9789171261267

Eva Wrede

15 kvadrat 15 arkitektritade friggebodar

15 arkitektritade friggebodar

Eva Wrede är journalist och har under många år skrivit om arkitektur och inredning för både amatörer och proffs, bland annat i månads­ tidningen Hus & Hem och arkitektur­tidskriften Forum AID.

Bokförlaget Max Ström Skeppsholmen, 111 49 Stockholm www.maxstrom.se

15 kvadrat

Foto Susanne Hovenäs

Friggeboden växer! Nya regler ger svenska folket rätt att bygga 15 kvadratmeter i stället för 10 utan bygglov. Förändringen väcker drömmar och sätter fart på fantasin.

Men hur tillvaratar man det lilla husets möjligheter på bästa sätt? Här ger 15 av Sveriges mest nyskapande arkitektkontor var sitt inspirerande förslag.

Det här är en bok om svenskarnas favorithus, full av idéer och praktiska tips inför läsarens egna byggäventyr.

Eva Wrede bokförlaget max ström

”Fem kvadrat extra frihet, hur mycket är det egentligen? Frågar man arkitekterna som medverkar i den här boken, svarar de flesta med eftertryck: ”Jättemycket!”. Med 15 i stället för 10 kvadratmeter kan man till exempel börja fundera i banor om två funktioner i stället för en. Sovrum och toalett. Lusthus och bastu.

Växthus och verkstad.

Ja, arean är nu så stor att man kan tänka i termer av ”litet hushåll”. Därmed blir idéerna som lanseras här intressanta även för dem som inte i första hand är ute efter en bygglovs­ befriad bod. Ytan på 15 kvadratmeter öppnar för vidare visioner än så. Kanske en fullt utrustad, om än minimal, sommarstuga på landet?”

Eva Wrede bokförlaget max ström

Innehåll Inledning

9

U-fo

64

Wingårdh Arkitektkontor

15 hus på 15 kvadrat Mini house

30 kvadrat 14

Jonas Wagell Arkitektur och Design

Blomlådan

20

Trädkojan

26 32

Deva © Bokförlaget Max Ström 2008 © Text: Eva Wrede © Bilder och ritningar: respektive arkitektkontor Formgivning: Staffan Millqvist Repro: Linjepunkt, Falun Tryckning och bindning: Graphicom, Italien 2008 ISBN 978-91-7126-126-7 www.maxstrom.se

Arkitektgruppen Snövit

Ritningarna och illustration­erna i denna bok är skyddade enligt upphovsrättslagen.

Next house xxs

Bubbelboden

38

86

Kubik Arkitekter

92

Strata Arkitektur

15 byggråd

99

15 frågor om bygglov

113

48

15 arkitektkontor

119

54

Utdrag ur planoch bygglag

123

42

Tham & Videgård Hansson Arkitekter

Karlsson

80

Claesson Koivisto Rune

Refugium

Wåhlin Arkitekter

76

Jaenecke Arkitekter/ Mem Arkitekter

Salong

MAF Arkitektkontor

Reflektion

Berså

Växthus för själen

Sandellsandberg

70

White Arkitekter

Kjellander & Sjöberg Arkitektkontor Magnus Ståhl Arkitektbyrå

Sommardröm

58

Marge Arkitekter 6

7

15 hus p책 15 kvadrat

12

Utvecklingen av frigge­ bodar har stått märkligt stilla sedan 1980, tycker många arkitekter. Här en typisk tiokvadratare foto­ graferad i februari 2008.

Men är det möjligt att göra arkitektur av ett så litet utrymme? Uppfattningarna om hur stort 15 kvadratmeter är går isär bland arkitekterna. ”Det roliga med ett så litet hus är att det nästan är som en möbel”, säger en. Andra delar upp ytan på flera huskroppar och skapar sommarboende för en hel familj.

De flesta är överens om att utvecklingen av friggebodar har stått märkligt stilla sedan 1980. Och att byggmarknadernas utbud av prefabricerade bodar ofta dras med grava ”skalfel”. Problemen uppstår, enligt arkitekterna, när man försöker krympa stora hus till små. Miniatyrvillorna blir överlastade med oproportionerligt stora detaljer. ”Ibland blir det mer karm än fönster”, som någon uttrycker det.

Enighet tycks också råda om att komplementbyggnaden inte alls måste matcha tomtens huvudbyggnad utseendemässigt. I stället är många inne på att skapa friggebodar med förmåga att fungera i olika miljöer. Flera betonar också att bygglovsbefrielsen är en viktig ventil, medborgarens enda möjlighet att uttrycka sig fritt inom arkitekturen.

Med den radikala scenförändringen, uppgraderingen till 15 kvadrat, höjs röster för att friggeboden borde definieras om. Från förråd till ”plats att vara på”. Och helst få ett namn som inte begränsar fantasin till något som slutar med ”-bod”.

Kan man med 2000-talets svängiga språkbruk introducera ”friggan”?

