9789172991699

Stefan Casta

Bo Mossberg

blomsterexpedition

Opal

a2

a3

a4

STEFAN CASTA

BO MOSSBERG

SOFIS

Jag

blomsterexpedition a arn g da a? ela garn h gör i ha a n r o e m o m a l ar v d b r ut u nd r ä d r är det som hände d a v

Opal 1

Följ med på Sofis blomsterexpedition Myran Sofi har fått till uppgift att utforska blommornas okända vardagsliv. Vad har de för sig egentligen? Är det sant att flugor och skalbaggar och fjärilar hittar sin mat i blommorna? Och finns det verkligen blommor som fångar insekter? Ingen kan vara lämpligare att söka svaren på dessa svåra frågor än Sofi!

En hel dag skumpar jag omkring på en klöverhumla. Jag vill kunna se exakt vad som händer inuti blomman när humlan är där.

au gu s

i jun

juli

er

mb

pte

j

se

april rua ri

feb

ve

mb

er

er

Så här tänker jag märka ut blommornas han-delar och hon-delar.

Jag ska också anteckna var man kan hitta blommorna och om man får plocka dem.

oktober

no

mb ce de

rs ma

januari

Jag har hittat på ett smart sätt att minnas blomningstiden.

ma

ti

Jag förbereder mig ytterst noga inför expeditionen. På kvällarna sitter jag och läser i gamla floror och insektsböcker. Med hjälp av tips som jag får från olika håll gör jag en karta över tänkbara växtplatser. Jag hoppas att den stämmer!

Kom-ihåg-lista!

Förstoringsglas, kikare, ficklampa, flora & insektsbok, färgpennor, termos, mellanmål.

2

I förstoringsglaset ser jag hur humlans sugsnabel tränger ända ner till nektaren. Aha, det fastnar pollenkorn på humlan när den kommer emot ståndarna! Ståndarna är blommans han-del.

Så skumpar vi iväg till en ny klöverblomma. Nu händer visst samma sak igen. Den långa snabeln sticks ner för att tanka nektar. Men vänta … nu ser jag vad som hänt! Några pollenkorn som humlan hade med sig har fastnat överst på pistillen.

Pistillen är blommans hon-del.

Här kan jag i lugn och ro följa utvecklingen. Pollenkornen skickar visst ner var sin slang djupt ner i pistillen.

Slangarna når fram till var sitt fröämne. Där befruktas äggen. Nu kan frön bildas!

Pollenslang

Pollen Pistill Ståndare

Pollen Pistill

Nektar

Fröämne

Frågor som jag ska söka svar på 1. Det går rykten om att det kan finnas blommor som äter insekter! (Är det verkligen sant?)

2. Finns det en blomma som fångar bin i en gul sko? (Det tror jag inte!)

3. Ett litet bi tapetserar visst sitt bo med blad från en blomma. (Måste undersökas!)

4. Finns det blommor som är utslagna på natten? (Ta med ficklampa!)

5. Det lär finnas en mystisk blomma som inte har ett endaste grönt blad? (Kollas noga!)

Vill du hjälpa Sofi att finna svaren? Häng med ut på blomsterexpeditionen!

(Svaren finns på sidan 46.)

På sidan 47 hittar du ett register över hela expeditionen och på sidan 48 försöker Sofi förklara en del svåra ord.

3

KARTA ÖVER

SOFIS

Blåsippa 8

BLOMSTEREXPEDITION

Tussilago 6

Humleblomster 16

Gullviva 12 Vitsippa 10

Kabbleka14

Midsommarblomster 22

Västanhult

Gökärt 20

Hundkäx 18

Södergården

Brännässla 26 Guckusko 24

4

Norrgården

Vitplister 26

tjär kros Näc

Nattviol 28

Mjölkört 30

nen

Vit näckros 32

Tjärblomster 34

Backnejlika 34

Lilltorp

Rödklöver 36

Tallört 40 Prästkrage 38

Klövertorp

Sileshår 42 Tätört 42

Grästorp

Ängsgröe 44

Mörtviken

Stigen börjar vid tussilagon!

5

i j

ri

rua

feb

sti e mb ce

mb

r

januari

ve

Tussilagons blommor fungerar som små solfångare. I mitten av blommorna är det flera grader varmare än det är runt omkring.

Det gillar de vinterstela insekterna. Blommorna slår ut så fort snön har smält i en dikeskant. De är ofta det första vårtecknet, både för insekter och människor. Men så tidigt är nästan inga insekter vakna. Bara vindsflugorna! De kryper in i våra hus på hösten. Där sover de på torra, mörka ställen. När vårsolen värmer husväggarna vaknar flugorna och söker sig ut igen.

