Boken bygger på lärares och elevers berättelser och erfarenheter och ett antal exempel och fallbeskrivningar illustrerar de teoretiska resonemangen. Några av de frågeställningar som behandlas: • Vad yrkesetik är och varför den behövs. • Ledarskap och yrkesetik i klassrummet. • Moralisk stress i lärares arbete. • Rättviseproblem vid betygsättning. • Lärares värdepedagogiska praktik. ”Om läsaren har flera frågor än svar efter att ha läst till bokens slut, då är allt i sin ordning. Många frågor betyder ett utvecklat språk och att man har upptäckt nya aspekter inom skolans moraliska dimensioner.” Så skriver författaren, Gunnel Colnerud, i slutordet.
Gunnel Colnerud är legitimerad psykolog, skolpsykolog samt professor emerita i pedagogik vid Linköpings universitet. Hennes forskning är inriktad på läraryrket, främst dess etiska och moraliska dimensioner.
Läraryrkets etik och värdepedagogiska praktik
Gunnel Colnerud
Läraryrkets etik och värdepedagogiska praktik är skriven för lärare, lärarstudenter och lärarutbildare.
Läraryrkets etik och värdepedagogiska praktik
Den här boken handlar om de etiska och moraliska frågor som ständigt är närvarande i skolans vardag. Bokens två delar behandlar dels den etik som styr lärares professionella handlande, dels de moraliska värden och normer som lärare förmedlar till eleverna.
Best.nr 47-12246-2 Tryck.nr 47-12246-2
47-12246-2_La�êraryrkets etik_omslag.indd 1
Gunnel Colnerud
5/12/17 1:47 PM
Läraryrkets etik och värdepedagogiska praktik Gunnel Colnerud
Liber
47-12246-2_Lararyrkets etik_inlaga 2.indd 1
5/12/17 2:50 PM
Innehåll
Förord.........................................................................................7 Inledning.....................................................................................8
Del I. Yrkesetiska frågeställningar..............................11 Kapitel 1. Vad är yrkesetik och varför behövs den?.................12 Den tidiga forskningen om lärares yrkesetik....................................13 Inneboende konflikter i läraryrket....................................................14 Yrkesetikens innehåll........................................................................15 Yrkesetik och profession..................................................................17 Etiska koder och regelverk....................................................................... 19
Lärares etiska kod............................................................................26 Läraryrkets inneboende motstridigheter.........................................28 Det goda man vill …................................................................................ 30 Det onda man inte vill …......................................................................... 31
Gemensamma tolkningar.................................................................33 Varning för sentimentalitet...............................................................34 Kritik mot etiska koder.....................................................................35
Kapitel 2. Lärarprofessionen, styrningen och yrkesetiken.......39 Professionellt omdöme....................................................................46 Juridifiering − en diskussion............................................................47
Kapitel 3. Ledarskap och yrkesetik i klassrummet...................50 Ledarskap i lärarutbildningen..........................................................51 Två kunskapsmodeller.....................................................................54
47-12246-2_Lararyrkets etik_inlaga 2.indd 3
5/12/17 2:50 PM
Ledarskap enligt den naturvetenskapliga kunskapsmodellen.................. 54 Ledarskap enligt dilemmamodellen......................................................... 55
Identifierad osäkerhet eller imaginär säkerhet?...............................60 Ledarskap och elevprovokationer....................................................61
Kapitel 4. Lärares etiska övertramp och kollegornas tystnad 67 Ella − ett exempel............................................................................68 Det pedagogiska uppdraget att ge kritik........................................70 Lärares mobbning av elever ............................................................72 Gemensamt ansvar för att ingripa...................................................77 Övertramp av olika slag...................................................................79 Kollegornas tystnad.........................................................................82 Den kollegiala paradoxen................................................................86
Kapitel 5. Moralisk stress i lärares arbete................................89 Stress................................................................................................90 Moralisk stress i andra yrken............................................................90 Moraliska dilemman som kan ge upphov till moralisk stress...........92 Sekretessregler......................................................................................... 93 Betygssystemet är överordnat.................................................................. 94 Gränsen för personlig integritet............................................................... 94 Kollegial lojalitet....................................................................................... 96 Rättvisedilemman..................................................................................... 97
