. Men när läraren går runt i klassen och samtalar med andra elever bör han eller hon stänga av mikrofonen eftersom alla extra ljud och röster förstärks när mikrofonen är på. Ljuden och bruset gör att eleven blir trött och får svårigheter med koncentrationen. Andra viktiga hjälpmedel för döva och hörselskadade är struktur och datorstöd.

När det gäller personer med synnedsättning, blindhet eller dövblindhet kan de behöva en personlig assistent i den dagliga verksamheten. En personlig assistent kan hjälpa till med praktiska göromål exempelvis i hemmet, i en daglig verksamhet och på korttidshem. En assistents uppgift i förskola och skola är att stödja barnet i den pedagogiska verksamheten.

2. Specialpedagogiska insatser

Specialpedagogik_1.indb 97

Det finns ett stort utbud av hörapparater i olika färger och olika storlekar.

97

2013-12-06 13:18

Personer som har nedsatt rörelseförmåga i händerna eller talsvårigheter kan styra datorn med hjälp av ögonrörelser. På så sätt kan de använda datorn för att chatta, mejla, spela spel, titta på film, måla med mera.

I lärmiljön behöver man se till att det finns anpassade hjälpmedel som lässkiva, bänkbelysning, skärmförstoring, punktskriftmaskin och tidshjälpmedel med ljus och ljud. Specialpedagogen kan handleda personalen och själv få råd och hjälp av en synpedagog, till exempel på sjukhus eller syncentrum.

På fritiden kan synskadade och blinda få hjälp av en ledsagare med att orientera sig och ta sig fram på olika sätt ute i samhället.

Ledsagaren kan till exempel följa med på resor och aktiviteter, läsa skyltar och informera om hur omgivningen ser ut.

Beroende på hur mycket sjukdomen eller skadan påverkar personer med cerebral pares, multipel skleros, ryggmärgsbråck eller reumatiska sjukdomar kan de behöva en personlig assistent. För att klara av att vara i en verksamhet som förskola och skola eller på ett dagcenter kan datorn vara ett bra hjälpmedel. Om personerna har svårt att använda händerna finns det datorprogram som kan styras

98

Specialpedagogik_1.indb 98

2013-12-06 13:18

av pekdon eller genom att man blåser på bokstäverna på skärmen.

Om funktionsnedsättningen innebär ett otydligt tal finns det olika symbolsystem som hjälper personen att kommunicera.

Personer med försvagade muskler och nedsatt rörlighet behöver kontinuerlig muskel- och rörlighetsträning. En sjukgymnast kan ta fram ett program som en pedagog eller en personlig assistent kan planera in i den dagliga verksamheten under veckan. För att lindra smärta och stelhet kan man även komplettera schemat med taktil stimulering.

Hjälpmedel – fysiska funktionsnedsättningar Hörselskada och dövhet: • teckenspråk • hörslinga • teckentolkning.

Synnedsättning, blindhet och dövblindhet: • punktskrift och punktskriftsböcker • teckenspråk i taktil form • talböcker.

Cerebral pares, multipel skleros, ryggmärgsbråck och reumatiska sjukdomar: • dator • Bliss • sjukgymnastik • taktil stimulering.

DISKUTERA • FUNDERA PÅ I din framtida yrkesroll. Vad är viktigt att tänka på i mötet med personer med fysiska funktionsnedsättningar? Ge exempel på arbetssätt, förhållningssätt och bemötande.

2. Specialpedagogiska insatser

Specialpedagogik_1.indb 99

99

2013-12-06 13:18

Intellektuella funktionsnedsättningar

LSS-handläggare – utreder och fattar beslut om vårdbehov och boende för personer med funktionsnedsättningar

Barn och ungdomar med intellektuella funktionsnedsättningar har vanligen kontakt med en habilitering, och vuxna kan få hjälp av en LSS-handläggare. En specialpedagog kan ge förslag på material och tips om vad som behöver förändras för att utveckla lärandemiljön i förskola och skola samt ge pedagogisk handledning till pedagoger.

