9789147093762

arbeta med kvalitet och årligen genomföra kvalitetsredovisningar till kommunen.

Barns lärande – fokus i kvalitetsarbetet är både ett stödmaterial i det arbetet och en generell bok om kvalitet i förskolan.

Syftet med boken är att synliggöra vad kvalitetsinnebär i förskolan. Boken avser att stödja förskolans kvalitetsarbete utifrån läroplanens intentioner med barns lärande och utveckling i förskolan. Den syftar även till att stärka yrkesprofessionens språk och författarna utgår därför från begrepp som är viktiga för professionens utveckling. bokens författare Sonja Sheridan är docent i pedagogik.

Ingrid Pramling Samuelsson är professor i pedagogik, med inriktning mot de yngre barnens lärande, vid Göteborgs Universitet.

Sonja Sheridan Ingrid Pramling Samuelsson Best.nr 47-09376-2 Tryck.nr 47-09376-2

OSorig Sheridan Pramling.indd 1

Barns lärande – fokus i kvalitetsarbetet

arbete, kvalitetsredovisning och kvalitetsutveckling

Sheridan, Pramling Samuelsson

A

lla förskolor i Sverige är skyldiga att

Barns lärande – fokus i kvalitetsarbetet

09-05-26 07.28.17

ISBN 978-91-47-09376-2

bildförteckning

© 2009 Författarna och Liber AB

Skelley Ariel/Corbis/Scanpix omslag

förläggare: Emma Stockhaus

Björn Per/Aftonbladet Bild 55

förlagsredaktör: Annika Claesdotter

Büttner Jens/Dpa/Scanpix 29

projektledare: Maria Emtell

Carlsson Kerstin/Scanpix 84

grafisk form och omslag: Birgitta Dahlkild

Sheridan Joseph 82

produktion: Jürgen Borchert

Sheridan Sonja 100 Kaiser Henryk T/Rex Features/IBL Bildbyrå 8 Nordlöv Svenne/Tiofoto/NordicPhotos 22 Nygård Bjarne/Samfoto/Nordicphotos 76 Pettersson Johanna/Aftonbladet Bild 37 Wingborg Johan/Bildhuset/Scanpix 49, 69

Första upplagan 1 repro: Repro 8 AB, Stockholm tryck: Sahara Printing, Egypten 2009

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/ universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm. tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 kundservice.liber@liber.se

Sheridan inlaga korrad.indd 2

09-05-26 08.56.33

Innehåll

Förord 3 Introduktion 5

Förskolans uppdrag och kvalitet

9

Kvalitet i styrdokument och utvärderingar 10 Forskning om kvalitet 13 Pedagogisk kvalitet 17 Fyra dimensioner av pedagogisk kvalitet 19

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan

23

Barns kunskap och lärande 27 Att följa barns spontana intresse kontra att styra dem 31 Att hålla kvar förskoletraditionen kontra att bli skola 31 Att planera ”undervisning” kontra att fånga vardagen som lärandetillfälle 32 Att låta barn leka kontra att de ska lära sig 33 Frågor att diskutera 34

Planering och genomförande 35 Planering och genomförande utifrån samhällsdimensionen 36 Planering och genomförande utifrån lärardimensionen 38 Planering och genomförande utifrån barndimensionen 42 Planering och genomförande utifrån verksamhetsdimensionen 44 Frågor att diskutera 46

Dokumentation, perspektiv och definition 47 Frågor att diskutera 52

Sheridan inlaga korrad.indd Avs1:1

09-05-26 08.56.33

Utvärdering av förskolans kvalitet 53 Former av utvärdering 54 1) Extern utvärdering kontra självvärdering 58 2) Fastställda kriterier kontra egna kriterier 59 3) Vad ska man utvärdera och hur? Vem bör göra det? 60 Frågor att diskutera 66

Analys och tolkning 67 Analysprocessen 70 Frågor att diskutera 74 Måluppfyllelse 75 Strävansmål som utmaning och dilemma 76 Motståndet mot att tala om och bedöma vad barn lär sig i förskolan 79 Att utvärdera verksamheten eller barn? 80 Frågor att diskutera 82

Kvalitetsredovisning och kvalitetsutveckling 83 Kommunernas och förskolornas kvalitetsredovisningar 86 Kvalitetsutveckling med utgångspunkt i kvalitetsredovisning 91 Frågor att diskutera 93

Reflektioner och slutsatser

95

Kvalitetsarbete som daglig reflektion 95 Kvalitetsarbete som systematiskt tillvägagångssätt 96 Kvalitetsarbetets fokus 97 Helheten i kvalitetsarbetet 99 Dagens barn och morgondagens samhälle 100 Referenser 103 Register 110

Sheridan inlaga korrad.indd Avs1:2

09-05-26 08.56.33

Förord

för att underlätta kvalitetsarbetet i förskolan har Skolverket utarbetat allmänna råd för kvalitet i förskolan och allmänna råd för kvalitetsredovisning. Myndigheten för skolutveckling, som avvecklades den 1 oktober 2008, hade som ett av sina prioriterade uppdrag att stödja det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. År 2005 påbörjade myndigheten därför en utvecklingsinsats för att fånga, vidareutveckla och sprida kunskap om kvalitetsarbete i förskolan. Nio seminarieserier om kvalitetsarbete i förskolan genomfördes 2006-2007 runt om i landet. Deltagare var nyckelpersoner i kommuner och förskolor som hade ansvar för utveckling av förskolans kvalitetsarbete. Göteborgs universitet fick i uppdrag att utvärdera effekterna av utvecklingsinsatsen. I uppdraget ingick även att skriva ett stödmaterial om förskolans kvalitetsarbete som skulle utgå från utvärderingsresultatet och forskning om kvalitet i förskolan.

