Reporter Reporter R eporter Reporter Reporter Reporter Reporter Reporter er Report Reporter Reporter ReporterReport Reporter Reporter Reporter Reporter Reporter Reporter Reporter Reporter er Reporter Reporter Repo Reporter Reporter Reporter Reporter Reporter Reporter Reporter Reporter Reporter Report Reporter 31 mm

Reporter

Björn Häger Reporter

Björn Häger har erfarenhet från lokaltidning, rikstidning, radio, teve och webb. Han har arbetat vid TV4-Nyheterna, Kalla fakta och Veckans brott, varit programledare, reporter, webbchef och grävansvarig på Sveriges Radio. Han är ordförande i Publicistklubben, har varit ordförande för Grävande Journalister och har skrivit böcker om intervjuteknik och om research på internet.

En grundbok i journalistik Reporter är den första heltäckande boken om praktisk journalistik. Här beskrivs journalistyrkets alla delar, som att skriva nyhetstexter, att gräva fram fakta med stöd av offentlighetsprincipen och att intervjua. Vidare beskrivs hur man gör reportage i radio och teve, skriver för webben, mobilen och sociala medier samt förhåller sig till lagar och etiska principer. Med tydliga exempel beskrivs nyhetsvärdering, vardagen på en redaktion och hur medielandskapets digitalisering påverkar journalistrollen.

”Björn Häger har skrivit alla journaliststudenters bibel. Boken innehåller allt, verkligen allt, om journalistyrkets olika delar. Häger skriver roligt, resonerande och begripligt med tydliga exempel. Boken bör även ha sin plats på varje nyhetsdesk. Här finns också matnyttig hårdfakta som till exempel källor för bevakning av polis, näringsliv och kommunen och kontaktuppgifter till myndigheter.”

Andra upplagan

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09586-8_01_cover.indd 1

En grundbok i journalistik

Reporter Reporter Reporter Reporte Reporter Reporter Reporter Reporter Reporter Reporter Reporter Reporter Repor Reporter er Reporter Reporter Reporter Reporter Reporter Reporter Reporter Reporter ReporterReporter Repor Reporter Reporter Reporter Reporter Reporter Reporter Repo Reporter Reporter Reporter Reporter Reporter Repor Reporter Reporter Reporter Reporter Reporter Reporter Reporter Reporter Reporter Reporter Repo Reporter Reporter ReporterReporter

Reporter vänder sig till studenter på journalistutbildningar men är samtidigt utformad som praktisk handbok för verksamma journalister, med lathundar om offentlighetsprincipen, skrivregler, statskalender med kontaktuppgifter till viktiga myndigheter och förteckning över användbara faktakällor på webben. Den nya upplagan har utökats och omarbetats bland annat utifrån de förändringar som skett på medieområdet och vad gäller faktakällor, myndighetsuppgifter, lagar och regler.

Medievärlden

Reporter

Art.nr 38087

Björn Häger

2:a uppl.

2014-06-30 14:55

Denna titel har tidigare givits ut av Norstedts (2009) och utges från och med denna andra upplaga av Studentlitteratur AB.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38087 ISBN 978-91-44-09586-8 Upplaga 2:1 © Författaren och Studentlitteratur 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Fransisco Ortega Författarfoto: Åsa Stöckel Printed by Dimograf, Poland 2014

38087_Häger.indd 2

2014-06-27 14:15

Innehåll

Förord till andra upplagan 11 Världens bästa jobb 13 Kapitel 1 Journalist 19 Vad är en journalist? 20 Hur har yrket förändrats? 20 Hur tänker en journalist? 21 Är du av det rätta virket? 21 Vad yrket kräver 22 Och så det viktigaste … 28 Noter 32 Kapitel 2 Skriva 35 En vanlig dag på jobbet 36 Hur skriver en journalist? 39 Några tidningsbegrepp 48 Texttyper 50 Artikelns delar 58 Att berätta journalistiskt 73 Noter 86

38087_Häger.indd 3

2014-06-27 14:15

Innehåll

Kapitel 3 Nyhet 91 Vad är en nyhet? 92 Nyhetsvärdering i praktiken 94 Annat som påverkar nyhetsvalet 109 Nyhetsproblematik 114 Varifrån kommer nyheterna? 123 Nyhetsteori 127 Redan de gamla romarna 133 Noter 137 Kapitel 4 Fakta 143 Den journalistiska metoden 143 En ständig jakt på fakta 147 Blåljusbevakning 153 Ta fram fakta från kommuner och landsting 166 Ta fram fakta från statliga myndigheter 172 Ta fram fakta från riksdag och regering 174 Ta fram fakta från företag 176 Söka fakta på webben 182 Källkritik 184 Kartlägga en person 190 Bibliotek 195 Gräva med stor eller liten spade? 196 Offentlighetsprincipen 204 Noter 220 Kapitel 5 Intervjua 225 Från skjutjärn till Sawatsky 226 Så formulerar du frågorna 227 Planera intervjun 230 Lyssna aktivt 233 När de slingrar sig 234