Risk för moralisk stress.....................................................................98
Kapitel 6. Rättvisa som yrkesetiskt och värdepedagogiskt problem...................................................................................101 Rättviseprinciper............................................................................103 Likhetsprincipen..................................................................................... 104 Behovsprincipen..................................................................................... 105 Meriteringsprincipen.............................................................................. 106
Läraren och rättvisan......................................................................107 Rättvisa och omsorg blandas.........................................................108 Rättvisa i klassrummet....................................................................110 Tillit till auktoriteter........................................................................111
47-12246-2_Lararyrkets etik_inlaga 2.indd 4
5/12/17 2:50 PM
Innehåll
Lärare och elever berättar om rättvisa...........................................111 Ambitionen att vara rättvis..................................................................... 112 Rättfärdigande av orättvisa handlingar.................................................. 113
Rättvisa och köbildning..................................................................114 Någon blir bortglömd....................................................................116 En annan får väntträning................................................................117 Ett alternativt försök att ordna kö − elevers erfarenheter..............118 Lärares önskan att vara rättvis........................................................124 Sammanfattning.............................................................................124
Kapitel 7. Rättviseproblem vid betygsättning........................127 Otillförlitligt underlag....................................................................130 Otillbörlig inverkan........................................................................131 Oklara premisser............................................................................132 Systemproblemen..........................................................................132 Slutsatser........................................................................................133
Del II. Moraliska värden och normer.........................135 Introduktion till bokens tre avslutande kapitel.......................136 Kapitel 8. Värdepedagogik − övergripande begrepp............138 Skolans mångfald av normer ........................................................139 Etiska begrepp tillämpade på grundskolans läroplan....................140 Moraliska och juridiska normer.............................................................. 145
Domäner för moral och sociala konventioner................................145 Etik och etikett − olika domäner............................................................ 147
Kapitel 9. Värdepedagogiska antaganden.............................149 Värdepedagogiska varianter i undervisningen...............................150 Livsåskådningsfrågor......................................................................153 Moral education – moralisk normpåverkan....................................155 Regelfokuserad ansats........................................................................... 156 Moralisk självständighet......................................................................... 157 Dygdetiken............................................................................................. 159
47-12246-2_Lararyrkets etik_inlaga 2.indd 5
5/12/17 2:50 PM
Omsorgsetiken....................................................................................... 159 Barnfrihetsmodellen............................................................................... 160
Values education − värdeundervisning..........................................162 Civic education − medborgarfostran.............................................164 Citizenship education − demokratifostran.....................................165
Kapitel 10. Lärares värdepedagogiska praktik.......................168 Instruktion, konversation, interaktion.............................................168 Moralisk instruktion........................................................................169 Moralisk instruktion, disciplin och kommandon..................................... 170 Den moraliska instruktionens problem................................................... 172 Ytlig anpassning eller införlivade normer............................................... 174