Som ansvarig för utvecklingsinsatsen Kvalitetsarbete i förskolan har jag under många år arbetat med att stödja förskolans kvalitetsutveckling.

Därför hoppas jag nu att alla som på olika sätt arbetar för att stärka kvalitetsarbetet får stöd genom detta material. Boken skulle ha publicerats av Myndigheten för skolutveckling, men i och med nedläggningen blev det inte möjligt.

Författare till boken är docent Sonja Sheridan och professor Ingrid Pramling Samuelsson. Karin Lager som är doktorand har genomfört utvärderingen. Alla tre är verksamma vid Institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs universitet. Tack för att ni orkat ro detta projekt i land trots myndighetens avveckling. Ett särskilt tack till 3

Sheridan inlaga korrad.indd Avs1:3

09-05-26 08.56.33

Gunilla Hellner-Blixt, Undervisningsråd som läst och kommenterat materialet under skrivprocessen. Tack även till övriga f.d. kollegor vid myndigheten, de medarbetare vid Göteborgs universitet och de förskolechefer, lärare och kvalitetsansvariga som lämnat kloka synpunkter på manuset.

Marie Sedvall Bergsten Undervisningsråd

4

Sheridan inlaga korrad.indd Avs1:4

09-05-26 08.56.33

Introduktion

kvalitet handlar om barns välbefinnande och deras rätt att i förskolan få de förutsättningar de behöver för att lära och utvecklas. Alla former av kvalitetsarbete, kvalitetsredovisning och kvalitetsutveckling bör ha som mål att förskolan och dess lärare ska stå bättre rustade för att öka barns välbefinnande och möta dem i deras lärande. Syftet med det kvalitetsarbete som genomförs i förskolan handlar ytterst om att identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga för arbetet mot de nationella målen. Det handlar om att utveckla bättre arbetsprocesser, att mer effektivt kunna bedöma resultat och måluppfyllelse samt att upptäcka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra kvaliteten.

Vilka åtgärder är då väsentliga att vidta? I de kvalitetsredovisningar som genomförts i förskolan lyfts olika aspekter i verksamhetens kvalitet och lärarnas kompetens genomgående fram som viktiga utvecklingsområden. Detta är i linje med läroplanens intentioner. Det är dock viktigt att stanna upp och fråga sig om de kompetensutvecklande insatserna riktas så att de verkligen kommer åt den problematik som finns. Peder Haug (1992) menar att lärare i grunden måste förändra sin förståelse och sina föreställningar om vad arbetet handlar om. Kompetensutvecklande insatser och förbättringsområden bör därför leda till att lärare förändrar sin förståelse av uppdraget. Det i sin tur innebär en förändrad syn på hur de bör gå tillväga för att välja mål i läroplanen, utifrån vilka de kan möta barn i deras lärande, observera barns kunnande samt dokumentera och analysera progressionen i lärandet.

Syftet med den här boken är att synliggöra vad kvalitetsarbete, kvalitetsredovisning och kvalitetsutveckling innebär i förskolan. Den avser 5

Sheridan inlaga korrad.indd Avs1:5

09-05-26 08.56.33

att stödja förskolans kvalitetsarbete utifrån läroplanens intentioner vad gäller barns lärande och utveckling i förskolan. Den syftar även till att stärka yrkesprofessionens språk och är därför skriven utifrån begrepp som är viktiga för professionens utveckling.

Boken bygger på resultat från forskning och utvärderingar av förskolans kvalitet. Den utgår från ett pedagogiskt perspektiv på kvalitet och riktar sig främst till ansvariga för förskolans kvalitetsarbete på förskole- och kommunnivå, till förskolans lärare och ledningsansvariga samt till lärarutbildare. Men den kan också med fördel användas av föräldrar, politiker och huvudmän som omfattas av bestämmelser om kvalitetsredovisningar inom förskolan.

Lärare används som gemensamt begrepp för de olika yrkeskategorier som arbetar med barnen i förskolan. Boken består av tre huvudavsnitt: 1. Förskolans uppdrag och kvalitet som fokuserar på: Kvalitet i styrdokument och utvärderingar, Forskning om kvalitet och Pedagogiskt perspektiv på kvalitet.

2. Systematiskt kvalitetsarbete utifrån beskrivningar av: Barns kunskap och lärande, Planering och genomförande, Dokumentation, perspektiv och definition, Utvärdering av förskolans kvalitet, Analys och tolkning, Måluppfyllelse, Kvalitetsredovisning och kvalitetsutveckling.

3. Reflektioner och slutsatser där innebörden av systematiskt kvalitetsarbete, utvärdering och kvalitetsredovisning för förskolan, diskuteras utifrån: Kvalitetsarbete som daglig reflektion, Kvalitetsarbete som systematiskt tillvägagångssätt, Kvalitetsarbetets fokus, Dagens barn och morgondagens samhälle.