38087_Häger.indd 4

2014-06-27 14:15

Innehåll

Anteckningstekniskt 237 Konsten att sälja dammsugare 240 Noter 242 Kapitel 6 Radio och teve 243 Vad är skillnaden mot att skriva i tidning? 243 Muntlig journalistik – ett annat sätt att berätta 245 Konsten att prata i radio och teve 246 Radio- och tevebegrepp 258 Göra radio 262 Göra teve 284 Att vara programledare 304 Regissera verkligheten? 310 Noter 312 Kapitel 7 Webben, mobilen och de sociala medierna 315 Ett revolutionerande metamedium 316 Journalistik bara för nätet 316 Nyheternas värde 318 Skriva för webben 319 Bilder och bildtexter 324 Att skriva för interaktivitet 324 Följsam design 325 Skriva för Google 325 Snabbhet kontra källkritik 328 Medborgartjänster och interaktiva databaser 329 Datajournalistik – en gren det satsas på 330 Fördjupning och dokumentation 330 Crowdsourcing och realtidsgräv 331 Sociala medier 332 Noter 341

38087_Häger.indd 5

2014-06-27 14:15

Innehåll

Kapitel 8 Spelregler 345 Pressetik blir medieetik 346 Etikpraktik 366 Tryckfrihet i praktiken 369 Lagar och arbetsmetoder 373 Upphovsrätt 376 Ansvaret 379 Tryckfrihetsmål 381 Regler för radio och teve 382 Pressetiska organ och myndigheter 384 Några ord om det fria ordets historia 386 Noter 387 Kapitel 9 Medielandskap 391 En vanlig dag på jobbet 392 Söderhamn – i Mittmedias mitt 395 Text, bild och soundslides 398 Sidplaneraren 401 Digitalt först 404 Betalvägg, bonus eller plus? 404 Början på ett yrkesliv 404 Slutet på dagen 406 Om tidningen 408 Stressigare? 408 Politiken 409 Journalisternas bakgrund 410 Mångkulturen 410 Medielandskapet 415 Mediekoncentration 419 Presstöd 420 Lokal bevakning 422 Publiken 423 Ekonomin 423 Noter 425

38087_Häger.indd 6

2014-06-27 14:15

Innehåll

Kapitel 10 Journalist 4.0 431 Från murvel till mediearbetare 432 Jag hade fel 437 Vad är det då som händer? 440 Efter den stora oredan 442 Noter 446 Efterord 449 Appendix Liten statskalender 455 Rättsväsendet 455 Riksdag och regering 458 Andra myndigheter, särskilt intressanta för journalister 458 Faktakällor på webben 483 Personresearch 483 Företagsresearch 484 Myndigheter 485 Experter och forskare 485 Artikeldatabaser, betaltjänster 486 Sök böcker, författare med mera 486 Tidningar och tidskrifter 487 Rättsinformation 487 Statistik 487 Språk 487 Uppslagsverk 488 Länkkataloger 488 Vem står bakom en domän? 489 Tre tips från Mikael Grill Petterssson 489 En samlad startsida 490 Skrivregler 491 Hen 492 Några råd om genus i språket 495 När kan man skriva ”man” 496 © F ö rfa t t ar e n och S t ud e n t li t t e rat ur

38087_Häger.indd 7

2014-06-27 14:15

Innehåll

Nej till nonsensord 497 Substantivsjuka 498 Svengelska 498 Anglicismer 499 Falska vänner 500 Skriv samman och isär 500 Så skriver du alltmer och allt fler 501 Så skriver du sanktbernhardshund och tio-i-topp-lista 503 Så använder du varken–eller och såväl–som 503 Böja medium och museum 505 Böja partner och hobby 506 Räkneord 506 Skiljetecken 507 Semikolon duger till mer än ;-) 508 Förkortningar 509 Stor och liten bokstav 510 Genitiv-s 512 Kongruensproblem 512 Ålder, datum, procent, chock, håna, utvik … 513 Svårstavade ord 514 Missade du lektionen om mm? 514 Andra vanliga fel 515 Välj rätt ord 515 Några ord om några ord 517 Läs vidare 525 Datorkommandon du inte klarar dig utan 526 Stats- och nationalitetsnamn 527 Noter 533 Terminologi 537 Artikelns delar 537 Texttyper 538 Annat i tidningen 540 Redaktionens personal 541 Tidningstermer 544 Radio och teve 550 Noter 555

38087_Häger.indd 8

2014-06-27 14:15

Innehåll

Litteratur och källor 557 Journalistrollen 557 Äldre svenska läroböcker i journalistik 558 Utländska läroböcker i journalistik 558 Medieforskning, svenska översikter 558 Medieforskning, utländsk 559 Skrivande journalistik 559 Rubriker 560 Skrivregler 560 Allmänt om skrivande 561 Analysera text 561 Forskning om reportaget 561 Nyhetsvärdering 561 Faktasökning 562 Offentlighet och sekretess 563 Källkritik 564 Intervjua 564 Radio och teve 564 Webben 565 Spelregler 565 Medielandskap 566 Journalist 4.0 566 Terminologi 567 Filmer 567 Övrigt 568 Korrekturtecken 569 Sakregister 571