Moralisk konversation....................................................................175 Den moraliska konversationens problem............................................... 177
Moralisk interaktion........................................................................179 Den moraliska interaktionens problem.................................................. 181
Sammanfattande reflektion............................................................182
Författarens slutord................................................................184 Bilaga 1....................................................................................185 Referenser...............................................................................189 Register...................................................................................196
47-12246-2_Lararyrkets etik_inlaga 2.indd 6
5/12/17 2:50 PM
Förord
Den här boken är skriven för lärare, lärarstudenter och lärarutbildare. Min förhoppning är att trettio års forskning om lärarprofessionen ska tillföra ett språk för och perspektiv på läraryrkets praktik, villkor och svårigheter framför allt inom skolans moraliska dimensioner. Det bidrag boken ger är hämtat från etiken, men också från psykologi, pedagogik och sociologi. Hela boken bygger på lärares och elevers berättelser och erfarenheter. De har delat med sig genom intervjuer, observationer och skriftliga exempel, av vilka de flesta är publicerade i mina tidigare texter. Jag riktar ett stort tack till alla som deltagit. Linköping i februari 2017 Gunnel Colnerud
7
47-12246-2_Lararyrkets etik_inlaga 2.indd 7
5/12/17 2:50 PM
Inledning
en här boken handlar om de etiska och moraliska frågor som är ständigt närvarande i skolans vardag, men mer sällan uttalas, undersöks D och uppmärksammas i gemensamma diskussioner. Enkelt uttryckt hand-
lar bokens två delar om den etik som styr − eller borde styra − lärares professionella handlande (kapitel 1−7) och om de moraliska värden och normer som lärare förmedlar till eleverna (kapitel 8−10). Det betyder att texten använder en hel del etiska begrepp, teorier och frågeställningar som läsaren kanske är obekant med. De flesta begrepp förklaras och det ges många exempel och fallbeskrivningar som illustrerar de teoretiska resonemangen. Dessa exempel är hämtade ur ett stort forskningsmaterial insamlat inom ramen för mina egna och kollegors olika vetenskapliga studier under många år. Några kollegor i USA varnar för att lärarutbildningen har hamnat i vad de kallar ett moraliskt vakuum. De pekar på att det saknas uppmärksamhet mot moraliska frågor i läraryrket och att det saknas ett uttalat moraliskt språk ”A lack of attention to moral matters in teacher education …/... teacher education commonly lacks an explicit moral language” (Sanger & Osguthorpe, 2014). Det gäller enligt författarna både forskning om läraryrket och om den praktiska yrkesutövningen. Även Sockett och La Page varnar för att skolan och lärarna saknar ett språk för moraliska frågor. Problemet är uppmärksammat i flera länder och forskare bidrar med texter som, i likhet med denna, vänder sig till lärare och lärarstudenter, till exempel Ohnstad (2015). För att inte hamna i ett moraliskt vakuum även i svensk lärarutbildning behövs ett yrkesspråk för de moraliska dimensionerna i lärares professionella vardag. Denna bok har som sitt främsta syfte att bidra till utvecklandet
8
47-12246-2_Lararyrkets etik_inlaga 2.indd 8
5/12/17 2:50 PM
Inledning
av ett sådant yrkesspråk. Det sker här genom att presentera empirisk forskning och teoretiska analyser av läraryrkets moraliska dimensioner. i boken behandlar lärares egen professionella etik, yrkesetiken. Den beskrivs och analyseras ur flera olika aspekter. Det gäller även etiska risker och fallgropar. Läsningen av texter som handlar om lärares övertramp kan var nedslående, men det är ändå nödvändigt att konfrontera även bristen på etik. Det är faktiskt ofta brott mot etiska principer som gör oss medvetna om vad vi anser vara rätt och fel handlande. Bokens första kapitel ställer frågan om vad yrkesetiken är och varför den behövs. Den sätter yrkesetiken i relation till lärarprofessionen, till etiska koder och lärares etiska dilemman.
Kapitel 1−7
Kapitel 2 behandlar hur lärarprofessionen har styrts under olika tidspe-
rioder och de konsekvenser styrningen har på lärares möjlighet att utveckla sin yrkesetik. I kapitel 3 sätts yrkesetiken i relation till lärares ledarskap. Där diskuteras
bland annat hur elevers provokationer sätter lärare på svåra prov.
Kapitel 4 utreder och diskuterar lärares etiska övertramp mot elever och
kollegors svårighet att ingripa för att skydda elever.
Kapitel 5 behandlar den moraliska stress som kan följa av att lärare bär på
dåligt samvete när de hamnar i svårlösta etiska dilemman.
Kapitel 6 handlar om rättvisefenomen i skolan. Begrepp för olika rättvi-
seprinciper presenteras. Lärares och elevers sätt att se på rättvisa i klassrummet beskrivs.