Intentionen med det inledande huvudavsnittet Förskolans uppdrag och kvalitet är att sätta in förskolans systematiska kvalitetsarbete i ett teoretiskt och övergripande perspektiv på kvalitet.

Huvudavsnittet Systematiskt kvalitetsarbete är indelat i sju avsnitt, som vart och ett fokuserar på ett viktigt steg i kvalitetsarbetet. Avsnitten 6

Sheridan inlaga korrad.indd Avs1:6

09-05-26 08.56.33

inleds med korta ingresser och omfattar sedan – med viss variation – tidigare forskning, teorier, samt problemområden som lärare, ledningsansvariga och nyckelpersoner inom kommuner upplever i relation till kvalitet. I varje avsnitt förs ett resonemang om hur man kan arbeta med kvalitetsområdet. Det avslutas med frågor som är tänkta att diskuteras i arbetslaget. Frågorna är utformade som exempel och behöver därför anpassas och konkretiseras att passa till förskolans egna förhållanden.

Förskolans ledning bör ha ett övergripande ansvar i diskussionerna kring frågeställningarna som är avsedda att utveckla verksamheten.

Det avslutande huvudavsnittet Reflektioner och slutsatser knyter ihop boken, samtidigt som det är framåtsyftande. Boken är tänkt att i ett första skede läsas som en helhet. Därefter kan man med fördel välja att fokusera på de avsnitt man vill arbeta med. För att dessa ska kunna läsas som självständiga avsnitt återkommer vissa skrivningar och argument i de olika avsnitten.

7

Sheridan inlaga korrad.indd Avs1:7

09-05-26 08.56.33

8

Sheridan inlaga korrad.indd Avs1:8

09-05-27 07.32.13

Förskolans uppdrag och kvalitet

lärande är en del av livet. Inom forskningen blir man allt mer enig om att de första åren i en människas liv är viktiga för hur man fortsätter att lära sig genom livet och hur man förhåller sig till sin omvärld och andra människor. Detta placerar förskolan i en nyckelroll; utifrån ett perspektiv på barns livslånga lärande utgör den inte bara det första steget i utbildningssystemet utan kanske även det viktigaste.

När förskolan blev en del av utbildningssystemet fick den en läroplan som är länkad till övriga skolformer. Läroplanen har på många sätt bidragit till att synliggöra arbetet i förskolan. Den har öppnat upp förutsättningarna för vad man kan arbeta med, vidgat möjligheterna och visat på komplexiteten i uppdraget. Läroplanen har synliggjort barns lärande och utveckling i förskolan inom väldigt många områden.

Framför allt har den lyft fram små barns rättighet att få möjlighet att utveckla kunskaper de behöver både nu och i framtiden.

Kvalitetsarbete handlar om att förstå innebörden i läroplanens strävansmål, att tolka dem och omsätta intentionerna i det egna arbetet i förskolan. Kvalitetsarbete är alltså en fråga om att begripa och översätta läroplansmålen i vardagliga situationer. Det är viktigt att kvalitetsarbetet leder till förändringar i förskolan, som i sin tur gör att verksamheten bättre kan bidra till barnens lärande inom olika målområden. Det förutsätter bland annat att lärare i förskolan har kompetens att observera, reflektera, dokumentera, utvärdera, analysera, tolka och skriva fram resultat.

Eftersom läroplanen är utformad med mål att sträva mot – till skillnad från mål att uppfylla – uppstår en speciell situation för förskolan.

9

Sheridan inlaga korrad.indd Avs1:9

09-05-26 08.56.35

Hur vet man att man arbetar i riktning mot strävansmålen? Vad innebär måluppfyllelse i sammanhanget? I läroplanen står att det är verksamheten som ska vara föremål för bedömning och utvärdering, det vill säga man ska bedöma det sätt på vilket förskolan bidrar till barns lärande. Men det är svårt att göra en bedömning av hur verksamheten bidragit till lärande om man inte också har fokus på vad som sker med barnen.

Kvalitet i styrdokument och utvärderingar Förskolans läroplan fick ett mycket positivt mottagande. Många tyckte att den gav förskolan dess rättmätiga dignitet och status i samhället och utbildningssystemet. För många blev den en bekräftelse på förskolans traditionella arbetssätt och befäste det ”man alltid gjort”, vilket är begripligt eftersom man utgår från sin egen referensram. Läroplanen utgår emellertid från andra teorier om och synsätt på hur barn lär än tidigare rekommendationer gjort. De sociokulturella teorier som läroplanen vilar på innebär att barn lär genom att kommunicera och samspela med andra människor och med sin omgivning (Säljö, 2000). Kunskap och lärande har sin grund i den sociala och kulturella praktik som barn ingår i, samt i de relationer och de erfarenheter som varje barn möter. Barns aktiva lärande sker med hela kroppen och är såväl socialt som kulturellt till sin karaktär. Barns kognitiva, sociala och emotionella lärande och utveckling kan inte särskiljas från varandra utan utgör en interagerande helhet (samverkande helhet) i deras erfarande, kommunicerande och agerande i omvärlden. I läroplanen kan man tala om en interaktiv och relationell syn på kunskap och lärande/meningsskapande, där kunskaper respektive lärande är av olika karaktär och form ( Johansson & Pramling Samuelsson, 2003). Att arbeta utifrån läroplanens intentioner innebär, till skillnad mot tidigare riktlinjer och styrdokument, att i grunden förändra sitt synsätt på uppdraget, sin egen lärarroll och innebörden av barns lärande i förskolan.