38087_Häger.indd 9

2014-06-27 14:15

38087_H채ger.indd 10

2014-06-27 14:15

Förord till andra upplagan

Reporter utkom 2009 och har sedan dess varit den bäst säljande läroboken i journalistik. Den används på de flesta journalistutbildningar och har blivit en etablerad beskrivning av yrkets olika delar. När boken skulle tryckas i ny upplaga 2014 sa förläggaren: – Du kan ju kolla om det hänt något i medievärlden de senaste fem åren. Folk i min omgivning skrattar när jag berättar detta. I medievärlden händer mycket på fem år upptäckte jag när jag gick igenom boken på nytt. Till den nya upplagan har jag därför gjort omfattande uppdateringar. Flera kapitel har jag skrivit om helt. Kapitlen om att skriva och nyhetsvärdering har uppdaterats. Kapitlet Fakta, om att hitta information, har omarbetats rejält. Journalisterna Britt-Marie Citron, Nils Funcke och Mikael Grill Pettersson har läst och kommit med synpunkter. Jag har lagt till ett omfattande avsnitt om polisbevakning med tips från Peter Jonriksson, mångårig kriminalreporter på Sundsvalls Tidning, nu lärare i journalistik. Helena Bengtsson, SVT, har bidragit med synpunkter kring databasjournalistik. Kapitlet om att intervjua har jag utökat med ett avsnitt om medieträning. Kapitlet Radio och teve har uppdaterats. Stina Dabrowski, professor i teveproduktion, har läst och kommit med synpunkter. Kapitlet har bland annat utökats med tips från teveproducenten Olle Häger om att skriva speakertexter. Kapitlet Spelregler har uppdaterats. Pressombudsmannen Ola Sigvardsson och tryckfrihetsexperten Nils Funcke har läst och kommit med synpunkter. Kapitlet Webben har omarbetats helt, utökats rejält och heter nu Webben, mobilen och de sociala medierna. Yasmine El Rafie, utvecklingsredaktör för sociala medier vid Sveriges Radio, och Journalistens chefredaktör © F ö rfa t t ar e n och S t ud e n t li t t e rat ur

38087_Häger.indd 11

2014-06-27 14:15

Förord till andra upplagan

Helena Giertta har läst och kommit med synpunkter. Helena Bengtsson har bidragit med synpunkter kring avsnittet om medborgartjänster och intera ktiva databaser. Kapitlet Medielandskap har jag skrivit om helt. Daniel Nilsson, Monica Bohlin, Elin Woxlin och Kirsten Bjerknes vid Söderhamns-Kuriren har delat med sig av sin redaktionsvardag. Helena Giertta och Yasmine El Rafie har läst och kommit med synpunkter. Kapitlet Journalist 4.0, om journalistikens framtid, har jag också omarbetat från grunden, efter synpunkter bland annat från Stina Dabrowski och Helena Giertta. Statskalendern, med kontaktuppgifter till myndigheter, har uppdaterats. Där har de yrkeshögskolestudenter jag undervisat i research 2013–14 varit till stor hjälp. Skrivregler-avsnittet har uppdaterats med ett avsnitt om hen och genus i språket. Reporter – en grundbok i journalistik utges numera av Studentlitteratur som 2013 tog över merparten av Norstedts akademiska utgivning. Björn Häger

38087_Häger.indd 12

2014-06-27 14:15

Världens bästa jobb

En dag ringer det i telefonen. Det är Line, den där lite truliga tonårsflickan som bodde i grannporten i Bredäng för nästan femton år sedan, hon som ibland brukade passa våra barn när de var små. Nu kallar hon sig inte längre för Line, utan vill heta Eveline. Hon har blivit 27 år och läser journalistik på universitetsnivå och jobbar extra som redigerare på TV4. Hon vill intervjua mig för en skoluppgift och vi ses hemma i köket. Hon gräver i väskan och lägger upp en sjavig trave kompendier på bordet. Det är kurslitteraturen för dem som läser journalistik på JMK i Stockholm. Inga böcker utan bara en samling hophäftade kopior på artiklar om hur yrket ska utövas. För mig bekräftade det att detta bokprojekt inte borde vara förgäves. På landets journalistutbildningar har det klagats över att det saknats en sammanfattande, tämligen heltäckande grundbok i journalistik, en bok som avhandlar allt som ingår i det journalistiska hantverket. Den som önskat en sådan har fått skaffa någon av de tegelstenstjocka, hantverksinriktade amerikanska läroböckerna med titlar av typen News, Reporting and Writing, eller norska Journalistikk. Det är med dessa böcker som förebild jag har satt mig att skriva denna. Och det är Eveline jag tänkt att jag talar till. När jag fem år senare uppdaterar boken för nyutgivning noterar jag att Eveline blivit lärare på JMK och att Reporter används som lärobok på de flesta journalistutbildningar. Min ambition med uppdateringen av boken är förstås att den ska fortsätta ha sin pedagogiska – och inspirerande – plats i journalistutbildningen.

