__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

6 mm

Om rättssociologi Om rättssociologi introducerar ett innovativt tankesätt som bygger på att rättssociologi utgår från fyra dimensioner: • kodifierad statsrätt • sociala normer • rättslig praxis • social praxis. Samtliga kapitel knyter an till och placeras inom dessa fyra dimen­ sioner. Med kunskap om dimensionerna och deras samspel kan studenten själv ställa rätt frågor i ämnet rättssociologi, och därmed även besvara frågorna på ett bra sätt. Det här är alltså mer än en bok – det är ett verktyg. Om rättssociologi kan användas under flera år på utbildningen, även om den är en grundbok.

Matthias Baier Måns Svensson Ida Nafstad | Om rättssociologi

Matthias Baier, Måns Svensson och Ida Nafstad är verksamma som lärare vid Rättssociologiska institutionen i Lund. Matthias är docent i rättssociologi, jurist och prefekt på institutionen. Måns är docent i rättssociologi. Ida är forskare och även doktor i kriminologi.

Om rättssociologi

Om rättssociologi är den första svenska läroboken i rättssociologi på länge och mycket efterlängtad av både lärare och studenter. Den riktar sig i första hand till studenter inom rättssociologi. Tack vare sin karaktär som introduktion till ämnet är den även mycket användbar för studenter som kommer i kontakt med rättssociologi, till exempel inom sociologi, kriminologi, socialt arbete och juridik.

Art.nr 39417

Matthias Baier Måns Svensson Ida Nafstad

studentlitteratur.se

978-91-44-11616-7_01-cover.indd Alla sidor

2018-07-17 12:16


Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39417 ISBN 978-91-44-11616-7 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2018 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock.com Printed by Eurographic Group, 2018

39417_Baier-mfl_Rattssociologi.indd 2

2018-07-17 14:19


INNEHÅLL

Förord 7

1  Om undran inför rätten  9 Inledning 9 Rättssociologins tema  11 Rättssociologins byggstenar  13 Rättssociologins frågor  15 Rättssociologins kunskapsintressen  21 2  Rätten som formell ordning  23 Den formella och den levande rätten  23 Den svenska rättstraditionen  25 Lagstiftningsprocessen i dess samhälleliga sammanhang  26 Den formella lagstiftningsprocessens olika moment  28 Lagtolkning – att fastställa den formella rättsordningens innehåll  31 Andra rättskällor  32 Hierarkier inom svensk rätt  33 Indelning av lagar i olika rättsområden  35 Att våga närma sig rätten som formell ordning  36 3  Rättens effekter  39 Introduktion 39 En effektmodell (rätten, effektivitet, effekt)  43 ©  F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

39417_Baier-mfl_Rattssociologi.indd 3

3

2018-07-17 14:19


Innehåll

Rättens tre dimensioner  46 Civilrättens natur  47 Straffrättens natur  48 Den offentliga rättens natur  50 Rättens inre organisering (vem-, vad-, hur-regler)  51 Vad-regler 51 Vem-regler 52 Hur-regler 53 Rättens effekter – steg (I)  54 Rättens effekter – steg (II)  56 Domstolar 57 Myndigheter 57 Ramlagar 58 Samverkan mellan myndigheter  58 Resurser 59 Rättens effekter – steg (III)  60 Civilrätt 60 Straffrätt 61 Offentlig rätt  62 4  Rättslig och social förändring  65 Vad påverkar vad?  65 En klassisk frågeställning  66 Att studera normsystems utveckling och påverkan på varandra  68 Politikens roll  69 Normers utbredning  70 Rätten påverkar samhället  71 (I) Det instrumentella perspektivet  72 (II) Det normativa perspektivet  74 (III) Det expressiva perspektivet  76 Styrningens möjligheter  77 Samhället påverkar rätten  78 Ny teknik och globalisering minskar rättens möjligheter att påverka samhället 80

4

39417_Baier-mfl_Rattssociologi.indd 4

©  F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

2018-07-17 14:19


Innehåll

5  Vardagslivets rätt  83 Rätt utanför domstolar och institutioner  83 Vad är vardagslivets rätt?  84 Levande rätt  86 Levande rätt i samtida rättssociologisk forskning  87 Levande rätt och kodifiering  88 The gap problem  89 Nya varianter av the gap problem  90 Rättspluralism 91 Forum shopping och tillgång till rätten  92 Rättspluralism finns överallt  93 Globalisering och rättspluralism  93 Vad är det rättsliga i rättspluralism?  94 Normer och normativitet  96 Definitioner av normer  96 Normativitet 97 Avslutning: Rättssociologi som normativ komplexitet 99 Litteratur 101

©  F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

39417_Baier-mfl_Rattssociologi.indd 5

5

2018-07-17 14:19


39417_Baier-mfl_Rattssociologi.indd 6

2018-07-17 14:19


FÖRORD

Du håller nu i en lärobok i rättssociologi. Det är den första svenska läro­ boken i rättssociologi på länge vilket innebär att den är mycket efterlängtad både av oss lärare och av studenter. Vi är mycket glada över att den nu finns. Boken tillkom som en del i ett projekt om kvalitet i utbildningen. Att inte kunna undervisa med hjälp av en egen lärobok såg vi som ett kvalitetsproblem. Men resan från ett uttalat behov till en färdig lärobok är lång. Ambitionen att den skulle skrivas gemensamt av så många som möjligt var bra, men den ambitionen gör också att det tar tid. Just nu håller du i den första upplagan. Den kommer inte att säga något om ämnets historiska utveckling. Den kommer heller inte att på ett utförligt sätt redogöra för alla andra tankar om rättssociologi som funnits under åren. Ambitionen är i stället att berätta om de fyra delar som rättssociologin utgår från enligt oss. Med kunskap om dessa delar ska studenten själv kunna ställa frågor i ämnet rättssociologi. På det sättet är boken mer av ett verktyg än en uppslagsbok. Den är en bok som är tänkt att kunna användas under flera år av utbildningen, även om den är en grundbok. För att den ska vara användbar som verktyg kommer vi också att berätta om vilka frågor vi själva brukar ställa när vi forskar i rättssociologi. Därför har vi utvecklat en uppsättning frågor som följer av de fyra delarna. Till dessa frågor har vi också lagt fyra vetenskapliga förhållningssätt som ytterligare kan hjälpa studenten i att ställa egna väldefinierade frågor och därmed också kunna besvara dem på ett bra sätt. Därmed kan vi säga att boken inte ger så många faktabaserade svar, men däremot många välgrundade frågor. Boken är därför tänkt att kompletteras av lärares och forskares egna på djupet-berättelser, eller av forskarrapporter eller vetenskapliga artiklar.

