9789144027388

Per Gunnar Burström

Per Gunnar Burström är teknologie doktor och universitetslektor vid Lunds tekniska högskola. Han har där, men även på andra högskolor i Sverige och Norden, omfattande erfarenhet av undervisning i Byggnads­material och angränsande ämnen. Sedan mer än 25 år arbetar han även deltid som konsult och har på så sätt fått stor erfarenhet av praktiskt förekommande problemställningar.

|

Byggnadsmaterial

Byggnadsmaterial

Uppbyggnad, tillverkning och egenskaper I byggbranschen förekommer ett mycket stort antal material, vilka f.n. används i ca 50 000 olika byggvaror. Den sammanlagda kostnaden för materialen uppgår till mer än 40 % av den totala byggkostnaden.

Denna bok behandlar alla typer av byggnadsmaterial. I de inledande kapitlen beskrivs och definieras alla egenskaper och genom många exempel kopplas dessa till olika material. Materialen behandlas sedan kapitelvis där deras uppbyggnad, tillverkning och egenskaper beskrivs.

Syftet är att skapa en grundläggande förståelse för materialens förtjänster och begränsningar. Denna kunskap kan användas vid t.ex. val av material i allmänhet, bedömning av egenskaper i samband med återvinning av material och materialval i samband med s.k. ekologiskt byggande.

Per Gunnar Burström

Byggnadsmaterial

För att öka förståelsen finns i vissa kapitel räkneexempel inklusive lösningar. I denna nya upplaga beskrivs även kortfattat ett flertal skadefall där också lösningsförslag anges.

Boken vänder sig i första hand till studenter på de tekniska högskolornas program för väg- och vattenbyggnad, arkitektur och lantmäteri samt brandingenjörslinjen. Boken kan även användas på de bygginriktade utbildningarna på högskolornas treåriga ingenjörslinjer samt på industridesignutbildningar. Dessutom bör boken kunna vara till god hjälp för yrkesverksamma arkitekter och konsulter, entreprenörer, byggherrar samt förvaltare.

Uppbyggnad, tillverkning och egenskaper

Andra upplagan Art.nr 7111

www.studentlitteratur.se

Omslagsfoto: Per Gunnar Burström. Bilden visar en del av fasaden till kontorshuset ”The Arche” (”Arken”), som har ritats av den svenske arkitekten Ralph Erskine.

Byggnaden finns i Hammersmith, London och stod klar vid årsskiftet 1991/92.

Författaren var fasadkonsult i samband med projekteringen av byggnaden.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt.

Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 7111 ISBN 978-91-44-02738-8 Upplaga 2:10 © Per Gunnar Burström och Studentlitteratur 2001, 2007 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Printed by Elanders Beijing Printing Co. Ltd, China 2013

978-91-44-02738-8_10_p001-002.fm 7 March 2013 08.59:54

sida 2 av 2

Förord

Under devisen ”lär av andras misstag – du lever inte tillräckligt länge för att hinna begå alla själv” har jag i upplaga två av denna lärobok lagt in en Bildbilaga i färg. I denna beskrivs ett flertal skadefall och praktiska problemställningar. I bokens text finns på många ställen ytterligare diskussioner kring dessa exempel. Det är min förhoppning att detta angreppssätt skall underlätta inlärningen, men även bidra till att förhindra upprepningar av gamla ”synder”.

Byggbranschen använder ett mycket stort antal olika material. Kostnaden för dessa uppgår till mer än 40 % av byggkostnaden. Materialvalet påverkar dock inte bara investeringskostnaderna, utan kanske i ännu högre grad de framtida drift- och underhållskostnaderna. Dessa får allt större betydelse eftersom drift och underhåll inte kan rationaliseras i samma utsträcknig som nyproduktion.

Idag pratas det dessutom mycket om ”uthålligt byggande”, ”hållbart byggande” etc. I sådana sammanhang borde väl rimligtvis även materialens beständighet och livslängd vara en primär parameter?

Materialvalet är alltså viktigt men ofta även svårt. Det är min förhoppning att innehållet skall ge läsaren en solid grund att stå på när alla nya, gamla och nygamla materialfrågor skall bearbetas.

Första upplagan av denna lärobok utkom för nästan exakt sex år sedan.

Det ökade EU-samarbetet har inneburit relativt omfattande förändringar inom området byggnadsmaterial. I denna upplaga har jag, efter bästa förmåga, försökt att inarbeta stora delar av de förändringar, som det internationella samarbetet har inneburit för oss.

Lärobokens målgrupp är i första hand studenter på de tekniska högskolorna och då i synnerhet på programmen för väg- och vattenbyggnad, arkitektur samt brandingenjörslinjen. Den bör också kunna användas på de bygg- och fastighetsinriktade programmen på högskolenivå.

© Studentlitteratur

978-91-44-02738-8_02_book_grey.pdf 3

i

08-02-26 12.31.33

Jag har glatts över att den första upplagan i rimligt stor utsträckning även hittade målgruppen teknikkonsulter, entreprenörer, förvaltare m.fl.

Denna andra upplaga borde kunna passa denna målgrupp om möjligt ännu bättre.

Läroboken bygger fortfarande på den struktur, som ursprungligen utarbetades av Sven G. Bergström i samarbete med Ulf Halvorsen, Anders Nielsen, Lennart Ahlgren och Göran Fagerlund. Senare utvecklades strukturen ytterligare av Arne Hillerborg.

Avslutningsvis vill jag tacka Mårten Janz och Torbjörn Wahlström, som varit till stor hjälp i det avslutande praktiska arbetet.

Lund i december 2006 Per Gunnar Burström

ii

978-91-44-02738-8_02_book_grey.pdf 4

© Studentlitteratur

08-02-26 12.31.35

Innehåll

Förord till andra upplagan Grekiska bokstäver. Prefix för multipelenheter 1 Allmän översikt 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6

12

19

Allmänt ....................................................................................... 19 Definitioner och samband ........................................................... 19 Metodik för att bestämma porositet och densitet ........................ 22 Porositetens betydelse för materialens egenskaper ..................... 29 Referenser ................................................................................... 31

4 Värme 4.1 4.2 4.3 4.4

1

Allmänt ....................................................................................... 12 Bindningstyper............................................................................ 12 Aggregationsformer .................................................................... 15 Isotropi. Homogenitet ................................................................. 16 Referenser ................................................................................... 18

3 Porositet och densitet 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5

xv

Byggandets ekonomiska roll i samhället ...................................... 1 Materialens funktion och egenskaper ........................................... 3 Val av material.............................................................................. 6 Ekologiska material ...................................................................... 8 Återvinning av byggmaterial ...................................................... 10 Referenser ................................................................................... 11