Det svänger i alla fall rätt friskt bland de arkitektritade husen här i boken. Lusten att testa gränser och tänja på det tillåtna tar sig många uttryck. Från enkelt och robust, till exklusivt och påkostat. Variationsrikedomen vad gäller funktion, material och konstruktion är påtaglig.

Somliga håller ihop huset till en enda kompakt rektangel, andra sprider ytan på flera huskroppar. En del strävar efter att få huset att smälta in i omgivningen som en kameleont, andra satsar på färgglada konstruktioner som sticker ut både bokstavligt och bildligt.

Många föreslår traditionella regelverkskonstruktioner, några sneglar på fartygsbyggeri och lösningar i platsgjuten betong. Här finns fasader klädda med trä, plast, glasfiber, glas, spegelglas, plywood, plåt, växter…

Eftersom bygglovsreglerna kan tolkas lite olika i olika kommuner, kan det inte garanteras att alla lösningar som presenteras här skulle passera en eventuell prövning hos byggnadsnämnden. Läs kapitlet ”15 frågor” och bli lite klokare!

Att byggnadsarean för den första generationen friggebodar begränsades till tio kvadratmeter berodde på att man inte ville att byggnaden skulle kunna användas som garage (men det har visat sig gå bra att göra carport). Utredarna hade inte förutsett att de flesta skulle använda ytan till att bygga gäststugor. Det kom som en överraskning. Vad är det beslutsfattarna inte förutsett denna gång? Svaret finns i framtiden, och kanske, till någon del, i den här boken.

10

11

Mjuka blommor och hård plåt. Blomlådan i denna tappning är en kontrastrik skapelse. Längs fasaderna bockas den galvaniserade plåten till långa odlingsrännor som i nederkant förses med lufthål för dräneringens skull. Två breda slagdörrar orienterar det kompakta huset mot bästa utsikten.

blomlådan En toppig hybrid mellan lappkåta och blomlåda är arkitekten Thomas Sandells förslag till retreat på tomten. Fasaden är täckt med galvaniserad plåt som bockats till långa rader av planteringsvänliga rännor. Att inspirationen kommer från tradi­ tionella blomlådor i zinkplåt är inte svårt att se. Idén med en blommande fasad har upphovsmannen burit i bakhuvudet rätt länge, men först nu kom den alltså på pränt. Friggebodens behändiga format inbjöd till att ta ut svängarna på ett sätt som inte alltid är möjligt i större projekt.

Till sin form är Blomlådan besläktad med hus som Sandell ritat till en stugby i Ammarnäsfjällen och förebilden till det toppiga taket kan spåras till klassiska lappkåtor.

Huset har plintgrund för att göra så lite avtryck på marken som möjligt. De långa planteringsrännorna fylls med jord och lämpliga plantor, valda utifrån ak­ tuell växtzon och personlig smak. Rännorna behöver ingen avancerad dränering, bara lufthål i botten så att eventuellt överflöd av vatten kan droppa neråt, våning för våning.

Den utvändiga ytan, både tak och fasad, är här klädd i galvaniserad plåt, men Sandell uppmanar på denna punkt till djärvt fritänkande. Själv kan han tänka sig många olika klädkoder, formulerade i samklang med den omgivande miljön: plå­ ten kan vara i guld och hammarslagen, slät och blankröd eller utbytt mot liggande brädor, som målas svarta – eller varför inte kycklinggula?

Den kvadratiska huskroppen har försetts med en liten terrass, som förslagsvis riktas mot vacker vy i sydväst. Då hamnar husets lilla entrédörr på baksidan, med ett fönster som morgonljuset kan leta sig in genom. När man kommer till stugan och slår upp baksidesdörren möts man också – pang! – direkt av utsikten genom de glasade altandörrarna. En utsikt som det sluttande taket hjälper till att koncen­ trera och rama in som en tavla.  20

Arkitekt Sandellsandberg genom Thomas Sandell.

A

A Garderob, säng, skrivbord och pentry hålls ihop längs två väggar. I ett av rummets hörn står en liten kamin.

B Takfönstret är lika stort som en standardsäng, 90x200 centimeter, och släpper in mycket dagsljus.

C Det sluttande taket begränsar och koncentrerar utsikten, som ramas in likt en tavla.

D Husets två olika taklutningar framträder tydligt på fasadritningarna.

Baksidesdörrens övre kant följer det brantaste taket.

På två av husets sidor går blomlådorna ända upp till byggnadens topp.

blomlådan  Inredningen är enkel men funktionell för en eller möjligtvis två personer. Längs köksbänken och skrivbordet löper ett lågt och brett fönster som bidrar med ljus åt arbetsytorna utan att ge för mycket insyn. Glasskivan är fäst i en djup träram, så att det bildas hyllplats på både in- och utsidan. Rakt ovanför sovplatsen, och med samma mått som en standardsäng, sitter ett takfönster. En perfekt plats för att hålla koll på förbiilande moln, blinkande stjärnor, gungande grenar och annat.

Placeringen ger också vackert släpljus på snedtaken som sluttar åt olika håll.