©  F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

39417_Baier-mfl_Rattssociologi.indd 7

7

2018-07-17 14:19


Förord

Boken är upplagd på det sättet att den inleds med en ganska enkel beskrivning av vad rättssociologi är. Det viktiga är då att förstå vad ämnet handlar om. Sedan följer i kapitel 2 en mycket kort och enkel beskrivning av vad rätten är. Denna beskrivning måste kompletteras av andra böcker eftersom syftet endast är att ge en idé om vad för objekt rättssociologi studerar. Texten blir sedan något mer komplicerad då effekterna av rätten kommer upp i tredje kapitlet. I kapitel 4 och 5 presenteras den sociologiska dimensionen och komplexiteten ökar då också. Anledningen är att rättssociologi faktiskt är alla de dimensioner som följer av kapitlen. Boken börjar enkelt, men slutar mer komplicerat – så är det tänkt. Lund i juni 2018 Matthias Baier Måns Svensson Ida Nafstad

8

39417_Baier-mfl_Rattssociologi.indd 8

©  F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

2018-07-17 14:19


KAPITEL 1

Om undran inför rätten

Inledning Den kända sociologen Johan Asplund skrev en omtyckt och fin bok som heter Om undran inför samhället. Genom att låna denna titel försöker vi berätta vad rättssociologi är. Under den tid då ämnet rättssociologi funnits kan vi säga att gemensamt för forskare inom rättssociologi är att de har undrat över rätten på olika sätt. Undran kan ha drivits både av nyfikenhet och kritik. Under den period då samhällsvetenskap etablerade sig var det knappast möjligt att inte ställa frågor om de stora strukturerna i samhället – religion, ekonomi, rätt. De stora samhällsvetarna Max Weber och Émile Durkheim, men även Eugen Ehrlich och Georges Gurvich undrade alldeles särskilt över rätten och dess roll i samhället. Som en parentes – undrar då inte jurister över rätten? Jo, de gör det på sitt sätt. Jurister undrar över hur rättens innehåll ser ut, hur olika regler hänger ihop med varandra, vad regler betyder, hur deras inre konstruktion ser ut, och hur de ska tillämpas. Inom rättsvetenskapen i bred mening finns också ämnen som allmän rättslära, rättsteori, rättsfilosofi, kritisk rättsteori och genusrättsvetenskap, som alla ställer lite andra frågor än jurister. Rättshistoria undrar över hur rätten såg ut förr och jämförande rätt undrar över hur rättsliga institutioner i andra länder eller i andra rättsordningar ser ut, fungerar och löser problem. Men inom rättssociologin undrar vi över rätten på många och på andra sätt än de juridiska. Denna skillnad i perspektiv brukar ofta beskrivas som kunskap i rätten respektive kunskap om rätten – ett inifrånperspektiv respektive ett utifrånperspektiv. Uppdelningen är mycket förenklad och utgår från att det finns en gräns mellan de två perspektiven. Ett exempel på en

©  F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

39417_Baier-mfl_Rattssociologi.indd 9

9

2018-07-17 14:19


1  Om undran inför rätten

undran utifrån är var rätten kommer ifrån och vart den är på väg, det vill säga hur rättens utvecklingslinjer ser ut. Vi undrar över vilka som har inflytande över rätten och vilka som inte har det, alltså över makten över rätten. Vi undrar över vad som händer när rätten skapas och används det vill säga rättens effekter och konsekvenser. Vi undrar över om rätten alltid är en lämplig regleringsform eller om andra former är mer lämpade – rättslig design. Vi undrar över om hur rätten accepteras av människor – rättens legitimitet – och vi undrar över om inte rätten är beroende av eller till och med står i opposition till andra, sociala normer, ett normperspektiv. Men hur ser yngre forskare på rättssociologiska institutionen i Lund på rättssociologi? Hildur Fjola Antonsdottir undrar om det finns andra metoder än straff som kan ha en reparativ effekt avseende våld i nära relationer. Peter Bergwall undrar över vilka regler vi använder för så kallad e-hälsa (doktor på nätet). Cansu Bostan undrar över vem som bestämmer över de döda – begravningar och olika ritualer omkring döden. Magnus Eriksson undrar över hur digitalisering av stadsrummet, exempelvis självstyrande bilar, förändrar rätten. Martin Joorman vill veta hur migra­ tionsöverdomstolen fattar beslut om utvisning som inte bara följer lagen utan som också uppfattas som legitima. Marie Leth-Espensen vill veta hur djurs rättigheter behandlas av olika myndigheter och inom sociala rörelser. Mikael Lundholm och Davor Vuleta intresserar sig för vilka grupper som har stora skulder hos kronofogden och vilka slutsatser det går att dra av den kunskapen. Staffan Michelson vill ta reda på om inte civilrätten erbjuder ett bra sätt att uppnå hållbar utveckling. Nicolas Serrano vill ta reda på hur människor i Bogotá förhåller sig till och ser på polisen i staden. Slutligen vill John Woodlock veta hur flygets risksystem är uppbyggt, organiserat och reglerat. Detta är alldeles färska exempel på undringar doktorander i rätts­ sociologi har över rätten. Det finns många fler och en ambition med denna bok är att introducera för läsaren vilka undringar rättssociologin har, och visa hur det kommer sig att vi har just dessa. Undringar är nyfikenhetsstyrda och en annan ambition med denna bok är att den som läser den också ska bli nyfiken och börja undra. Den som är nyfiken och undrar kommer sannolikt att vilja söka svar på sina frågor. Därmed är också en tredje ambition med boken att den som undrar något i rättssociologi och vill ta reda på ett svar ska kunna hitta någon form av strategi och metod för det. 10

39417_Baier-mfl_Rattssociologi.indd 10

©  F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

2018-07-17 14:19


1  Om undran inför rätten

I detta kapitel kommer vi därför att ge en översikt över det rättssociologiska området och vilka frågor som är möjliga att ställa till det. Översikten är inte uttömmande, utan den är en översikt som följer av ett visst sätt att beskriva rättssociologin på. Det finns alltid andra. Men vad är då rättssociologi?

