9789147808304

Landskapen

u pptäc k ditt lan ds kaps levan de o c h h i stori s ka arb ets plats e r

i vå ra h ä n d e r

Forna tiders arbetsplatser ligger ofta hänförande vackert vid strömmande vatten, det vatten som levererade kraften för att driva de gamla redskapen.

i våra händer

Landskapen På sina håll växer nu naturen över slagghögar och lämningar av fabriker. På andra håll har engagerade personer återskapat och levandegjort de gamla arbetsmiljöerna.

I boken Landskapen i våra händer berättas om några av dessa platser – låt den bli din inspiration att söka andra.

www.liber.se

Landskapen i ng e r dah lb e rg

Best.nr 978-91-47-80830-4

i vå ra h ä n d e r

liber

Förord de la ru m m e d det f örf lutna Besök en arbetsplats från förr och du kommer att känna människors slit och drömmar. Gör en resa från bonde­ samhället till industrisamhället, som blev tjänstesamhället och som nu är informationssamhället. Du är också en länk i denna kedja av kunskap och erfarenheter.

Forna tiders arbetsplatser – smedjor, sågar och andra – utnyttjade kraften från det forsande vattnet. Nu har tiden låtit träd och buskar bilda valv över de strömmande vatten­ dragen. Gräset växer upp över slagghögarna och från de murknande byggnaderna kommer en doft av fuktigt trä.

Låt Landskapen i våra händer bli din inspirationskälla till nya, gamla platser. i n g e r dah l b e rg

Innehåll Skåne 4 Blekinge 14 Halland 22 Småland 30 Öland 40 Gotland 48 Östergötland 56 Västergötland 66 Dalsland 74 Bohuslän 82 Södermanland 90 Uppland 100 Västmanland 108 Närke 118

Värmland 124 Dalarna 134 Gästrikland 144 Hälsingland 152 Härjedalen 160 Jämtland 166 Medelpad 176 Ångermanland 184 Västerbotten 192 Norrbotten 202 Lappland 210 Register 220 Bildförteckning 222 Källförteckning 224

3 0

Småland – d et b r än n s o c h det g nos Småskalig industri präglar Småland. Det må gälla järn som började brytas i Tabergsområdet på 1400-talet, bajonett­ smedjorna på 1600-talet eller träindustrin och glasbruken från mitten av 1700-talet. Och så Gnosjöandan förstås.

Vad är då Gnosjöanda? Historiskt går begreppet tillbaka till 1600-talets »bajonettsmedjor«, som när försvarets behov av krigsmateriel minskade förvandlades till tråddragerier. För att kunna tillverka tråden behövdes verktyg, som tillverkades av andra hantverkare och snart uppstod de typiska nätverk som vi känner igen i Gnosjö, det vill säga kommunerna Gnosjö, Gislaved, Värnamo och Vaggeryd. Karakteristiskt är att småföretag inom ett fåtal branscher dominerar både det ekonomiska och sociala livet. De lokala företagen både konkurrerar och utbyter varor och tjänster och rekryterar medlemmar från ortens föreningsliv som arbetskraft.

Gnosjöandan från förr Att Gnosjöandan skapades tidigt förstår besökaren i Hylténs industrimuseum. Man går rakt in i Hylténs Metallvarufabrik, som var i drift åren 1874 till 1974. Det mesta från den tiden finns kvar – verktyg, maskiner och till och med ett lager av färdiggjorda produkter. Den som vill kan köpa mortlar eller en skolklocka. Hylténs Metallvarufabrik startade som ett gjuteri och efterhand utökades verksamheten med en mekanisk verkstad.

I närheten ligger Töllstorps industrimuseum där man kan följa utvecklingen av småindustrin ända från 1700-talet. Och den som alltid undrat hur man gör »hönsglasögon« får äntligen se det här, liksom tillverkning av både hårnålar och säkerhetsnålar.

Drags kanal med den gamla stenkilsbron från 1800-talets början.