I ett hörn snett mittemot sängens huvudände står en kamin. För att matcha husets kantiga karaktär har den plåtinklädda skorstenen fått en trekantig form.

Inuti leds röken genom ett vanligt, runt rökrör.

B

D C

25

Genom det lågt placerade, långsmala fönstret når dagsljuset in till skrivbordet och köksbänken.

Glasskivan sitter mitt i en djup träram, som bildar hyllplan på både in- och utsidan. I ett av husets hörn sticker den trekantiga, plåtklädda skorstenen upp.

Arkitekt Tham & Videgård Hansson Arkitekter genom Bolle Tham och Martin Videgård Hansson.

A

B

C

A Huset är helt oisolerat med väggar av väderbeständig plywood. Skivorna är tillräckligt böjbara för att följa husets runda form.

Hela byggnaden ytbehandlas med lasyr både invändigt och utvändigt.

B Poolhålet är förskjutet från centrum så att golv­ytan får olika djup på olika sidor om bassängen, som därmed blir mer användbar. Avståndet mellan väggreglarna är 120 centimeter. Varje plywoodskiva spänner mellan två reglar.

C Taket hålls uppe med sex avlastande, tvärgående reglar. Poolens diameter är 3 meter och taköppningen 3,6 meter.

D Fasadens största ”bubbla” är tillräckligt stor för att fungera som entré.

Bubbelboden  som möjligtvis kan stöta på patrull hos byggnadsnämnden. Den cirkelformade väggen ramar nämligen in en markyta på hela 30 kvadratmeter, men eftersom det stora takhålet, och motsvarande hål i golvet utgör hälften av denna yta, blir byggnadsarean trots allt bara hälften så stor, 15 kvadratmeter. Lösningen utnytt­ jar dessutom bestämmelsen om att taket tillåts kraga ut en halvmeter utanför fasaden utan att detta påverkar byggnadsarean.

Skulle man vilja använda Bubbelboden till partytält kan hålet i golvet läggas igen med en rund skiva, så att man temporärt får ett heltäckande golv. Och är man på riktigt festhumör – eller bara i behov av regnskydd – kanske ett parasoll kan fällas upp genom taköppningen, som ett drinkparaply i kolossalformat.

Den runda formen är riktningslös, vilket gör paviljongen lätt att placera i förhål­ lande till sin omgivning. Byggnadstekniskt är den inte lika lätthanterlig som en rektangulär konstruktion, men inte heller särskilt problematisk. Ett smidigt sätt att få till den runda syllen och det runda hammarbandet är att beställa halvcirkel­ formade limträbalkar på snickeri, som sedan monteras ihop parvis på plats. Bil­ ligare är förstås att själv bygga de runda delarna av tillsågade, rundade bjälkar.

D

47

Ljuset vrider sig runt rummet i takt med solens gång. Även vid gassande solsken kan den som önskar därmed alltid hitta en skuggig plats.

Huset står på en välluftad plintgrund och regnvattnet passerar genom trätrallen likt genom en brygga eller terrass.

Badvattnet töms ut på marken under huset genom att ena änden av bassängen lyfts upp.

Vill man förvandla Bubbelboden till partytält, kan bassänghålet täckas över med golvskivor.

A

B

Arkitekt Kjellander & Sjöberg Arkitektkontor genom Ola Kjellander, Stefan Sjöberg och Karl Zetterholm.

A Stora skjutdörrar av glas täcker tre av husets fasader. Fullt öppna är de generösa ingångarna 1,75 meter breda..

B I byggnadens glasade hörn förstärks huset av invändiga pelare av stål, fristående eller integrerade i glaspartierna.

C Husets bjälklag och bakre vägg är utförda i massivträ, ett prefabri­ cerat element som kan liknas vid betong, men inte behöver armeras. Vid åretruntboende kan vägg och tak tilläggsisoleras.

D Infälld i golvet finns en mjuk sitt- eller liggplats, som täcks över med skivor när ytan behövs till annat.

Täckskivorna kan monteras ihop till ett långbord med plats för många gäster.

Rummet värms upp av en kamin.

karlsson  Man kommer in i det invändiga rummet från tre håll genom skjutdörrar av glas.

Den bakre väggen rymmer ett minikök och öppna, grunda hyllor från golv till tak.

Infälld i golvet finns en mjuk, rektangulär yta, som kan användas till sitt- eller liggplats. Den mjuka gropen kan täckas över med två skivor om man vill använda golvytan till annat. Täckskivorna kan också fogas ihop på längden och användas till långbord utomhus. Vill man stuva undan dem finns lämplig förvaringsplats un­ der trappan på utsidan.

En smal, utvändig trappa leder upp till husets tak. Den går mellan husets ytter­ vägg och glasfiberskärmen och kan alltså användas även när skärmen är nedfälld.

Takterrassen har ett golv av trätrall uppreglad på takduk eller plåttäckning.

Nedfällda fungerar fasadskivorna som ett extra skyddande skal för huset, som kan bommas igen för säsongen. Saker som förvaras vid husets yttersida, till exem­ pel ved och grill, blir därmed svårare för obehöriga att komma åt.