Rättssociologins tema Ofta följer ett akademiskt ämne av existensen av ett samhälleligt system eller en struktur. Ofta är en profession kopplad till systemet eller strukturen. Medicin, teknik, ekonomi är sådana exempel. I stort sett alla akademiska ämnen, områden, discipliner bestämmer och ordnar sitt ämne på något sätt. Historia utmärks av studier bak i tiden, ekonomi är studiet av system för resurshantering och indelas i nationalekonomi och företagsekonomi, statsvetenskap har med samhällets organisation och styrning att göra och så vidare. Tvärvetenskapliga ämnen som socialmedicin eller religionshistoria måste ofta definiera ämnet och sedan lägga till ett ytterligare ämne eller ett särskilt perspektiv på ämnet. För rättssociologi är det uppenbart att rätten är själva ämnet och sociologi är det andra ämnet eller perspektivet. Man kan också tala om rätt och samhälle (law and society på engelska). Thomas Mathisens länge använda lärobok i rättssociologi (2005) definierade ämnet utifrån tre teman: rättens påverkan på samhället, samhällets påverkan på rätten samt växelverkan mellan rätten och samhället. Mycket förenklat skulle då rättssociologin reduceras till två delar (rätt respektive samhälle) och tre påverkansriktningar. Det är en något mer utvecklad tanke än inifrån–utifrånperspektiven, men den räcker inte för att ställa frågor som kan ligga till grund för välformulerade undersökningar. I denna bok kommer vi att använda ett annat sätt att bestämma vad rättssociologi är. Vi utgår då från rätten och samhället, men delar upp båda dessa två i en normativ sida och en faktisk sida. Vi får då fyra delar och ett antal relationer mellan dessa. Vi lägger också sedan till fyra vetenskapliga förhållningssätt som vid behov ytterligare kan fördjupa planeringen av den undersökning som läsaren tänker göra. Undersökningen kan vara en enkel liten utredning eller en mer komplicerad uppsats. De fyra delarna står i olika relationer till varandra. Rent teoretiskt kan man hitta tolv olika relationer. Men det är viktigt att redan nu säga att en utredning eller en uppsats sällan eller aldrig tar upp eller förhåller sig till alla dessa tolv rela©  F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

39417_Baier-mfl_Rattssociologi.indd 11

11

2018-07-17 14:19


1  Om undran inför rätten

tioner. De tolv relationerna och de fyra vetenskapliga förhållningssätten erbjuder i stället ett sorts smörgåsbord över möjliga sätt att formulera en rättssociologisk undran. Boken kommer att utgå från fyra kapitel som följer efter denna inledning. Kapitel 2 handlar om den formella rätten. Som nämndes nyss är ju rätten en viktig del i ämnet rättssociologi. Kapitlet ska ge en mycket enkel introduktion till svensk rätt, och är inte tänkt att utgöra vare sig en bred eller fördjupad kunskap. För en god översikt se i stället Hydén och Hydén (2016) eller mer juridiska framställningar för fördjupningar i särskilda rätts­ områden. Anledningen till kapitlet är i stället att läsaren i en och samma bok ska kunna se vad det är vi undrar över och vilka andra delar som behövs för ämnet rättssociologi. Kapitel 3 behandlar sedan rättens effekter. Själva idén med rätten är ju att den ska ha effekter. Lagstiftning och rättstillämpning syftar bland annat till att ställa saker till rätta (suum cuique, latin för ’åt var och en sitt’), att ändra saker, att lösa konflikter etcetera, oavsett om det är i en symbolisk eller i en mer påtaglig mening. Sett i backspegeln har en stor del av rättssociologin och andra näraliggande ämnen ägnat sig åt och diskuterat och undersökt rättens effekter. Det kan hävdas att rättens effekter egentligen inte är särskilt stora, men det kan också hävdas att rättens effekter är påtagliga och till och med orättvisa. Bara det faktum att rättens effekter kan variera så borde rimligen göra alla nyfikna och börja undra. Kapitel 4 behandlar sociala förändringsprocesser som kan sägas konkurrera eller samverka med rätten. Kapitlet utgår från att rätten inte är ensam om att göra anspråk på att påverka samhället. I stället förs tanken fram att rätten kanske i själva verket är ett resultat av samhällsförändringar och att det är dessa som vi behöver förstå och koncentrera oss på. Dessa samhällsförändringar kan studeras på en mängd olika sätt, men sociala normer är ett begrepp som är användbart och som kommer att användas i boken. Kapitel 5, slutligen, handlar om de sociala praktiker som finns i samhället. Dessa praktiker kallas ofta inom rättssociologin för informell rätt. Skälet till denna formulering är att människor i sin vardag faktiskt handlar och beter sig utifrån förväntningar om hur de ska göra. Vi räknar med att människor hälsar på varandra, håller ingångna överenskommelser och respekterar varandra och så vidare, på ett förutbestämt sätt. Dessa praktiker är ofta så vanliga och utbredda att de faktiskt ersätter eller kompletterar de 12

39417_Baier-mfl_Rattssociologi.indd 12

©  F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

2018-07-17 14:19


1  Om undran inför rätten

effekter rätten syftar till. Ibland stämmer dessa praktiker inte med rättens innehåll och ibland ligger de nära. För att summera boken hittills: rättssociologi är ett ämne som finner sin motivering i att rätten som väsentlig del av samhället måste kunna studeras på ett annat sätt än vad traditionell juridik gör. Frågan om vem som har inflytande över rätten och tillämpningen av rätten är en viktig fråga och den handlar också om demokrati. Har alla lika inflytande över rättens innehåll? Frågan om rättens effekter handlar om effektivitet i betydelsen att rätten kostar mycket pengar (utgiftsområde Rättsväsendet får ca 45 miljarder 2018 i statens budget) och det är då viktigt att dessa används rätt. Men om rätten har effekter som inte var avsedda eller som drabbar somliga på fel sätt är detta också en fråga om demokrati. Rättens möjligheter att kunna förhålla sig till och hantera hållbar utveckling, jämställdhet eller ökad migration är exempel på stora utmaningar som måste studeras och analyseras. Det är således mycket enkelt att motivera rättssociologisk forskning och undervisning. I nästa del ska vi beskriva hur det kan gå till.