31

Glasriket

Ur Ulrica Hydman-Valliens kollektion från Kosta Boda.

Från slutet av 1500-talet och under 1600-talet grundades åtskilliga glasbruk i Sverige. Under 1700-talet begränsade myndigheterna importen av lyxvaror och bruksglas och då tillkom än fler, bland andra grundades ett i Kosta år 1742. Att Småland har blivit glasriket beror till stor del på att man lokaliserade glastillverkningen till trakter med mycket skog men utan järnmalm, som konkurrerade om veden för sin process.

Sveriges Glasmuseum i Växjö visar glas från slutet av 1700-talet till nutid och inom lagom utflyktsavstånd finns en mängd öppna glasbruk, där dagens skickliga hantverkare och konstnärer formar glas i färgrika bruksmiljöer. Vid glasbruken finns ofta ett museum, men alltid en butik där de säljer sina alster. Allt från vardagsglas till praktfullaste konstverk, som är mycket åtråvärda på internationella marknader.

Håll ögonen öppna efter den höga smala fabriksskorstenen. Där den finns, finns ofta ett glasbruk.

Papper gjorde Lessebo känt En tämligen rak linje går från de första pappersmakarna i Kina århundradet före Kristi födelse till Lessebo Handpappersbruk. Man har följt hur användningen av daterade pappersdokument i form av köpekontrakt eller brev spridits och på så sätt spårat papperstillverkningens utbredning. Från Kina spreds tekniken via Samarkand till Spanien och det övriga kristna Europa. De första svenska pappersbruken inrättades i Stockholm och Skåne på 1560-talet. År 1693 grundades Lessebo Handpappersbruk.

Den svenska administrationen hade sedan länge använt stora mängder skrivpapper. Alla handlingar som passerade en myndighet eller ett handelshus kopierades för hand av flitiga skrivare och kopister innan de skickades vidare. Inte nog med det, varje instans gjorde sin egen kopia.

Ett problem fanns när man skulle tillverka det fina skrivpappret. Folk var fattiga i Sverige och hade inte råd att slänga kläderna förrän de var helt blankslitna. Det skapade brist på linnelump, som var den dominerande råvaran vid papperstillverkningen. Först under 1800-talet ersatte träslipmassa lumpen och man började tillverka papper maskinellt. I slutet av 1800-talet fanns 100 till 150 pappersbruk i Sverige och nästan 50 av dem i 3 2 småland

Småland. Ett var handpappersbruket Ösjöfors som lades ner 1926 och numera visas sommartid. Det enda kommersiella handpappersbruk som ännu är i drift är Lessebo Handpappersbruk, som berömmer sig av att ha levererat det exklusiva papper som August Strindberg använde.

»Tända endast mot lådans plån« Så gjorde äldre generationer och följde uppmaningen på askarna med säkerhetständstickor från Svenska Tändsticksaktiebolaget.

Sedan urminnes tider har människan gjort upp eld. I början slog man sten mot stål för att få en gnista eller gned två trästycken mot varandra tills de började glöda. Därefter kom de kemiska, och mycket snabbare, metoderna under 1800-talet. Man doppade stickor i en blandning av svavel och fosfor och fick en mycket giftig och lättantändlig produkt som ibland vållade vådliga eldsvådor. 1844 tog kemisten Gustaf Erik Pasch (1788–1862) svenskt patent på säkerhetständstickan som bara kunde tändas mot ett plån av relativt ofarlig fosfor. Johan Lundström (1815–1888), även han kemist, förbättrade Paschs patent och startade tändstickstillverkning som var ett hantverk fram till 1890-talet då Alexander Lagerman (1836–1904) konstruerade den automatiska tändsticksmaskinen. I den första fabriken från 1848, där produktionen pågick fram till 1882, i Jönköping, finns idag världens enda tändsticksmuseum. »Tändstickskungen« Ivar Kreuger (1880–1932) medverkade vid bildandet av Svenska Tändsticks Aktiebolaget 1917 som snart utvecklades till en internationell tändstickskoncern. Som mest omfattade den 250 fabriker i 43 länder och man producerade 60 procent av världens tändstickor. Företagsledaren och finansmannen Ivar Kreuger var en innovativ man och med tändsticksbolaget som bas byggde han upp ett finanssystem med många småsparare. Bolaget lånade ut kapital till ett flertal länder men när några stora lån sammanföll med börskraschen på Wall Street 1929 blev Kreuger försatt i en mycket svår situation. Hans död i Paris är fortfarande höljd i dunkel men de flesta menar att det var självmord. Numera heter företaget Swedish Match är del av ett globalt industrikonglomerat.