D

C

53

Med fasader av spegelglas upplöser huskropparna sig själva. Kuberna blir kameleonter som inte tränger sig på, utan försonas med vilken omgivning som helst. För att illusionen ska hållas vid liv krävs att husen har så få detaljer som möjligt för ögat att haka upp sig på.

En flexibel ö med naturen inpå knuten. Med 30 kvadrat i stället för 15, fördelade på två hus och ett mellanliggande trädäck, ökar användbarheten dramatiskt.

Gäststuga och verkstad finns bland arkitekternas skissade förslag.

De invändiga rummen sluter sig mot omgivningen men öppnar sig mot varandra – och mot himlen.

30 kvadrat Pratar man synergieffekt brukar man säga att 1+1=3. Det här förslaget till frigge­ bod handlar om just det, att uppnå ett resultat som är större än summan av de enskilda delarna. Och här gäller sanningen att 10+5=30.

Allt som behövs för att ekvationen ska gå ihop är ett hus på 10 kvadratmeter, ett på fem kvadratmeter och däremellan ett uterum. Lösningen illustrerar också tyd­ ligt hur man skulle kunna utveckla en befintlig friggebod (med den gamla max­ytan på 10 kvadratmeter) genom att addera ett separat hus på fem kvadratmeter.

Hela härligheten hålls ihop med kraftiga, tvärgående takbjälkar. Illusionen av ett stort, gemensamt tak förstärks av att huskropparna har glastak, lika genom­ skinliga som luften mellan uterummets bjälkar. När man befinner sig inne i något av husen och kastar en blick ut genom skjutdörrarna får man intrycket att taket fortsätter på utsidan, ända bort till andra huset. Vill man inte ha glastak över hus­ kropparna kan de ersättas med traditionella tak klädda med takpapp.

Arkitekterna ser för sig hur anläggningen summar av liv. I detta flexibla ”mikro­ klimat” ska man lockas till olika aktiviteter: ha fest med uppdukat långbord, pyssla om båten, bjuda vänner att övernatta.

Uterummet kan ramas in på olika sätt. Vill man till exempel ha en intimare, in­ synsskyddad miljö kan man sluta rummet med ett plank. En öppnare idé är att förbinda husen med en lång arbetsbänk eller ett utekök. Bänken skulle då vara så låg, max en meter hög, att den inte klassas som byggnad och därmed inte behö­ ver räknas in i byggnadsarean. Under bänken kan man förvara redskap, maskiner, husgeråd eller fiske- och badutrustning på hyllor, med eller utan skåpluckor.

I upphovsmännens vision ligger anläggningen på ängs- eller skogsmark, med den oansade naturen tätt inpå. Tack vare trädäcket har man redan en ordnad ute­ miljö att tillgå och behöver inte bekymra sig om att anlägga ytterligare uteplatser på tomten.  70

mini house 08 Mini house 08 är ett riktigt litet minihus, främst tänkt som en självständig extrabostad på landet. Utgångspunkten för husets form är taket. Det måste vara brutet, tyckte Jonas Wagell, eftersom ett brutet tak enligt honom är en stark symbol som tydligt signalerar ”bostad”. På så sätt skiljer sig hans hus från många andra hus i den här boken, varav de flesta har platta tak.

Genom att nästan obemärkt låta husets tak och golv övergå i uterummets ribbade pergola och terrassgolv, är tanken att man ska ”läsa ihop volymen” och uppleva huset som betydligt större än 15 kvadratmeter. Taklinjen från nock dras ut i obruten linje och golvytorna skiljs bara åt av ett brett parti glasade skjutdörrar.

Enligt tycke och smak – och behov av avskärmning – kan man låta klängväxter klä in uteplatsens glesa plank och tak med grönska. Pergolan kan byggas i tryckimpregnerad furu eller, vilket blir ungefär dubbelt så dyrt, i lärkträ.

15 byggråd

Hela idén till Mini house 08 är en vidareutveckling av Jonas Wagells examensarbete vid Konstfack. Tanken var från början att se på huset som en produkt man kan köpa i byggsats och enkelt montera själv. Dessutom ville Wagell hitta ett alternativ till traditionell trähuskonstruktion av lösvirke.

Lösningen blev prefabricerade väggelement med sandwichkonstruktion. Väggskivorna har en kärna av isolerande polystyren (påminner om frigolit), som utvändigt kläs med fenolhartsbehandlad plywood och invändigt av panelklädd plywood. Materialen är valda för att vara ekologiskt försvarbara.

En fördel med den tunna sandwichkonstruktionen är att den invändiga takhöjden blir 10-15 centimeter högre än i ett isolerat trähus. De icke-öppningsbara fönstren – förslagsvis takfönster och pentryfönster – limmas direkt i sandwichkonstruktionen utan synlig karm. Plywooden kan i princip målas i valfri kulör, men en första prefabricerad kollektion skulle enligt planerna finnas i en begränsad, jordnära färgskala: ljusgrå, svart samt mörka nyanser av grått, grönt, rött och brunt.