Rättssociologins byggstenar Om vi följer media och andra offentliga diskussioner, inklusive politik, talas det om rätten och hur den fungerar i tämligen allmänna termer. Rätten fungerar inte, den är orättvis, den måste ändras, vi har för många regler och så vidare. Dessa opinioner saknar dock en utvecklad syn på de relationer som rätten har med övriga samhället och de blir därför allmänna eller till och med svepande. För att kunna ställa bättre, mer nyanserade frågor som kan undersökas vetenskapligt behövs en mer nyanserad syn på vilka frågor som kan ställas. Den fortsatta framställningen kommer att utgå från att det finns tolv relationer mellan samhället och rätten som kan undersökas med fyra olika utgångspunkter. Som nämndes inledningsvis kan ämnet rättssociologi beskrivas och definieras på flera olika sätt. Men den här boken utgår från att rättssociologi byggs upp av fyra delar i samhället, se figur 1. Anledningen till att just dessa valts är att de är relevanta ur ett rättssociologiskt perspektiv, men de kan också härledas från teorier om sociala och rättsliga normer. En första del som beskrivs i kapitel 2 handlar om den formella rätten och särskilt den dimension av den formella rätten som ©  F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

39417_Baier-mfl_Rattssociologi.indd 13

13

2018-07-17 14:19


1  Om undran inför rätten

Rätt och normer inom staten

Börat

Varat

Vardagslivets rätt och normer

Law in books

Social förändring

Kodifierad statsrätt

Sociala normer

Law in action

Levande rätt

Rättslig praxis

Social praxis

Figur 1 

handlar om rättsreglers normativa karaktär. Med det menas regler sedda som enbart regler, inte som handlingar i betydelsen praktik. Den delen beskrivs i kapitel 3 och handlar om den formella rätten när den blir til�lämpad som rättslig praktik. Skillnaden kan beskrivas som den mellan att påstå något och att sedan också göra det. Att till exempel uttala ett hot eller ett löfte och att sedan förverkliga hotet eller löftet. Rätten kan ses som regler som bara är påståenden om vad som är tillåtet, påbjudet eller förbjudet, och vilka sedan i olika grad blir förverkligade genom de rättsliga institutionerna som domstolar och myndigheter och deras personal, och genom andra åtgärder. På engelska används begreppsparet law in books respektive law in action. En parallell är religiösa regler som ser ut på ett sätt i de religiösa urkunderna men praktiseras på ett annat sätt av religionens präster och andra funktionärer. Den tredje delen i rättssociologin omfattar de sociala normerna. Kapitel 4 handlar om de sociala strukturerna som genom de sociala normerna har möjligheter att påverka samhället. En grundsats inom rättssociologin är att människor normalt sett inte följer lagar, i stället följer vi sociala normer. Ett enkelt skäl för detta påstående är att de flesta människor inte har kunskap om lagar i någon större utsträckning. Däremot har vi kunskap om de sociala normerna. Denna kunskap har vi fått från våra föräldrar, från släkten, från skolan och från andra socialisationsagenter. Vi vet från vår uppfostran att vi ska göra rätt för oss, inte ljuga, respektera varandra etcetera. Men på samma sätt som rättsregler måste komma till uttryck, förverkligas i praktik, måste också sociala normer förverkligas i praktik. 14

39417_Baier-mfl_Rattssociologi.indd 14

©  F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

2018-07-17 14:19


1  Om undran inför rätten

Den sociala praktiken, slutligen, står också i ett visst spänningsförhållande till de sociala normer vi har i samhället. Vi brukar säga att barn gör som föräldrarna gör, inte som föräldrarna säger att de ska göra. Detta uttryck fångar spänningen mellan vad normerna säger att vi ska göra och vad vi faktiskt gör. Eftersom de sociala normerna sällan är skrivna eller formulerade på ett tydligt sätt (som rättsreglerna), kan skillnaden ibland vara svår att upptäcka. Denna del kallar vi också för levande rätt. Figur 1 utgår från att såväl formella, rättsliga normer inom staten som sociala, informella normer i vardagslivet har två sidor eller dimensioner: Böra-sidan avser normen som ett påstående, som en handlingsanvisning. Som anvisning om handlande är normens böra-sida naturligtvis viktig. Böra-sidan gör det möjligt att diskutera och analysera normerna, vilket innehåll de har, hur de förhåller sig till varandra. Den kan betraktas som regler för ett spel – genom att studera reglerna går det att få en idé om vad spelet handlar om och om hur det ska spelas. Normernas vara-sida avser däremot vilket utfall normerna får, vad de som tillämpar, använder eller följer normer faktiskt gör. Vara-sidan kan betraktas som hur spelet faktiskt spelas. Se Baier och Svensson (2018) för en diskussion om detta. Figur 1 antyder också att det är möjligt att skilja mellan dels rättsregler och sociala normer, dels börat och varat. Som kommer att framgå längre fram i boken, är det inte alltid så enkelt.

Rättssociologins frågor När den rättssociologiska kartan nu är beskriven, blir nästa uppgift att beskriva de olika rättssociologiska frågeställningar som följer av figur 1. Det är alltid möjligt att koncentrera sin fråga till ett enda fält. Frågor om vilka personer som bildar och utövar rätten använder empiriska metoder för att beskriva den juridiska professionen. Vilken bakgrund har exempelvis domare i svenska domstolar? Andra typer av empiriska metoder kan kartlägga vilket utfall rätten får i sin praktik, något som kriminalstatistiken ägnar sig åt. Kunskap om nivåer inom socialförsäkringssystemet är också alltid viktiga att beskriva. Får fler eller färre personer assistans enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i dag än tidigare? Den här typen av frågor är i allmänhet beskrivande och utgör ett bra och oftast nödvändigt underlag för andra typer av frågor. Om det är få ©  F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

39417_Baier-mfl_Rattssociologi.indd 15

15

2018-07-17 14:19


1  Om undran inför rätten

Rätt och normer inom staten

Börat

Varat

Vardagslivets rätt och normer

Law in books

Social förändring

Kodifierad statsrätt

Sociala normer

Law in action

Levande rätt

Rättslig praxis

Social praxis

Figur 2 

människor med annan kulturell bakgrund som dömer i våra domstolar, vad får det för konsekvens? Om assistans enligt LSS går ner, varför är det så? Om vi nu utgår från att det finns kunskap om en eller flera av de delar som följer av figur 1, kan ett antal relationer beskrivas mellan dessa delar. I figur 2 anges de fyra första relationerna. Den första relationen handlar om den formella rättens relation till rättens praktik. I regeringsformens första paragraf står att den offentliga makten utövas under lagarna. Det betyder att all offentlig verksamhet ska följa lagar och annan gällande rätt när exempelvis beslut fattas. Lagar ska därför följas av myndigheter, men de ska också följas av envar eller av den eller de som en viss lag speciellt riktar sig till. Av detta följer ett grund­antagande: att det som står i lagen också blir lagens praktik. Inom rätts­vetenskap och politik gäller detta grundantagande uttalat eller underförstått. Vi kan utgå från att politiken stiftar lagar för att de ska följas. Ett oräkneligt antal studier har dock visat att lagens praktik inte alltid stämmer med vad lagen säger. Det finns många skäl för det vilket utvecklas mer i kapitlet om rättens effekter. Den andra relationen handlar om rättens praktik och dess inflytande på den sociala praktiken. Oavsett om rättens praktik följer den formella rätten eller inte så kommer den att ha ett visst inflytande på den sociala praktiken. Människor är mer eller mindre känsliga för de beslut och de kontroller myndigheter och andra organ utövar. Vi inrättar oss efter och tar mer eller mindre intryck av alla de beslut som påverkar oss. Mycket enkelt uttryckt så påverkar positiva och negativa sanktioner och övriga styrmedel oss. Det kan 16

