omsl PULS Geo Världen 6an
07-11-06
23.02
Sida 1
Grundbok PULS
PULS
Nord- och Sydamerika, Oceanien och Antarktis. Världsdelarna beskrivs både allmänt och mer fördjupat genom några utvalda länder. Övriga kapitel i boken är: Vår jord, Naturtyper och Räcker jordens resurser? Till PULS Geografi Världen finns en arbetsbok med studieteknik och
Geografi – Världen
PULS Geografi Världen beskriver världsdelarna Afrika, Asien,
Geografi VÄRLDEN
uppgifter samt en lärarbok och ett kopieringsunderlag med kartor. PULS är Natur och Kulturs samplanerade läromedel i natur- och samhällsorienterande ämnen samt teknik för grundskolan.
I PULS 4–6 ingår följande grundböcker: PULS Geografi – Sverige, Europa, Världen
1– 3
PULS Biologi – Sverige, Människan, Världen PULS Samhällskunskap PULS Historia
4– 6
PULS Religion PULS Fysik och kemi PULS Teknik
grundskolans senare del
För mer information om PULS se www.nok.se/puls
Katarina Olsson • Ingrid Åsgård ISBN 978-91-27-62315-6
9 789127 623156
PULS
Innehåll Vår jord 4 Jorden och haven bildas 6 Plattorna rör sig 8 Vulkaner 10 Landskapet förändras 12 Inlandsisarna 14
KINA 60 Två jättelika byggnadsverk 62
OCEANIEN 64 Olika sätt att leva 66 AUSTRALIEN 68 Australiens urinvånare 70
NORDAMERIKA 72
Naturtyper 16 Tundran 18 Att leva på tundran 20 Skogen 22 Att leva i skogsområden 24 Grässlätter 26 Att leva på grässlätten 28 Öknen 30 Att leva i öknen 32 Havet 34 Havets botten 36 Havets naturtillgångar 38
Världen vi lever i 40 AFRIKA 42 En glest befolkad kontinent 44 SYDAFRIKA 46 TANZANIA 48 Nilen 50
ASIEN 52 Befolkningen ökar snabbt 54 SAUDIARABIEN 56 INDIEN 58
En världsdel med stora rikedomar 74 USA 76 MEXICO 78 Indianer och invandrare 80
SYDAMERIKA 82 Rika naturtillgångar 84 BRASILIEN 86 CHILE 88 Machu Picchu – den glömda staden 90
ANTARKTIS 92
Räcker jordens resurser? 94 Jordens befolkning 96 Vatten – vårt viktigaste livsmedel 98 Energi 100 Mat åt alla 102 Nyttoväxter 104 Nyttodjur 106 Att bo i en stad 108
Viktiga ord 110 Världens länder 114 Register 116
3
Vår jord Utifrån rymden ser jorden ut som ett litet klot där det mesta är blått. Det blå är haven. Jordklotet har också sex stora landmassor som kallas kontinenter. Vi bor på en kontinent som heter Eurasien. De andra kontinenterna är Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Australien och Antarktis. De gulaktiga områdena är öknar, och de gröna är skogar och odlade marker. I norr kan du se den stora, vita inlandsisen som täcker nästan hela Grönland och Nordpolen.
Följ med jorden runt! Tänk dig att du reser runt hela jorden, från norr till söder och från öster till väster. Då upptäcker du hur annorlunda det ser ut i olika delar av världen. Här och var breder stora slätter ut sig, och i andra områden ligger höga, taggiga berg. På satellitbilden här intill syns Alperna och Himalaya. Det är två väldiga bergskedjor som alltid har snö på topparna. Även klimatet varierar. Nära nordpolen är det exempelvis isande kallt, och mitt i Afrika är det mycket varmt. I en del trakter regnar det mycket, och på andra ställen kan det gå flera år mellan regnen. Djuren och växterna varierar också från plats till plats. En giraff, som är van vid Afrikas värme, skulle till exempel inte kunna leva i det iskalla klimatet vid nordpolen.