38087_Häger.indd 13

2014-06-27 14:15

Världens bästa jobb

Först en varning: den här boken tar dig till ett yrke det är svårt att skiljas från. De som fått smak på detta yrke klarar sällan att lämna det utan att längta tillbaka. Och jag vet exakt när jag själv insåg att det var så. Det var i New Orleans den 4 juni 1998. Värmen och luftfuktigheten var så hög att det inte gick att vistas utomhus och jag var där på en journalistkonferens, en ganska tråkig sådan vill jag minnas. Mot kvällen delade de ut priser i journalistik och därefter gick ordet på typiskt amerikanskt manér till en särskilt inbjuden keynote speaker. Meningen med sådana tal är att någon utifrån kärleken till sitt ärende ska försöka bygga gemenskap hos dem som lyssnar. Till podiet gick Pete Hamill, en sextioårig tidningsman, som just kommit ut med News is a Verb, en liten bok om meningen med nyhetsjournalistik. Hamill var fortfarande rödögd; dagen före konferensen hade han suttit uppe till klockan fem på morgonen för att skriva färdigt en bok om Frank Sinatra. Sitt tal hade han skrivit ner för hand på en bunt gula, linjerade anteckningspapper. Han inledde med att utan minsta reservation säga att det var trevligt att vara i samma lokal som så många utövare av vad han fortfarande betecknar som världens bästa jobb. Det var något med betoningen i de där sista orden. Här stod en vältalig journalistlegend och förklarade varför vi alla valt the best profession on this planet. Och jag försökte minnas om jag någonsin i Sverige hört någon så tydligt formulera det så, vilket egentligen är ganska konstigt. För detta är verkligen världens bästa jobb. Hamill förklarade sedan att journalister, som bäst, är en modern motsvarighet till de människor som stammen anlitade för att ta facklan i handen och gå in i berghålans mörkaste djup och sedan komma tillbaka ut och berätta vad som fanns därinne. Därför måste de vara att lita på. De behöver vara exakta i sin rapportering därför att stammens överlevnad kan bero på det. Hamill byggde sitt tal på den lidelse som driver många journalister, en strävan efter att utforska världen och att berätta sanningen. Så är det sällan med tidningarnas ägare och chefer, menade han. ”I have never in my life met a publisher who would make a pimple on the ass of a good reporter”, sa Hamill och fick kvällens längsta applåd. Jag nöjer 14

38087_Häger.indd 14

2014-06-27 14:15

Världens bästa jobb

mig med översättningen att han aldrig träffat en tidningschef som ens kunnat mäta sig med kvaliteten hos en bra reporter. Så jämförde han med de journalister som riskerar sina liv för att rapportera om krig och orättvisor världen över. Han berättade om de journalister som dödats i tjänsten och lade till: ”They didn’t die for market share, they didn’t die to get a parking spot close to the publisher’s office, they didn’t die so they could get memberships in country clubs. They died trying to get the truth.” Journalisterna i lokalen applåderade starkt och länge. Och jag tänkte att det här är typisk amerikansk, sentimental retorik. Så här skulle ingen svensk tidningsman lägga fram det i ett anförande på publicistklubben. Men så insåg jag att Hamill gjort saken extremt tydlig. Skulle jag riskera livet för att tjäna lite mera pengar, eller komma upp något snäpp på karriärstegen? Förmodligen inte. Skulle jag göra det om det handlade om att rapportera något viktigt? Förmodligen. Det var då jag bestämde mig. Jag var på väg in i en chefskarriär på radion, på väg bort från det journalistiska fotarbetet. Efter Hamills tal visste jag säkert vad jag egentligen ville. Jag åkte hem till Sverige och sa nej till att lämna den faktiska journalistiken. Det här är världens bästa jobb. Och det kan vara bra att bli påmind om det innan det är för sent. Skälen är många till att journalistyrket slår allt annat: • Du kan ringa vem som helst och fråga om vad som helst. • Du kan förändra världen. • Du blir sedd.

• Du lär dig något nytt varje dag.

• Du träffar nya människor varje dag.

• Du får vara med och skriva historia. • Du är en del av demokratin.

• Du gör att människor blir glada och informerade.

• Du kan utvecklas och göra karriär, utan att behöva bli chef. • Du blir allmänbildad och kommer att vinna i olika sorters

sällskapsspel.

Den här boken ger en introduktion till det journalistiska hantverkets alla discipliner. Vad är och gör en journalist? Vad går jobbet ut på? Hur skriver du en nyhetsartikel? Hur gör du inslag för teve och radio? Hur går © F ö rfa t t ar e n och S t ud e n t li t t e rat ur

38087_Häger.indd 15

2014-06-27 14:15

Världens bästa jobb

nyhetsvärdering till? Vilka lagar och etiska regler styr vad du får säga? Hur gör du för att hämta in fakta och intervjua olika typer av människor? Boken håller sig till detaljnivån. Här är verktygen för att göra journalistik. För den som vill gå till källorna har jag försökt vara generös med vetenskapliga referenser. Tanken är att boken ska vara så tydlig och lättillgänglig som möjligt. Till grund för de råd som ges ligger all den litteratur som jag kunnat finna kring det journalistiska hantverket, men också många års yrkeserfarenhet inom press, radio, teve och webb. Låt mig avsluta inledningen med ett motto formulerat på latin. Incipiendum aliquando står det på en 1600-talstavla som hänger utanför biblioteket i Skoklosters slott. Egentligen är det inget märkvärdigt med målningen som visar en ung murare som lägger de första stenarna till något pampigt herresäte. Men det märkliga är att den där latinska frasen fäster sig i huvudet som en smittsam schlagerrefräng. Kanske därför att detta är vad vi alla behöver höra. Incipiendum aliquando: Man måste börja någon gång. Börja någonstans. Ta första steget! Skriv första ordet! När vi sitter där med ett tomt papper, en blank skärm eller ett stort projekt framför oss behöver vi någon som kommer till oss och säger: incipiendum aliquando. Låt denna bok vara rösten som formulerar detta. Här är tillfället att börja, att ta de första stegen och hitta vägen in till journalistyrket. Så långsökt är det heller inte att en sådan här bok tar sitt avstamp i en gammal emblemmålning. Inspiration till tavlorna som hade emblem med motton kom från renässansen och dess ideal om den mångsidiga människan. Att vara journalist är att ständigt sträva mot att vara en renässansmänniska. I de gamla handböckerna i journalistik talar man till framtida tidningsmän. Så är det inte i dag. Tidningsmannen är död. Den som vill utbilda sig till journalist måste sikta på att vara mångsidig och kunna mer. Journalistiken befinner sig i en brytningstid. Tidningshusen har blivit mediehus. Rörligheten är stor. Yrket omformas. Få kommer att kunna genomgå ett helt yrkesliv och bara göra en sak, skriva, fotografera, filma eller göra radio. 16