presenterar en analys av rättviseproblem i förhållande till betygsättning. Kapitel 7
Ett stort ansvar för kommande generationers moraliska inställning och kompetens vilar på lärare. Visst har föräldrar ansvar för fostran av sina barn, men det är läraren som träffar barn och ungdomar från olika hemmiljöer
9
47-12246-2_Lararyrkets etik_inlaga 2.indd 9
5/12/17 2:50 PM
Inledning
och kan ge dem möjlighet att undersöka och tillägna sig gemensamma grundläggande normer och förståelse för varandra. Att bygga en moralisk och demokratisk gemenskap går inte fort och det sker inte utan bakslag, varför uthållighet är nödvändig. Denna uthållighet kräver goda intellektuella och språkliga redskap för att lärare inte ska ge upp. Moral uppstår − och upphör − i mänsklig interaktion. De tre sista kapitlen i boken ger flera olika analyser av vad värdeförmedlingen handlar om − innehållet − och hur den sker och kan ske − metoderna. Dessa texter avser att bidra till att utveckla yrkesspråket för den moraliska dimensionen i lärares uppdrag. I kapitel 8 utreds en del begrepp inom det etiska området, som har betydelse när man försöker förstå sin värdeförmedlande roll. Vidare beskrivs den så kallade domänteorin, som bidrar med begrepp för åtskillnad mellan olika slags värden som betraktas som viktiga. Den fråga som behandlas är: Är alla värden lika viktiga? Kapitel 9 sätter den svenska värdegrundsdiskursen i relation till de begrepp som används i engelskspråkig forskning inom området. Man kan med hjälp av dessa begrepp göra åtskillnad på fem olika varianter av värdepåverkan utifrån vilka värden som avses. I ett av fallen,”moralisk normpåverkan”, görs i sin tur åtskillnad mellan lärares olika underliggande antaganden om hur fostran sker och bör ske. Fem mycket olika antaganden om hur elever accepterar och införlivar de demokratiska värdena presenteras. De kan sägas besvara frågan: Hur går moralisk utveckling till? Kapitel 10 handlar om de olika direkta och indirekta sätt med vilka läraren genomför sin påverkan. Frågan som kan ställas är: På vilka direkta eller indirekta sätt påverkar läraren?
10
47-12246-2_Lararyrkets etik_inlaga 2.indd 10
5/12/17 2:50 PM
Del I.
Yrkesetiska frügeställningar
47-12246-2_Lararyrkets etik_inlaga 2.indd 11
5/12/17 2:50 PM
Kapitel 1.
Vad är yrkesetik och varför behövs den?
Teachers frequently find themselves torn in what to do because each option that comes to mind can be morally justified (Hansen, D., 2001, s. 849). et moralfilosofiska argumentet för att utveckla yrkesetik i en profession är det asymmetriska maktförhållandet mellan den professioD nella och klienten eller patienten − i vårt fall eleven. Professionsutövaren,
läraren, har makt över eleven, som därmed står i ett beroendeförhållande till denna. När man har makt över andra måste man vakta på hur man använder den. Professionen bevakar sina medlemmar för att de ska handla etiskt och inte missbruka sitt övertag. Det första argumentet för ett yrkesetiskt regelverk är således elevens behov av skydd. Det andra argumentet är lärares behov av vägledning. Eftersom läraryrket är kantat av etiska dilemman är det rimligt att det finns ett regelverk som den enskilda läraren kan hämta stöd ur. Det tredje argumentet är professionens behov av allmänhetens förtroende. En profession försvarar sin autonomi, sitt självstyre, med en hög yrkesetisk standard.
12
47-12246-2_Lararyrkets etik_inlaga 2.indd 12
5/12/17 2:50 PM
Kapitel 1. Vad är yrkesetik och varför behövs den?
Den tidiga forskningen om lärares yrkesetik Det var så sent som på 1980-talet som man började prata om läraryrket i termer av etik och moral1. Alan Tom (1984) skrev en bok med titeln Teaching as a moral craft, (Undervisning som ett moraliskt hantverk) som fick stort internationellt genomslag. Han betonar två aspekter av lärares etiska ansvar: relationen till eleverna och innehållet i undervisningen. Han beskriver relationen mellan lärare och elev som präglad av ojämlikhet. Genom att läraren utövar kontroll över eleven, som tvingas underordna sig denna kontroll, måste det finnas en tillit till att denna kontroll inte utövas exploaterande i någon form utan att den i stället utövas för att öka kompetens och främja utveckling hos eleven. Den andra aspekten utgår från innehållet i den undervisning och fostran som ges av läraren. Läraryrket ges moraliskt berättigande om lärarens undervisning är av värde för eleverna. Dessa två aspekter − vad som är av värde för eleverna och vad som är av värde i förhållande till eleverna − hör givetvis ihop. Vad man undervisar om och hur man undervisar bygger på och bör formuleras utifrån samma värdesystem. Flera forskare, framför allt i USA, vidareutvecklade synen på lärare− elevrelationen som ojämlik och präglad av makt. Eleverna beskrivs av Strike (1990) som maktlösa och att de saknar kapacitet att förstå när de blir oetiskt behandlade. Frestelsen att använda moraliskt orättfärdiga medel, till exempel förödmjukelse, för att uppnå önskvärda mål, exempelvis ordning, är en institutionaliserad vana i skolan, ansåg Clark (1990). Andra forskare varnade för att betoningen på lärares yrkesetik skulle kunna medföra en risk för förebråelser och anklagelser mot lärarkåren. Det är viktigt att diskutera etiken i relation till lärarnas yrkesverklighet, påpekade Terhart (1994). Han menade också att eftersom lärarna inte kan kontrolleras i klassrummet måste de utrustas med en inre kontroll som kompenserar bristen på yttre. De bör, så att säga, ägna sig åt övervakning
1 Begreppen etik och moral används som synonyma av de flesta författare, vilket därför gäller även i denna bok. En åtskillnad som oftast görs i svenska texter innebär att etik är den medvetna övertänkta moralen − en moralens teori. Begreppet moral betyder då den levda moralen − praktiken.