98

Innan drömmarna om en ny friggebod kan förverkligas måste visionerna knådas mot verkligheten. Vad är möjligt? Vad är bra? Vad ska man tänka på? Även om man inte ska göra jobbet själv, är det bra att ha ett hum om fallgropar och kritiska moment.

Lusten, tiden och resurserna styr ambitionsnivån. Behöver man till varje pris en gäststuga till helgen, ja då kanske enda lösningen är att köpa en prefabricerad historia på byggvaruhuset. Att från grunden utforma och bygga ett hus är ett helt annat projekt. Den gyllene regeln, om man som händig amatör själv tänker ge sig i kast med byggandet, är att undvika snåriga konstruktioner och speciallösningar. Är man inte inställd på att snickra själv, blir den viktigaste insatsen att hitta bra hantverkare.

Det här kapitlet handlar om sådant som är bra att tänka igenom innan man sätter i gång. Råden och tankeställarna kommer från intervjuer med arkitekterna här i boken, byggkonsulter och snickare.

1. Börja med behoven Vad ska huset användas till? Gäststugan ställer högre krav på komfort än förrådsboden. Ett arbetsrum kan må bra av lite avskildhet. Det viktigaste i snickarboden är kanske ett bra ljus och ett oömt golv.

Att ta sig tid att fundera över vilka funktioner huset ska rymma, är ett naturligt första steg i byggprocessen. Den förutseende tar dessutom hänsyn till att funktionerna kan komma att variera över tiden. Huset som en gång byggdes för att tonåringen skulle ha någonstans att ta vägen, kanske redan från början kan anpassas för ett andra liv som hemmakontor eller keramikverkstad?

Takhöjden, väggarnas längd, placeringen av fönster och dörrar – det finns många faktorer som avgör hur flexibelt det invändiga rummet blir. Hur väggytorna utnyttjas spelar stor roll för användbarheten: stora fönsterpartier stjäl till exempel yta som annars kunde användas till att sätta upp hyllor på. Är utsikten värd det? Eller är det till och med önskvärt att begränsa insynen? Vägledande för många andra val är hur man prioriterar behovet av dagsljus. Hur viktigt är det egentligen med mycket ljus och 99

från vilket håll och vilken höjd ska det falla in? Är det ett indirekt ljus från norr man vill arbeta i eller ett morgonljus från öster man vill vakna till?

Man kan tänka på att insyn och ljusinflöde är olika saker. Med avskärmningar av olika slag – spaljéer, gardiner, persienner med mera – kan man förhindra insyn, men ändå få in ett silat fint ljus. Lägger man avskärmningen på utsidan hindras också överdriven upphettning på insidan. Det är i alla händelser lättare att hindra insyn med avskärmningar, än att ta upp ljusöppningar i efterhand.

2. Hitta bästa läget Var ska huset ligga? Att valmöjligheterna i den lilla villaträdgården är mer begränsade än på den vidsträckta fritidshustomten, säger sig självt. Ändå finns ofta alternativ även till det som först verkar självklart. Förutom att följa lagens regler om avstånd till tomtgräns, kan man tänka på hur man bäst tar hänsyn till väderstreck och växtlighet. Den där fina tallen kanske inte måste fällas, den kan kanske bli en av husets hörnpelare i stället?

Ett vanligt fel amatören gör, enligt många arkitekter, är att placera huset på tomtens bästa uteplats. Fina utemiljöer ska man vara rädd om och inte bygga bort. Ett gammalt knep för att lära känna platsens egenskaper är att tälta där några dygn, då blir det tydligt hur ljuset förflyttar sig under dagen.

Många monteringsfärdiga friggebodar är rektangulära och får därmed en given ”riktning” – fönstrens och dörrarnas förutbestämda placering begränsar hur byggnaden kan riktas in på tomten. Ett hus som utformas specifikt efter platsens förutsättningar har helt andra möjligheter att smälta in och anpassas efter olika behov. Det är hela idén med att rita själv eller anlita en arkitekt.

3. Bestäm vad som är vackert Måste friggeboden matcha bostadshuset? Det finns inget självklart svar på den frågan. Somliga tycker att komplementbyggnaden ska ha samma stil, material och färgsättning som huvudbyggnaden. Andra tycker att helheten i stället vinner 100

på tydliga kontraster. Plan- och bygglagen ställer krav på att nya byggnader tar hänsyn till helhetsverkan, men vad det innebär är inte alltid lätt att veta.

Generellt kan man tänka på att små hus kommer närmare människan än stora hus. Som betraktare tar man in hela huset på en gång, till skillnad från större byggnader, där man inte ser runt hörnet när man kommer för nära. Den lilla volymen blir direkt kännbar, ungefär som när man tittar på en möbel. Därför finns det, enligt många av de arkitekter som medverkar i den här boken, anledning att vara extra försiktig med detaljeringen. Detaljer som smälter in utmärkt på en större byggnad – stuprör, fönsterkarmar, vindskivor och annat – riskerar att bli klumpiga på det lilla huset. Den allmänna åsikten är att det lilla formatet kräver ”reducering”, vad gäller både material och komponenter.