Förskolans läroplan syftar till att utifrån lagar och riktlinjer skapa förutsättningar för en likvärdig förskola med hög kvalitet. Statens krav på kvalitet uttrycks i den så kallade kvalitetsparagrafen (2:a kap. 3 skol10

Sheridan inlaga korrad.indd Avs1:10

09-05-26 08.56.35

lagen). I den framgår att kommunerna är skyldiga att tillhandahålla förskoleverksamhet av god kvalitet utan oskäligt dröjsmål. Förskoleverksamhetens uppgift är att bedriva pedagogisk verksamhet. Det ska finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Barngrupperna ska ha en lämplig sammansättning och storlek, lokalerna ska vara ändamålsenliga och verksamheten ska utgå från varje barns behov.

Barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges den omsorg som deras speciella behov kräver.

Läroplanens syfte är att höja kvaliteten i den pedagogiska verksamheten över hela landet och att skapa en likvärdig förskola för alla barn som deltar. En viktig innebörd av läroplanen är att verksamheten inte kan utformas på samma sätt överallt. Förskolans resurser behöver differentieras beroende på invånarnas socioekonomiska livssituation. Dessa bestämmelser anvisar därmed hur kommunerna ska fördela resurserna till förskolan (Skolverket, 2004b).

Skolverket och Statens skolinspektion (från och med 1 oktober 2008) har det övergripande tillsynsansvaret för förskolans kvalitet och likvärdighet. Skolverket betraktar kvalitet som en samlingsbeteckning för hur väl en verksamhet svarar mot nationella mål, krav och riktlinjer och andra mål förenliga med de nationella, samt i vilken utsträckning verksamheten strävar efter att förbättras relaterat till ett innehåll, hur det genomförs och vad som blir resultatet (Skolverket, 2004a).

Många kommuner satsade på implementering och kompetensutveckling i samband med att läroplanen infördes. I andra fick arbetslagen själva ta ansvar för att göra bruk av läroplanen. Att implementera en läroplan tar emellertid tid (Haug, 2003). På många håll börjar man först nu förstå det unika med läroplanen, se vad den tillför och inse att det behövs kompetensutvecklande insatser. Forskning, resultat av nationella studier, projekt, utvärderingar och utredningar ringar in de områden som kommuner och förskolor främst behöver utveckla kompetens kring.

I propositionen Kvalitet i förskolan föreslog regeringen en rad förändringar som ansågs viktiga för förskolans fortsatta utveckling (Regeringen, 2004/05:11): tydligare ledningsansvar för förskolan och starkare 11

Sheridan inlaga korrad.indd Avs1:11

09-05-26 08.56.36

krav på utvecklingssamtal, personalens kompetens och föräldrainflytande. Att varje kommun och förskola numer är skyldig att upprätta kvalitetsredovisningar är en betydelsefull förändring som direkt påverkat kvalitetsarbetet.

Som stöd i kvalitetsarbetet utarbetade Skolverket Allmänna råd för kvalitet i förskolan (Skolverket, 2005) och Allmänna råd för kvalitetsredovisning (Skolverket, 2006a). Syftet med de allmänna råden är att förtydliga verksamheten utifrån nationella krav och mål, samt att ge stöd vid bedömning och utveckling av verksamheten. De allmänna råden med kommentarer visar på områden och faktorer som har betydelse för förskolans kvalitet. De blir därför ett viktigt underlag i diskussioner om kvalitetsarbete och kvalitetsutveckling.

Skolverkets nationella utvärdering Förskola i brytningstid lyfter fram problematiken i att bryta ned läroplanens strävansmål till lokala mål (Skolverket, 2004b). Därför är det, enligt Skolverket, angeläget att utveckla utvärderingsmodeller med strävansmålen som grund. Dessutom att fördjupa ledningsansvarigas och professionellas diskussion kring vad begreppen lärande och utveckling innebär för barn i förskolan. Även i slutrapporten från Rådet för skolans måluppfyllelse och fortsatta utveckling (2002) påvisas behovet av att utveckla metoder och modeller för att bedöma måluppfyllelse i förskolan.

Lärarens förmåga att bedöma måluppfyllelse i förhållande till strävansmål i förskolan ställer krav på fördjupade kunskaper om olika aspekter och perspektiv på barns lärande och utveckling. Myndigheten för skolutveckling (2004) framhåller att arbetslagen i förskolan behöver bli bättre på att dokumentera, följa upp och utvärdera verksamheten.

En kartläggning av strategiska utvecklingsområden visar att tre viktiga områden behöver uppmärksammas och förbättras: • Att knyta arbetet i förskolan till läroplan, teori och beprövad erfarenhet.

• Att arbeta med granskning och förbättring av verksamheten.

• Att leda, stödja och utmana arbetet i förskolan.

12

Sheridan inlaga korrad.indd Avs1:12

09-05-26 08.56.36

Forskning om kvalitet Forskning visar att förskolans kvalitet varierar. Därmed varierar även barns förutsättningar för lärande. Vad som menas med låg, medelgod och hög kvalitet är en fråga som inte lätt låter sig besvaras. Inte heller hur föreställningar om kvalitet bildas och tar sig uttryck i förskolans pedagogiska processer, eller hur de bör dokumenteras och utvärderas.