13
47-12246-2_Lararyrkets etik_inlaga 2.indd 13
5/12/17 2:50 PM
Del I. Yrkesetiska frågeställningar
av sig själva med hjälp av en inre vakthund. Den inre vakthunden är just yrkesetikens normer om vad som är ett gott yrkesmässigt handlande.
Inneboende konflikter i läraryrket Läraryrket är präglat av inre konflikter och motstridiga normer. Läraren ska vara lojal med både elevens projekt och samhällets projekt − det är ett dubbelt mandat. Institutionella krav kan ofta kollidera med lärarens egen etiska övertygelse. Linda Darling-Hammond (1985) konstaterade i början av sin lysande karriär som utbildningsforskare att det tillhör läraryrket att genomföra politiska beslut som inte är bra för eleverna: It is unethical for a teacher to conform to prescribed practices that are harmful to children. Yet that is what teachers are required to do by policies that are pedagogically inappropriate for some or all their students (s. 213).
Läraryrket började därmed beskrivas i termer av dilemman. Detta tänkande har utvecklats och är fortfarande högst aktuellt, för att inte säga evigt inbyggt i läraryrkets uppgift. En av poängerna med att se läraryrkets utmaningar som dilemman är att det oftast är omöjligt att granska lärares arbete utifrån ett rätt- eller feltänkande. Lärare kan inte göras ansvariga för motstridigheter mellan olika officiella mål, men de måste hantera de dilemman som uppstår. En forskare som lämnat flera viktiga bidrag till förståelsen av skolans inre motstridigheter är Philip Jackson. Hans redan 1969 avslöjande av ”den dolda läroplanen”, som lärarna omedvetet och effektivt genomförde, var en ögonöppnare för många. Den dolda läroplanen gick på den tiden ut på att insocialisera eleverna till att vara underdåniga och lydiga och lära dem att de är utbytbara. Den karaktäriseras av bland annat följande fyra kännetecken:
14
47-12246-2_Lararyrkets etik_inlaga 2.indd 14
5/12/17 2:50 PM
Kapitel 1. Vad är yrkesetik och varför behövs den?
• Fördröjning och väntan: Eleverna tillbringar en varierande stor del av dagen med att vänta på att andra ska bli färdiga. • Förnekande av behov och önskningar: Förnekandet hänger ihop med väntandet. Elever kan sitta med handen uppräckt, men blir ignorerade, avvisade. De flesta avvisanden är måhända triviala, påpekar Jackson, men den kumulativa effekten ökar deras vikt. Oavsett anledning till att läraren inte hjälper eleven lär sig eleven att ge upp sina egna önskningar. • Avbrott: Eleverna måste ofta avbryta pågående arbete och påbörja ett annat innan det första är avslutat. Frågor hänger i luften och förblir obesvarade. • Social ytlighet: Eleverna tränas i att ignorera dem som finns omkring dem. De måste försöka bete sig som om de vore ensamma när de inte är det. De ska, enligt Jackson, ”learn how to be alone in a crowd” (s. 16). Lärarna utför och leder denna institutionella verksamhet. Omedvetet bär de institutionella konflikter inom sig: The teacher has a dual allegiance − to the preservation of both the institution and the individuals who inhabit it. This double concern and the teacher’s way of dealing with it imbues his work /…/ A teacher is no teacher if he is merely a piece of an institution (s. 154).