4. Undvik planlösningsmissar Det är förargligt att i efterhand konstatera att soffan visst hade kunnat klämmas in – om väggen bara hade varit en decimeter längre. Och lika irriterande om våningssängen inte kan placeras någonstans utan att skymma ett fönster till hälften. Även om man inte har möbleringen klar för sig redan när man börjar bygga, är det klokt att ta hänsyn till vissa standardmått, om man vill undvika dyra speciallösningar.

Det handlar inte bara om att möblerna ska få plats. Den ovana inredaren glömmer lätt att avsätta utrymme så att skåpsluckor kan öppnas, och stolar dras ut.

Ett bra tips är att göra en skalenlig planritning och rita in hur man tänker sig kombinationen av fast inredning och lösa möbler. Vill man gå riktigt grundligt tillväga finns skriften ”Bostadsbestämmelser – byggbestämmelser för bostäder och bostadsmiljö”, som ges ut av Svensk Byggtjänst och innehåller en mängd fakta­ uppgifter, bland annat om standardmått.

5. Glöm inte rummen runt omkring Bygger man ett hus med fyra väggar, skapar man automatiskt fyra utvändiga rum, i fyra olika väderstreck. Hur miljön runt huset tas tillvara spelar stor roll, både för 101

hur byggnaden upplevs och hur den kan användas. Planteringar, terrasser, plank och skärmtak – det finns många sätt att rama in och exploatera utvändiga ytor.

En smula eftertanke kan dock vara på sin plats: tak och höga växter stjäl ljus och utsikt från de invändiga rummen. Kanske är det inte dumt att kunna se himlen? ”Våga möta den okrattade bergssluttningen!” utropade en arkitekt här i boken, när utemiljön kom på tal. Den svenska lyxen, menade han, är all orörd natur. Kanske är det något att hålla i huvudet: att all mark faktiskt inte måste planeras och anläggas, delar av den kanske är allra bäst som den är.

Ett enkelt trädäck är förmodligen det vanligaste sättet att komplettera bostadsytan. Det är lätt att bygga och kräver som regel inte bygglov. Man ska bara tänka på att ordna en dräneringsbädd undertill, och lägga tjärpapp mellan trä och oorganiskt material (som sten och grus) så att konstruktionen inte suger åt sig fukt.

Inte ens tryckimpregnerat trä står emot röta under alla omständigheter. Att olja in trädäcket varje vår, förlänger livslängden med många år.

6. Satsa på en bra grund Alla hus måste ha en grundläggning och det är i första hand underlaget som bestämmer vilken sorts grund som passar bäst. Om marken är tillräckligt stabil (till exempel om huset ska stå direkt på fast berggrund) kan huset vila på uppstaplade stenar. Man skalar bara bort eventuell matjord och jämnar av med grus eller kross, innan man placerar ut stenarna.

De flesta mindre hus står på plintar. Plintgrunden har många fördelar: den gör liten åverkan på marken, den ger huset ett ”lätt” intryck och den undviker fuktproblem genom att luft kan cirkulera fritt under huset. Det invändiga rummet blir som regel dessutom lättare att värma upp än om man har en gjuten bottenplatta av betong. Ett hus på plintar är också mindre känsligt för rörelser i marken, men det är viktigt att plintarna når ner till frostfritt djup. Man ska se upp med för klena, prefabricerade plintar – de duger oftast bara till staketstolpar. Bäst är att gjuta plintarna på plats.

102

En bottenplatta, som gjuts i armerad betong över en bädd av makadam eller dränerande grus, kräver en större arbetsinsats än plintgrund. I gengäld gör den det möjligt att gjuta in golvvärmeslingor och lägga klinker direkt ovanpå. Ingjuten golvvärme kräver alltid att undersidan av betongplattan isoleras. En betongplatta utan golvvärme kan kännas kall, även om den är isolerad.

Vid grundläggning på frostfritt djup krävs ingen frostisolering. Vid grundläggning över frostfritt djup bör man frostisolera om man är osäker på om marken är tjälfarlig eller inte.

7. Skänk taket många tankar Takets viktigaste uppgift är att hålla huset torrt. Det tryggaste med tanke på vatten­avrinningen är ett tak med rejält takfall, vanligtvis ett klassiskt sadeltak, och en utskjutande takfot som skyddar fasad, dörrar och fönster.

Många hus som visas här i boken har nästan helt platta tak, dels för att det är ett sätt att maximera den invändiga volymen, men kanske mest för att arkitekterna valt det av estetiska skäl – eller för att man helt enkelt vill kunna vistas uppe på taket. Många av husen saknar dessutom takfötter och utanpåliggande hängrännor och stuprör. I stället leds vattnet bort i rännor och rör som integrerats i själva konstruktionen.