småland 3 3

Från vapen till symaskin …

Det finns en tradition av vapentillverkning i Huskvarna. Under 1300-talet var staden väl befäst och hit sökte sig givetvis vapensmederna. Senare uppfördes en modernare fästning i grannstaden Jönköping och 1620 lät Gustav II Adolf anlägga ett borr- och slipverk för muskötpipor här. Med krav på högre produktion återgick tillverkningen till Huskvarna där de stora vattenfallen fanns, kruttillverkningen hade dock aldrig lämnat Huskvarna.

1757 sålde visserligen kronan vapenfaktoriet men tillverkningen till armén fortsatte som tidigare. Vid mitten av 1800-talet ändrades inriktningen och Husqvarna Vapenfabriks AB började tillverka vapen och symaskiner.

Misslyckade försök att tillverka symaskiner hade skett på andra håll men i Huskvarna var förutsättningarna goda. Sedan gammalt fanns ju redan arbetare vana vid mekaniskt precisionsarbete och lämplig maskinutrustning. Symaskinerna tillverkades för såväl klädsömnad som till sko­makerier och handsktillverkare. Man använde sig av modern marknadsföring när man sålde symaskiner på avbetalning genom kringresande säljare eller i försäljningsställen i de större städerna.

… och från Småland till Mombasa På 1620-talet lät Carl Carlsson Gyllenhielm (1574–1650) anlägga ett järnbruk på Huseby som tillverkade kanoner och järnkakelugnar. Dessa kakelugnar, sättugnar kallades de, kom att tillverkas i tusentals exemplar under drygt tvåhundra år. När holländaren Arnold de Rees (1612–1668) under en tid drev bruket blev kanonerna en viktig exportvara. I nuvarande Tanzania står än i dag en Husebykanon vid inloppet till det forna holländska handelsfaktoriet Mombasa.

Huseby bruk är en välbevarad miljö sedan 1890-talet med museum i gjuteribyggnaden, mekanisk verkstad, vattenränna och kvarn. Här finns också »Arkimedesskruven«. Sedan årtusenden har sådana använts för att pumpa upp vatten, bland annat i gruvor. Det är en spiral innesluten i en cylinder och när spiralen sätts i rörelse skruvas vattnet uppåt.

Hur många vet att Sveriges första cykel tillverkades här på Huseby?

Någon storsäljare blev den inte. Man kan också få en uppfattning om hur man bodde. Fröken Stephens hem står fortfarande orört och statarmuseet visar en bostad från 1930-talet.

3 4 småland

Kyrkeby Gårdsbränneri När man mellan 1550 och 1650 började använda säd i stället för det dyra vinet till brännvinstillverkning, spreds snabbt seden att dricka brännvin som sällskapsdryck. Tidigare hade brännvinet intagits som besk medicin eller använts vid kruttillverkning.

Husbehovsbränningen tillfredställde oftast den nya vanan, men när staten alltemellanåt förbjöd denna hantering och införde spritskatter, fick i stäl­let gårdsbrännerierna, som stod under statens överinseende, allt större betydelse.

1771 gästade Gustav III Kyrkeby, det finns en minnessten från besöket, och gav tillstånd till bränneriverksamhet. På 1860-talet gick bränneriet in i en ny era med kronolänsman Thure Alfred Malmström. I början var kapaciteten modest, ungefär 15 kannor sädesbrännvin om dagen och Malmström insåg att för att klara framtida regleringar fordrades en större anläggning.