38087_Häger.indd 16

2014-06-27 14:15

Världens bästa jobb

Även när medielandskapet förändrats i grunden kommer dessa yrkeskunskaper att vara hårdvaluta. Ju mer mångsidig och hantverksskicklig du är, desto mer kommer du att behövas i ett samhälle som blir allt svårare att överblicka. Framtiden kan verka tuff, men journalisten kommer att ha överlevt den stora oredan som väntar informationssamhället. Det vågar jag slå vad om. Så sätt i gång. Incipiendum aliquando. Den som börjat väl har halva jobbet gjort. Björn, 2009 & 2014 Och en sak till, om det är någon som undrar vem boken vänder sig till: jag tänker mig att den ska användas på högskoleutbildningar, samtidigt som den också fungerar som handbok för erfarna journalister. Till den som undrar hur den skiljer sig från andra böcker svarar jag att jag försökt anpassa den till en mångsidig medievärld. Andra läroböcker har fokuserat på skrivande. Här jämställer jag medieformerna och lägger lika stor vikt på hur det går till att producera journalistik via radio, teve och webb.

38087_Häger.indd 17

2014-06-27 14:15

38087_H채ger.indd 18

2014-06-27 14:15

K AP I TEL 4

Fakta

Kapitlet beskriver hur reportrar samlar information. faktum sakförhållande som verkligen föreligger

ne.se

En ung reporter fick ett tips om att det söps hejdlöst på fackets kurser och konferenser. Men han gick bet på att få de ekonomiansvariga att berätta, i arkiven fanns inget och nykterhetsrörelsen hade inga konkreta uppgifter. Till sist hittade han ett kreativt sätt att ta reda på hur det förhöll sig. Hur han gjorde står att läsa längre fram i detta kapitel.

Den journalistiska metoden I de flesta journalisters vardag finns inte mycket till metod. Mest handlar det om att åka någonstans, skriva ner vad som händer och sedan åka tillbaka och formulera det till en artikel. Men när arbetet kräver ett steg till vinner det ofta på att följa en struktur.1 En känd ledare för ett stort fackförbund åker vit limousin till en porrklubb på Västmannagatan i Stockholm och låter medlemmarna betala. I Aftonbladet framträder en kvinna med hans kvarlämnade slips. Hon berättar att verkligheten var värre än den version som fackpampen förmedlat. Expressen är hopplöst efter och på redaktionen sitter en ambitiös reporter och funderar på hur hon kan komma längre.2 Metoden hon tillämpar är en enkel modell för att komma i gång i sin faktasökning – att formulera frågor som man sedan söker svar på:3

38087_Häger.indd 143

143

2014-06-27 14:15

4 Fakta

• Vad är det jag vill veta?

• Vem vet? Vilka ska jag fråga?

• Var finns information? Vilka källor finns? • I vilken form finns informationen? • Hur gör jag för att få tag i den?

• När och hur är den tillgänglig?

• Vilken rätt till information har jag?

• Kan jag lita på den information jag får?

• Var och hur kan jag kontrollera uppgifterna?

Metoden går ut på att först skriva ner så många frågor som möjligt, i nästa steg göra en avgränsning och därefter fokusera på det som känns viktigast. Sedan går det att gå till källorna och söka de svar som behövs för att få ihop den journalistiska berättelsen. Expressens reporter Liza Marklund funderade på vem som kunde berätta om porrklubbsbesöket. Vem var nykter den där kvällen och kunde komma ihåg tre år efteråt? Limousinchauffören, tänkte hon och började ringa. Hon fann att fackpampen anlitat Freys Hyrverk för en kvarts miljon om året, trots att han hade tjänstebil. När hon hörde att Freys Hyrverk hade gått i konkurs tänkte hon en tanke som hon testade på konkursförvaltaren. Vad händer då med företagets alla papper? Jo, de fanns i ett lager i södra Hammarbyhamnen – och var offentliga. Hon åkte dit och möttes av tjugosex hyllmeter fakturor, men lyckades efter bara någon timme hitta beställningen där det framgick att fackpampen åkt limousin från Café Opera till porrklubben klockan 03.22 den där natten, vilket visade att han inte talat sanning eftersom han gett en annan version av vad som hände. Att göra journalistik liknar vetenskapligt arbete. Arbetet följer en systematik och det som publiceras ska vara sant. Men den journalistiska metoden har också andra krav på sig. Forskarens tålmodighet passar inte i den snabba nyhetsvärlden. Journalisten kan alltid kolla en källa till men hinner sällan göra det, utan måste i stället utveckla en känsla för när det räcker. Till skillnad från forskaren så är journalisten också berättare. Fakta sökandet fokuseras därför på det som är spektakulärt, nytt och kontroversiellt. Nyckelorden är: 144