Vindsflugorna hämtar nektar i tussilagons varma blommor. När de kryper omkring i dem, hamnar pollen från hanblommor på honblommorna. Det är det som tussilagon vill, för då kan det bildas frön till nya blommor. När våren hunnit lite längre vaknar jordhumlor, sandbin och fjärilar som övervintrar utomhus. De flyger till tussilagon för att äta, och ser till så att ännu mer pollen hamnar på honblommorna.

I mitten av blomman sitter små hon- och hanblommor. Det är här som pollen och nektar finns. Och det är här som befruktningen sker.

Backsandbi

Mörk jordhumla

Efter blomningen sträcker blommorna på sig och blir dubbelt så höga. Nu är det dags för fröna att flyga iväg till nya dikeskanter.

6 6

oktober

no

de

värmer vårens första fluga

rs ma

er

mb

pte

se

april

Vindsfluga

gu au

juli

ma

jun

Tussilago

er

de

T

ta flyt n a l m o b mor också k tta k att än åste väl vara en himla ny tm Vårens skyltfönster Om man tittar lika nära på en blomma som insekterna gör, ser man att den består av olika små blommor (se förra sidan). Den yttersta ringen med ”solstrålar” kallas för skyltblommor. Deras uppgift är att locka på flugor, fjärilar, bin och humlor. För insekterna är tussilagon vårens första skyltfönster.

Sofis anteckningar: Finns i hela landet. Trivs i vägkanter, diken och på liknande ställen. Man får gärna plocka den, för den sprider sig lätt.

När blommorna är borta breder stora, gröna blad ut sig. De samlar näring till nästa års blommor. Bladen liknar hästhovar, och därför kallas tussilagon ofta för hästhov.

7

Blåsippa kan bli 700 år Blåsippan blommar på samma ställe, år efter år. När blommorna slår ut lyser hela skogen blå. Nästan samtidigt börjar fåglarna sjunga på allvar. Då vet man att våren har kommit.

Blåsippan sprider sig mycket långsamt. Det kan ta mer än tio år innan en ny planta börjar blomma. Men om den får vara ifred kan den bli flera hundra år. Blåsippor som började växa på 1300-talet kan fortfarande blomma i våra skogar! Blåsippan är en lite gammalmodig sippa.

Det ser man på bladen. De står kvar, gröna eller brungröna eller röda, året om. På det sättet samlar plantan näring. Vitsippan är modernare, den vissnar och sparar näringen i rötterna. Men blåsippan har ingen riktig rot utan bara en liten ”tuss” under marken. Därför måste blåsippans blad stå kvar i naturen året om.

Honungsbin samlar gärna blåsippspollen.

i j

oktober

ri

rua

mb

er

mb

feb

ve

ce

januari

no

de

rs

ma

er

mb

pte

se

april

8

gu au

jun

juli

ma

sti

Den humlelika svävflugan äter ofta pollen i blåsippor. Men någon nektar finns inte i blommorna.

er

Sofis anteckningar: Växer i skogar och lundar i södra Sverige. Den är fridlyst på många platser. Det betyder att man inte får plocka den.

Liftar med myror

Bladen står kvar året om.

M

Förstorat frö

När de blå kronbladen vissnat böjer sig blåsipporna mot marken. Då blir det lättare för myrorna att komma åt fröna. Myror gillar blåsippsfrön. Ja, egentligen bryr de sig nog inte om själva fröna. Men de älskar en liten fettkula som sitter fast på fröet. Myrorna bär hem frön i munnen. En del frön tappas längs myrstigen.

Och ibland är myrorna så sugna att de äter upp några fettkulor genast, och kastar bort fröna. På det sättet sprids blåsippan till nya växtplatser.

Fettkulan är blåsippans ”belöning” till myrorna.

De finns andra blommor som gör på samma sätt. Man har räknat ut att myrorna i en stack kan samla 40 000 blomfrön varje år. Så det är inte konstigt om det finns gott om blåsippor och andra blommor i närheten av en myrstack.

r är så flitiga kryp yro r fröna överallt, typ ide

spr

Fettkula

9

Va

v

n hete eten? g i l m e h r o ä s m r det lan d ä blommar den här p r a r fö

Häng med på myran SOFIS blomsterexpedition!

En sådan här blombok har du nog aldrig sett förut. Den berättar om blommornas okända vardagsliv. Blommor står inte bara still och blommar. De lever, de gör saker, de planerar.

Det händer hela tiden något spännande kring dem!

Det här är en rolig och inspirerande första flora. Den presenterar ett tjugotal vilda blommor och deras insekter – i så underbara bilder att man verkligen lär sig att känna igen dem.

Det är en bra början. Med tjugo växter och en nyväckt nyfikenhet på insekter kan man gå långt i naturen…

Stefan Casta och Bo Mossberg är två av vårt lands främsta naturskildrare. De har många böcker och fina utmärkelser bakom sig.

r faktiskt Tro ald re är ruskig rig jag h t e ar varit rädda e t at d t s ur ar fa med en skrädd

ISBN: 91-7299-169-0

Opal