Arkitekternas strävan efter att minimera husets detaljer, delas inte alltid av byggnadsingenjörerna. Om det skulle uppstå läckage i de inbyggda lösningarna, menar de, finns risken att det inte upptäcks förrän husets konstruktion redan hunnit ta skada. Förespråkarna tycker att riskerna inte ska överdrivas, särskilt inte när det gäller små hus. Vattenmängden den lilla takytan ska ta hand om är relativt liten och dessutom är rännorna just på ett litet hus lätta att komma åt och hålla under uppsikt.

I slutändan är det förstås upp till brukaren att väga samman estetiska och praktiska hänsyn. Hur mycket underhållsarbete är man beredd att satsa på sin friggebod? Är en eftersträvad skönhet värd den extra mödan?

103

15 arkitekt­ kontor

Claesson Koivisto Rune Växthus för själen, sidan 80 Claesson Koivisto Rune grundades 1995 av Mårten Claesson, Eero Koivisto och Ola Rune, samtliga med examen från Konstfack och med olika utländska utbildningar i bagaget. Det stockholmsbaserade kontoret har cirka 10 anställda, och arbetar med svenska och utländska uppdragsgivare i offentliga och privata projekt.

Uppdragen varierar mellan arkitektur och produktdesign. Trion har bland annat belönats med utmärkelserna Utmärkt Svensk Form och Guldstolen. Bland genomförda projekt kan nämnas kulturhuset Sfera Building i Kyoto (2003), filmhuset Stiller Studios på Lidingö (2008), inredningen av Operakällarens bar och restaurang (2005), kastrullserien ”Neo” för Iittala (2007) och lampserien ”w CKR08” för Wästberg (2008). Claesson Koivisto Rune har som första svenskar haft äran att få ställa ut i den internationella paviljongen på Arkitekturbiennalen i Venedig (2004). www.claesson-koivisto-rune.se Jeanecke Arkitekter/ Mem Arkitekter Berså, sidan 76 Friggeboden Berså har ritats i samarbete mellan arkitekterna Kerstin Lundh och Kenji Miyazu, båda två utbildade vid Arkitektskolan vid LTH och verksamma i Malmö.

Kerstin Lundh är sedan 2007 del­ ägare i Mem Arkitekter och ingår i arkitektgruppen Snövit (se separat presentation). Kontoret arbetar med bostäder, privatvillor och inredningar av kommersiella miljöer. Bland genomförda projekt kan nämnas ombyggnaden av Lunds Montessoriskola (2005) och butiksanalys för

118

Georg Jensen (2006).

Kenji Miyazu är sedan 2007 en av tre delägare i Jaenecke Arkitekter.

Kontoret har ett tiotal anställda och uppdragen varierar mellan detaljplanering, bostäder, industrier, skolor, offentliga byggnader m m. Exempel på projekt är badhuset i Trelleborg (1996), fritidshus i Borrby (2006) och detaljplan med atriumhus i Åkarp (2007). Kenji Miyazu undervisar regelbundet på LTH. www.jaenecke.se www.memarkitekter.se

Sjöberg är dessutom verksamma som lärare, föreläsare och kritiker på KTH. I friggebodsprojektet Karlsson har även arkitekt Karl Zetterholm, utbildad vid KTH och Escola Tècnica Superior d´Arquitectura de Barcelona, medverkat.

Bland kontorets genomförda projekt kan nämnas H99-paviljongen i Helsingborg (1999) och studentbostäder Kv Rödby 1 i Kista (2002) och bostadshus Stora Katrineberg i Liljeholmen (2008). www.ksark.se

Jonas Wagell Arkitektur & Design Mini house, sidan 14 Jonas Wagell Arkitektur och Design startade våren 2007, i samband med att Jonas Wagell tog examen vid Konstfacks institution för inredningsarkitektur och möbeldesign. Tidigare har han bland annat studerat grafisk design och arbetat som projektledare med reklam och event. I egen regi arbetar han nu med både produktformgivning och arkitektur. Projektet Mini house, som i en första version presenterades på möbelmässan i Stockholm 2007, är under utveckling och en prototyp kommer att färdigställas under 2008, se HYPERLINK www.minihouse.se.

Kubik Arkitekter Salong, sidan 86 Kubik Arkitekter grundades 1998 av Viveca Rosencrantz, Madeleine Nobis och Lena Winbladh. Alla tre är utbildade vid Arkitektskolan på LTH. Kontoret ligger i Malmö och arbetar med rådgivning, projektering och projektledning i privata och kommersiella miljöer. Många av uppdragen omfattar, förutom byggnader, även inredning, färgsättning och ljussättning. Vikt läggs vid att kommunicera och diskutera arkitektur med köpare av arkitekttjänster, bland annat i form av kurser på kontoret. Kubik Arkitekter ingår i nätverket Snövit (se separat presentation). www.kubik.se

Kjellander & Sjöberg Arkitektkontor Karlsson, sidan 48 Kjellander & Sjöberg Arkitektkontor grundades 1998 av Ola Kjellander och Stefan Sjöberg. Ola Kjellander är utbildad vid CTH och Portsmouth University. Stefan Sjöberg vid KTH och University of Oregon. Kontoret ligger i Stockholm, har 15 anställda och arbetar med bostäder, kontor, kommersiella lokaler, inredning och stadsbyggnad. Både Kjellander och

MAF Arkitektkontor Trädkojan, sidan 26 MAF Arkitektkontor grundades 1939 av arkitekterna Matsson, Alexis och Franklin. Företaget har kontor i Luleå och Piteå, och sammanlagt 27 arkitekter, ingenjörer och planerare.