Den dolda läroplan som existerar i 2000-talets skola ser troligen delvis annorlunda ut. Den är inte ännu beskriven på motsvarande sätt. Men att det finns outtalade normer som styr lärares arbete, och som skapar dilemman, kan vi räkna med.
Yrkesetikens innehåll Som just konstaterats ställs lärare dagligen i sin vardagliga praktiska verksamhet inför otaliga situationer där de tvingas välja mellan olika handlingsalternativ. För de flesta av dessa valsituationer finns det olika slags didaktiska eller pedagogiska erfarenheter, forskningsresultat och principer
15
47-12246-2_Lararyrkets etik_inlaga 2.indd 15
5/12/17 2:50 PM
Del I. Yrkesetiska frågeställningar
som läraren kan stödja sig på i sina handlingsval. Dessa principer är i olika hög grad uttalade, men utbildning, erfarenhet, läromedel och kollegialt samarbete formar tillsammans ett underlag för läraren att hämta argument från. Det finns emellertid också en hel rad beslut som kräver andra typer av argument och principer än de som kan hämtas ur didaktiska, pedagogiska och psykologiska teorier och modeller. Några av dessa beslut innefattar eller domineras av etiska aspekter. Många av de etiska konfliktsituationerna i lärares vardag kan i förstone te sig som enkla, men de är ingalunda bagateller för den elev som berörs eller för den lärare som har att hantera situationen. Hur mycket information ska läraren exempelvis ge i utvecklingssamtalet, när hon misstänker att familjen inte hanterar informationen på ett sätt som är bra för eleven? Hur svarar man när eleverna klagar på en annan lärare när man anser att kritiken är berättigad? Hur hittar läraren balansen mellan olika elevers rätt att få och ta sig utrymme i klassrummet? Vardagliga frågor och handlingsval av detta slag följer läraren varje skoldag under hela yrkesverksamheten. Trots att frågorna är av generell natur, och någon gång ställs av de flesta lärare, hanteras de på en del skolor som vore de varje lärares privata ställningstagande. Det betyder att det sällan finns en gemensam diskussion och en gemensam kompetens som lärare delar och som kan utgöra utgångspunkt för den enskilda i hennes handlande. Det som gör de etiska besluten extra svåra för lärare är att en del av de dilemman som uppträder i skolans vardag skulle kunna lösas på flera sätt, som samtliga har sitt berättigande, vilket Hansen (2001) i citatet i kapitlets början ger uttryck för. När läraren handlar på ett av de tänkbara sätten − för att uppnå ett av de konkurrerande målen − måste hon ha klart för sig på vilka grunder hon har valt just det handlingsalternativet. Det är viktigt för läraren själv att ha ett användbart yrkesspråk för de etiska val hon gör, vilket denna bok vill bidra till. Förutsättningen för att kunna granska sina handlingar är att man vet på vilka grunder de vilar. Att kunna förklara sina handlingar och formulera de argument dessa vilar på kan också vara nödvändigt om man blir ifrågasatt av elever eller föräldrar.
16
47-12246-2_Lararyrkets etik_inlaga 2.indd 16
5/12/17 2:50 PM
Kapitel 1. Vad är yrkesetik och varför behövs den?
Yrkesetik och profession Yrkesetik utgör en tillämpning av den i ett samhälle vedertagna etiken på det yrkesområde och den samhällsuppgift som en profession åtagit sig. Den gäller de moraliska ställningstaganden som man som yrkesutövare avkrävs när man utför sitt arbete. Läraryrkets mål och samhällsuppgift grundas på att det anses gott för individen att utvecklas och utbildas i samvaro med jämnåriga utanför familjen. Det anses samtidigt vara gott för samhället, eftersom undervisningen också innefattar fostran av eleverna så att de tillägnar sig de normer som anses önskvärda i samhället. Andra professioner som har egen yrkesetik är exempelvis läkare. Deras etiska kod går tillbaka till Hippokrates, det vill säga det antika Grekland. Psykologer, präster, advokater är några ytterligare professioner som har etiska koder till stöd för sin yrkesutövning. Även i dessa yrken kan man nämligen hamna i etiska problem och dilemman mellan allmänt gällande samhällsnormer och de uppgifter man förväntas utföra. När den allmänna etiken möter vissa yrkesuppdrag uppstår ett behov av preciseringar och även undantag, där avvägningar blir nödvändiga. Det är bland annat för att ge professionsutövarna stöd i sådana situationer som yrkesetiken formuleras och utvecklas. Man kan inte endast använda de normer som gäller i privata situationer. Yrkesuppdraget försätter den professionella i situationer som inte liknar de som man försätts i som privatperson. Figur 1 visar hur allmän etik möter professionens samhällsuppdrag.