38087_Häger.indd 144

2014-06-27 14:15

4 Fakta

• Söka

• Värdera • Välja

• Förmedla

I läroboken Journalistikk visar författarna Trine Øslyngen och Turid Øvrebø att det finns en tydlig journalistisk metod. Den beskriver de med hjälp av ett schema.4 Fas 1. Idé. Problematisera, formulera hypoteser: ”Vad vill jag veta?” Fas 2. Undersök, samla fakta: ”Hur kan jag ta reda på det?” Sök källor och hämta information från dem med hjälp av: Observation: Åk ut från redaktionen, uppsök nya miljöer, observera och referera. Muntliga källor: Tala med vanligt folk, experter, forskare, politiker och byråkrater. Skriftliga källor: Sök fakta i arkiv, journaler, handlingar, böcker, tidningar och databaser. Fas 3. Analysera: ”Har jag hittat det jag är på jakt efter? Kan jag lita på det?” Har jag uppträtt etiskt korrekt? Hur ska materialet tolkas? Har jag uppfattat allting rätt? Är det sant? Går det att belägga? Finns det skäl att tvivla på trovärdigheten? Är det balanserat och opartiskt? Om inte: gör om problemformuleringen och undersök bättre. Fas 4. Förmedling: ”Hur ska jag berätta det?” Vinkling – vad är viktigt och intressant? Hur lyder rubriken och ingressen? Dramaturgi, berättarteknik: Hur ska jag berätta? Språk Bilder och illustrationer.

Modellen tydliggör vad som krävs av journalisten som ska samla in fakta. Hon ska ha förmåga att observera och referera, hitta folk att tala med, intervjua dem, ta fram dokument och ur dessa sedan vaska fram det viktiga. Journalistens arbete består i grunden av två delar: • införskaffande av information, input • förmedling av information, output.

38087_Häger.indd 145

145

2014-06-27 14:15

4 Fakta

Faktainsamlandet är för de flesta journalister den största delen av arbetet. När de sedan sätter sig att skriva visar sig svagheterna i researchen. Ett gott faktainsamlande borgar för ett gott berättande. Ett problem för dem som är nya i yrket är ofta att de först samlar information utan tanke på hur artikeln ska skrivas. När de hämtat nog med fakta sätter de sig att skriva. Inte sällan upptäcker de att det fattas stoff och att de samlat mycket information de inte har någon användning för. Riktigt bra blir det om du redan i faktainsamlandet tänker på berättelsen. Vad behöver jag ta reda på för att få en bra början på artikeln? Vad behöver jag för miljöbeskrivningar? Vilken statistik vill jag ha med? Vem är viktigast att intervjua på plats? Den journalistiska metoden handlar om att genom hela processen arbeta med den färdiga berättelsen som mål, oavsett om det gäller en notis om en bilolycka på E4:an eller en systematisk granskning av kommunens äldreomsorg. Vissa reportrar tänker metodiskt för att vinna tid när de till exempel gör personporträtt. Mattias Göransson, grundare av reportagetidningarna Offside och Filter, berättar i tidskriften Scoop att han har en inarbetad mall från första telefonsamtalet.5 Han delar upp texten i tre delar: nu, då och sedan. Vad gör personen nu? Vad är hans bakgrund? Vad kommer han att pyssla med i framtiden? Dessa tre teman bärs upp av tre scener, som i texten vävs samman med tyngre faktasjok och resonemang: Tre scener innebär två mellanrum. Tre plus två blir fem, vilket ger fem fack att fylla. Det vet jag redan när jag första gången ringer upp … Jag har det i bakhuvudet när jag sitter i planet, när jag hör honom prata med andra och när jag intervjuar honom. När jag sorterar anteckningarna.

Arbetsmetoden innebär att Mattias Göransson prickar av punkter på en inre lista när han är ute på fältet: ”Talande inledning: avklarat. Miljö som knyter an till det förflutna: ja. Passande slutscen: fixat. Allt för att vara effektiv. Allt för att spara tid. Varför? För att kunna lägga tid på det väsentliga.” När Mattias Göransson skriver ett porträtt lägger han fem gånger så mycket tid på intervjuande och faktainsamlande som på skrivande. Och för att skriva bra krävs att redan från början fundera över vilka iakttagelser som är relevanta:

146

38087_Häger.indd 146

2014-06-27 14:15

4 Fakta

Varje dag publiceras artiklar som inleds med väderleksförhållanden, löv som faller eller intervjupersoner som tänder en cigarett. Varje gång får jag krupp. Visst kan de uppgifterna vara relevanta i vissa fall, till exempel om man skriver om en meteorolog, parkskötare eller tobaksfabrikör, men oftast är de bara ordbajs, en signal från skribenten att han faktiskt lämnat sin arbetsplats och träffat någon på riktigt.

Den journalistiska metoden beskriver ett sätt att tänka. Viktigast är alltjämt att komma i gång, att lyfta luren och ringa första samtalet.

En ständig jakt på fakta Chefen för en av landets större redaktioner satte sig en dag och gick igenom reportrarnas mobiltelefonräkningar. Han studsade till över hur stor skillnad det var på summorna och satte sig att förbereda en uppläxning av de slösaktiga. Men så tittade han efter en gång till. Vilka var det som hade de dyraste räkningarna? Inte så förvånande var det just de reportrarna som drog fram flest nyheter och som lyckades bäst i sitt jobb. De lata reportrarna hade nästan inte ringt något alls. Det blev ingen uppläxning, för det här var en bra chef. I stället sa han till andra chefer att han hittat en ny metod för att sålla fram de hårdast arbetande reportrarna. För så är det, gör man en lista över reporterns viktigaste arbetsredskap så hamnar telefonen överst, sedan kommer telefonen och sedan kommer resten. Med den i handen ligger världen och väntar på att bli uppringd. Våga ringa – och få tag på folk

Uppdraget kan komma från en chef eller från tidningens morgonmöte: ”Ring och ta reda på när kommunstyrelsen ska ha sitt extrasammanträde och vad som står på dagordningen!” Ett sådant uppdrag ska vara lätt även för den reporter som aldrig tidigare bevakat kommunpolitik. Hon sitter inte och väntar på instruktioner om vem hon ska ringa, hon ringer kommunens växel och ber att få prata med ”någon som har hand om kommunstyrelsens sammanträden”. Efter att ha blivit kopplad till flera tjänstemän som inte har en aning hamnar hon till slut rätt. Och det ska inte ta mer än några minuter.

38087_Häger.indd 147

147

2014-06-27 14:15

4 Fakta

Så ser vardagen ut för de flesta reportrar. De får uppdrag de aldrig fått förut och det ingår i yrkeskompetensen att ändå hitta rätt. Räkna med att nio gånger av tio kommer du att hamna fel. Det ingår i jobbet att chansa och ihärdigt bita sig fast i dem man får tag på tills de lämnar ifrån sig ett annat namn du kan ringa till. ”Få saker kan vara så förödande för en ny praktikant eller vikarie som att bli stämplad som en som inte får tag på folk”, skriver SVT-journalisten Mikael Grill Pettersson på matnyttiga bloggen Journalisttips.se: ”Felet är inte att du inte fått tag på personen i fråga. Felet är att du inte försökt tillräckligt mycket och på tillräckligt många sätt”, skriver han och ger flera tips som ger en bild av hur en ihärdig reporter bör tänka få för att få tag på den man söker, bland annat:6 • Sök fram mobilnumret hos Eniro eller Hitta. Eller på arbetsgivarens webbplats. Eller på personens privata webbsida eller blogg. Eller i ett gammalt pressmeddelande eller pdf-dokument som du hittar när du googlar personens namn och formuleringen filetype:pdf (eller doc eller ppt), möjligen med sökordet 07* tillagt (för att söka mobilnummer). • Ring arbetsplatsen, be att få komma till avdelningen där personen jobbar, tala med en kollega, lämna meddelande och be om alla kontaktuppgifter kollegan – och växeln – har. Hos en myndighet är detta i allmänhet offentliga uppgifter. Kommer du inte förbi telefonväxeln, ring en anknytning. Har växeln 10000 ringer du 10001, 10002 och så vidare eller hoppar upp till 10010, 10011. Med lite uthållighet får du tag på en vänlig själ som kopplar dig vidare. • Skicka sms. Många som sitter i möte trycker bort samtal men tar emot sms. Eller mejla. Med dagens smarta telefoner vet vi aldrig vilken kommunikationsform som är snabbast. Mejladress kan du hitta genom att kolla ”kontakt”-sidor på arbetsplatsens webb eller genom att googla ”förnamn.efternamn@”. Eller så finns adressen redan i din mejlkorg om du haft kontakt med personen tidigare (vilket du kan ha haft utan att minnas det). Kanske har personen en privat mejladress som framgår av den där styrelselistan till båtklubben som du hittade vid pdf-sökningen. • Facebook, Twitter, Linkedin; finns personen där? Alla har sökfunktioner för användare. Eller hos Google Plus, Myspace eller något diskussionsforum i ett specialämne. 148

38087_Häger.indd 148

2014-06-27 14:15

4 Fakta

• Arbetskamrater, vänner, grannar och släktingar går att få fram via

Eniro, Hitta och Ratsit. Via dem hittar du andra som bor på samma adress, familjemedlemmar eller grannar, samt telefonnummer till dem. Familjemedlemmar får du även fram via folkbokföringen hos Skatteverket. Kollegor kan finnas på arbetsplatsens hemsida, eller som ”befattningshavare” hos Bolagsverket, Infotorg eller sajter som Allabolag. Ett företags kontaktpersoner kan du hitta i företagets gamla platsannonser hos till exempel Arbetsförmedlingens Platsbanken. • Konferensanläggningen kan du ringa till, och be dem lämna ett meddelande med ditt nummer och ordet ”Brådskande”. • Hos myndigheten där personen jobbar kan du begära ut den typ av handlingar där kontaktuppgifter kan förekomma, exempelvis interna telefonlistor, mejlkonversationer, minnesanteckningar från möten, dokumentation om arbetsgruppers sammansättning. Jobbar personen inte på någon myndighet, fundera över vilka myndighetskontakter personen kan ha haft och begär ut handlingar med möjliga kontaktuppgifter den vägen. • Förklara vikten av att nå personen: ”Vill ni inte låta er medarbetare bemöta dessa påståenden och korrigera eventuella osakligheter?” • Ge dig ut, rent fysiskt, till personens arbetsplats eller där personen kan befinna sig. • Lämna ut ditt mobilnummer och ha telefonen med dig. Råkar personen ringa när du hämtar kaffe kan en dags ansträngning gå förlorad. Utgå från att folk vill prata. Be aldrig om ursäkt för att du söker någon. Många samtal är också rena kollsamtal, till exempel att ringa det klassiska samtalet till polisen och fråga om det hänt något. En ambitiös reporter sitter inte sysslolös, utan har alltid en lista framför sig på skrivbordet med saker att kontrollera. Det kan vara att ringa på något långsiktigt projekt som ligger och puttrar, eller att ringa någon kontakt någonstans och bara fråga om de har något på gång. Du behöver inget särskilt skäl att ringa. Det fina med att vara journalist är att du kan ringa vem som helst och fråga om vad som helst. Det räcker med: – Hej, jag är journalist och tänkte kunskapa mig lite om det ni håller på med, hur är det med …? © F ö rfa t t ar e n och S t ud e n t li t t e rat ur

38087_Häger.indd 149

149

2014-06-27 14:15

4 Fakta

På en timme kan en ihärdig reporter ragga fram en hel lista med nyheter, enbart med telefonens hjälp. Journalisten Leif Eriksson brukade på kurser i nyhetsjakt slå vad med deltagarna om att han inom deras område, på en timme, kommer att hitta tio nyheter som de inte känner till. Leif vinner varje gång. Hans metod är att på måfå – via nätet eller en telefonkatalog – ringa upp företag och institutioner som verkar intressanta. I Karlstad blev det till exempel ett byggbolag, ett fastighetsbolag, sjukhuset, kyrkoförvaltningen och musikteatern. Han ber att få tala med chefen och säger att han är på jakt efter något spännande att delge radiolyssnarna. Han frågar vad som upptar chefens tid just nu, nyinvesteringar, nedläggningar, ny konkurrens, utbildningsprojekt, omdaning, nya trender och tendenser i branschen, uppgifter om konkurrenter med mera. Efter en timme har han alltid en lista på minst tio nyhetsuppslag. När han gjorde det i Karlstad bestod listan bland annat av nyheter om att kyrkans ekonomi är sämre, att den vill anlägga en begravningsplats på ett regements område, att över sextusen lägenheter ska få egna kvarterskomposter, att antalet tomma lägenheter minskar, att byggföretaget väntar en stororder, att sjukhuset köpt en röntgenkamera som medför en medicinsk revolution i att ställa diagnoser och att många från kultureliten i Stockholm köar för biljetter till den nya operan. Redaktionerna Leif besöker får ta över listan och betar sedan av uppslagen ett efter ett i sina nyhetssändningar.7 Hitta folk

Frågan en reporter ägnar mest tid åt är: Hur hittar jag någon att tala med? Och det snabbt. Var får jag till exempel tag på någon som kan berätta hur det är att ha bröstcancer? I dag. Vem kan visa ett segelflygplan och svara på frågor om varför olyckorna ökar med dem? Inom en timme. Var hittar jag en bonde som är upprörd över att vildsvinen ökar så mycket i antal? Nu. Dessa människor finns sällan där framför dig. I många fall kan det pröva fantasin att tänka ut hur du ska hitta dem. Här är några ingångar till det som i journalistjargongen kallas ”hitta case”:8 150

38087_Häger.indd 150

2014-06-27 14:15

4 Fakta

1 Intresseorganisationer. I Sverige finns föreningar för det mesta. Kvinnor med bröstcancer nås exempelvis via Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation, eller dess lokala avdelningar. Organisationer har hemsidor eller tidningar där du hittar namn och konkreta exempel. 2 Andras artiklar. Via arkivet finner du människor som framträtt förut. Jobbar du för ett riksmedium kan lokaltidningar ge konkreta exempel. På bättre bibliotek finns branschtidningar om allt från grisuppfödning till kärnkraftsäkerhet. Som konsumentjournalist hittade jag uppslag i tidningar som Köttbranschen, Fjäderfä och Grisnytt. Perspektivet är branschens eget, med till exempel företagare som stolt marknadsför maskiner som ”gör om brosk, senor och benbitar till smakliga köttbitar”.9 3 Expertförmedlare. Via expertsvar.se får du hjälp att hitta forskare inom de flesta ämnen. Bakom Expertsvar står svenska universitet, högskolor och forskningsinstitut. Andra vägar att hitta experter är Rättviseförmedlingen (rattviseformedlingen.se) och Hjälp en journalist (hjalpenjournalist.se). Medicinska experter hittar presstjänsten på Karolinska åt dig inom någon timme. 4 Bekantas bekanta. Att i massmejl till redaktionen, vänner och bekanta efterlysa någon som blivit lurad av en fastighetsmäklare, har barn på en privat Montessoriförskola eller har misslyckats med 5:2-dieten kan ge utdelning. Men det kan – om det sker ofta – uppfattas som fantasilöst och spammigt. 5 Sociala medier. Twitter och Facebook kan förstås också användas för efterlysningar. På Facebook hittar du framför allt talföra personer via offentliga inlägg på sidor om olika ämnen. En sökning på bröstcancer ger till exempel träff på flera Facebookgrupper med deltagare att kontakta. Googlar du ”bröstcancer” + ”forum” finner du också ingångar med namn att kontakta. En sökning hos Flashback brukar ge oväntade uppslag. 6 Ut i verkligheten. Missnöjda tågresenärer finns troligen på centralstationens perrong. Utanför fabriksgrindarna fångar du anställda utan att gå via informationsavdelningen. Socialt begåvade reportrar hittar intervjupersoner vid korvkiosker, gångtunnlar och salutorg. Barn finns på skolor och daghem, men du kan behöva föräldrars tillstånd, även om du vill fråga dem om Alfons Åberg. Numera har de oftast en © F ö rfa t t ar e n och S t ud e n t li t t e rat ur

38087_Häger.indd 151

151

2014-06-27 14:15

Reporter

Björn Häger Reporter

Andra upplagan

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09586-8_01_cover.indd 1

En grundbok i journalistik

Medievärlden

Reporter

Art.nr 38087