Malmström utvidgade och när nya ägare övertog bränneriet skedde ytterlismåland 3 5

gare förbättringar och kapaciteten ökade. Malmström var förutseende. När mindre brännerier tvingades slå igen var Kyrkeby ett av få som klarade statens stränga regler. Ända till dess staten drog in tillverkningsrättigheterna för landets samtliga småbrännerier. Kyrkeby Gårdsbränneri där brännmästare, destillatörer, satsdrängar, potatishissare och maltgörare haft sin arbetsplats stängdes 1971. Mot slutet var dock bränneriet tämligen nedgånget men idag pågår restaurering och ibland visas bränneriet. Möjligen kommer en mindre produktion av Kyrkebys citronkryddade brännvin att återupptas.

Sjömalmshyttan Åminne Under tusentals år, innan man bröt järnmalm ur berget, var myrmalm och sjömalm råvaran för järnhanteringen. Det var ett tungt vinterarbete att såga upp isen och i vindpinad kyla hinka upp den tunga malmen. Så småningom ersattes den gamla metoden med mudderverk. Åminne Bruk, eller Ferrum som det också har kallats, betraktas som Smålands bäst bevarade sjömalmshytta och byggdes på sin nuvarande plats 1898. Åminnejärnet var vida berömt för sin förstklassiga kvalitet och gjuteriet var igång till 1992. Masugnen stängdes redan 1934 men dock pågår viss verksamhet ännu på området och här finns Åminne Brukmuseum.

3 6 småland

Designarkivet När sammanslagningarna, eller rentav nedläggningarna, av svenska industrier tog fart vid mitten av 1900-talet skapades i Nybro Arkiv för Svensk Formgivning 1978, sedan 2006 kallat Designarkivet. Syftet var att samla och bevara formgivarnas material, som man befarade skulle förstöras eller skingras. Detta räddade »arkiv för svensk vardagskonst« visar med foton, skisser och ritningar hela formgivningsprocessen, från idé till färdig produkt.

I dag finns i Designarkivets samlingar mer än hundratusen objekt och material från över sjuhundra formgivare inom alla områden. Bland andra är Viola Gråsten, Erik Höglund, Göta Trägårdh och Nisse Strinning representerade. En veritabel guldgruva således.

Funktionalistiska formspråkets mästare Möbelformgivaren och arkitekten Bruno Mathsson (1907–1988) lärde sig snickaryrket från grunden hos sin far som var fjärde generationens snickarmästare i Värnamo. Den första beställningen var en stol till lasarettet i Värnamo.

Personalen var inte förtjust. De döpte stolen till Gräshoppan och bar upp den på vinden. Därifrån hämtades den dock ner när Bruno Mathsson blev erkänd som det funktionalistiska formspråkets mästare. Numera finns stolarna Pernilla, Karin och Jetson i många hem och offentliga lokaler världen över.

Bruno Mathsson fascinerades av ljuset och efter en resa till USA ritade han det första av sina berömda glashus, utställningshallen i Värnamo från 1950.

Drags kanal Gustav Vasa hade det inte alltid så lätt. Ofta hade han problem med att driva in skatterna, i synnerhet från Småland. För att i någon mån kompensera skattebortfallet beordrade kungen smålänningarna att i stället utföra vissa dagsverken. På så sätt restaurerades Kalmar slott och så grävdes Drags kanal mellan åren 1555 och 1558. Det är förmodligen Sveriges äldsta kanal och en av de få stensatta kanalerna som finns kvar från den tiden.

Kanalen fick sitt namn för att segelfartygen drogs genom kanalen och därigenom behövde de inte ligga och vänta i hård vind mellan Öland och fastlandet på väg mot Kalmar. småland 37

Nossan

Mösseberg

Falköping

327

Över kanalen leder också en stenkilsbro från 1800-talets början och en betydligt modernare från 1940-talet. Kanalen har restaurerats och kölfåran kan idag användas av kanoter och andra mindre båtar.

Ålleberg 335

Platser som nämns i texten dr ag s kanal

lessebo

gnosjö

nybro

hu s e by b ru k

vä r n a m o

h u s k va r n a

vä x j ö

jönköping

åminne bruk

B

Säven

KLÄMMESTORP

Tolken

Borås

Åsunden

kyrk e by

Taberg 343

Bondstorp

Kinna

boda g las b ru k

i n d

b r u z a h o l m Bruksmuseum f a l e r u m med Wiaholms garvaregård och lokträfabrik f o r s a s t r ö m , Järnbruk

n sa

Åsenhöga

High Chaparral

k l e va g r u va

Ätran

k l ä m m e s t o r p kvarn

k ä l l e m o med bland andra Yngve Ekströms stol Lamino Ni s s an

n ö b b e l e , Idelunds möbelfabrik

ÅMINNE

Hånger Jälluntofta Hylte Dannäs Hyltebruk Vidöstern Bolmsö Dörarp Unnaryd Vittaryd St. Färgen Bolmen

k o s ta g l a s b r u k

n ä s s j ö Järnvägsmuseum

Bredar yd

Skeppshult

k o r r ö gamla hantverksby

n o r r a h a m m a r , Industrimuseet

Store mosse nationalpark

Lanna

Nis

Fegen Smålandsstenar

k a l m a r , Ångkvarnsbyggnaden

Femsjö

Angelstad

en

d

Kånna

e v

Annerstad

in

n

Glamshult

s k r u v , Skruf Glasbruk och Glasmuseum

Ljungby

Odensjö

Vrå

pukebergs glasbruk

Lagan

Unnen

Lidhult

orrefors glasbruk

s t r ö m b e r g s h y t ta n , Studioglas

Halmstad

ta b e r g s g r u va t r a n s j ö h y t ta v å n e v i k Stenhuggarmuseum

3 8 småland

309

Anderstorp

j ö n k ö p i n g , Radiomuseet – närmare 80 år av radioteknisk utveckling

ö v e r u m , Bruksmuseum

Isaberget

GNOSJÖ Marieholm Kävsjö GISLAVED Kävsjön

Bosebo

g i s l av e d s, Industrimuseum, gummi, läder med mera

åfors glasbruk

Hestra

K

e k e n ä s s j ö n Industrimuseum

vä s t e r v i k , Almviks tegelbruksmuseum

Mosshult

Valdshult

n

a Lag

154

Hovs hallar

F

b e rg dala g las b ru k

Ma rk

Andra intressanta platser

Mohärad

Hinneryd

Sunnerbo

Traryd Strömsnäsbruk

Göteryd

Hallaryd

Markaryd

H

al

lan

dsåsen

Ängelholm å ne Rön

Gö i n g e

Hässleholm

M

Näs slottsruin Bunn Ören Gripenberg Vireda Ölmstad Sundhultsbrunn Brötjemark Ylen