Det finns heller inga entydiga svar; de varierar över tid och kontext och är beroende av åtskilliga faktorer.

Vissa forskare anser att kvalitet är en subjektiv upplevelse som ligger i betraktarens öga (Dahlberg, Moss & Pence, 1999; Moss & Pence, 1994; Moss, Dahlberg & Pence, 2000). Andra anser att man kan enas om vad som är en hög kvalitet i förskolan och definiera den utifrån kunskap om betingelser som antas främja barns lärande och utveckling (Harms & Clifford, 1980; Sylva, Siraj Blatchford, Taggart, Sammons, Melhuish, Elliot & Totsika, 2006). Tydliga mål i verksamheten, föräldrasamverkan, varierat material, goda utrymmen, små barngrupper, kompetenta lärare och tydligt innehåll kan vara viktiga betingelser för barns lärande. På så sätt kan en överenskommen definition av kvalitet växa fram utifrån den kunskap och förståelse som uppnåtts i vår tid, kultur och kontext.

Ett synsätt på kvalitet som möjligt att definiera och avgränsa innebär att det även kan utvärderas och utvecklas. Kvalitet som definierbart och utvärderingsbart bör ligga närmare förskolans uppdrag och läroplan, som omfattas av nationella strävansmål och krav på att kvaliteten ska vara jämn, likvärdig och hög samt kunna utvärderas. I avsnittet nedan diskuteras olika sätt att tala om och beskriva kvalitet i förskolan.

I internationell jämförelse har svensk förskola en hög kvalitet. Forskning visar dock att det finns en betydande variation när det gäller kvaliteten (Andersson, 1999; Kärrby & Giota, 1994; Sheridan, 2001, 2007a). Merparten av Sveriges förskolor har medelgod kvalitet, men det finns förskolor som har låg kvalitet samtidigt som andra skiljer ut sig genom att ha en hög kvalitet. Variationerna visar att det finns områden att arbeta med för att göra förskolan bättre. Det behövs med andra ord ett kontinuerligt kvalitetsarbete för att skapa en god lärandemiljö, garantera och upprätthålla likvärdigheten i förskolan.

13

Sheridan inlaga korrad.indd Avs1:13

09-05-26 08.56.36

Vad karaktäriserar bra lärandemiljöer, det vill säga hög kvalitet för barn i förskolan? Resultat av forskning tyder på att vissa kvalitetsaspekter har större betydelse än andra (NAEYC, 1991, 2006). Att det finns tydliga mål för verksamheten och att förskolan arbetar utifrån ett nära samarbete med hemmen är viktiga aspekter, liksom tydliga läroplansmål som i sin tur bör resultera i en progression i barns lärande. Även lärarnas kompetens är en viktig kvalitetsaspekt. Pedagogiskt förhållningssätt, lärarens agerande och kompetens har därmed en avgörande betydelse för förskolans kvalitet (Siraj-Blatchford m.fl., 2002).

Lärarens kompetens innefattar kunskap om bland andra följande områden: barns lärande och utveckling, att kunna observera och utvärdera, ta tillvara kulturell mångfald, möta barns specifika behov och skapa utmanande lärtillfällen för barnet. Det handlar om att se barnets egna strategier för lärande och att ge barnet möjlighet att utveckla olika kompetenser. En central kvalitetsaspekt är att som lärare ha ett klart mål i termer av ett lärandeobjekt, det vill säga vad i omvärlden man vill att barn ska ha möjlighet att utveckla förståelse för. Lärare kan också ge barn förutsättningar att upptäcka sin omvärld genom att använda invarians och varians i arbetet. Det betyder att läraren ger barn förutsättningar att upptäcka vissa fenomen genom att presentera dem på varierande sätt (Pramling Samuelsson, 2009). På så sätt blir barnens egna tankar ett innehåll i verksamheten, något som kan beskrivas som en metakognitiv dimension i lärandet. Arbetslagets sätt att tänka kring barnens lärande i förskolegrupper är nära förbundet med hur de förhåller sig till barnens agerande. Lärare som ser barnen som delaktiga och socialt kompetenta ger störst utrymme för barnens agerande och initiativtagande. Själva navet i kvaliteten utgörs av lärares kompetens och förmåga att möta och förhålla sig till barnen utifrån deras egna premisser.

Miljöns utformning, barngruppens storlek och personaltäthet har också visat sig ha stor betydelse för verksamhetens kvalitet. Barn mår och lär bäst i små grupper tillsammans med erfarna vuxna som utmanar dem både kognitivt och socialt. Dessa små grupper ger möjlighet till ökad interaktion och samspel, ömsesidigt språkande, barninitierat lärande, utforskande och problemlösning (Asplund Carlsson, Pramling 14

Sheridan inlaga korrad.indd Avs1:14

09-05-26 08.56.36

Samuelsson & Kärrby, 2001). Samtidigt är små barngrupper, hög personaltäthet, stora utrymmen och rikligt med material i sig ingen garanti för hög kvalitet. Avgörande är hur de sammantagna resurserna används för att stimulera och utmana barns lärande (Sheridan, 2001).