2 Materialens strukturella uppbyggnad 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5

i

32

Värmetransportmekanismer ........................................................ 32 Strålning...................................................................................... 33 Konvektion ................................................................................. 35 Ledning ....................................................................................... 38

© Studentlitteratur

978-91-44-02738-8_02_book_grey.pdf 5

iii

08-02-26 12.31.36

Innehåll

4.5 4.6 4.7 4.8

Värmeledningsförmåga hos porösa material............................... 39 Mätning av värmeledningsförmåga ............................................ 48 Värmekapacitet ........................................................................... 49 Referenser ................................................................................... 51

5 Fuktfixering och fukttransport

52

5.1 5.2 5.3 5.4 5.5 5.6 5.7 5.8 5.9

Allmänt ....................................................................................... 52 Vattenånga i luft.......................................................................... 54 Kondens ...................................................................................... 57 Hygroskopisk fukt. Jämviktsfuktkurvor ..................................... 61 Kapillär fukt – Sugning............................................................... 67 Fukttransport i vätskefas – Kapillärtransport.............................. 70 Fukttransport i ångfas – Konvektion och diffusion .................... 76 Fuktskador – Kritiska fukttillstånd ............................................. 81 Fukttransportberäkningar............................................................ 83 5.9.1 Uttorkning av porösa material, exklusive ung betong ............................................................................ 85 5.9.2 Uttorkning av byggfukt i betong ................................... 89 5.10 Fuktutbyte mellan material ......................................................... 92 5.11 Referenser ................................................................................. 101

6 Hållfasthet 6.1 6.2 6.3 6.4 6.5 6.6 6.7

Normalspänning. Deformation. Brott ....................................... 102 Skjuvspänning. Skjuvdeformation............................................ 107 Seghet. Sprödhet. Kallbearbetning ........................................... 109 Inverkan av spänningsriktning och spänningskombinationer ........................................................... 112 Utmattning ................................................................................ 117 Provningsmetoder ..................................................................... 120 Referenser ................................................................................. 123

7 Deformation av last 7.1 7.2 7.3 7.4 7.5 7.6 7.7 7.8

102

124

Olika typer av deformationer .................................................... 124 Elastiska deformationer ............................................................ 125 Plastiska deformationer............................................................. 127 Krypdeformationer.................................................................... 128 Spänningsrelaxation.................................................................. 130 Reologiska modeller ................................................................. 131 Spännings – töjningskurvor. Provningsmetoder ....................... 132 Tixotropi ................................................................................... 136

iv

978-91-44-02738-8_02_book_grey.pdf 6

© Studentlitteratur

08-02-26 12.31.36

Innehåll

7.9

Referenser ................................................................................. 137

8 Volymbeständighet 8.1 8.2 8.3 8.4

Allmänt ..................................................................................... 138 Temperaturbetingade rörelser ................................................... 138 Fuktbetingade rörelser .............................................................. 141 Referenser ................................................................................. 147

9 Beständighet 9.1 9.2

9.3

9.4

9.5

138

148

Allmänt ..................................................................................... 148 Nedbrytningsmekanismer ......................................................... 149 9.2.1 Kemiskt angrepp.......................................................... 149 9.2.2 Elektrokemiskt angrepp............................................... 151 9.2.3 Fysikaliskt angrepp...................................................... 158 9.2.4 Biologiskt angrepp ...................................................... 163 9.2.5 Strålningsangrepp ........................................................ 164 Miljöfaktorer............................................................................. 165 9.3.1 Atmosfär ...................................................................... 165 9.3.2 Klimat .......................................................................... 168 9.3.3 Vatten .......................................................................... 168 9.3.4 Mark ............................................................................ 169 9.3.5 Övriga miljöbestämmande faktorer ............................. 169 Provning och bedömning av beständighet ................................ 169 9.4.1 Giltighet och tillförlitlighet.......................................... 169 9.4.2 Tidsfaktorn .................................................................. 171 9.4.3 Synergism.................................................................... 173 9.4.4 Samverkan mellan material ......................................... 173 9.4.5 Teoretiska modeller ..................................................... 173 9.4.6 Fältinventeringar. Erfarenheter.................................... 174 Referenser ................................................................................. 175

10 Materialens egenskaper vid höga temperaturer

176

10.1 Allmänt ..................................................................................... 176 10.2 Strukturella förändringar........................................................... 176 10.3 Egenskapsförändringar ............................................................. 178 10.3.1 Hållfasthet.................................................................... 179 10.3.2 Deformationsegenskaper ............................................. 180 10.3.3 Temperaturbetingade rörelser...................................... 180 10.4 Materialdestruktion ................................................................... 181 10.4.1 Gaskorrosion ............................................................... 181

© Studentlitteratur

978-91-44-02738-8_02_book_grey.pdf 7

v

08-02-26 12.31.36

Innehåll

10.4.2 Avflagningar. Termochock.......................................... 181 10.4.3 Förbränning ................................................................. 181 10.5 Olika material ur brandteknisk synpunkt.................................. 183 10.5.1 Tegel och murverk....................................................... 184 10.5.2 Stål............................................................................... 184 10.5.3 Aluminium................................................................... 186 10.5.4 Betong ......................................................................... 186 10.5.5 Armerad betong ........................................................... 187 10.5.6 Lättbetong.................................................................... 188 10.5.7 Natursten ..................................................................... 189 10.5.8 Trä ............................................................................... 189 10.5.9 Gips ............................................................................. 190 10.5.10 Plast ............................................................................. 190 10.6 Referenser ................................................................................. 191

11 Diverse egenskaper. Emissioner.

Materialklassificering

192

11.1 Hårdhet...................................................................................... 192 11.2 Slagseghet ................................................................................. 193 11.3 Motstånd mot nötning............................................................... 194 11.4 Värmebehaglighet ..................................................................... 195 11.5 Friktion och halksäkerhet.......................................................... 197 11.6 Luftgenomsläpplighet ............................................................... 198 11.7 Strålningsskydd......................................................................... 198 11.8 Emissioner från byggnadsmaterial............................................ 199 11.9 Klassificering av byggnadsmaterial .......................................... 202 11.10 Referenser ................................................................................. 203