HUSKVARNA

Aneby

NÖBBELE

Lekeryd

Malmbäck

Byarum

Hok

Vagger yd

Almesåkra

Bodafors

377

Stockaryd

Hindsen

VÄRNAMO

Södra Solberga

Rörvik Allgunnen

Aneboda

Moheda

Helgasjön

Dädesjö

VÄXJÖ BERGDALA STRÖMBERGS-

Öjaby

Gemla Salen

Vislanda Agunnaryd Grimslöv Torsåsby

Liatorp

HYTTAN Hovmantorp Ingelstad Rottnen LESSEBO

Jät

Nöbbele

Väckelsång Åsnen

Femlingen

Ryd

Älghult

TRANSJÖ

Konga

Kråksmåla

Simpevarp

Blå Jungfrun nat. park Mysingsö

Böda kronopark

Påskallavik Vållö

Hammarglo

Mönsterås

Koverhult

Oknö

Blomstermåla Alsterbro

Timmernabben

Pataholm

SKRUV

ORREFORS

Bäckebo

Flygsfors

ÅFORS

NYBRO

Förlösa

Smedby

Ljungbyholm

Oskar

Påryd Törn Rävemåla KYRKEBY Vissefjärda

Voxtorp

DRAGS KANAL

Lindsdal

Dunö

Hagby

Ekenäs Möre Värnanäs Söderåkra

Bidalite

Östersjön

Rockneby

Läckeby

KALMAR

Kalmar slott

Bergkvara

Öland

Småland

mså rru Mö

0

10

20

småland 3 9

n

Ronneby

Karlshamn

Ölands norra udde

Figeholm

Oskarshamn

Emsfors

E m ån

Algunnen

Gullaskruv

Lyckebyån

Mien

Döderhult

BODA PUKEBERG GLASBRUK

ån nneby Ro

Fridafors

Tingsryd

Fårbo

Grönskåra

Emmaboda

KORRÖ

Tiken

Uppvidin ge

KOSTA

Vä r e nd

Linneryd

Urshult

Häradsbäck

Ruda

Herråkra

HUSEBY BRUK

Kråkelund

VÅNEVIK

Högsby

Lenhovda

Kronoberg

Alvesta

Älmhult

Rottne Innaren

Näshult

Fagerhult

Braås Granhult

Misterhult

Stensjö

Åseda

Madkroken

Rymmen

Rydaholm

Möckeln

Örken

Tolg

Lindshammar

Hökhult

Mörtfors

Mörlunda Bockara

Händelöp

Västrum

Blankaholm

Dalsebo

Kristdala

Virserum

Stenberga

Norrhult/ Klavreström

Hjorted

Målilla Tveta

Lemnhult

Lammhult

Ökna

Njudung

Hultsjö

Hulingen

Järnforsen

Bäckseda

Myresjö

Vena

KLEVA GRUVA Holsbybrunn

Ankarsrum

Storebro Silverdalen

Lönneberga

Hultsfred

Sävsjö Vallsjö

Hjälmseryd Näsbyholm

Bor Flåren Furen

Kråkshult

Gladhammar

Yxern

Totebo

Pelarne

Hjältevad

Solgen Mycklaflon

Rusken

Voxtorp

BRUZAHOLM

Hult

Nömmen Björköby

Skepperstad

Södra Vi

Vimmerby Frödinge

Eksjö

Hylletofta

Vrigstad Nydala

338

ALMVIK VÄSTERVIK Gunnebo

Locknevi

Krön

skärgård Hasselö

Tjust

Djursdala

Norra Kvills nationalpark

Skuruhatt

Vetlanda

Skillingaryd

Gullringen

Ydrefors

EKENÄSSJÖN

Tomtabacken

KÄLLEMO

Ydre

Anneberg

Ryningsholm

Loftahammar

Lofta

Odensvi Gamleby Tjust

Askeryd

JÖNKÖPING NORRAHAMMAR Barkeryd NÄSSJÖ TABERG

ÖVERUM Syrsan

Tynn

d

Kaxholmen

Dalhem

Åsunden

Östra Ed Flatvarp

Eds bruk

Kinda

Sommen

Säby

n

Tranås

u

n

r

V ä t t e

ås

e ns

ök H

Brahehus Noen

Bankeryd

Fågelvik

Ukna

Gränna

Visingsö

Tryserum

FALERUM

Sommen

s

n

Hålav

FORSASTRÖM

Gärdserum

n ede

re t

e k

Gärdsnäs

Åtvidaberg

Visingsö

m

n

St. Rängen

Alva

43

Mjölby

264

St o r a

rg

Tåkern

Omberg

K a l m a r

P

Hjo

Karlskrona

Ölands södra udde

30 km