Hög kvalitet karakteriseras också av flexibla lösningar, barns förhandlingsmöjlighet och delaktighet, tillåtande atmosfär som präglas av samspel, kommunikation och utmaningar. Hög kvalitet handlar om att läraren både vill och kan närma sig barns perspektiv. Att hon/ han försöker inta ett barnperspektiv, talar med barnen, lyssnar på dem och låter dem komma fram med sina röster. Det handlar om att vidga barnens förståelse för sin omvärld och att skapa utmaningar och förutsättningar för detta, om att bredda innehåll om olika fenomen och lyfta fram hela den komplexitet som finns i förskolans läroplan.

Samtidigt är det viktigt att konstatera att det råder ett komplext samband mellan olika kvalitetsaspekter. Det går inte att bryta ut någon faktor som den enskilt viktigaste i alla sammanhang, eller att statiskt rangordna faktorer. Vissa forskare hävdar att det snarare är relationerna mellan olika kvalitetsaspekter som har betydelse för kvaliteten än enskilda faktorer.

Kvalitet kan också delas in i begreppen struktur-, process- och resultatkvalitet (Donabedian, 1980; Karlsson, 1997, 2000; Skolverket, 2004a).

I Allmänna råd för kvalitet i förskolan har begreppet strukturkvalitet ändrats till förutsättningar, processkvalitet till arbetet i förskolan och resultatkvalitet till måluppfyllelse (Skolverket, 2005). De innebär: • Strukturkvalitet/förutsättningar handlar om verksamhetens yttre villkor. Hit hör till exempel personalens kompetens, personaltäthet, barngruppernas storlek och sammansättning, lokaler och material. Även förskolans styrning och ledning hör hit. Oftast handlar det om faktorer som personalen i förskolan inte kan påverka.

• Processkvalitet/arbetet i förskolan handlar om den pedagogiska verksamhetens inre arbete, vad som sker i de processer som äger rum i förskolan. Viktiga aspekter är personalens förhållningssätt, arbetssätt och samspel med barnen, relationer mellan barnen och användning av material.

15

Sheridan inlaga korrad.indd Avs1:15

09-05-26 08.56.36

•

Resultatkvaliteten/måluppfyllelse rör mål och resultat, det vill säga om verksamheten uppnår det som eftersträvas.

De yttre strukturella förutsättningarna är viktiga, men de innebär ingen garanti för hög kvalitet i förskolan. Betydelsefullt är hur de strukturella villkoren hanteras av lärarna, vilket i sin tur hänger samman med deras pedagogiska medvetenhet och kompetens (Skolverket, 2004a).

Hög kvalitet är därmed beroende av flera samverkande faktorer som resurser, synen på barn, kunskap och lärande, på vad som är lärares kompetens och förmåga att samspela med barnen i relation till övergripande mål.

Genom kunskap om vilka aspekter som är väsentliga för en hög kvalitet, och hur dessa samvarierar med varandra, kan lärare utveckla både sig själva och verksamheten. Därmed kan de skapa en lärandemiljö av hög kvalitet för barn.

För att uttala sig om vad som är kvalitativt goda miljöer för barns omsorg, trygghet, lärande och utveckling bör man också ta ställning till vad det är man vill att barnen ska ha möjlighet att lära sig i förskolan.

Alltså vilket kunnande, vilka förmågor och färdigheter man vill att de ska utveckla (Pramling Samuelsson, 1997).

Resultat från forskning visar att förskolan bidrar till barns allsidiga utveckling och lärande. Den visar också att hög kvalitet i förskolan bidrar till bättre kognitiv och social utveckling och lärande. Vidare att barn från sårbara socioekonomiska förhållanden gynnas bäst av förskolor med hög kvalitet, professionella lärare och att vara i grupper med barn från skilda hemförhållanden (Sylva m.fl., 2004). Forskning om kvalitet visar också att förskolan är som mest effektiv då den utgör en sammanhängande del av barns totala lärande och när omsorg och lärande inte särskiljs. Hög kvalitet i förskolan främjar också barns förmåga och möjlighet att knyta an till för barnet viktiga personer, och medför att barn har lättare för att samarbeta och är involverade i färre konflikter med andra.

En annan viktig fråga i diskussionen om kvalitet i förskolan är: För vilka barn är det en god lärandemiljö? Barn är ingen homogen grupp och resultat från projektet Effective Provision in Preschool Education 16

Sheridan inlaga korrad.indd Avs1:16

09-05-26 08.56.36

(EPPE), en nationell och omfattande longitudinell studie i England, visar tydligt att olika förskolor är bra för olika barn (Sylva m.fl., 2004).

Deras resultat stärker Skolverkets starka betoning av att verksamheten inte kan utformas på samma sätt överallt.

Sammantaget har forskning om kvalitet bidragit till att förändra synen på förskolans verksamhet genom att sätta mellanmänskliga möten och vad som sker i mötesprocessen i centrum på ett helt annat sätt än tidigare (Sheridan, 2007b). Kunskap om vad som utgör kvaliteter i relationen mellan barn och vuxna bör därför vara grundläggande för förskolans verksamhet. Kvaliteten i relationerna mellan barn är också avgörande för deras vardagsliv i förskolan (Sommer, 2005b; Johansson, 2003). Vikten av den lärandes perspektiv för lärandet framhålls också allt mer (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2003).