4
Bilden är registrerad av vädersatelliter, som rör sig i en bana cirka 820 kilometer ovanför jorden.
Nordpolen
n Grö
lan
d
Atlanten Eurasien – kontinent med världsdelarna Europa och Asien Alperna Himalaya – världens största bergskedja
Afrika – kontinent och världsdel Indiska oceanen
5
Jorden och haven bildas Det har gått nästan fem miljarder år sedan jorden bildades. Haven kom till för ungefär fyra miljarder år sedan.
1. 1 I början var jorden ett glödande klot. 2 Efter många miljoner år började jordklotet sakta svalna. När 2. temperaturen sjönk stelnade det yttersta skiktet, och runt hela jorden bildades ett tunt, hårt skal som kallas jordskorpan. Inuti jorden var det fortfarande mycket hett, och överallt fanns det vulkaner som sprutade ut het vattenånga. Jordklotet bombarderades också av kometer, som var fulla av smutsig is. När kometerna träffade jorden exploderade de och omvandlades till vattenånga. .3 Det gick ytterligare många miljoner år, och under tiden svalnade jorden mer och mer. Då kyldes vattenångan av, så att det bildades stora moln. Sedan började det att regna. Det kom väldiga mängder regn ur molnen, och det fortsatte att regna i miljontals år. 4 I jordskorpan fanns stora fördjupningar som sakta fylldes med vatten, och efter några hundra miljoner år hade det bildats stora hav.
2
1
6
3
4
Kontinenterna uppstår
ka eri m rda No
För flera miljarder år sedan sprack jordskorpan sönder. Då bildades enorma plattor, som sakta glider omkring på det heta, mjuka underlaget. Så småningom gled alla landmassorna ihop, så att det bildades en enda jättestor kontinent. Men jättekontinenten sprack i mindre bitar, och till sist uppstod de kontinenter som vi lever på i dag. Om du tittar på en karta, ser du att kontinenterna liknar stora pusselbitar. Det beror förstås på att de en gång i tiden satt ihop.
Eurasien
Afrika ika er m da Sy
Au stra An tark lien tis
För ca 250 miljoner år sedan.
Nordamerika Eurasien
Sy
Afrika m er ika
da
Havets vatten
Indien Australien
Antarktis
Det finns väldigt mycket vatten i haven. Tänk dig att jordklotet var alldeles slätt, utan berg och dalar, och att allt var täckt av vatten. Då skulle vattnet nå nästan tre kilometer upp över jordytan.
För ca 180 miljoner år sedan.
rika me a rd No
Eurasien
ika er m da Sy
Afrika
Indien
Australien Antarktis
För ca 65 miljoner år sedan.
Nordamerika
Eurasien Afrika
Sydamerika
Australien
Antarktis Jordens sex kontinenter som de ser ut i dag.
7
Plattorna rör sig Inuti jorden är det fortfarande mycket varmt, och heta strömmar rör sig upp mot jordskorpan med en väldig kraft. Strömmarna drar med sig jordytans plattor, så att de rör sig åt olika håll. I skarven mellan plattorna blir det ofta jordbävningar och vulkanutbrott. Och om plattorna krockar, kan jordskorpan tryckas ihop och veckas till berg. Krafterna i jordens inre förändrar alltså jordytan väldigt mycket, men oftast går det oerhört långsamt.