LSS-handläggaren ser till att vuxna med intellektuella funktionsnedsättningar får stöd i hemmet och att de får en personlig assistent som kan vara med i den dagliga verksamheten, till exempel på ett dagcenter.

Det finns olika grader av intellektuell funktionsnedsättning.

•

lindrig, måttlig och grav.

Till intellektuella funktionsnedsättningar hör

•

Downs syndrom.

Arbetssätt – bemötande, förhållningssätt och metoder

särskola – skolform för elever med intellektuella funktionsnedsättningar träningsskola – skolform för elever som förutom intellektuella funktionsnedsättningar kan ha rörelsehinder, syn- och hörselnedsättning eller autism

Personer med en intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med den intellektuella och kognitiva förmågan. Det påverkar deras förmåga att lösa problem och minnas nya saker och kan också orsaka stora problem med talutveckling- och språkförståelse.

När ett barn med en intellektuell funktionsnedsättning börjar i förskolan kan förskolläraren behöva råd och stöd av en specialpedagog för att stimulera barnets utveckling. Beroende på hur omfattande hjärnskadan är behöver personalen handledning. Syftet med handledningen är att man ska komma fram till vilket förhållningssätt och vilka metoder barnet har behov av. I både särskolan och träningsskolan arbetar specialpedagoger eller speciallärare, men grundutbildningen är olika – i särskolan kan de ha lärarutbildning och i träningsskolan kan de ha förskollärarutbildning.

Personal som arbetar med barn, ungdomar och vuxna som har intellektuella funktionsnedsättningar behöver gå en kurs i teckenkommunikation, AKK, GAKK och TAKK, för att stimulera deras tal- och språkutveckling. Inom vård och omsorg kan personalen få hjälp av arbetsterapeuter och sjukgymnaster som har kunskap om

100

Specialpedagogik_1.indb 100

2013-12-06 13:18

Att vara i ett sinnesrum med musik, färger, dofter och mjuka och sträva material stimulerar de olika sinnena och ger en rofylld känsla.

anpassade hjälpmedel och material för vuxna med intellektuella funktionsnedsättningar i den dagliga verksamheten.

Teacch-metoden är ett annat pedagogiskt alternativ som tydliggör den dagliga verksamheten. Strukturen kan vara ett schema som visar vad som ska hända under en dag eller en vecka. Förskollärare och lärare i de olika skolformerna och omsorgspersonal kan använda digitala bilder eller piktogram.

När man i en pedagogisk verksamhet arbetar med barn som har intellektuella funktionsnedsättningar kan det vara bra att låta flera personer dela på ansvaret när det gäller träning. Är det bara en person som har ansvaret kan det bidra till att barnet blir oroligt och otryggt när de kommer i kontakt med andra förskollärare eller lärare som de inte känner, till exempel när den som har ansvaret är sjuk eller har semester.

2. Specialpedagogiska insatser

Specialpedagogik_1.indb 101

101

2013-12-06 13:18

Om ett barn har en intellektuell funktionsnedsättning med tillläggshandikapp som rörelsehinder, hörselskada eller synnedsättning kan taktil stimulering ingå i schemat i förskolan och i skolan. Dessa metoder används även i särskola, träningsskola och verksamheter inom vård och omsorg.

I pedagogiska verksamheter och verksamheter inom vård och omsorg kan man skapa ett sinnesrum. I ett sinnesstimulerande rum ska det finnas material som stimulerar känsel, syn, hörsel och lukt.

Det går att utrusta rummet med enkla medel som en musikanläggning, doftljus, en fläkt som skapar känslan av en svag bris, vattentuber med bubblor som rör sig, tyger som känns mjuka eller sträva eller fiberoptik som visar olika mönster på väggen.

När förskollärare i förskolan bemöter barn med Downs syndrom är Karlstadmodellen och teckenkommunikation några bra alternativ. I förskoleklass och i skolan kan de som undervisar fortsätta att arbeta efter samma modell men inrikta sig på läs- och skrivutveckling.