12 Betong

204

12.1 Allmänt ..................................................................................... 204 12.2 Delmaterial till betong .............................................................. 207 12.2.1 Cement......................................................................... 207 12.2.2 Vatten .......................................................................... 211 12.2.3 Ballast .......................................................................... 211 12.2.4 Tillsatsmedel................................................................ 213 12.2.5 Tillsatsmaterial ............................................................ 215 12.3 Färsk betong.............................................................................. 216 12.3.1 Inledning...................................................................... 216 12.3.2 Arbetbarhet och gjutbarhet .......................................... 217 12.3.3 Konsistens ................................................................... 217

vi

978-91-44-02738-8_02_book_grey.pdf 8

© Studentlitteratur

08-02-26 12.31.36

Innehåll

12.3.4 Stabilitet och separation .............................................. 221 12.4 Betongens hårdnande................................................................ 223 12.4.1 Kemiska reaktioner och strukturutveckling................. 223 12.4.2 Värmeutveckling och temperatursprickbildning ......... 229 12.4.3 Inverkan av tid och temperatur på härdningsförloppet....................................................... 231 12.4.4 Inverkan av fukttillgången på härdningsförloppet....................................................... 239 12.4.5 Frysning av nygjuten betong ....................................... 239 12.5 Hårdnad betong......................................................................... 241 12.5.1 Hållfasthet.................................................................... 241 12.5.2 Deformation av last ..................................................... 244 12.5.3 Fuktbetingade rörelser (krympning och svällning) ..................................................................... 245 12.5.4 Beständighet ................................................................ 247 12.5.5 Täthet mot vätskor....................................................... 252 12.6 Högpresterande betong ............................................................. 253 12.7 Självkompakterande betong...................................................... 256 12.8 Fasadbetong och betongens yta ................................................ 257 12.9 Normer och kontroll.................................................................. 259 12.10 Proportionering av betong ........................................................ 261 12.10.1 Val av vattencementtal ................................................ 261 12.10.2 Val av konsistens......................................................... 262 12.10.3 Val av ballastgradering................................................ 263 12.10.4 Bestämning av vattenhalt och cementhalt ................... 265 12.10.5 Korrektion för luftinblandning .................................... 268 12.10.6 Ballasthalt. Skrymdensitet ........................................... 269 12.10.7 Sammanfattande beräkningsschema............................ 270 12.11 Referenser ................................................................................. 271

13 Lättbetong

272

13.1 Olika typer av lättbetong........................................................... 272 13.2 Autoklaverad lättbetong............................................................ 274 13.2.1 Allmänt ........................................................................ 274 13.2.2 Materialegenskaper...................................................... 275 13.3 Lättballastbetong....................................................................... 279 13.3.1 Allmänt ........................................................................ 279 13.3.2 Framställning. Proportionering.................................... 280 13.3.3 Materialegenskaper...................................................... 281 13.4 Cementbunden lättklinker. Lättklinkerblock ............................ 282

© Studentlitteratur

978-91-44-02738-8_02_book_grey.pdf 9

vii

08-02-26 12.31.37

Innehåll

13.5 Referenser ................................................................................. 283

14 Metallurgi

284

14.1 Historik ..................................................................................... 284 14.2 Metallernas strukturella uppbyggnad........................................ 285 14.2.1 Submikrostruktur......................................................... 285 14.2.2 Mikrostruktur............................................................... 287 14.2.3 Makrostruktur .............................................................. 291 14.3 Metoder att påverka metallers egenskaper................................ 291 14.3.1 Legering och fasdiagram ............................................. 291 14.3.2 Kallbearbetning ........................................................... 296 14.3.3 Värmebehandling ........................................................ 299 14.4 Standards och normer ............................................................... 300 14.5 Referenser ................................................................................. 301

15 Stål

302

15.1 Allmänt ..................................................................................... 302 15.2 Stålframställning ....................................................................... 302 15.2.1 Råjärn .......................................................................... 302 15.2.2 Färskning ..................................................................... 304 15.2.3 Kokill- och stränggjutning........................................... 306 15.3 Legeringsämnen och föroreningar ............................................ 308 15.3.1 Kol ............................................................................... 308 15.3.2 Andra vanliga ämnen i konstruktionsstål .................... 310 15.3.3 Speciella legeringsämnen ............................................ 310 15.4 Värmebehandling och svetsning ............................................... 312 15.4.1 Värmebehandling ........................................................ 312 15.4.2 Svetsning ..................................................................... 314 15.5 Egenskaper................................................................................ 317 15.5.1 Hållfasthet och töjbarhet.............................................. 317 15.5.2 Deformationsegenskaper ............................................. 318 15.5.3 Sprött brott................................................................... 319 15.5.4 Korrosion..................................................................... 320 15.6 Produkter av stål ....................................................................... 322 15.6.1 Allmänt ........................................................................ 322 15.6.2 Armeringsstång............................................................ 322 15.6.3 Varmvalsad stång ........................................................ 324 15.6.4 Kallformade stålprofiler .............................................. 325 15.6.5 Byggplåt ...................................................................... 327 15.7 Referenser.................................................................... 327

viii

978-91-44-02738-8_02_book_grey.pdf 10

© Studentlitteratur

08-02-26 12.31.37

Innehåll

16 Aluminium och koppar

328

16.1 Aluminium ................................................................................ 328 16.1.1 Framställning............................................................... 328 16.1.2 Legeringar. Kallbearbetning. Värmebehandling ......... 328 16.1.3 Formningsmetoder....................................................... 329 16.1.4 Beständighet mot korrosion......................................... 331 16.1.5 Övriga egenskaper ....................................................... 331 16.1.6 Svetsning ..................................................................... 332 16.2 Koppar ...................................................................................... 333 16.3 Referenser ................................................................................. 334

17 Keramiska byggnadsmaterial

335

17.1 Allmänt ..................................................................................... 335 17.2 Framställning ............................................................................ 336 17.2.1 Råmaterial.................................................................... 337 17.2.2 Formgivning ................................................................ 339 17.2.3 Torkning ...................................................................... 339 17.2.4 Bränning och avkylning .............................................. 341 17.2.5 Glasering och engobering............................................ 348 17.3 Egenskaper................................................................................ 349 17.3.1 Allmänt ........................................................................ 349 17.3.2 Struktur och porositet .................................................. 350 17.3.3 Hållfasthet och deformation ........................................ 351 17.3.4 Fuktegenskaper............................................................ 352 17.3.5 Termiska egenskaper ................................................... 354 17.3.6 Beständighet ................................................................ 355 17.4 Produkter................................................................................... 358 17.5 Normer och kontroll.................................................................. 361 17.6 Referenser ................................................................................. 362

18 Trä

363

18.1 18.2 18.3 18.4 18.5

Allmänt ..................................................................................... 363 Träets uppbyggnad och struktur ............................................... 365 Träets porositet och densitet ..................................................... 370 Störningar och fel hos virke...................................................... 371 Träets fuktinnehåll .................................................................... 373 18.5.1 Uttorkning och uppfuktning ........................................ 373 18.5.2 Fuktbetingade rörelser ................................................. 375 18.6 Hållfasthet................................................................................. 379 18.7 Deformation .............................................................................. 384