När plattorna glider längs med varandra I en del områden glider två plattor fram tätt intill varandra, fast åt olika håll. Då kan det hända att de hakar i varandra och fastnar. Eftersom de ändå fortsätter att dra åt var sitt håll, spricker jordskorpan och marken börjar skaka – en jordbävning har inträffat. Ett sådant område finns i Kalifornien på Nordamerikas västkust.
o rr a p olc
Jordytan är söndersprucken i ett antal mycket stora plattor. Kartan visar de största plattorna och åt vilket håll de rör sig. I skarven mellan två plattor brukar det vara jordbävningar och vulkanutbrott.
ir k e l n
Island
Eurasiska plattan Nordamerikanska plattan N o rr a v ä n d
Himalaya
kr ets e n
Stillahavsplattan
Afrikanska plattan
Stillahavsplattan Ekvatorn
a
rn
de
An
Sydamerikanska plattan
S ö d r a v ä n d kre
Indisk-australiska plattan
ts e n
S ö dra p
8
o l c ir k e l n
Antarktiska plattan
Plattorna glider isär
Jordbävningsområde
Plattorna krockar
Vulkaner
Plattornas rörelseriktning
När plattorna krockar I områden där plattor krockar är det mycket vanligt med kraftiga jordbävningar och vulkanutbrott. Det är också när plattor kolliderar som stora bergskedjor bildas. När plattorna sakta pressas mot varandra, trycks nämligen jordskorpan ihop och lägger sig i väldiga veck. För omkring 50 miljoner år sedan stötte till exempel Asien ihop med den platta som Indien ligger på. Det ledde till att jordens högsta bergskedja, Himalaya, skapades. Ungefär samtidigt krockade Europa med den platta som Italien ligger på, och då uppstod bergskedjan Alperna.
När plattorna glider isär I en del områden, särskilt på havsbottnar, rör sig plattorna bort ifrån varandra. I skarven mellan plattorna uppstår en stor spricka, där het magma från jordens inre kan välla upp. När den glödheta massan flyter ut över jordytan kallas den lava. Ny lava rinner ut och lägger sig ovanpå den gamla. Lagren av lava stelnar och blir allt högre. Med tiden bildar de en lång bergskedja på havsbotten. Så har den långa bergskedjan Mittatlantiska ryggen kommit till. En del av dess toppar sticker upp ovanför havsytan som öar, till exempel Azorerna, Sankt Helena och Island.
Längs Nordamerikas västkust sträcker sig San Andreasförkastningen. Det är en 1 200 kilometer lång spricka i berggrunden mellan Stillahavsplattan och Nordamerikanska plattan.
Forskare och ormar varnar för jordskalv En del djur känner på sig när ett jordskalv ska komma. De uppfattar antagligen skakningarna i jorden långt innan vi människor gör det. Ormar kryper till exempel ut ur sina hålor strax före en jordbävning, och även fåglar, elefanter och andra djur blir oroliga.
9
Vulkaner En vulkan är ett berg som har bildats av att lava runnit ut och stelnat. De flesta vulkaner ligger i skarven mellan två plattor. Runt om i världen finns det över 600 vulkaner, som då och då får utbrott. Vid ett vulkanutbrott rinner den heta lavan ut ur kratern, det vill säga öppningen i vulkanens topp. Sedan flyter lavan nedför bergets sidor och stora moln av vattenånga, giftiga gaser och aska sprider sig i atmosfären. Även stenar och stenblock kan kastas ut ur kratern med våldsam kraft.
gasmoln
aska och sten
lava
gammal lavagång Vulkaner spyr ut giftmoln med gaser och aska.
Lager på lager av lava bygger upp vulkanens sidor.
10 flytande magma
Bönderna på Madagaskar odlar på sluttningarna av en gammal vulkan.
Efter ett vulkanutbrott på ön Montserrat i Västindien är hela landskapet täckt av aska och sten.