Pedagogisk kvalitet Den här boken utgår från ett pedagogiskt perspektiv på kvalitet. Utgångspunkten är att pedagogisk kvalitet är ett multidimensionellt fenomen, det vill säga sammansatt av olika dimensioner och aspekter. Kvaliteten finns inte i sig utan skapas, gestaltas och utvecklas i interaktionen (mötet) mellan lärare och barn, och mellan barn och omgivning. Det pedagogiska perspektivet bildas av intersubjektivt (mellanmänskligt) överenskomna värden, kunskaper och föreställningar om hur detta kan genomföras i förskolans och skolans praktik, samt lärares, barns och föräldrars subjektiva upplevelse av vad som är hög kvalitet (Sheridan, 2007b). Det är ett helhetsperspektiv på kvalitet och omfattar: 1. Normer, värderingar, traditioner, kulturella och samhällsspecifika aspekter.

2. Pedagogiska processer i förskolans verksamhet.

3. Barns rätt att lära och utvecklas, att delta i och kunna påverka innehåll, aktiviteter, strukturer och processer.

4. Barns möjlighet att bli respekterade, lyssnade till och betraktade som betydelsefulla samhällsmedborgare.

17

Sheridan inlaga korrad.indd Avs1:17

09-05-26 08.56.36

Pedagogiskt kvalitetsarbete handlar om perspektivtagande, det vill säga att vara medveten om att man som lärare alltid utgår från ett visst sätt att se på något, och att ha kunskap om vad kvalitet innebär i förskolan.

Fokus ligger på barns förutsättningar för lärande, vad och hur de lär och vilka kunskaper de haft möjlighet att utveckla i förskolan. Detta eftersom utbildning består av värderingar och kunskapskapital som barn har rätt att ta del av och lära om under sin utbildningstid (Marton & Booth, 2000; Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2003).

Pedagogisk kvalitet är värdeladdad, eftersom den omfattar värderingar om vad som anses bra för barn. Den är också målinriktad, det vill säga har en tydlig riktning för lärande i form av läroplanernas strävansmål. Samtidigt som det finns en tydlig riktning bör lärandet i förskolan utgå från barns egna erfarenheter, tidigare kunskaper och intresse för att lära. På så sätt skapas pedagogisk kvalitet i skärningspunkten mellan det individuella och det kollektiva. Men det handlar inte bara om att tillägna sig befintlig kunskap. Utbildning bör i förskolan också vara nyskapande och karaktäriseras av att barn och lärare tillsammans skapar kunskap.

Pedagogisk kvalitet gestaltas i interaktionen mellan lärare och barn och mellan barn. När detta samspel är av hög kvalitet tar läraren medvetet tillvara barnens erfarenheter och använder aktuella händelser, för att på ett naturligt sätt försätta barnen i situationer där de får tänka, reflektera och lösa problem. Utmärkande för hög kvalitet är att lärarna använder både material och sig själva som resurser för att skapa en miljö, i vilken varje barn ges möjligheter till utveckling och lärande i riktning mot läroplansmålen. Utmaningen är att kombinera förskolans innehåll, kort- och långsiktiga målsättningar med barns egna intentioner och vilja att lära sig, så att de bevarar sin lust att lära och utvecklar en vilja till livslångt lärande. På så sätt utgör lärares kompetens och förmåga att samspela med barn kärnan i pedagogisk kvalitet (Sheridan, 2001).

Utifrån det här synsättet kan pedagogisk kvalitet som fenomen betraktas som en teoretisk konstruktion av skilda dimensioner och kvalitetsaspekter som samverkar. Tillsammans bildar de en verksamhets kvalitet som på olika sätt bidrar till barns möjlighet att lära och utvecklas i förskolan. Lärandemiljön utgörs med andra ord av komplexa system 18

Sheridan inlaga korrad.indd Avs1:18

09-05-26 08.56.36

av samspel mellan människor och mellan människor och materiella resurser.

Fyra dimensioner av pedagogisk kvalitet Kvalitet som pedagogiskt fenomen bildas av fyra övergripande dimensioner: samhällsdimension, lärardimension, barndimension och verksamhetsdimension (Sheridan, 2007b). Varje dimension innefattar olika kvalitetsaspekter som är uppbyggda av såväl hållbara, långsiktiga, mer beständiga värderingar och kunskaper som föränderliga och dynamiska kunskaper. Kvalitetsaspekterna är intersubjektivt överenskomna, subjektivt erfarna och beroende av det sammanhang och den tidpunkt de tillkommit vid.

Dimensionerna kan delas in i struktur-, innehålls-, process- och resultatkvalitet. Inom varje dimension exemplifieras vad som utgör dess struktur-, innehålls-, process- och resultatkvalitet. Vad som exempelvis är processkvalitet skiljer med andra ord mellan dimensionerna. De fyra dimensionerna samspelar med varandra, bildar en helhet och är inte hierarkiska.

Samhällsdimension

Lärardimension

Barndimension

Verksamhetsdimension

Figur 1. Fyra dimensioner av pedagogisk kvalitet.

3 Samhällsdimension som kan ses utifrån olika perspektiv. Dimensionens strukturkvalitet innefattar samhällets intentionella nivå där dominerande diskurser, förväntningar och krav på förskolan är i fokus.

