9789176789292

130

Erik Sjödin är doktorand vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet och sedan den 1 juli 2015 verksam vid Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet.

erik sjödin

rättslig fråga. I avhandlingen undersöker författaren innehållet i åtta EU-direktiv (inflytandedirektiven) med bestämmelser om arbetstagarinflytande och hur de påverkat den svenska regleringen av arbetstagarinflytande.

Undersökningen har genomförts med fokus på ett antal för inflytandedirektiven gemensamma frågor.

Författaren belyser vad arbetstagarrepresentanterna är berättigade till inflytande om, när och hur det ska ske och på vilket sätt arbetstagarinflytandet är sanktionerat i Sverige. Därutöver analyseras de grundförutsättningar för arbetstagarinflytande som utpekas i direktiven, men som primärt framgår av nationell rätt.

Ett europeiserat arbetstagarinflytande

arbetstagarinflytande är en central arbets-

130

skrifter från juridiska fakulteten i uppsala

erik sjödin

Ett europeiserat arbetstagarinflytande En rättslig studie av inflytandedirektivens genomförande i Sverige

ISBN 978-91-7678-929-2 ISSN 0282-2040

SJFU_130_Sjodin_omsl_3.indd 1

2015-07-10 13:13

SKRIFTER FRร N JURIDISKA FAKULTETEN I UPPSALA 130 Redaktรถr: Bertil Wiman

Ett europeiserat arbetstagarinflytande – en rättslig studie av inflytandedirektivens genomförande i Sverige

Erik Sjödin

Abstract E. Sjödin. Ett europeiserat arbetstagarinflytande – en rättslig studie av inflytandedirektivens genomförande i Sverige. A Europeanised Employee Involvement – a legal study of the implementation of the involvement directives in Sweden. Iustus Förlag AB 356 pp.

Uppsala 2015. ISSN 0282-2040.

Employee involvement is a central question in labour law. In this dissertation the author examines eight EU directives (the involvement directives) with provisions on employee involvement. The aim of the dissertation is to analyse the content of the involvement directives and how they have affected the Swedish system of employee involvement.

The study focuses on a number of questions that are common for the directives. First, the foundations of employee involvement are examined. The foundations are: between which actors employee involvement is exercised; the protection awarded to employee representatives; and to what extent the social partners may deviate from provisions in the directives. The other questions that are common are: what areas employee representatives are entitled to be involved in; how shall the involvement be exercised; do the directives contain any quality criteria that need to be observed; when should the employer inform and consult the employee representatives? Finally, the sanctions that may be imposed when the rules on employee involvement are violated are analysed.

Erik Sjödin, Department of Law, Uppsala University, Box 512, 751 20 Uppsala, Sweden

© Författaren och Iustus Förlag AB, Uppsala 2015 Upplaga 1:1 ISSN 0282-2040 ISBN 978-91-7678-929-2 Produktion: eddy.se ab, Visby 2015 Omslag: John Persson Förlagets adress: Box 1994, 751 49 Uppsala Tfn: 018-65 03 30, fax: 018-69 30 99 Webbadress: www.iustus.se, e-post: kundtjanst@iustus.se Printed by Dimograf, Poland 2015

Innehåll

Förkortningar m.m. 15 1 Ämnet för avhandlingen 17 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 1.7

Inledning 17 Arbetstagarinflytandets rationalitet 18 Arbetstagarinflytandets utveckling i Sverige 23 Det svenska arbetstagarinflytandet före EU 29 Utvecklingen av EU:s arbetstagarinflytande 30 De åtta direktiven 32 Undersökningens syfte och disposition 33

2 Material och metod 36 2.1 Inledning 36 2.2 EU-rätt och arbetsrätt 39 2.2.1 Inledning 39 2.2.2 Europeisk arbetsrätt och/eller EU-arbetsrätt 42 2.2.3 Arbetsrätten är nationell och samtidigt internationell 44 2.2.4 En undersökning av EU-rätt och arbetsrätt 46 2.3 Direktivförarbeten 47 2.4 EU-domstolens avgöranden 51 2.5 Direktivtolkning och direktivkonform tolkning 53 2.6 Avgränsningar 56 2.7 Tillvägagångssätt 58

3 Inflytandedirektivens rättsliga grunder i fördragen 59 3.1 Inledning 59 7

3.2 Utvecklingen av befogenheten om arbetstagarinflytande 60 3.2.1 Från marknadskomplement till rättighet 60 3.2.2 EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna 65 3.2.3 Den nuvarande befogenheten att anta lagstiftning om arbetstagarinflytande 69 3.2.3.1 Några allmänna principer för lagstiftning på EU-nivå 69 3.2.3.2 Explicit befogenhet om arbetstagar­ inflytande 70 3.2.3.3 Implicit befogenhet: Tidigare använda rättsliga grunder 75 3.3 Etableringsrätten 76 3.4 Tillnärmningsklausulen 78 3.5 Socialpolitiken 82 3.6 Restkompetensen 83 3.7 Den rättsliga grunden – några reflektioner 85 3.7.1 Den rättsliga grundens betydelse 85 3.7.2 Konstitutionell betydelse 85 3.7.3 Materiell betydelse 89 3.8 Avslutning 93

4 Inflytandedirektivens gemensamma frågor 94 4.1 Inledning 94 4.2 Grundförutsättningar 95 4.3 Arbetstagarinflytandets taxonomi 96 4.3.1 Enkelriktat inflytande 96 4.3.2 Dubbelriktat inflytande 96 4.3.3 Medbestämmanderätt 97 4.3.4 Organisatoriskt inflytande – styrelse­ representation 98 4.4 Sanktioner 99 4.5 Den fortsatta framställningen 100

5 Grundförutsättningar för inflytande 101 5.1 Inledning 101 5.2 Hos vem (arbetsgivaren)? 102 5.2.1 Inledning 102 5.2.2 Inflytandedirektivens trösklar 103 8

5.3

5.2.2.1 Kvantitativa trösklar 103 5.2.2.2 Villkor avseende verksamheten 105 5.2.2.3 Trösklar och villkor i svensk rätt 106 5.2.3 Koncernförhållande 109 5.2.3.1 Beslut fattas utanför arbetsgivaren 109 5.2.3.2 Koncernbegreppet 109 5.2.3.3 Information och samråd i koncerner 110 5.2.3.4 Medbestämmandelagen och koncerner 112 5.2.3.5 Avslutning 114 5.2.4 Tendensskydd 115 5.2.4.1 Ett skydd för pluralismen 115 5.2.4.2 Undantagen verksamhet 117 5.2.4.3 Tendensskyddet i Sverige 118 5.2.4.4 Opåverkat och förenligt med inflytande­ direktiven 122 5.2.5 Sammanfattande diskussion 123 Med vem (arbetstagarnas representanter)? 123 5.3.1 Inledning 123 5.3.2 Arbetstagarrepresentanter enligt inflytande­ direktiven 124 5.3.2.1 Inflytandedirektivens definition 124 5.3.2.2 2 x Kommissionen mot Förenade konungariket 125 5.3.2.3 En kollektiv rättighet 127 5.3.3 Avsaknaden av arbetstagarrepresentation 128 5.3.4 Arbetstagarrepresentation i Sverige 129 5.3.4.1 Inledning 129 5.3.4.2 Arbetstagarrepresentation vid genom­ förande av inflytandedirektiven 129 5.3.5 Arbetstagarorganisationen representerar 141 5.3.5.1 Inledning 141 5.3.5.2 Arbetsgivare med kollektivavtal 142 5.3.5.3 Arbetsgivare utan kollektivavtal 145 5.3.6 Arbetstagarrepresentation i allmänhet 147 5.3.6.1 Arbetstagarnas organisering 147 5.3.6.2 Industriförbund och yrkesförbund: Organisering i svenska fackföreningar 148 5.3.6.3 Industri- och yrkesförbunden och medbestämmandelagen 151 5.3.7 Sammanfattande diskussion 151 9

5.4

Skydd för arbetstagarrepresentanter 153 5.4.1 Skydd för den som utövar uppdraget 153 5.4.2 Arbetstagarrepresentanters skydd i Sverige 154 5.5 EU-rättsliga gränser för semidispositiviteten 157 5.5.1 Inledning 157 5.5.2 Otillbörligt urholkande 158 5.5.3 EU-spärr 162 5.5.3.1 En bortglömd uppdatering av EU-spärren 165 5.5.4 Sammanfattande diskussion 166 5.6 Avslutning 167

6 Enkel- och dubbelriktat inflytande samt medbestämmanderätt 169 6.1 Inledning 169 6.2 Om vad? 169 6.2.1 Inledning 169 6.2.2 Övertalighetsdirektivet 171 6.2.3 Överlåtelsedirektivet 174 6.2.4 Företagsrådsdirektiven 178 6.2.4.1 Inflytande enligt referens­ bestämmelserna 178 6.2.4.2 Gränsöverskridande frågor 179 6.2.4.3 Området för inflytande 180 6.2.4.4 Exceptionella omständigheter m.m. 181 6.2.5 SE-inflytandedirektivet 183 6.2.5.1 En dröm besannas 183 6.2.5.2 Området för inflytande 183 6.2.5.3 Samspelet med nationell lagstiftning 186 6.2.6 Samrådsdirektivet 187 6.2.6.1 En allmän ram för information och samråd 187 6.2.6.2 Området för inflytande 187 6.2.6.3 Genomförande i svensk rätt 189 6.2.7 Takeover-direktivet 192 6.2.7.1 Inledning 192 6.2.7.2 Området för inflytande 193 6.2.7.3 Genomförande i Sverige 194 6.2.8 Bemanningsdirektivet 197 6.2.9 Sammanfattande diskussion 198 10

6.3 Hur? 199 6.3.1 Inledning 199 6.3.2 Kvalitet och form 199 6.3.2.1 Inledning 199 6.3.2.2 I samförståndsanda 199 6.3.2.3 Information 202 6.3.2.4 Samråd 207 6.3.2.5 Formen enligt medbestämmande­ lagen 209 6.3.2.6 Avslutning 213 6.3.3 Tystnadsplikt och arbetsgivarintern information 213 6.3.3.1 Inledning 213 6.3.3.2 Inflytandedirektiven 214 6.3.3.3 Svensk rätt 218 6.3.3.4 Avslutande kommentarer 227 6.3.4 På vilken nivå? 228 6.3.5 Biträde av experter 229 6.3.5.1 Inledning 229 6.3.5.2 Experthjälp vid bildandet 229 6.3.5.3 Allmänt biträde av experter vid information och samråd 231 6.3.5.4 Arbetstagarkonsulter i Sverige 232 6.3.5.5 Avslutning 233 6.3.6 Kostnader 233 6.3.6.1 Inledning 233 6.3.6.2 Företagsråds- och SE-inflytande­ direktivet 234 6.3.6.3 Förtroendemannalagen 235 6.3.6.4 Avslutning 238 6.3.7 Sammanfattande diskussion 238 6.4 När? 239 6.4.1 Inledning 239 6.4.2 I god tid 240 6.4.2.1 Övertalighetsdirektivet 240 6.4.2.2 Överlåtelsedirektivet 242 6.4.3 Vid lämplig eller adekvat tidpunkt 245 6.4.3.1 Inledning 245 6.4.3.2 Lämplig tidpunkt enligt samrådsdirektivet 245

11

6.4.3.3 Tidpunkten för information och samråd enligt SE-inflytande- och företagsrådsdirektivet 247 6.4.4 Övriga 248 6.4.5 Tidpunkten enligt medbestämmandelagen 248 6.4.5.1 Inledning 248 6.4.5.2 Förhandling 249 6.4.5.3 Information 251 6.4.6 Tidpunkten för information till och samråd med det europeiska företagsrådet och i europabolag 252 6.4.7 Avslutande synpunkter 252 6.5 Avslutning 253

7 Organisatoriskt inflytande 255 7.1 Inledning 255 7.2 Rätten till organisatoriskt inflytande 258 7.2.1 Inledning 258 7.2.2 Europabolag 260 7.2.2.1 Inledning 260 7.2.2.2 Före- och efter-principen 261 7.2.3 Fusionsdirektivet 264 7.3 Utformningen av och inrättandet av styrelserepresentation 266 7.3.1 Europabolag 266 7.3.2 Utformningen av och inrättande av medverkan vid gränsöverskridande fusioner 267 7.4 Arbetstagarledamöternas arbete 268 7.4.1 Samma rättigheter och skyldigheter 268 7.4.2 Tystnadsplikt 269 7.4.3 Ersättning 275 7.4.4 Jäv 277 7.5 Avslutning 281

8 Sanktioner 284 8.1 Inledning 284 8.2 EU-rättens sanktionering 286 8.2.1 Inledning 286 8.2.2 Fordrar EU sanktioner? 288 12

8.2.2.1 Allmänna principer och specifika krav 288 8.2.2.2 Särskilt om EU-stadgan 291 8.2.2.3 Slutsats 292 8.3 Den svenska arbetsrättens sanktionering 293 8.3.1 Ekonomiskt och allmänt skadestånd 293 8.3.2 Särskilt om allmänt skadestånd 296 8.3.3 Krav på lagstöd 303 8.3.4 Inflytandedirektivens sanktionering i Sverige 304 8.3.5 Det allmänna skadeståndets bestämning 306 8.3.5.1 Inledning 306 8.3.5.2 Brott mot formaliareglerna eller förhandlingsskyldigheten i sig? 308 8.4 Avslutning 310

9 Avslutande ord 313 9.1 9.2 9.3 9.4 9.5 9.6 9.7 9.8

Inledning 313 Grundförutsättningar 313 Vad? 315 Hur? 316 När? 317 Organisatoriskt inflytande 318 Sanktioner 319 Final 320

Summary 323 Käll- och litteraturförteckning 329 Rättsfallsregister 351 Sakregister 355

13

130

Erik Sjödin är doktorand vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet och sedan den 1 juli 2015 verksam vid Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet.

erik sjödin

rättslig fråga. I avhandlingen undersöker författaren innehållet i åtta EU-direktiv (inflytandedirektiven) med bestämmelser om arbetstagarinflytande och hur de påverkat den svenska regleringen av arbetstagarinflytande.

Undersökningen har genomförts med fokus på ett antal för inflytandedirektiven gemensamma frågor.

Författaren belyser vad arbetstagarrepresentanterna är berättigade till inflytande om, när och hur det ska ske och på vilket sätt arbetstagarinflytandet är sanktionerat i Sverige. Därutöver analyseras de grundförutsättningar för arbetstagarinflytande som utpekas i direktiven, men som primärt framgår av nationell rätt.

Ett europeiserat arbetstagarinflytande

arbetstagarinflytande är en central arbets-

130

skrifter från juridiska fakulteten i uppsala

erik sjödin

Ett europeiserat arbetstagarinflytande En rättslig studie av inflytandedirektivens genomförande i Sverige

ISBN 978-91-7678-929-2 ISSN 0282-2040

SJFU_130_Sjodin_omsl_3.indd 1

2015-07-10 13:13