Både farliga och nyttiga Ett vulkanutbrott kan komma mycket hastigt och överraskande. Då har det hänt att människor, djur och hus har begravts i lava och aska och att städer och byar har utplånats. Men vulkaner kan också vara till nytta, och därför bosätter sig många i deras närhet. Så småningom nöter nämligen vind och regn ner lavan, som täcker bergets sidor. Lavan delas då sönder och förvandlas till bördig jord, som är bra för odling. Dessutom kan man använda värmen från marken för att värma upp bostäderna. 11
Landskapet förändras Landskapet förändras hela tiden, fast oftast sker det så långsamt att vi ingenting märker. Under miljontals år bryts berget ner och smulas sönder till grus, sand och lera. Sedan transporteras alltsammans bort, till exempel av rinnande vatten, och hamnar på botten av dalgångar, sjöar och hav. Under transporten nöter sanden och gruset på underlaget. Mycket av det som vi kallar jord har faktiskt varit berg en gång i tiden.
Vittring När berget spricker och delas sönder i småbitar, säger man att det vittrar. Det inträffar exempelvis när berget värms av starkt solsken på dagen och sedan kyls av under natten när det är kallt. Samma sak händer om du eldar på en berghäll och sedan släcker elden med kallt vatten. Berg kan också vittra därför att det utsätts för sura, frätande ämnen. Surt regnvatten kan till exempel fräta på berget så att det bildas grottor, särskilt om berget består av kalksten. Den mest kända kalkstensgrottan i Sverige är Lummelundagrottan på Gotland.
I Atacamaöknen i Chile finns klippor som vittrar sönder av hetta och kyla.
raukar
canyon
sandstrand
12
delta
Nötning – transport – avlagring Varje dag river rinnande vatten, vågor, vind och is med sig grus, stenar och sand som har vittrat loss. Samtidigt utsätts marken för nötning. Allt detta kallas erosion. När rinnande vatten nöter på omgivningen blir det fåror i marken som kan förvandlas till djupa dalar, canyons. I början av floden rinner vattnet snabbt. Då nöter det på flodbotten, så att det bildas en djup, v-formad dal. På sin väg mot havet för floderna med sig sand, grus och annat söndervittrat material. I platta områden, där vattnet rinner långsammare, sjunker en del av materialet och hamnar på flodens botten. Man säger att det avlagras. Resten följer med till flodmynningen. Där lägger det sig i lager på lager på havsbotten. Ibland blir lagren så höga att vattnet måste rinna åt olika håll. Då uppstår ett delta där floden rinner ut i havet. Havsvågorna för med sig mängder av sand, som sedan avlagras längs kusterna så att det blir fina sandstränder. På en del ställen slår vågorna så hårt mot klipporna, att delar av berget nöts bort. Då kan det bildas grottor och raukar. I öknen för vinden med sig sand som nöter på berget, så att det får konstiga former. Den här sortens berg, som kallas mesaberg, har formats av både vatten och vind. När sanden avlagras bildas sanddyner.
v-dal
mesaberg sanddyner
sanddyner
13
omsl PULS Geo Världen 6an
07-11-06
23.02
Sida 1
Grundbok PULS
PULS
Nord- och Sydamerika, Oceanien och Antarktis. Världsdelarna beskrivs både allmänt och mer fördjupat genom några utvalda länder. Övriga kapitel i boken är: Vår jord, Naturtyper och Räcker jordens resurser? Till PULS Geografi Världen finns en arbetsbok med studieteknik och
Geografi – Världen
PULS Geografi Världen beskriver världsdelarna Afrika, Asien,
Geografi VÄRLDEN
uppgifter samt en lärarbok och ett kopieringsunderlag med kartor. PULS är Natur och Kulturs samplanerade läromedel i natur- och samhällsorienterande ämnen samt teknik för grundskolan.
I PULS 4–6 ingår följande grundböcker: PULS Geografi – Sverige, Europa, Världen
1– 3
PULS Biologi – Sverige, Människan, Världen PULS Samhällskunskap PULS Historia
4– 6
PULS Religion PULS Fysik och kemi PULS Teknik
grundskolans senare del
För mer information om PULS se www.nok.se/puls
Katarina Olsson • Ingrid Åsgård ISBN 978-91-27-62315-6
9 789127 623156
PULS