39417_Baier-mfl_Rattssociologi.indd 16

©  F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

2018-07-17 14:19


1  Om undran inför rätten

vara genom direkta sanktioner som övervakning eller den moraliska kraft som kontroll och övervakning kan ha på oss. Från och med februari 2018 är det förbjudet att tala/hålla i mobiltelefon och samtidigt köra ett fordon. Om vi följer det förbudet eller inte beror sannolikt på eventuella kontroller och straff som polisen genomför, allt annat lika. Se vidare i kapitel 3 om rättens effekter. Den tredje relationen är den mellan den sociala praktiken och sociala normer. Det är välkänt att våra dagliga handlingar också spelar roll för hur vi ser på hur vi ska bete oss. Det som är vanligt förekommande har moralisk tyngd. I större eller mindre grad ser vi hur andra människor beter sig och tenderar att göra likadant. När vi väl gjort likadant som andra människor under en längre tid tenderar vi att tycka att denna praktik också är rätt handlande. Att en stor mängd människor fildelar har också sakta men säkert påverkat hur vi ser på fildelning. Samma gäller för beslut om rökförbud som tvingat många att inte röka i det offentliga rummet, vilket i sin tur faktiskt påverkat många att ta avstånd från rökning. Normalt beteende kan i detta sammanhang betyda vanligt förekommande vilket i sin tur leder till normalt i betydelsen rätt och riktigt. Den fjärde relationen är den mellan våra sociala normer och den formella rätten. En av demokratins funktioner är att låta människor delta. Det görs bland annat genom att riksdagen som är folkets främsta företrädare stiftar lag. Genom denna process kan man säga att människors uppfattningar om rätt handlande kommer till uttryck och formaliseras i lagar. Lagstiftningsprocessen innehåller flera moment för att tillförsäkra att lagarna har en bra förankring i människors normer, exempelvis utredningar och remiss­ instanser. Denna process innebär dock inte alltid att vanligt förekommande normer blir till lagar. Lagstiftning innebär ofta kompromisser och andra överväganden som gör att det ibland kan vara svårt att se en direkt koppling mellan normerna och lagarna. Det finns också utrymme för att politiken ibland fattar beslut i strid mot normerna för att på så sätt driva politiska förändringsprocesser. Vi är nu tillbaka i den formella rätten och har bildligt uttryckt gått ett varv i figur 2. Sammantaget kan vi beskriva ett sådant varv som en form av normbildningsprocess. Människor handlar på ett visst sätt vilket också stärker våra normer, vilka i sin tur påverkar den rätt som myndigheter ska följa och tillämpa, och denna tillämpning stärker slutligen vår praktik. ©  F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

39417_Baier-mfl_Rattssociologi.indd 17

17

2018-07-17 14:19


1  Om undran inför rätten

Rätt och normer inom staten

Börat

Varat

Vardagslivets rätt och normer

Law in books

Social förändring

Kodifierad statsrätt

Sociala normer

Law in action

Levande rätt

Rättslig praxis

Social praxis

Figur 3 

Man kan se normbildningsprocessen som en sorts långsam men pågående förhandling om rätt beteende i det sociala och i det rättsliga fältet. Var en normbildningsprocess faktiskt börjar är en empirisk fråga, det måste undersökas i varje enskilt fall. Frågan är också rättssociologiskt relevant. Modellen öppnar också för relationer som så att säga går åt andra hållet. Det är egentligen samma relationer som innan, men de verkar omvänt, se figur 3. Om vi återigen börjar i den formella rätten så har den en femte relation till sociala normer. Formell rätt anses ha en effekt på våra normer. Ofta benämns denna effekt som prevention, vilket ofta innebär att lagen formar eller stärker våra normer och vår moral. Preventionstanken är särskilt utvecklad inom straffrättsteori och kriminologi, men det finns inget som i sig hindrar att lagen har sådana effekter även inom civilrättslig lagstiftning. Det viktigaste här är att relationen finns och att den är öppen för frågor. Den sjätte relationen är den mellan sociala normer och social praktik. Den utgår från att normer anvisar handlande, vilket innebär att handlande kommer att följa normerna, typiskt sett. Här finns en parallell till att den formella rätten förmodas få effekt på de myndigheter som har att följa den. Grunden är också densamma – det faktum att alla normer förväntas ha effekt på handlande. Sociala normer har effekt på människors handlande, men hur effekten ser ut måste undersökas på ett annat sätt än de formella reglernas effekt. De sociala normerna är inte uppräknade i någon bok utan deras existens kräver en undersökning i sig. Ofta kan existensen av sociala normer observeras genom handlingar. Den sjunde relationen handlar om den sociala praktikens inverkan på 18

39417_Baier-mfl_Rattssociologi.indd 18

©  F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

2018-07-17 14:19


1  Om undran inför rätten

den rättsliga praktiken. Vid första anblick kan denna relation verka udda. Det verkar inte rimligt att människors praktik skulle kunna inverka på myndigheters och till och med domstolars beslut. Vad gäller straffrätt och en stor del av den offentliga rätten är det också så. Men en stor del av civilrätten är helt eller delvis valfri för människor och det betyder att det finns ett legitimt utrymme att komma överens om andra regler än de som rätten tillhandahåller. Av köplagen och avtalslagen framgår det tydligt att avtal eller praxis mellan parterna eller handelsbruk och sedvänja gäller som rätt och fyller ut eller ersätter den formella lagen. En domstol ska då lägga dessa normer till grund för sitt beslut. Den sista, åttonde relationen handlar om hur rättens praktik inverkar på den formella rätten. Rättspraxis från de högsta domstolarna – som oftast räknas till den formella rätten – får sitt inflöde från de lägsta domstolarna. Det betyder att nya, oväntade fall som ligger utanför vad som lagstiftaren kunnat räkna med bildar ett sorts inflöde av fall som sedermera bildar rättspraxis. Denna rättspraxis kan i sin tur – om det finns anledning – ges formen av lagstiftning. Inom anglo-amerikansk rätt är denna form av rättsbildning mycket mer vanlig. Men en allt större del av den offentliga rätten får sitt innehåll genom denna relation. Det gäller framför allt moderna styrningsformer, exempelvis reflexiv rätt. Ofta handlar det om att beslutsprocesser är delegerade till vissa sektorer i samhället som har att fatta beslut inom vissa ramar. Sammantaget ser normbildningsprocessen annorlunda ut i detta varv. Den typiska lagstiftningsprocessen med implementering genom domstol och myndigheter kan kompletteras med en process som i stället får sin grund i det sociala fältet och sedan tas upp av det rättsliga fältet. Som nämnts är detta mer vanligt än vad som framgår av standardlitteraturen. Så kallade reflexiva processer med användning av standarder och bästa praktiker är exempel på denna normbildningsprocess. Nu återstår endast fyra relationer som går på diagonalen i de fyra delarna, se figur 4. Från den formella rätten finns det en nionde relation till social praktik. Denna relation påminner om den mellan den formella rätten och sociala normer. Även relationen till den sociala praktiken handlar om prevention. På samma sätt som rätten kan influera våra sociala normer, kan den också mer direkt influera våra handlingar. Tanken bakom denna relation är att hot om straff eller andra sanktioner får olika effekter på människors ©  F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