Hjälpmedel – intellektuella funktionsnedsättningar Lindrig, måttlig och grav:

Downs syndrom:

• AKK, GAAK, TAKK

• Karlstadmodellen

• teacch-metoden

• TAKK

• piktogram

• teacch-metoden.

• taktila hjälpmedel • sinnesstimulering.

DISKUTERA • FUNDERA PÅ I din framtida yrkesroll. Vad är viktigt att tänka på i mötet med personer med intellektuella funktionsnedsättningar?

Ge exempel på arbetssätt, förhållningssätt och bemötande.

102

Specialpedagogik_1.indb 102

2013-12-06 13:18

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan ha problem i det sociala samspelet och svårigheter när det gäller kommunikation, motorik, koncentration och inlärning. Tidiga insatser i förskola och under de första åren i grundskolan behövs för att förebygga och åtgärda problemen.

Till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hör

• • • • • • •

autism Aspergers syndrom adhd och add Tourettes syndrom språkstörningar dyslexi dyskalkyli.

En interaktiv skrivtavla kan vara ett bra alternativ för kommunikation och arbetsminnesträning, bland annat för personer med autism.

Arbetssätt – bemötande, förhållningssätt och metoder

Barn, ungdomar och vuxna med autism har en försenad talutveckling och en nedsatt förmåga när det gäller att kommunicera. Det innebär att de har svårt att förstå och tolka vad som sägs. I förskolan behöver barn med autism få lära sig teckenkommunikation för

2. Specialpedagogiska insatser

Specialpedagogik_1.indb 103

103

2013-12-06 13:18

Att spela in muntliga genomgångar eller föreläsningar på mobiltelefonen kan underlätta för personer som har svårt att koncentrera sig och lyssna. De kan också lägga in scheman och påminnelser med datum och tider så att de lättare kan hålla reda på vad som ska göras under en dag.

att utveckla en fungerande kommunikation. Bilder och seriesamtal kan vara till hjälp när personalen ska förklara och strukturera deras vardag. De flesta barn går i särskola och i träningsskola, och där använder man teacch-metoden i undervisningen. Även vuxna behöver få struktur i den dagliga verksamheten för olika aktiviteter och arbetsuppgifter.

Personer med Aspergers syndrom är beroende av struktur och rutiner för att planera sin vardag. De kan behöva träna på att passa tider, öva sig i socialt samspel och lära sig sociala regler. Då kan sociala berättelser vara till hjälp. Personer med Aspergers syndrom mår bra av att göra samma saker vid samma tid varje dag. Förändringar och nya saker kan skapa oro och frustration. Vid en förändring kan det vara bra att i god tid förbereda en person med Aspergers syndrom på vad som ska hända, till exempel när hon eller han ska börja och sluta en lektion eller byta skola eller arbetsplats.

Personer med adhd, add och Tourettes syndrom behöver också struktur och rutiner i sin vardag. De kan vara hjälpta av att använda tidshjälpmedel för att träna uthållighet och koncentration. Belöningssystem är en metod som kan bidra till att bryta negativa beteenden och uppmuntra det som fungerar. Elever med Tourettes syndrom kan behöva en plats att gå till när de börjar använda olika ljud, svordomar och fula ord, så kallade tics som kan vara svåra att hantera i exempelvis ett klassrum. Ett sätt att lösa detta är att förskolläraren eller läraren väljer ut en plats eller ett rum som eleverna kan gå till när symtomen tar över.

Elever med dyslexi har stor hjälp av en dator med rättstavningsprogram, talsyntes, taligenkänningsprogram och talböcker. Pedagogen kan stödja eleven på flera sätt, till exempel genom att ha muntliga förhör vid prov och låta

104

Specialpedagogik_1.indb 104

2013-12-06 13:18

eleverna spela in muntliga genomgångar och föreläsningar på exempelvis en mobiltelefon.