Ett urval källor och litteratur å h l é n h u g o , En socken och en sjö Västervåla – mitt i Bergslagen, Ängelsberg 2003 h u lt j a n , l i n d q v i s t s va n t e , o d e l b e r g w i l h e l m , r y d b e r g s v e n , Svensk teknikhistoria, Hedemora 1989 Norstedts Uppslagsbok, Stockholm 1992 KAK Bilatlas, l i b e r , Stockholm 2007 j o h a n n i s s o n b e n g t , Den heliga Gnosjöandan, Växjö universitet k a r l s s o n s a m u e l , Historiska hantverk, stockholm 2003 k a r l s s o n s a m u e l , Levande industriminnen, stockholm 2005 s k o i n d u s t r i m u s e e t , Kumla l o o c k j o h a n , Sten-, mineral- och lerindustri i Jämtlands län, Länsstyrelsen Jämtlands län 2004 cu rman s igu rd, pette rs son ric kard, su n di n bos s e, Nämforsen och »det kultiverade kraftverket« Landskapet som arena, Arbetsrapporter nr. 1 h u m a n i o r a b l o g g e n : Oden/Svea http://humaniorabloggen.blogs.com d r a g s k a n a l , http://kanaler.arnholm.nu/kalmardragets.html e k o m u s e u m b e r g s l a g e n , www.ekomuseum.se i s k a i n d u s t r i s a m h ä l l e t s k u lt u r a r v , www.iska.nu j ä r n r i k e t g ä s t r i k l a n d , www.jarnriket.com m o r a , www.mora.se r i k s a n t i k va r i e ä m b e t e t , www.raa.se w i k i p e d i a , www.wikipedia.se Förutom Sveriges turistbyråer, och vissa länsstyrelser, har också flera av de beskrivna platserna innehållsrika och intressanta hemsidor och broschyrer.

i s b n 978-91-47-80830-4 © 2 0 0 8 Liber AB Stockholm t r y c k Deaprinting, Novara Italien 2 0 0 8 i d é o c h u p p l ä g g n i n g Liber, Kartredaktionen h u v u d r e d a k t ö r Christina Björklund f ö r f at ta r e Inger Dahlberg f o r m g i v n i n g Anna Hild p r o d u k t i o n Gunilla Bäckström, Gunilla Jernselius, Jessica Lönnö t e k n i s k s u p p o r t Mikael Verständig o m s l a g e t s f r a m s i d a Arbetets museum i Norrköping, Matton o m s l a g e t s b a k s i d a Utö gruva är Sveriges äldsta kända järnmalmsgruva med brytning från 1100-talet till 1879, Ola Björklund b i l d r ät t i g h e t e r se förteckning s222 f ö r s ät t s o c h e f t e r s ät t s Handsmidd spik Liber AB, 1 1 3 9 8 Stockholm Tfn 0 8 - 6 9 0 9 0 0 0 www.liber.se Kundservice: tfn 0 8 - 6 9 0 9 3 3 0 , fax 0 8 - 6 9 0 9 3 0 1 /0 2 e-post: kundservice.liber@liber.se k o p i e r i n g s f ö r b u d Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Det är förbjudet att reproducera innehåll från boken i någon form, elektroniskt eller på papper eller på annat vis, utan inhämtad skriftlig tillåtelse från utgivaren. Liber ansvarar inte för tillgängligheten till platser som nämns i boken.

Landskapen

u pptäc k ditt lan ds kaps levan de o c h h i stori s ka arb ets plats e r

i vå ra h ä n d e r

Forna tiders arbetsplatser ligger ofta hänförande vackert vid strömmande vatten, det vatten som levererade kraften för att driva de gamla redskapen.

i våra händer

Landskapen På sina håll växer nu naturen över slagghögar och lämningar av fabriker. På andra håll har engagerade personer återskapat och levandegjort de gamla arbetsmiljöerna.

I boken Landskapen i våra händer berättas om några av dessa platser – låt den bli din inspiration att söka andra.

www.liber.se

Landskapen i ng e r dah lb e rg

Best.nr 978-91-47-80830-4

i vå ra h ä n d e r

liber