39417_Baier-mfl_Rattssociologi.indd 19

19

2018-07-17 14:19


1  Om undran inför rätten

Rätt och normer inom staten

Börat

Varat

Vardagslivets rätt och normer

Law in books

Social förändring

Kodifierad statsrätt

Sociala normer

Law in action

Levande rätt

Rättslig praxis

Social praxis

Figur 4 

beslut. Det går naturligtvis att utvidga dessa tankar till att också omfatta andra positiva eller negativa sanktioner på andra områden. Den omvända tionde relationen går i stället från den sociala praktiken till den formella rätten. Likt relation sju handlar det här om ett legitimt inflytande på rättsbildningsprocessen. Såväl lagstiftaren som rättskiparen tar sannolikt intryck av de sociala praktiker som finns. Politiker gör ofta anspråk på att veta vad människor gör, hur deras vardag ser ut avseende såväl bekymmer som glädjeämnen. Det finns också rättsfall som explicit hänvisar till nya beteenden som anses relevanta och som därför ska ligga till grund för rättsliga beslut. Den elfte relationen avser den rättsliga praktikens inverkan på de sociala normerna. Denna relation kan också beskrivas i termer av prevention. Det som händer i denna relation är att myndighetsbeslut och andra åtgärder initierar moralbildningsprocesser hos människor. Vid besök på Försäkringskassan eller efter domstolsbeslut eller beslut från annan myndighet, kan människor reflektera över beslutet, dess grunder och inte sällan upplevd rättvisa. Det är väl känt att dessa möten ligger till grund för legitimitet, men de kan också ligga till grund för läroprocesser om normer och moral. Naturligtvis behöver dessa processer inte vara enkelriktade utifrån myndighetsperspektivet, det kan också vara så att relationen ger upphov till kritik. Detta gäller alla relationer. Den tolfte relationen, slutligen, handlar om sociala normers och moraliska positioners inverkan på rättsliga beslut. En mycket viktig del av rättsligt beslutsfattande utgår från att de som faktiskt fattar besluten gör det med 20

39417_Baier-mfl_Rattssociologi.indd 20

©  F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

2018-07-17 14:19


1  Om undran inför rätten

hänvisning till gällande rätt. Domstolar och myndigheter anses veta vad som är gällande rätt och ska hålla sig till den. Men det finns också tillfällen när det sociala fältet formulerar normativa och moraliska positioner som går emot dem som följer av gällande rätt. Under ett rättsfalls förlopp kan grupper vända sig mot beslut eller domar och driva opinion i syfte att beslutet eller domen ska ändras. Ofta är argumenten att beslutet eller domen är orättvis, orättfärdig, strider mot det allmänna rättsmedvetandet, mot sociala normer etcetera. Många av dessa opinioner drivs via sociala och traditionella medier.

Rättssociologins kunskapsintressen Avslutningsvis ska några ytterligare kommentarer ges till de rättssociologiska frågorna. Det är inte nödvändigt att beskriva andra existerande begrepp och teorier utifrån bilden ovan. I stället ska de tolv relationer som hittills beskrivits fungera som ett sorts frågeverktyg. Det absolut viktigaste är att den som avser att göra en rättssociologisk undersökning kan formulera sin undran på ett mer konkret och genomtänkt sätt än så som den initiala, nyfikna undran ofta inleds. Vid sidan av dessa tolv relationer ska en ytterligare dimension läggas till. Den handlar om vilket kunskapsintresse den som undrar över något har. Med kunskapsintresse menar vi att en undran kan syfta till att ta fram kunskap som har olika egenskaper. En sådan kunskap är beskrivande. En undran kan ofta inledas med frågan hur något faktiskt förhåller sig. Vilka effekter har vissa typer av rättsliga åtgärder? Denna fråga kan formuleras i termer av antal, andelar, procent och liknande. Den kunskapen syftar då i första hand till att kartlägga och empiriskt beskriva en relation. Det rationella med att börja med att beskriva något är att annars måste något antas. Vi gissar mer eller mindre bra, spekulerar eller ställer upp hypoteser grundade på tidigare liknande fall. Men att fastställa ett förhållande, en effekt, att bekräfta eller vederlägga en hypotes eller antagande är i allmänhet av stort intresse. Med kunskap som följer av enskilda beskrivningar eller större sammanställningar av empiriska studier kan det vara möjligt att vilja förklara samband. Varför har besluten viss effekt? Vilka olika faktorer leder till effekter och vilka gör det inte? Detta kunskapsintresse förutsätter i allmänhet att ©  F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

39417_Baier-mfl_Rattssociologi.indd 21

21

2018-07-17 14:19


1  Om undran inför rätten

det finns beskrivningar av något slag. Det är svårt att förklara ett fenomen om vi inte vet något om det eller bara antar något om det. Många studier har en förklarande ambition, även om studien inte är upplagd på det sättet. Det är därför viktigt att veta vilken typ av slutsatser det är möjligt att dra av det material som studien kunnat ta fram. Ett annat intresse handlar om att förstå ett beslut, en process, en effekt, intentioner och liknande på djupet. Det handlar då om att försöka ställa sig i en annan persons skor och förstå hens bevekelsegrunder för beslut eller andra handlingar. Vi kan exempelvis inte veta om alla beslut som till det yttre förefaller följa en viss rättslig lag också följer lagen, eller om något beslut i stället är ett resultat av andra bevekelsegrunder. Ett kritiskt kunskapsintresse grundas i andra bevekelsegrunder. Denna typ av kunskap använder i allmänhet andra metoder för datainsamling men kan också utgå från tidigare och annan typ av kunskap. Vetenskapliga förklaringar kan vara robusta men ha ett sådant innehåll att de behöver granskas ytterligare. Det sista intresset är kritiskt. Tidigare studier eller andra beskrivningar av sociala fenomen kan leda till kritik av människors beslut, av institutioner eller av strukturer. Ett kritiskt kunskapsintresse tar då inte alla utgångspunkter för givna utan tillåter sig att ifrågasätta dessa. Det kan handla om att kritisera normativa ordningar, ojämlikhet, orättvisa utfall och liknande. Ett kritiskt kunskapsintresse utgår i allmänhet från kunskap som visat på en orättvisa.