Kunderna finns över hela Sverige, i Norge och Ryssland. Bland prisade projekt kan nämnas Sverigefinska Folkhögskolan i Haparanda (2006).

119

gråna som på gamla, norrländska timmerhus. Järnvitriolens konserverande effekt är omtvistad och de flesta färgexperter anser numera att ämnet inte ger träet något betydande skydd. Men det får alltså ytan att gråna snabbare och jämnare än om den lämnas helt obehandlad. Ett alternativ kan vara att använda en gråpigmenterad lasyr.

10. Var kinkig med fönster och dörrar Stora fönsterpartier är populära i modern arkitektur. De är också dyra – det är ingen slump att de prefabricerade friggebodarna man kan köpa i byggvaruhusen sällan har annat än små gluggar till fönster.

En viktig sak att tänka på när det gäller fönster är att de inte bara släpper in ljus, de släpper in värme också. Man får se upp så att rummet inte blir så varmt att man inte kan vistas där, speciellt om fönstret vetter mot söder. Värmeläckaget innebär också ett omvänt problem: att värmen ganska snabbt försvinner ut. Hur snabbt anges med ett så kallat U-värde (värmegenomgångskoefficienten). En normalisolerad vägg har ett U-värde på 0,2, ett riktigt bra fönster har ett U-värde på 1,2. Det innebär att sex gånger mer värme läcker ut genom fönstret än genom väggen.

Att hantera stora glasskivor är sällan ett jobb för amatören. Isolerglas är tungt och enkelglas kan lätt gå sönder. Dessutom ska glasskivor alltid transporteras stående, vilket kan vara bökigt. Men i övrigt finns inga byggtekniska invändningar mot att använda glas. Både enkelglas och isolerglas går utmärkt att montera direkt i konstruktionen, med en invändig glasningslist som är rimligt lätt att demontera.

Skjutdörrar är också på modet i nutida arkitektur. Det fiffiga är förstås att de, till skillnad från traditionella slagdörrar, inte tar upp någon golvyta när de ska öppnas. Är de inglasade får man dessutom på ett smidigt sätt dörr och fönster i ett. Men vill man ha skjutdörrar ska man satsa på kvalitet, och det kostar. Billiga skjutdörrar medför inte sällan problem med läckage, främst genom att vatten sipprar in genom nederkanten.

106

11. Välj värme som varar Elradiatorer är vanliga i fritidshus och andra utrymmen som mest används säsongsvis. De är enkla att hantera och investeringskostnaden är relativt liten. Att installera och elda i en kamin kräver mer pyssel – och dessutom en bygganmälan – men många tycker att mysfaktorn är värd det.

Ett rum på 15 kvadratmeter går snabbt att värma upp med en kamin, och det spelar inte så stor roll var kaminen placeras. Risken är snarast att värmen blir för stark, därför bör man välja en kamin med låg effekt. Om huset är tätt, och självdraget därmed litet, kan man behöva komplettera med spaltventiler vid fönstren.

När det gäller skorsten finns regler för hur anslutningen till takkonstruktionen får se ut och vilka avstånd som måste hållas till brännbart material.

Numera är golvvärme vanligt i bostadshus, men knappast i friggebodar eller fritidshus som bara utnyttjas ibland. Golvvärme är som regel ”trögare” än annan uppvärmning, det tar relativt lång tid att få upp värmen. För att golvvärmen ska spridas effektivt måste underlaget vara välisolerat och golvet gärna kläs med sten eller klinker. Trä leder inte värme lika bra.

Vill man satsa på golvvärme, har man att välja mellan el- eller vattenburet sy­ stem. I friggebodar, som är små och ligger ett stycke ifrån bostadshuset, är den vattenburna varianten oftast inte aktuell. Elburen golvvärme går bra att använda i träbjälklag, men det finns en gräns för hur stor maxeffekt systemet kan ha, vilket gör att man ibland behöver komplettera med radiatorer. Smidigast att installera är varianten med folie, som rullas ut som en tunn folie på underlaget.

Det råder delade meningar om i fall man bör hålla en viss minimitemperatur under vinterhalvåret även i utrymmen som vanligtvis inte används då. Har man dragit in vatten är det i alla händelser viktigt att det inte riskerar frysa till i rören.

Förvarar man teve, radio och annan elektronik inne i huset finns risk för att komponenter rostar om de får stå fuktiga en tid. En minimitemperatur på runt 6–7 grader hjälper till att hålla undan fukten.

107