19

Sheridan inlaga korrad.indd Avs1:19

09-05-26 08.56.36

Dessa kommer till uttryck i bland annat lagar, förordningar och dokument som läroplan för förskolan och skolan (Skolverket, 2006b, 2006c) och i Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i förskolan (Skolverket, 2005), men också i form av ekonomiska resurser som tilldelas förskolan och skolan från nationellt och kommunalt håll. Samhällsdimensionens innehålls- och processkvalitet kan förstås som realiseringsnivån. Den ger kunskap om hur mål tolkas och implementeras som innehåll och form i de konkreta verksamheterna. Resultatkvalitet inom samhällsdimensionen speglar hur verksamheternas uppdrag förstås och genomförs, det vill säga relationen mellan samhällsmål och barns faktiska lärande i förskolan.

3 Lärardimension som betraktas utifrån lärarperspektiv och lärarens eget perspektiv. Strukturkvaliteten i dimensionen utgörs av lärares formella kompetens och typ av utbildning, lärares attityder, värderingar, syn på barn, kunskap och lärande samt teoretisk tillhörighet. Innehållsoch processkvaliteten handlar om lärarens val av innehåll och aktiviteter, lärarens barnperspektiv och strävan att närma sig barns perspektiv i form av strategier, förhållningssätt och samspel med barn. Det handlar också om lärarens egen förståelse av förskolans uppdrag och vad professionalitet och lärarkompetens innebär i handling, lärarens medvetenhet om sig själv som aktör och sin egen lärandeprocess. Resultatkvaliteten utgörs av lärares kompetens att förena barns intresse att lära med intentionerna i samhällsuppdraget.

3 Barndimension utifrån barnperspektiv och barns perspektiv.

Dimensionens strukturkvalitet är den teoretiska ram som bildar utgångspunkt för synen på barns lärande, delaktighet och inflytande.

Innehålls- och processkvaliteten lyfter fram vad barnen är intresserade av och hur de erfar och förstår världen, det vill säga deras lärande/ meningsskapande. Den speglar hur samspelet mellan lärare och barn, och mellan barnen själva, kommer till uttryck samt barnens möjligheter att delta och påverka lärandemiljöns organisation, innehåll och form.

Resultatkvalitet fokuserar på vad barnen har lärt/skapat mening om i relation till uppdrag, mål och förutsättningar för lärande i förskolan.

3 Verksamhetsdimension utgår från helheten och relationen mellan samtliga dimensioner och aspekter. Strukturkvaliteten inom di20

Sheridan inlaga korrad.indd Avs1:20

09-05-26 08.56.36

mensionen utgörs av bland annat utrymme, materiel, lärarkompetens, organisation, tid, dagsstruktur, planering, innehåll, antal lärare/barn och gruppstorlek. Innehålls- och processkvalitet beskriver vad som sker i förskolan, och hur materiella och mänskliga resurser används och är tillgängliga för att stimulera och utmana barnens lärande. Den synliggör också barnens delaktighet och inflytande i verksamheten. Resultatkvaliteten är den observerbara kvalitet som har bildats/konstituerats mellan samtliga dimensioner och aspekter.

För att förstå hur pedagogisk kvalitet bildas och utvecklas behöver både forskning och utvärdering fokusera på barns lärandeprocesser och lärares strategier för lärande, samt hur de interagerar med varandra i förhållande till övergripande mål för förskolan.

Verksamhetens kvalitet är beroende av hur läraren använder såväl teoretiska kunskaper som praktiska erfarenheter och materiella tillgångar för att kommunicera och samspela med barnen. Vad barnen lär i förhållande till de övergripande målen speglar verksamhetens pedagogiska kvalitet.

Att beskriva en verksamhets kvalitet utifrån detta perspektiv innebär en värdering av det som sker i den pedagogiska processen, det vill säga relationen mellan det som sker i mötet mellan läraren och den lärande och det innehåll han eller hon ska utveckla ett kunnande om. På så sätt bildar pedagogisk kvalitet verksamhetens realiserade värdeföreställningar, det vill säga hur värden som förskolans olika aktörer anser vara viktiga har omsatts och konkretiserats i praktiken (Sheridan, 2007b).

21

Sheridan inlaga korrad.indd Avs1:21

09-05-26 08.56.36

arbeta med kvalitet och årligen genomföra kvalitetsredovisningar till kommunen.

Barns lärande – fokus i kvalitetsarbetet är både ett stödmaterial i det arbetet och en generell bok om kvalitet i förskolan.

Syftet med boken är att synliggöra vad kvalitetsinnebär i förskolan. Boken avser att stödja förskolans kvalitetsarbete utifrån läroplanens intentioner med barns lärande och utveckling i förskolan. Den syftar även till att stärka yrkesprofessionens språk och författarna utgår därför från begrepp som är viktiga för professionens utveckling. bokens författare Sonja Sheridan är docent i pedagogik.

Ingrid Pramling Samuelsson är professor i pedagogik, med inriktning mot de yngre barnens lärande, vid Göteborgs Universitet.

Sonja Sheridan Ingrid Pramling Samuelsson Best.nr 47-09376-2 Tryck.nr 47-09376-2

OSorig Sheridan Pramling.indd 1

Barns lärande – fokus i kvalitetsarbetet

arbete, kvalitetsredovisning och kvalitetsutveckling

Sheridan, Pramling Samuelsson

A

lla förskolor i Sverige är skyldiga att

Barns lärande – fokus i kvalitetsarbetet

09-05-26 07.28.17