22

39417_Baier-mfl_Rattssociologi.indd 22

©  F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

2018-07-17 14:19


KAPITEL 2

Rätten som formell ordning

Kapitlet utgår från den del i figuren som är överst till vänster. Rätt och normer inom staten

Börat

Varat

Vardagslivets rätt och normer

Law in books

Social förändring

Kodifierad statsrätt

Sociala normer

Law in action

Levande rätt

Rättslig praxis

Social praxis

Den formella och den levande rätten När vi i Sverige, i dagligt tal, använder begrepp som rätten eller lagen, så tänker vi förmodligen på en specifik form av normer som beslutas av Sveriges riksdag. Dessa normer formaliseras (vilket beskrivs utförligt på sidorna 28–31) och antas när en majoritet i riksdagen röstar för ett lagförslag. Då utfärdas en ny lag i Svensk författningssamling (SFS). Möjligen tänker vi också på lagens ”långa arm” och inkluderar de myndigheter som ansvarar för rättstrygghet och rättssäkerhet, såsom domstolar, polis och kriminalvård. En sådan vardagsförståelse av rätten överensstämmer i stort med vad man inom rättssociologin skulle beskriva i termer av rätten som formell ordning. Vidare kan man konstatera att om man accepterar att det finns

©  F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

39417_Baier-mfl_Rattssociologi.indd 23

23

2018-07-17 14:19


2  Rätten som formell ordning

en formell rätt, så ligger det nära till hands att det också finns utrymme för något man skulle kunna beskriva som informell rätt. Insikten om att det i ett samhälle kan finnas flera rättssystem, som endera är överlappande, i konflikt med varandra eller komplementära, leder till ett rättspluralistiskt perspektiv. Det kan exempelvis handla om att det i ett samhälle finns starka religiösa lagar som verkar parallellt med den formella rätten. Inom rättssociologin är det dessutom vanligt att skilja på den (a) formella rätten, som studeras och praktiseras inom ramen för disciplinen juridik och den (b) levande rätten, som utgörs av det sociala tryck som människor upplever då de väljer sina handlingar. Förenklat kan man säga att den formella rätten förstås genom studier av lagparagrafer och övriga rättskällor (mer om detta nedan), medan den levande rätten förstås genom studier av sociala normer. Ett annat sätt att uttrycka saken är att den levande rätten utgörs av de normer och regler som människor i praktiken förhåller sig till när de fattar beslut om hur de ska agera i olika sammanhang. Ofta överensstämmer rätten som formell ordning med den levande rätten, men inte alltid. Studier visar exempelvis att den formella lagen om rattfylleri i hög utsträckning överensstämmer med den levande rätten på området. Det vill säga att det finns ett starkt socialt tryck på människor att inte köra bil när de har druckit alkohol. När det gäller hastighetsbestämmelserna i vägtrafiken ser det något annorlunda ut. Människor upplever inte ett lika starkt socialt tryck att följa de rättsreglerna. I exemplet med hastighetsbestämmelserna kan man säga att det föreligger en diskrepans (skillnad) mellan rätten som formell ordning och den levande rätten. Den rättssociolog som först pekade på existensen av en levande rätt var österrikaren Eugen Ehrlich som levde 1862–1922. Andra klassiska rättssociologer som framfört liknande idéer är exempelvis Leon Petrazycki (1867–1931), som talar om ”intuitiv rätt” och ”inofficiell rätt”, och Georges Gurvitch (1894–1965) som använder sig av begreppet ”social rätt”. Inom rättssociologin är en central uppgift att förstå hur den formella rätten och den levande rätten förhåller sig till varandra. I det här kapitlet kommer vi emellertid att fokusera på rätten som formell ordning och bland annat diskutera grundstrukturen i svensk rätt, hur lagar blir till och hur de tillämpas inom ramen för det svenska rättssystemet. Vi bortser således här från olika insikter om parallella rättsordningar och levande rätt, dessa kommer att diskuteras i kapitel 5. 24

39417_Baier-mfl_Rattssociologi.indd 24

©  F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

2018-07-17 14:19


2  Rätten som formell ordning

Den svenska rättstraditionen Vi vet att lagar och regler innehållsmässigt skiljer sig åt mellan olika länder. Det som är olagligt i ett land kan vara lagligt i ett annat; juridiska rättig­ heter såsom yttrandefrihet, gratis utbildning och sjukvård existerar på en del håll i världen, men inte på andra. Men det är förmodligen mindre allmänt känt att olika länders rättssystem skiljer sig åt också vad gäller tradition och kultur. En lag eller enskild paragraf kan innehållsmässigt se ungefär likadan ut i två olika länder, men på grund av att de ingår i olika rättstraditioner (eller rättskulturer) så kan de få olika utfall i praktiken. Inom rättsvetenskapen, som huvudsakligen studerar rätten ur ett internt perspektiv, är det framför allt forskningsinriktningen komparativ (jäm­ förande) rätt som ägnar sig åt att förstå likheter och skillnader mellan olika länders formella rättssystem vad gäller såväl innehåll som form. Inom samhällsvetenskapen, som inkluderar även ett externt perspektiv på rätten (och studerar rätten i dess samhälleliga kontext), utförs den här typen av jämförande studier huvudsakligen inom ramen för den komparativa rättssociologin. Vid sidan om de religiösa rättssystemen finns det i dag två dominerande rättstraditioner i världen – den kontinentaleuropeiska rätten (på engelska: civil law) och den angloamerikanska rätten (på engelska: common law). Den svenska rätten utgör en gren av vad man brukar beskriva som den nordiska rätten, som i sin tur är en gren av den kontinentaleuropeiska rätten. Förenklat kan man säga att den kontinentaleuropeiska rätten i högre grad utgörs av rättsregler, så som de formuleras genom lag av regering och parlament, medan den angloamerikanska rätten i högre utsträckning bygger på prejudikat (tidigare beslut i domstol). Det innebär att i Sverige bestäms rättens innehåll huvudsakligen av våra politiker, medan domarkåren i exempelvis USA och England har ett större inflytande över rättens utformning. En konsekvens av domarkårens betydelse för rättens utformning inom den angloamerikanska rätten är att utnämnandet av domare, exempelvis till USA:s högsta domstol, ofta genererar infekterade politiska strider. I Sverige utnämns Högsta domstolens domare, som också benämns justitieråd, av regeringen efter ett öppet ansökningsförfarande. Utnämningarna i Sverige leder sällan till några mer omfattande politiska diskussioner. Domarna i ©  F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