© Studentlitteratur

978-91-44-02738-8_02_book_grey.pdf 11

ix

08-02-26 12.31.37

Innehåll

18.8 Hårdhet...................................................................................... 386 18.9 Termiska egenskaper ................................................................ 386 18.10 Beständighet.............................................................................. 387 18.10.1 Kemiskt angrepp.......................................................... 387 18.10.2 Angrepp av svampar och bakterier.............................. 387 18.10.3 Angrepp av insekter och havsdjur ............................... 389 18.11 Kemiska skyddsmetoder ........................................................... 389 18.12 Normer och kontroll.................................................................. 391 18.13 Referenser ................................................................................. 393

19 Plast och gummi 19.1 19.2 19.3 19.4 19.5 19.6 19.7 19.8 19.9

395

Allmänt ..................................................................................... 395 Polymera material ..................................................................... 395 Fyllmedel och tillsatsämnen ..................................................... 399 Viktiga termoplaster.................................................................. 400 Viktiga härdplaster.................................................................... 401 Viktiga gummimaterial ............................................................. 402 Mekaniska och termiska egenskaper......................................... 403 Beständighet.............................................................................. 404 Referenser ................................................................................. 407

20 Puts- och murbruk

408

20.1 Allmänt ..................................................................................... 408 20.2 Delmaterial till bruk.................................................................. 408 20.2.1 Bindemedel.................................................................. 408 20.2.2 Ballast .......................................................................... 410 20.2.3 Vatten .......................................................................... 411 20.2.4 Tillsatsmedel................................................................ 411 20.2.5 Färgpigment................................................................. 412 20.3 Brukstyper................................................................................. 413 20.3.1 Beteckningar................................................................ 413 20.3.2 Luftkalkbruk ................................................................ 414 20.3.3 Cementbruk ................................................................. 416 20.3.4 Kalkcementbruk .......................................................... 416 20.3.5 Hydrauliskt kalkbruk ................................................... 416 20.3.6 Murcementbruk ........................................................... 416 20.3.7 Torrbruk....................................................................... 416 20.4 Bruksegenskaper....................................................................... 417 20.4.1 Färskt bruk................................................................... 417 20.4.2 Hårdnande bruk ........................................................... 418

x

978-91-44-02738-8_02_book_grey.pdf 12

© Studentlitteratur

08-02-26 12.31.38

Innehåll

20.4.3 Härdat bruk.................................................................. 419 20.5 Val av bruk................................................................................ 421 20.5.1 Murbruk....................................................................... 421 20.5.2 Putsbruk....................................................................... 421 20.6 Putsning .................................................................................... 422 20.7 Referenser ................................................................................. 423

21 Ytbehandlingsmaterial

424

21.1 Allmänt ..................................................................................... 424 21.2 Olika typer av ytbehandlingsmaterial ....................................... 424 21.3 Färgernas sammansättning och uppbyggnad ............................ 425 21.3.1 Bindemedel.................................................................. 427 21.3.2 Pigment........................................................................ 429 21.3.3 Fyllnadsmedel.............................................................. 429 21.3.4 Lösningsmedel............................................................. 429 21.3.5 Tillsatsmedel................................................................ 430 21.4 Olika typer av bindemedel ........................................................ 431 21.4.1 Naturliga oljor ............................................................. 431 21.4.2 Alkyder........................................................................ 431 21.4.3 Polyvinylbindemedel................................................... 432 21.4.4 Reaktiva bindemedel ................................................... 432 21.4.5 Övriga typer av bindemedel ........................................ 432 21.5 Ytbehandlingens uppbyggnad................................................... 434 21.6 Färgernas applicering................................................................ 434 21.7 Val av lämplig färg ................................................................... 435 21.8 Underlagets inverkan på målningsresultatet ............................. 435 21.8.1 Målning av trä och träbaserade material...................... 436 21.8.2 Målning av mineraliska material ................................. 437 21.8.3 Målning av metall........................................................ 438 21.8.4 Målning på gammal färg.............................................. 439 21.9 Referenser ................................................................................. 440

22 Lim

441

22.1 Allmänt ..................................................................................... 441 22.2 Limningsteorier......................................................................... 441 22.2.1 Mekanisk vidhäftning.................................................. 442 22.2.2 Molekylär vidhäftning ................................................. 442 22.2.3 Limförbandets uppbyggnad......................................... 443 22.3 Limmens sammansättning......................................................... 445 22.4 Limmens stelningssätt............................................................... 445

© Studentlitteratur

978-91-44-02738-8_02_book_grey.pdf 13

xi

08-02-26 12.31.38

Innehåll

22.5 Limmens applicering ................................................................ 447 22.6 De viktigaste limtyperna och användningsområden ................. 448 22.6.1 Vegetabiliska limämnen .............................................. 448 22.6.2 Asfalt ........................................................................... 448 22.6.3 PVAc-lim..................................................................... 449 22.6.4 Akrylatlim ................................................................... 449 22.6.5 Natur- och syntetgummilim......................................... 449 22.6.6 Karbamid-, melamin-, fenol- och resorcinollim .......... 450 22.6.7 Epoxilim ...................................................................... 450 22.6.8 Polyuretanlim .............................................................. 450 22.7 Referenser ................................................................................. 451

23 Fogmaterial 23.1 23.2 23.3 23.4

23.5 23.6 23.7 23.8 23.9

Allmänt ..................................................................................... 452 Krav på fogar ............................................................................ 452 Olika typer av fogmaterial ........................................................ 453 Fogmassor................................................................................. 454 23.4.1 Elastiska och plastiska fogmassor ............................... 454 23.4.2 Olika typer av fogmassor............................................. 456 23.4.3 Dimensionering av fogens utformning ........................ 458 Foglister .................................................................................... 462 Drevningsmaterial..................................................................... 462 Brandtätning av fogar ............................................................... 463 Fogband .................................................................................... 463 Referenser ................................................................................. 464

24 Värmeisoleringsmaterial 24.1 24.2 24.3 24.4 24.5 24.6

465

Allmänt ..................................................................................... 465 Mineralull.................................................................................. 467 Cellplast .................................................................................... 470 Träbaserade värmeisoleringsmaterial ....................................... 472 Övriga värmeisoleringsmaterial................................................ 473 Referenser ................................................................................. 475

25 Skivmaterial 25.1 25.2 25.3 25.4 25.5

452

476

Allmänt ..................................................................................... 476 Plywood (kryssfanér)................................................................ 476 Lamellträ................................................................................... 478 Träfiberskivor (board)............................................................... 479 MDF-board ............................................................................... 479

xii

978-91-44-02738-8_02_book_grey.pdf 14

© Studentlitteratur

08-02-26 12.31.38

Innehåll

25.6 Spånskivor ................................................................................ 480 25.7 Cementbundna skivmaterial...................................................... 481 25.8 Gipsskivor................................................................................. 482 25.9 Övriga skivmaterial................................................................... 484 25.10 Referenser ................................................................................. 486

26 Glas

487

26.1 Allmänt ..................................................................................... 487 26.2 Glasets sammansättning............................................................ 487 26.3 Glasets fysikaliska egenskaper ................................................. 488 26.3.1 Densitet........................................................................ 488 26.3.2 Termiska egenskaper ................................................... 488 26.3.3 Hållfasthet och deformationsegenskaper..................... 489 26.3.4 Optiska egenskaper...................................................... 490 26.4 Glasets beständighet ................................................................. 491 26.5 Planglasvaror ............................................................................ 491 26.5.1 Blåst glas ..................................................................... 492 26.5.2 Draget glas (maskinglas) ............................................. 492 26.5.3 Flytglas (floatglas)....................................................... 492 26.5.4 Trådglas ....................................................................... 493 26.5.5 Valsat glas (gjutglas) ................................................... 493 26.6 Förädlingsprodukter av planglas............................................... 494 26.6.1 Säkerhetsglas ............................................................... 494 26.6.2 Ljus- och värmereflekterande glas .............................. 495 26.6.3 Brandskyddsglas.......................................................... 496 26.7 Förseglade rutor (isolerrutor).................................................... 496 26.8 Glasformgods............................................................................ 497 26.9 Referenser ................................................................................. 497

27 Bitumen. Byggpapp. Folier. Fuktspärrar 27.1 27.2 27.3 27.4 27.5

498

Allmänt ..................................................................................... 498 Bitumen..................................................................................... 499 Bitumenmattor. Dukar av gummi och plast .............................. 501 Fuktspärrar ................................................................................ 502 Referenser ................................................................................. 504

© Studentlitteratur

978-91-44-02738-8_02_book_grey.pdf 15

xiii

08-02-26 12.31.38

Innehåll

28 Golvmaterial

505

28.1 Allmänt ..................................................................................... 505 28.2 Olika typer av golvmaterial ...................................................... 505 28.2.1 Trägolv ........................................................................ 506 28.2.2 Textilmattor ................................................................. 507 28.2.3 Linoleum ..................................................................... 508 28.2.4 Plastmaterial ................................................................ 509 28.2.5 Laminatgolv................................................................. 510 28.2.6 Kork............................................................................. 511 28.2.7 Gummimaterial............................................................ 512 28.2.8 Keramiska material...................................................... 512 28.2.9 Cementmosaik (terrazzo)............................................. 512 28.2.10 Hårdbetong .................................................................. 512 28.3 Referenser ................................................................................. 513

29 Natursten. Kalksandsten

514

29.1 Allmänt ..................................................................................... 514 29.2 Natursten................................................................................... 514 29.2.1 Stensorter..................................................................... 515 29.2.2 Brytning och bearbetning ............................................ 517 29.2.3 Egenskaper och tekniska data...................................... 518 29.3 Kalksandsten............................................................................. 521 29.3.1 Tillverkning ................................................................. 521 29.3.2 Egenskaper och tekniska data...................................... 521 29.3.3 Produkter ..................................................................... 522 29.4 Referenser ................................................................................. 523

30 Materialval 30.1 30.2 30.3 30.4 30.5 30.6

524

Allmänt ..................................................................................... 524 Egenskaper................................................................................ 525 Kostnader .................................................................................. 525 Minimikrav ............................................................................... 527 Helhetsbedömning .................................................................... 527 Referenser ................................................................................. 530

Sakregister

531

Bildbilaga

547

xiv

978-91-44-02738-8_02_book_grey.pdf 16

© Studentlitteratur

08-02-26 12.31.39

Grekiska bokstäver. Prefix för multipelenheter

Grekiska bokstäver Namn

Versaler

Gemena

Namn

Versaler

Gemena

alfa beta gamma delta epsilon zeta eta teta jota kappa lambda my

Α Β Γ ∆ Ε Ζ Η Θ Ι Κ Λ Μ

α β γ δ ε ζ η ϑ, θ ι κ λ µ

ny ksi omikron pi ro sigma tau ypsilon fi ki psi omega

Ν Ξ Ο Π Ρ Σ Τ Υ Φ Χ Ψ Ω

ν ξ ο π ρ σ τ υ ϕ, φ χ ψ ω

Prefix för multipelenheter Talfaktor

Prefix Beteckning Benämning

Talfaktor

Prefix Betecknin Benämning g

1012 109 106 103 102 101

tera giga mega kilo hekto deka

10-1 10-2 10-3 10-6 10-9 10-12

deci centi milli mikro nano piko

© Studentlitteratur

978-91-44-02738-8_02_book_grey.pdf 17

T G M k h da

d c m µ n p

xv

08-02-26 12.31.39

8

978-91-44-02738-8_02_book_grey.pdf 18

08-02-26 12.31.39

3 Porositet och densitet

3.1 Allmänt Byggnadsmaterial kan delas in i: • Porösa material (t.ex. tegel, betong, trä, gips och mineralull).

• Kompakta material (t.ex. de flesta metaller, plaster och glas).

I strikt bemärkelse är de allra flesta material porösa, således även många som vi betraktar som kompakta. Exempelvis är en plastfolie eller plastmatta i viss utsträckning porös. Detta innebär bl.a. att den är genomsläpplig för t.ex. vattenånga. Hos metaller förekommer en viss porositet i form av mikrosprickor mellan kristallerna eller som ren porositet i t.ex. otätat stål eller gjutjärn.

Det är emellertid lämpligt att behålla benämningen ”porös” för material med en porositet, som är stor nog att ha en avgörande betydelse för materialets mekaniska och fysikaliska egenskaper. Ett praktiskt sådant exempel ges i Figur 3.1.

3.2 Definitioner och samband En viss del av volymen hos ett poröst material upptas av porer, resten är kompakt material. Porerna kan i sin tur delas in i öppna porer och slutna porer. Med slutna porer menas sådana porer som en vätska inte kan tränga in i, se Kapitel 3.3. I Figur 3.2 beskrivs de olika volymandelarna schematiskt i ett blockdiagram. Av en viss totalvolym V [m3] upptar porerna en volym VP och det kompakta materialet resterande volym V – VP.

© Studentlitteratur

978-91-44-02738-8_02_book_grey.pdf 37

19

08-02-26 12.31.45

3 Porositet och densitet

Figur 3.1

SEM-bild av furu. Övergången mellan vårved (vänster) och sommarved (höger) syns tydligt. I sommarveden syns även en hartskanal [1].

Porositeten P anger förhållandet mellan porvolymen VP och den totala volymen V:

P=

VP V

(3.1)

Porositeten brukar vanligen anges i %.

Den totala massan m [kg] inom volymen V utgörs endast av det kompakta materialets massa. Förhållandet mellan massa och volym kallas densitet och betecknas med ρ [kg/m3]:

ρ=

m V

(3.2)

I denna definition av densitet ingår den totala volymen V, d.v.s. även materialets porvolym VP. För att framhålla att hela volymen ingår, brukar man ibland även använda benämningen skrymdensitet.

20

978-91-44-02738-8_02_book_grey.pdf 38

© Studentlitteratur

08-02-26 12.31.46

3 Porositet och densitet

Man kan även beräkna materialets kompaktdensitet ρk [kg/m3]. I kompaktdensiteten ingår endast det kompakta materialets volym:

ρk =

m V − VP

(3.3)

Divideras Ekvation 3.2 med Ekvation 3.3 erhålls

V ρ m (V − VP ) = =1− P =1− P ρk m ⋅V V d.v.s.

P =1−

ρ ρk

(3.4)

Om man känner ett materials densitet och kompaktdensitet kan man alltså beräkna dess porositet med hjälp av Ekvation 3.4. Detta är av stort praktiskt värde då kompaktdensiteten nästan är konstant för många material. I Tabell 3.2 anges ungefärliga värden på kompaktdensitet, densitet och porositet för några vanliga byggnadsmaterial. Angivna värden på kompaktdensiteten är tämligen säkra. Normalt avviker dessa värden mindre än 5 % från tabellvärdena. Däremot kan densiteter och porositeter variera avsevärt. T.ex. säljs mineralull med densiteter mellan 15 och 200 kg/m3.

Anmärkningsvärt är att kompaktdensiteten är praktiskt taget densamma för alla i tabellen upptagna oorganiska byggnadsmaterial.

© Studentlitteratur

978-91-44-02738-8_02_book_grey.pdf 39

21

08-02-26 12.31.46

3 Porositet och densitet

VP

VPö

Öppna porer Massa 0

VP – VPö

Slutna porer

V

V – VP

Kompakt material

Massa m

Figur 3.2 Blockdiagram av ett poröst material.

3.3 Metodik för att bestämma porositet och densitet Kompaktdensiteten måste ur strikt fysikalisk synpunkt betraktas som förhållandet mellan massa och volym hos materialets minsta beståndsdelar, d.v.s. de kristaller eller molekyler av vilket materialet är uppbyggt. Detta gränsvärde kan endast bestämmas om man känner kristallernas dimension, antalet molekyler de är uppbyggda av och viktsandelarna av olika kristaller i materialet. De vanligaste byggnadsmaterialen är emellertid så komplext uppbyggda att kompaktdensiteten måste bestämmas på annat sätt. Normalt gör man så att materialet finfördelas så att porerna ”försvinner”. Därefter bestäms kompaktdensiteten för pulvret. Ju finare porer materialet innehåller, desto finare måste det sönderdelas för att inte avvikelsen från det rätta värdet ska bli för stor.

Bestämningen sker ofta med en pyknometer (se Figur 3.3). Det torra pulvret vägs och hälls sedan i pyknometern. Genom att fylla pyknometern med någon vätska, t.ex. sprit, kan man mäta hur stor volym pulvret upptar.

Pyknometern vägs dels med pulver plus vätska, dels enbart med vätska.

Man kan då beräkna hur stor mängd vätska provet undanträngt. Med kännedom om vätskans densitet beräknas pulvrets volym. Metodiken används bl.a. vid bestämning av kompaktdensiteten hos ballastmaterial för betong.

22

978-91-44-02738-8_02_book_grey.pdf 40

© Studentlitteratur

08-02-26 12.31.46

3 Porositet och densitet

Figur 3.3 Pyknometer.

Cell för prov Vcell

Ventil

Expansionsvolym Vexp

Prov

Figur 3.4 Gaspyknometer.

Numera finns det även automatiska pyknometrar som arbetar med gas (vanligen helium) istället för med vätska, se Figur 3.4. De båda volymerna Vcell och Vexp är kända. Ett första tryck mäts då ventilen är öppen. Därefter stängs ventilen och volymen Vcell trycksätts till ett känt tryck. Slutligen öppnas åter ventilen och det tryck som då uppstår i de båda volymerna uppmäts. Med de tre kända trycken och de två kända volymerna kan provets volym beräknas med allmänna gaslagen. Vägs även provet kan kompaktdensiteten bestämmas.

För att bestämma skrymdensiteten (även kallad densiteten) måste man känna materialprovets torra vikt och dess totala volym. Materialet torkas vanligen i 105°C innan vikten fastställs. Om provkroppen har en enkel geometrisk form kan volymen bestämmas genom uppmätning. I annat fall bestäms volymen vanligen med Archimedes princip, d.v.s. provkroppen vägs i luft mluft och i vatten mw. Divideras differensen mellan vikterna med vattnets densitet ρw (≈1000 kg/m3) erhåller man provets volym:

© Studentlitteratur

978-91-44-02738-8_02_book_grey.pdf 41

23

08-02-26 12.31.47

3 Porositet och densitet

V=

mluft − mw

ρw

(3.5)

När provkroppen vägs i vatten måste man förhindra att vattnet sugs in i materialet. För att göra detta kan man antingen mätta provet helt med vatten eller försegla dess ytor före vägningen.

Densiteten för en uttorkad provkropp brukar även kallas för torrdensitet.

En del material, t.ex. trä, sväller och krymper avsevärt vid förändringar av fukthalten. För sådana material måste man därför definiera vid vilken fukthalt volymen ska mätas. Torrdensiteten för trä brukar man därför definiera på två olika sätt. Antingen som

ρ0 =

Vikt i uttorkat tillstånd [kg] Volym i uttorkat tillstånd [m3 ]

(3.6)

ρ 0u =

Vikt i uttorkat tillstånd [kg] Volym vid u % fuktkvot [m3 ]

(3.7)

eller vanligare som

där u ofta är 12 %. Fuktkvoten u definieras i Kapitel 5.

Anledningen till att man för trä föredrar att ange torrdensiteten beräknad från volymen vid t.ex. 12 % fuktkvot, är att ett trästycke vid denna fuktkvot kan bibehålla en geometrisk form som är lätt att mäta upp. Vägning i vatten och luft kan inte användas för trä.

För trä används även benämningen verklig densitet. Denna densitet utgör det verkliga massa - volymförhållandet vid en given fuktkvot. Detta innebär att vikten bestäms för träet inklusive dess vatten.