Dyskalkyli innebär bland annat att en person har problem med arbetsminnet. Det finns olika datorprogram med övningar som ger matematiska färdigheter och som tränar arbetsminnet.

Specialpedagogen eller specialläraren kan ge läraren tips på olika material som kan underlätta inlärningen, till exempel ”lathundar” med omvandlingstabeller i matematik.

Hjälpmedel – neuropsykiatriska funktionsnedsättningar autism:

adhd:

Tourettes syndrom:

• AKK, GAKK, TAKK

• teacch-metoden

• teacch-metoden

• piktogram

• tidshjälpmedel

• tidshjälpmedel

• teacch-metoden

• tankekarta

• tankekarta

• seriesamtal

• lösningsinriktad pedagogik

• lösningsinriktad pedagogik

• taktil stimulering

• belöningssystem

• belöningssystem.

• sinnesstimulering.

• arbetsminnesträningsprogram. dyslexi:

Aspergers syndrom

add:

• rättstavningsprogram

• teacch-metoden

• teacch-metoden

• talsyntes

• sociala berättelser

• tankekarta

• taligenkänningsprogram

• tankekarta.

• belöningssystem.

• talböcker. dyskalkyli: arbetsminnesträningsprogram.

DISKUTERA • FUNDERA PÅ I din framtida yrkesroll. Vad är viktigt att tänka på i mötet med personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar?

Ge exempel på arbetssätt, förhållningssätt och bemötande.

2. Specialpedagogiska insatser

Specialpedagogik_1.indb 105

105

2013-12-06 13:18

Barn som lever med föräldrar som har psykisk ohälsa, en psykisk störning eller psykisk sjukdom kan behöva en trygg famn där de kan få tröst och uppleva lugn och ro.

Psykiska funktionsnedsättningar När någon i en familj drabbas av psykisk ohälsa, en psykisk störning eller en psykisk sjukdom påverkar det alla i familjen. Hos barn kan det visa sig i en socioemotionell problematik i förskola och skola.

Barnen kan känna oro, rädsla och ängslan över vad som händer hemma när någon förälder inte mår bra. Oron för att föräldern ska skada dem eller sig själv kan uppta deras tankar. De kan också känna rädsla över att föräldern ska komma till förskolan eller skolan.

Otrygga barn kan agera aggressivt, sakna medkänsla eller dra sig tillbaka och vara passiva.

Till psykiska funktionsnedsättningar hör

• • • • • • • • •

självskadebeteende ätstörningar övervikt ångest depression posttraumatisk stress tvångssyndrom psykoser schizofreni

106

Specialpedagogik_1.indb 106

2013-12-06 13:18

• • •

bipolär sjukdom – manodepressiv sjukdom borderline personlighetsstörning psykopati.

Arbetssätt – förhållningssätt, bemötande och metoder

Barn som lever i en dysfunktionell familj där någon förälder har psykisk ohälsa, en psykisk störning eller en psykisk sjukdom kan ha svårt att koncentrera sig på det som händer i förskolan eller i skolans arbete. Barn som växer upp under sådana förhållanden kan uppleva att förskolan och skolan är en fristad, det vill säga en trygg och säker miljö att vistas i.

I förskolan och skolan kan det ha stor betydelse för ett barn om förskollärare eller lärare kan bygga upp en trygg relation med barnet – en vuxen som ser och bekräftar, en famn som tröstar eller ett knä att krypa upp i när barnet känner sig ledsen. Det är också viktigt med en tydlig struktur över vad som kommer att hända dag för dag och under hela veckan.

Föräldrar med psykisk ohälsa, en psykisk störning eller psykisk sjukdom kan ha problem med att sätta gränser för barnet, och det

Utagerande och aggressiva barn kan med hjälp av struktur och tydliga regler bryta negativa beteenden.

2. Specialpedagogiska insatser

Specialpedagogik_1.indb 107

107

2013-12-06 13:18

blir barnet själv som får ta över ansvaret. De barn som agerar aggressivt behöver en tydlig struktur och tydliga regler när de är i förskolan eller i skolan. Att använda belöningssystem för att bekräfta ett barn är ett bra sätt att bryta ett aggressivt beteende eller öka barnets självförtroende och självkänsla.

Ett annat förhållningssätt är att ge barnet val av konsekvenser för sitt handlande, till exempel i en konflikt med en kamrat. Då kan barnet få välja mellan att säga förlåt och bli vän med sin kamrat eller lämna platsen där konflikten inträffat. En annan metod kan vara att använda sig av seriesamtal eller samtal för att förtydliga konsekvenserna av vad som händer när man blir aggressiv, rädd, orolig eller ledsen.

Stöd till barn och ungdomar som har föräldrar med psykiska funktionsnedsättningar Socioemotionell problematik: • trygghet • struktur • tydliga regler • belöningssystem • lösningsinriktad pedagogik • seriesamtal • samtal.

DISKUTERA • FUNDERA PÅ I din framtida yrkesroll. Vad är viktigt att tänka på i mötet med personer med psykiska funktionsnedsättningar? Ge exempel på arbetssätt, förhållningssätt och bemötande.

108

Specialpedagogik_1.indb 108

2013-12-06 13:18

SAM M A N FAT T N I N G •

Specialpedagogiska insatser handlar om specialpedagogens och speciallärarens roll, förhållningssätt och bemötande samt metoder och hjälpmedel.

•

Specialpedagogen och speciallärarens uppdrag är att hjälpa och stödja elever i behov av särskilt stöd.

•

En specialpedagog arbetar utifrån ett inkluderande synsätt vilket innebär att se och ta tillvara på elevernas starka sidor samt att ge stöd till elever i klassrummet. Ibland kan specialpedagogen också undervisa elever i en mindre grupp under en kortare period.

•

Speciallärarens uppgift är att hjälpa elever i behov av stöd i något av kärnämnena svenska, engelska och matematik. Specialläraren kan undervisa elever från olika klasser i en mindre grupp.

•

Förhållningssätt och bemötande är viktiga faktorer när det gäller människor i behov av stöd inom barnomsorg, skola, socialtjänst, vård och omsorg. Det gäller bland annat att motivera barn, ungdomar och vuxna så att de känner att de lyckas och att stärka deras självförtroende och självkänsla.

•

Ett specialpedagogiskt förhållningssätt handlar om att ge stöd och använda olika metoder och hjälpmedel som är anpassade för elever i behov av särskilt stöd. I bemötandet bör man utgå ifrån var eleverna befinner sig i sin utveckling och ge dem möjligheter till att utvecklas i sin egen takt.

•

På en barnavårdscentral finns det ett team där sköterskor, läkare, psykolog, specialpedagog, barnmorska, logoped och personal från socialtjänsten kan ingå. Teamet har som uppdrag att arbeta förebyggande tillsammans med föräldrar och barn och med tidiga insatser under graviditeten.

•

I skolformer på grundskole- och gymnasienivå ska det finnas en elevhälsa. Elevhälsan ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande.

Det innebär att skolan ska se till att skapa miljöer som stödjer elevernas lärande, utveckling och hälsa. I skolans elevhälsoteam ingår exempelvis rektor, specialpedagog, speciallärare med specialpedagogisk kompetens lärare, sköterska, läkare och psykolog.

FORTS.

2. Specialpedagogiska insatser

Specialpedagogik_1.indb 109

109

2013-12-06 13:18

•

Barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar har rätt att få specialpedagogiskt stöd utifrån sina individuella behov även om de inte har fått en diagnos. Personalen ska se till att anpassa miljö och metoder så att personer med funktionsnedsättningar blir så självständiga att de klarar av sin vardag i förskola, i skola, i hemmet och på fritiden.

•

Enligt Hälso- och sjukvårdslagen och andra lagar och förordningar har människor med funktionsnedsättningar rätt till olika former av hjälpmedel. Efter en bedömning av en specialist kan ett hjälpmedel provas ut.

•

Personal som arbetar med människor som har olika funktionsnedsättningar behöver anpassa förhållningssätt, bemötande och metoder efter varje individs behov.

INS T U D E R I N G S F R Å GO R 1. Vad innebär specialpedagogiska insatser?

2. Beskriv specialpedagogens och speciallärarens roll. Vilka likheter och skillnader finns?

3. Hur arbetar de olika professionerna i ett BVC-team?

4. Vad är elevhälsoteamets uppdrag?

5. Vilka verksamheter kan elevhälsan samverka med?

6. Vad innebär ett professionellt förhållningssätt och bemötande?

7. Vilka strategier kan personal i barnomsorg, skolverksamhet och verksamheter inom vård och omsorg ha för att öka motivationen hos personer med en funktionsnedsättning?

8. Nämn några metoder som ger specialpedagogiskt stöd till elever i behov av särskilt stöd?

9. Vad är en hjälpmedelscentral?

10. Ge exempel på hjälpmedel som hör till följande grupper, vem som kan använda dem och hur: – kognitiva hjälpmedel FORTS.

110

Specialpedagogik_1.indb 110

2013-12-06 13:18

– taktila hjälpmedel – informationsteknik – alternativa kommunikationshjälpmedel.

11. Välj en fysisk, intellektuell, neuropsykiatrisk eller psykisk funktionsnedsättning. Beskriv hur ett specialpedagogiskt stöd kan se ut när det gäller förhållningssätt, bemötande och metoder för just den funktionsnedsättning du har valt.

UPP G I F T E R 1. Arbeta i par. Bjud in specialpedagogen och specialläraren på er skola för en intervju. Ställ frågor om deras uppdrag och hur de arbetar. Vilka likheter och skillnader finns i deras sätt att arbeta?

2. Arbeta i grupp. Bjud in skolans elevhälsoteam och ställ frågor om hur de arbetar. Utgå från elevhälsans uppdrag som finns på Skolverkets webbplats när ni gör frågor. Ställ samman era svar och se om de överensstämmer med uppdraget.

3. Arbeta i grupp. Tillbaka till Goran. Vilka praktiska material tycker ni skulle underlätta inlärningen i matematik för Goran? Gör några egna sådana material och ordna sedan en utställning i klassen.

2. Specialpedagogiska insatser

Specialpedagogik_1.indb 111

111

2013-12-06 13:18

IRÉNE LARSSON

• Vad innebär ett specialpedagogiskt förhållningssätt och bemötande?

• Hur kan personal i förskola, skola, vård och omsorg möta människor i behov av stöd?

• Hur kan man med specialpedagogiska insatser skapa förutsättningar för lärande och utveckling?

Boken vänder sig till elever på Barn- och fritidsprogrammet och Vårdoch omsorgsprogrammet och fungerar som ett verktyg för specialpedagoger, speciallärare, förskollärare och lärare och för personal inom vård och omsorg. Den kan också användas som inspirationsmaterial för personal som arbetar med människor i behov av stöd.

IRÉNE LARSSON

Specialpedagogik 1 innehåller bland annat en genomgång av – funktionsnedsättningar – förhållningssätt och bemötande – hjälpmedel och stödinsatser – specialpedagogiska perspektiv.

Specialpedagogik 1

Specialpedagogik 1

Specialpedagogik 1 har en tydlig koppling till kursplanen för kursen Specialpedagogik 1 med ett kapitel för varje punkt i det centrala innehållet. Fallbeskrivningar, diskussionsfrågor, uppgifter och instuderingsfrågor gör att du som läsare själv kan vara aktiv i ditt lärande.

Specialpedagogik 1

Iréne Larsson, specialpedagog, förskollärare och lärare på Barn- och fritidsprogrammet.

IRÉNE LARSSON ISBN: 978-91-40-68213-0

9 789140 682130

Specialped_Omslag.indd 1

2013-12-09 09:03