17
47-12246-2_Lararyrkets etik_inlaga 2.indd 17
5/12/17 2:50 PM
Register A autonomi 12, 19, 40, 109, 144 B barnfrihetsmodellen 160 behovsprincipen 105 betygsättning 127 C Citizenship education − demokratifostran 165 Civic education − medborgarfostran 164 D deliberativa samtal 157, 167 den dolda läroplanen 14 den kollegiala paradoxen 86, 96 diskretion 46, 60, 125 domäner 145, 147, 174 dygder 103, 140, 159, 174, 187 dygdetik 36, 159 E episteme 53 J juridifiering 47, 145 L lagar 35, 45, 94, 98, 141, 152 likhetsprincipen 97, 103 f livsåskådningsfrågor 153 lärares etiska kod 9, 20, 26, 30, 33, 37 lärares mobbning 72 M meriteringsprincipen 106 f Moral education – moralisk normpåverkan 155 f, 162, 187 moralisk instruktion 168 f
moralisk interaktion 169, 179 moralisk konversation 169 moralisk självständighet 157 moralisk stress 89 N normer 141 f, 146 O omsorgsetik 108, 159 P phronesis 53 principer 141 f procedural rättvisa 129, 133 R regelfokuserad ansats 156, 186 regler 141, 148, 156, 170 rättvisa 101, 159 rättviseetik 108 S styrning 39, 92 T techne 53 V Values education − värdeundervisning 151, 162 värdeförmedling 136, 140, 167 värden 21, 32, 46, 136, 141, 151 värdepedagogik 138 whistle-blowing 82 Y yrkesetik 12, 39, 50, 78, 180 Ö övertramp 32, 67, 79, 144
196
47-12246-2_Lararyrkets etik_inlaga 2.indd 196
5/12/17 2:50 PM
ISBN: 978-91-47-12246-2 © 2017 Gunnel Colnerud och Liber AB Förläggare: Maria Granler Projektledare: Annika Sandström Redaktör: Bibbi Fagerström Omslag: Fredrik Elvander Grafisk form: Fredrik Elvander Illustrationer: Jonny Hallberg Första upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2017
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 kundservice.liber@liber.se
47-12246-2_Lararyrkets etik_inlaga 2.indd 2
5/12/17 2:50 PM
Boken bygger på lärares och elevers berättelser och erfarenheter och ett antal exempel och fallbeskrivningar illustrerar de teoretiska resonemangen. Några av de frågeställningar som behandlas: • Vad yrkesetik är och varför den behövs. • Ledarskap och yrkesetik i klassrummet. • Moralisk stress i lärares arbete. • Rättviseproblem vid betygsättning. • Lärares värdepedagogiska praktik. ”Om läsaren har flera frågor än svar efter att ha läst till bokens slut, då är allt i sin ordning. Många frågor betyder ett utvecklat språk och att man har upptäckt nya aspekter inom skolans moraliska dimensioner.” Så skriver författaren, Gunnel Colnerud, i slutordet.
Gunnel Colnerud är legitimerad psykolog, skolpsykolog samt professor emerita i pedagogik vid Linköpings universitet. Hennes forskning är inriktad på läraryrket, främst dess etiska och moraliska dimensioner.
Läraryrkets etik och värdepedagogiska praktik
Gunnel Colnerud
Läraryrkets etik och värdepedagogiska praktik är skriven för lärare, lärarstudenter och lärarutbildare.
Läraryrkets etik och värdepedagogiska praktik
Den här boken handlar om de etiska och moraliska frågor som ständigt är närvarande i skolans vardag. Bokens två delar behandlar dels den etik som styr lärares professionella handlande, dels de moraliska värden och normer som lärare förmedlar till eleverna.
Best.nr 47-12246-2 Tryck.nr 47-12246-2
47-12246-2_La�êraryrkets etik_omslag.indd 1
Gunnel Colnerud
5/12/17 1:47 PM