För partikelmassor som sand, cement och kalk, är packningsgraden av väsentlig betydelse för densiteten. Om man t.ex. fyller ett kärl med torr sand och undviker att komprimera denna, kan sandens densitet bli så låg som 1520 kg/m3. Om man därefter skakar eller vibrerar sanden kan densiteten uppgå till 1710 kg/m3. Packningsgraden måste därför definieras noga för att få reproducerbara resultat vid bestämning av densiteten hos partikelmassor. En uppgift om densiteten hos sådana material är tämligen intetsägande, om man inte samtidigt anger provningsmetod, eller åtminstone allmänt karakteriserar packningsgraden, t.ex. ”löst utfyllt”, ”hårt packat” etc.

24

978-91-44-02738-8_02_book_grey.pdf 42

© Studentlitteratur

08-02-26 12.31.47

3 Porositet och densitet

Fukthalten hos partikelmassor är också av stor betydelse för den volym en viss viktmängd material upptar vid en viss packningsgrad. Även för partikelmassor kan man därför tala om verklig densitet vid en viss fuktkvot.

Packningsgraden eller komprimeringsgraden är också av betydelse för en del mjuka eller halvstyva material som t.ex. mineralull. För att bestämma tjockleken hos en matta eller skiva av mineralull, brukar man lägga på en tyngd som väger 10 kg/m2 och mäta avståndet mellan tyngden och underlaget.

För en del material kan man tala om två olika densiteter, nämligen bruttodensitet och nettodensitet. Detta gäller t.ex. för håltegel. Själva tegelmassans densitet utgör nettodensiteten och hela stenens densitet (inklusive hålen) kallas bruttodensitet.

Porositeten kan beräknas ur Ekvation 3.4 om materialets kompaktdensitet och densitet är kända. Det är även möjligt att bestämma porositeten utan att kompaktdensiteten är känd. Man kan nämligen fylla porsystemet med någon vätska med känd densitet, t.ex. vatten. Viktökningen från torrt tillstånd utgör ett mått på porvolymen.

Det kan för en del material vara svårt att fylla alla porer med vätska.

Vissa porer kan vara slutna så att vätskan inte kan tränga in i dem. Vätskan tränger då bara in i de öppna porerna. Indelningen i slutna och öppna porer visas schematiskt i Figur 3.5. Om man försöker bestämma porositeten genom att fylla porsystemet med vätska får man alltså bara tag i öppen porositet, som även kallas skenbar porositet. Absolut porositet kan enbart bestämmas efter nedkrossning av de slutna porerna och med hjälp av Ekvation 3.4.

I verkligheten är det också svårt att fylla de öppna porerna, eftersom en del luftblåsor stängs in i porsystemet. För att motverka detta kan man t.ex. vakuummätta provet. Vakuummättning innebär att provet placeras i vakuum innan man fyller det med vätska.

Skillnaden mellan skenbar och absolut porositet är mycket liten, om ens någon, för cementbundna material. Däremot kan skillnaden vara mycket stor för sintrade material som t.ex. tegel och klinkerplattor. Skillnaden mellan skenbar och absolut porositet ökar för dessa material med ökande bränningsgrad. Detta beror på att allt fler slutna porer bildas med ökande sintring (”ihopsmältning”).

© Studentlitteratur

978-91-44-02738-8_02_book_grey.pdf 43

25

08-02-26 12.31.47

3 Porositet och densitet

Figur 3.5 Olika portyper.

Porstorleksfördelningen är kanske det särdrag som har den största betydelsen för ett poröst materials egenskaper. För att karakterisera porstorleksfördelningen fixerar man en serie gränser för porstorlekar i form av t.ex. porradier. Man kan sedan ange fördelningen på två sätt: 1. Genom att direkt ange frekvensen, d.v.s. den volymandel som faller inom varje intervall mellan två gränser.

2. Genom att ange summaporositeten, d.v.s. summan av volymandelarna av de porer vars storlek har högst ett visst värde.

Ett exempel på en porstorleksfördelning angiven i tabellform ges av Tabell 3.1. I Figur 3.6 finns motsvarande porstorleksfördelning angiven i diagramform. Vanligen brukar man använda logaritmisk skala för att ange porradien.

De stora skillnaderna i de fysikaliska egenskaperna mellan betong och ett tegel med samma porositet kan till stor del förklaras av olikheterna i porstorleksfördelning, se Figur 3.7. Den stora andelen av mycket små porer hos betong (radier mindre än 5⋅10-2 µm) gör materialet hygroskopiskt, d.v.s. det har förmågan att binda vatten vid normal luftfuktighet. De senaste årens betongforskning har visat att många egenskaper hos betongen i stor utsträckning bestäms just av förekomst av hygroskopiskt bundet vatten.

26

978-91-44-02738-8_02_book_grey.pdf 44

© Studentlitteratur

08-02-26 12.31.47

3 Porositet och densitet Tabell 3.1

Porstorleksfördelning angiven i tabellform.

Porradie [µm]

Frekvens [%]

Summaporositet [%]

4 1

4 14

3

18 33

10

51 25

30

76 16

100

92 8

300

100

Ett annat sätt att karakterisera ett materials porer är med den specifika ytan.

Denna definieras som summan av porernas eller partiklarnas omslutningsytor för en viss mängd av materialet. Den specifika ytan anges som yta/massa, d.v.s. som m2/kg. Den specifika ytan ökar starkt med minskande medeldiameter hos porsystemet vid konstant porositet.

Som exempel kan nämnas att den specifika ytan hos cement mäts regelbundet i samband med cementtillverkningen och utgör mätetalet för hur finmalt cementet är. Cementets specifika yta är normalt 300-500 m2/kg. Ju större den specifika ytan är, desto snabbare reagerar cementet med vatten. När cementet reagerar med vatten bildas ett nätverk av små kristaller, en gel. Den specifika ytan stiger vid reaktionen till ca 200 000 m2/kg, d.v.s. nära 1000 gånger.

© Studentlitteratur

978-91-44-02738-8_02_book_grey.pdf 45

27

08-02-26 12.31.48

3 Porositet och densitet Frekvens [%]

40

30

20

10

0

0.3

1

3

10

30

100

300

Porradie [µm]

3

10

30

100

300

Porradie [µm]

Summaporositet [%]

100 0 80

60

40

20 0

0.3

Figur 3.6

1

Exempel på porstorleksfördelning uttryckt som frekvenskurva respektive summaporositet.

28

978-91-44-02738-8_02_book_grey.pdf 46

© Studentlitteratur

08-02-26 12.31.48

3 Porositet och densitet Summaporositet [%] 100 Cementpasta 80 vct = 0.3 60 Porositet = 19 % [6] 40

Keramiskt material bränt vid 1100°C Porositet = 22 % [4]

20

0

10

-3

Figur 3.7

10

-2

10

-1

10

0

10

1

10

2

10

3

4

10 Porradie, r [µm]

Porstorleksfördelning för en cementpasta (bindemedel i betong) och ett tegel.

3.4 Porositetens betydelse för materialens egenskaper Porositetens storlek har främst betydelse för materialets hållfasthet och dess värmeisoleringsförmåga.

Hållfastheten hos ett material är ungefär proportionell mot ρn, där n är ett tal i storleksordningen 2 á 3, genomsnittligt ca 2.5. En sänkning av densiteten med 10 % ger därför en hållfasthetsminskning med 20-25 %, se Figur 3.8.

Hållfasthet

Porositet

Figur 3.8 En ökande porositet ger minskande hållfasthet.

© Studentlitteratur

978-91-44-02738-8_02_book_grey.pdf 47

29

08-02-26 12.31.48

3 Porositet och densitet

Värmeisoleringsförmågan är så starkt bunden till porositeten att typiska värmeisolerande material, t.ex. cellplast och mineralull, har porositeter över 95 %. Material med porositeter under ca 80 % har för dålig värmeisoleringsförmåga för att med rimlig väggtjocklek uppfylla de krav man har i bostadshus.

Porstorleksfördelningen och porformen har stor betydelse för materialets fuktegenskaper, dess beständighet och dess förmåga att täta mot genomströmmande gaser och vätskor.

Ett material med en stor mängd fina porer har förmågan att suga till sig och hålla kvar fukt, vilket ofta är ogynnsamt. Detta behandlas närmare i Kapitel 5. Vidare betyder den stora mängden fina porer att materialet har en stor inre yta (specifik yta), som kan bli utsatt för angrepp från skadliga ämnen i materialets omgivning. Detta kan leda till en dålig beständighet.

Ett material med helt öppet porsystem, t.ex. mineralull, ger dålig tätning mot luftrörelser. Trots sin höga porositet gäller detta ej för cellplast, eftersom dess porsystem huvudsakligen är slutet.

Tabell 3.2

Ungefärliga värden på kompaktdensitet, densitet och porositet för olika material.

Material Granit Marmor Kalksten Sandsten, hård Sandsten, lös Tegel Kalksandsten Autoklaverad lättbetong Betong Bruk K 100/850 Bruk KC 50/50/650 Bruk C 100/425 Trä; furu, gran Trä; bok, ek Cellplast Mineralull

30

978-91-44-02738-8_02_book_grey.pdf 48

Kompaktdensitet ρk [kg/m3] 2700 2700 2700 2700 2670 2650 2650 2700 2700 2650 2650 2650 1560 1560 1050 2700

Densitet (torr) ρ [kg/m3] 2700 2700 2670 2650 2100 1700 1800 500 2200 1850 2000 2100 450 - 500 650 - 750 20 50

Porositet [%] ~0 ~0 1 2 ~20 36 32 81 19 30 25 20 71 - 68 58 - 52 98 98

© Studentlitteratur

08-02-26 12.31.49

3 Porositet och densitet

3.5 Referenser [1]

Wadsö, L. (1993), ”Studies of Water Vapor Transport and Sorption in Wood”, Report TVBM-1013, Division of Building Materials, Lund Institute of Technology.

[2]

Blaine, R. L., Hunt, C. M, Tomes, L. A. (1953), ”Use of Internal Surface - Area Measurements in Research on Freezing and Thawing of Materials”, Highway Res. Broad Proc. 32.

[3]

Bygg, Handbok för hus-, väg- och vattenbyggnad: Huvuddel 2 ”Materiallära”, Stockholm 1968.

[4]

May, J. O., Butterworth, B. (1962), ”Studies of Pore Size Distribution”, Science of Ceramics 1.

[5]

Copeland, L. E., Hayes, J. C. (1956), ”Porosity of Hardned Portland Cement Pastes”, Journal of the American Concrete Inst, No. 6.

[6]

Schwiete, H. E., Ludwig, U. (1966), ”Über die Bestimmung der offenen Porosität im Zementstein” , Tonindustrie Zeitung, No. 12.

[7]

Scheidegger, A. E. (1957), ”The Physics of Flow through Porous Media”, McMillan, New York.

[8]

Verbeck, G. (1966), ”Pore structure”, PCA. Res. and Development Lab. Research Dept. Bull. 197.

[9]

Sneck, T., Kinnunen, L., Oinonen, H. (1966), ”Measurements of Pore-size Distribution of Porous Materials”, Interim Report, State Int. Forest Technical Research, Otaniemi.

[10] Gottfredsen, F., Nielsen, A. (1997), ”Byggningsmaterialer”, Polyteknisk Forlag, Lyngby.

© Studentlitteratur

978-91-44-02738-8_02_book_grey.pdf 49

31

08-02-26 12.31.49

Per Gunnar Burström

Per Gunnar Burström är teknologie doktor och universitetslektor vid Lunds tekniska högskola. Han har där, men även på andra högskolor i Sverige och Norden, omfattande erfarenhet av undervisning i Byggnads­material och angränsande ämnen. Sedan mer än 25 år arbetar han även deltid som konsult och har på så sätt fått stor erfarenhet av praktiskt förekommande problemställningar.

|

Byggnadsmaterial

Byggnadsmaterial

Uppbyggnad, tillverkning och egenskaper I byggbranschen förekommer ett mycket stort antal material, vilka f.n. används i ca 50 000 olika byggvaror. Den sammanlagda kostnaden för materialen uppgår till mer än 40 % av den totala byggkostnaden.

Denna bok behandlar alla typer av byggnadsmaterial. I de inledande kapitlen beskrivs och definieras alla egenskaper och genom många exempel kopplas dessa till olika material. Materialen behandlas sedan kapitelvis där deras uppbyggnad, tillverkning och egenskaper beskrivs.

Syftet är att skapa en grundläggande förståelse för materialens förtjänster och begränsningar. Denna kunskap kan användas vid t.ex. val av material i allmänhet, bedömning av egenskaper i samband med återvinning av material och materialval i samband med s.k. ekologiskt byggande.

Per Gunnar Burström

Byggnadsmaterial

För att öka förståelsen finns i vissa kapitel räkneexempel inklusive lösningar. I denna nya upplaga beskrivs även kortfattat ett flertal skadefall där också lösningsförslag anges.

Boken vänder sig i första hand till studenter på de tekniska högskolornas program för väg- och vattenbyggnad, arkitektur och lantmäteri samt brandingenjörslinjen. Boken kan även användas på de bygginriktade utbildningarna på högskolornas treåriga ingenjörslinjer samt på industridesignutbildningar. Dessutom bör boken kunna vara till god hjälp för yrkesverksamma arkitekter och konsulter, entreprenörer, byggherrar samt förvaltare.

Uppbyggnad, tillverkning och egenskaper

Andra upplagan Art.nr 7111

www.studentlitteratur.se