39417_Baier-mfl_Rattssociologi.indd 25

25

2018-07-17 14:19


2  Rätten som formell ordning

Sveriges Högsta domstol har, inom ramen för det svenska rättssystemet, mindre makt och förväntas vara lojala uttolkare av de lagar som formulerats genom politiken. I praktiken har emellertid Högsta domstolen även i Sverige viss normgivningsmakt, vilket exempelvis aktualiseras då det dyker upp nya före­ teelser och beteenden som ännu inte finns beskrivna i lag. Ett sådant exempel var när Högsta förvaltningsdomstolen år 2016 i en dom beslutade att en kamera monterad på en drönare ska klassas som övervakningskamera, vilket innebär att alla som filmar eller tar kort med drönare måste söka tillstånd hos länsstyrelsen. I media beskrevs detta som att Högsta förvaltningsdom­ stolen ”förbjuder drönare” (digitalfotoforalla.se, 24 oktober 2016). I just det här fallet ansåg Sveriges riksdag att domen i fråga fick för långtgående konsekvenser och man genomförde därför justeringar i kameraövervakningslagen, som säkerställde att människor kan fortsätta att använda sina kamerautrustade drönare. Men i många fall kvarstår de högsta domstolarnas bedömningar av nya företeelser och beteenden och blir därmed en del av rättens innehåll. Det normala i Sverige är dock trots allt att nya rättsliga normer tillkommer inom ramen för den politiska lagstiftningsprocessen i Sveriges regering och riksdag.

Lagstiftningsprocessen i dess samhälleliga sammanhang När en ny lag blir till, eller en redan existerande lag förändras, så sker det givetvis inte i ett socialt vakuum. Lagstiftningsprocessen sker i en social kontext och föregås av komplexa sociala processer där forskning, media och debatt ofta spelar nyckelroller. Karsten Åström, tidigare professor i rättssociologi vid Lunds universitet, har illustrerat detta genom en modell (se figur 5) som sätter den formella lagstiftningsprocessen i en samhällelig kontext (Åström 1988). Inom rättssociologin används den så kallade regleringsmodellen bland annat för att beskriva hur olika moment är avgörande för i vilken utsträckning rättsliga reformer kan påverka samhällsutveckling i en önskvärd riktning. För att förstå regleringsmodellen bättre kan vi förhålla den till det samhällsproblem som utgörs av sexuella trakasserier på arbetet, och nät­ 26

39417_Baier-mfl_Rattssociologi.indd 26

©  F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

2018-07-17 14:19


2  Rätten som formell ordning

Politik (2)

Rättslig form (3) Genomförande organisation (4)

Problem (1 och 7)

Externa påverkansfaktorer (5)

Effekt (6)

Figur 5 

fenomenet #metoo som briserade i början av oktober 2017. Bakgrunden var att flera kvinnor gått ut och anklagat den världsberömda filmproducenten Harvey Weinstein för sexuella trakasserier och våldtäkter. Den 15 oktober twittrar skådespelerskan Alyssa Milano: ”Om alla kvinnor som har blivit sexuellt trakasserade skriver #metoo som status, kanske människor förstår omfattningen av problemet”. Ett drygt dygn senare är hashtaggen #metoo viral även i svenska sociala medier. Kvinnor i hela landet vittnar om övergrepp och sexuella trakasserier och en rad olika branscher organiserar egna upprop där de samlar och återger kvinnors berättelser. Inom politiken hyllar bland annat Sveriges utrikesminister Margot Wallström kampanjen och efter­lyser politiska åtgärder. Om man följer de olika stegen i reglerings­ modellen (ovan), så kan man resonera kring #metoo enligt följande: (1) Man kan inledningsvis konstatera att #metoo utgör en social rörelse som snabbt ökar medvetenheten hos allmänheten om ett utbrett samhällsproblem. Man kan också konstatera att detta problem illustrerar en konflikt mellan vad lagen säger – diskrimineringslagen är tydlig och sexuella trakasserier på arbetsplatsen är inte tillåtna – och vad lagen gör. Det saknas tillräckliga system för att regelefterlevnad ska upprätthållas. (2) För att rätten ska komma i fråga som instrument för reformarbete krävs det att den politiska sfären uppmärksammar konflikten och väljer att via lagstiftningsprocesser försöka komma till rätta med problemet. I exemplet med sexuella trakasserier initierades en politisk diskussion i kölvattnet av #metoo vilken bland annat illustreras av utrikesministerns uttalande. ©  F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

39417_Baier-mfl_Rattssociologi.indd 27

27

2018-07-17 14:19


6 mm

Om rättssociologi Om rättssociologi introducerar ett innovativt tankesätt som bygger på att rättssociologi utgår från fyra dimensioner: • kodifierad statsrätt • sociala normer • rättslig praxis • social praxis. Samtliga kapitel knyter an till och placeras inom dessa fyra dimen­ sioner. Med kunskap om dimensionerna och deras samspel kan studenten själv ställa rätt frågor i ämnet rättssociologi, och därmed även besvara frågorna på ett bra sätt. Det här är alltså mer än en bok – det är ett verktyg. Om rättssociologi kan användas under flera år på utbildningen, även om den är en grundbok.

Matthias Baier Måns Svensson Ida Nafstad | Om rättssociologi

Matthias Baier, Måns Svensson och Ida Nafstad är verksamma som lärare vid Rättssociologiska institutionen i Lund. Matthias är docent i rättssociologi, jurist och prefekt på institutionen. Måns är docent i rättssociologi. Ida är forskare och även doktor i kriminologi.

Om rättssociologi

Om rättssociologi är den första svenska läroboken i rättssociologi på länge och mycket efterlängtad av både lärare och studenter. Den riktar sig i första hand till studenter inom rättssociologi. Tack vare sin karaktär som introduktion till ämnet är den även mycket användbar för studenter som kommer i kontakt med rättssociologi, till exempel inom sociologi, kriminologi, socialt arbete och juridik.

Art.nr 39417

Matthias Baier Måns Svensson Ida Nafstad

studentlitteratur.se

978-91-44-11616-7_01-cover.indd Alla sidor

2018-07-17 12:16

Profile for Smakprov Media AB

9789144116167  

9789144116167  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded