Page 1

ATT TÄNDA EN SUPERNOVA SÅ SKAPAS FRAMGÅNGSRIKA EVENEMANG

Tina Fridh, Mikael Jansson och Anders Melander


Att tända en supernova Så skapas framgångsrika evenemang ISBN 978-91-47-11637-9 © 2014 Författarna och Liber AB Förläggare: Anders Abrahamsson Projektledare: Cecilia Björk Tengå Redaktör: Gunilla Wagner Omslag och grafisk form: Nette Lövgren Omslagsfoto: Rickard Nilsson/Sweden Rock Festival Grafiska illustrationer: Jonny Hallberg Layout: Catharina Grahn/ProduGrafia Första upplagan 1 Tryck: Kina 2014 Repro: Exakta AB, Malmö

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se


Hej! Vad kul att du valt just den här boken. Libers affärsböcker ger dig kunskap att jobba smartare. Som Sveriges största förlag för affärslitteratur har vi nästan 500 titlar i vårt

sortiment. Affärsböcker skrivna av svenska och internationella experter. Affärsböcker för dig som är chef, specialist, egen företagare eller bara vill

utvecklas i din yrkesroll.

Trevlig läsning – och gå gärna ut på nätet för att utforska vad vi har att erbjuda!

www.ikarriaren.se/nyhetsbrev www.ikarriaren.se

Möt våra författare på vår blogg och ta del av exklusiva artiklar och nyheter.

Följ vår utgivning. Ha koll på det senaste inom affärslitteraturen genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev.

www.libershop.se

Upptäck boken för dina behov! Du hittar hela vårt sortiment i nätbokhandeln – till exempel i vår egen webbshop.

www.facebook.com/ikarriaren

Gilla oss på Facebook och ha chans att vinna en bok – vi lottar ut 5 böcker varje månad.


Förord

Visste du att vi i Sverige arrangerar många evenemang som är störst i världen inom sin kategori? Vi anordnar världens största skogsmässa, årliga ungdomsturnering i handboll, orienteringstävling, ”politikervecka”, cykelmotionslopp, skidtävling, halvmaraton, fotbollscup för ungdomar, terr­äng­lopp samt LAN-tävling. Bara för att nämna ett litet urval. Det är några som står ut bland alla dessa framgångsrika evenemang. De lyser kraftigare än alla andra. De samlar fler besökare än sina likar, år efter år. De har ett tydligt tema över tiden men lyckas också kontinuerligt förnya sig. Vi kallar dem supernovor. Utan supernovorna skulle Sverige vara fattigare såväl ekonomiskt som idé- och profilmässigt. I denna bok beskriver vi hur supernovor skapas. Vi berättar några supernovors historia och tecknar porträtt av personerna bakom. Vi hoppas naturligtvis att du, vår läsa-

re, blir inspirerad till att antingen utveckla ditt evenemang till supernovastatus eller dra igång ett nytt evenemang som kan utvecklas till en ny supernova. Vem vet, nästa gång skriver vi kanske uppföljaren om din supernova? Åsikterna, verklighetsbilden och slutsatserna som framförs i boken är våra egna och behöver inte nödvändigtvis vara samstämmiga med dina. Evenemang är levande organismer som hela tiden förändras, så det har med stor säkerhet skett en del förändringar sedan vi skrev manuset. Detta är både naturligt och önskvärt. Om du hittar rena sakfel däremot så beklagar vi det men passar på att citera Leonard Cohen: ”There is a crack in everything that’s how the life gets in.”

Tina Fridh, Mikael Jansson och Anders Melander


Innehåll 1 Att vara en supernova

8

Evenemangen formar Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vad är ett evenemang? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Definitionen av en supernova . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Världshistoriens mest kända evenemang blev aldrig en supernova . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fem svenska supernovor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Almedalsveckan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bokmässan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Dreamhack . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sweden Rock Festival . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vasaloppet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Supernovamodellen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Slutligen – varför läser du denna bok? . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Individ, ­organisation och vision

10 11 12 13 15 16 17 18 19 20 21 23

24

Idéorganisationer och evenemangsfabriker . . . . . . . . . . . Idéorganisationen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Evenemangsfabriken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Evenemangstyper och uppstart . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Många evenemangsfabriker börjar som idéorganisationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Individerna som bygger supernovor . . . . . . . . . . . . . . . . . Eldsjälsegenskaperna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Eldsjälen och önskan att utveckla – Bokmässans Bertil Falck och Conny Jacobsson . . . . . . . . . . . . . . . . .

25 25 27 28 29 31 32 32

Eldsjälen och handlingskraften – Gothia Cups Dennis Andersson . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Eldsjälen och den goda idén . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .36 Systematik – från idé till organiserad handling . . . . . . . . 39 Teamet sätts samman . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Referensgrupp, styrgrupp och externa bollplank . . . . . . 41 Intervju med Per Strid, före detta PR- och informationschef för Vasaloppet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 De viktiga frivilligarbetarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Kraven för ett fortsatt engagemang från frivilligarbetare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Göteborgsvarvet – med en kö av frivilligarbetare . . . . 48 Från frivilligarbetare till superfunktionärer . . . . . . . . 50 Frivilligarbetare som engagerade ambassadörer . . . . 50 Samarbetspartner och samsyn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Summering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53

3 Värde­skapande ­insikt

54

Röda och blå besökaroceaner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Grupp- och individtänkande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Från åsikt till insikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Från insikt till värdeskapande insikt . . . . . . . . . . . . . . . . . Olika generationer eftersträvar olika värden . . . . . . . . . . När förutsättningarna förändras . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Att våga förändra – från plattform för partital till Nordens största samhällsevent . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Att våga förändra – från Gotland Runt till ÅF Offshore Race . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Den löpande dialogen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Summering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 Upplevelse

55 55 58 60 62 65 66 66 68 69

70

Den perfekta upplevelsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 Kano-modellen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 Upplevelseprofil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72


Utformning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 Innehåll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 Unicitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 Besökare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 Förberedelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 Service . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 Maten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 Boendet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 Gröna evenemang . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .86 Det som händer utanför evenemanget . . . . . . . . . . . . . . 87 Att kunna ta sig till och ifrån evenemanget . . . . . . . . . 87 Den nya tidens basbehov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 Att låna idéer från andra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 Summering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89

5 Virus­spridning

90

Att sprida ett virus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 En stark berättelse och ett tydligt budskap . . . . . . . . . . . . 93 Kanaler för att nå ut med sin berättelse . . . . . . . . . . . . . . . 95 Egen marknadsföring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 Egen marknadsföring som sprider virus – punkter gör skillnad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 Besökare och ambassadörer som virusspridare . . . . . 99 Journalister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 Supernovor är medvetna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 Summering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103

6 Växtkraft

104

Lansering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Expansion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Modeller för tillväxtkraft . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Dreamhack skapar småstjärnor . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vasaloppet skapar kolonisatörer . . . . . . . . . . . . . . . . . BAUMA skapar småstjärnor som bygger muskler på huvudevenemanget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

105 111 112 113 114 116

Mognad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ideal Home Show – att bryta en nedåtgående trend . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hultsfredsfestivalen och Peace & Love – två evenemangs uppgång och fall . . . . . . . . . . . . . . . Hultsfredsfestivalen och Peace & Love – förklaringar till utvecklingen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Växtkraft till vilken nytta? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Primära ekonomiska effekter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sekundära effekter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Summering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7 Att s ­ kapa morgon­dagens ­ supernova

120 121 124 128 128 132 134

136

En omvärld som påverkar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Innebörden för evenemangsarrangörerna . . . . . . . . . . . Nya affärsmodeller . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . De gamla affärsmodellerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Att äga en anläggning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ekonomisk hållbarhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Stenhård kostnadskontroll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Externa riskkapitalister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hybridevenemang . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Idéfabriker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Attraktiva evenemangsregioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Framtidens supernovamodell . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Svettmaskinen och Twitterklänningen . . . . . . . . . . . . . . Din position och ambition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Litteratur­förteckning

117

137 140 141 141 141 142 144 144 144 145 146 146 147 149

152

Bildförteckning 155 Mailadresser till författarna

156


KAPITEL 1

8

Kapitel 1. att vara en supernova

d Att vArA en supernovA

”Genom att försöka med det omöjliga når man högsta graden av det möjliga .”

öden, döden, döden. Nu har vi pratat klart om döden och kan tala om annat i stället. Så brukade Astrid Lindgren på senare år inleda många av samtalen med sina väninnor. Vi tar efter och inleder med att också tala om döden för att sedan lämna ämnet. Döden är ett populärt ord när det talas om olika evenemang. Uttryck som festivaldöd, mässdöd och evenemangsdöd används ofta men speglar inte verkligheten. Problemen som finns är kopplade till enstaka evenemang och inte generella. Om ett evenemang har försvunnit har andra i stället vuxit sig starka eller så har nya tillkommit. Det handlar om strukturförändringar på en dynamisk marknad. En marknad där alternativen är många och besökarna allt mer medvetet väljer vad man besöker. I dag besöker fler människor än någonsin olika typer av evenemang. I Sverige är vi erkänt duktiga på att skapa bra evenemang och vi har en stark mötestradition som är djupt förankrad i folksjälen. De allra flesta av oss som bor i Sverige har relationer till ett eller flera återkommande evenemang, antingen som deltagare eller som frivilligarbetare. På den svenska evenemangskartan blandas i dag evenemang med många genomföranden bakom sig, till exempel Vasaloppet som startade 1922, med betydligt färskare evenemang, till exempel Sweden Rock Festival som startade 1992.

AUGUST STRINDBERG

Elmia Wood – världens största skogsmässa.


9


10 

Kapitel 1. Att vara en supernova

Evenemangen formar Sverige

Hultsfredsfestivalen – musikfestivalernas urmoder i Sverige.

Utan evenemangs- och mötesindustrin skulle Sverige inte vara den nation som den är i dag. Evenemang sätter städer och okända orter på kartan. Genom ett framgångsrikt evenemang lockas besökare till orten och det skapas en lokal stolthet. Dessutom blir framgångsrika evenemang en ekonomisk generator som skapar arbetstillfällen. Men evenemangen är inte självspelande pianon. Om de inte utvecklas väntar dödsdansen. Detta är något som invånarna i Hultsfred blev varse den 29 juni 2010. Det var då beskedet kom som chockade inte bara Hultsfred utan hela landet. En vecka före öppningen av den 25:e Hultsfredsfestivalen meddelade arrangörerna att den måste ställas in på grund av dålig ekonomi. Festivalernas urmoder, som sedan 1986 satt en okänd liten ort på kartan, skulle gå i graven. Samma sommar hade 17-åriga Heba Allo och Alexandra Lundgren tagit över driften av Smalspårskiosken vid tågstationen i Hultsfred.1 De hade gjort en budget, köpt in mängder med läsk och längtat efter att festivalen skulle öppna. Men det skulle aldrig ske. Efter beskedet uttalade sig Alexandra i kvällspressen: ”Min kompis grät mer av den här nedläggningen än när hennes morbror dog.” För Alexandra och Heba innebar nedläggningen inte bara ett ekonomiskt bakslag utan något mycket mer – en del av deras identitet och stolthet över Hultsfred försvann. Båda var uppvuxna med festivalen och det gick inte en dag utan att de talade om den. Men nu var det tack och adjö. 1 Svenska Dagbladet, Kultur, Elin Unnes, 6 juli 2010.


Kapitel 1. Att vara en supernova

Samtidigt som Hultsfredsfestivalen försvann genomfördes hundratals andra evenemang framgångsrikt i Sverige och så har det fortsatt. Några evenemang försvinner medan andra tillkommer. Tillsammans attraherar de en miljonpublik och bidrar till Sveriges utveckling. Att träffas IRL (In Real Life) är högsta mode, men vissa mötesplatser besöks av endast de närmast sörjande medan besökarna köar till andra. Låt oss ta ett exempel. På YouTube finns en film som visar en badstrand där en kille helt plötsligt ställer sig upp, sätter på hög musik på sin bergsprängare och börjar dansa. Länge står han själv och dansar men efter ett tag får han sällskap av ytterligare en kille. Sedan tar det inte lång tid innan en tredje kille hoppar in varefter det börjar strömma till folk i en allt snabbare takt. Till slut står hela stranden upp och dansar. Det är så här de flesta av oss fungerar. Vi dras till andra människor och platser där det verkar hända något spännande. Bland evenemangen är detta extra tydligt då evenemang som har energi och förnyelseförmåga, som till exempel Vasaloppet eller Almedalsveckan, blir starkare för varje år som går medan luften går ur andra, som till exempel Hultsfredsfestivalen eller Vattenfestivalen i Stockholm. I ”Att tända en supernova” beskriver vi några av alla de svenska evenemang som sticker ut genom att de samlar fler besökare än sina likar och dessutom uppvisar en stark förnyelseförmåga. Vi försöker förklara orsakerna till deras framgångar och har döpt dem till supernovor, då vi likställer dessa evenemang vid exploderande kosmiska stjärnor som med egen kraft utvecklar oerhörda mängder energi.

Vad är ett evenemang? Inom mötes- och evenemangsindustrin finns det mängder med olika begrepp och definitioner. Ibland är förvirringen total och debatten om definitioner blir viktigare än innehållet. Är till exempel en mässa ett evenemang och vad är skillnaden mellan arrangemang och evenemang?2 Vår ambition är inte att sätta namn och reda ut skiljelinjerna mellan olika kategorier. Vi gör det i stället enkelt för oss och kallar dem alla för evenemang. Några av dem har supernovastatus medan andra har supernovaegenskaper som ännu inte nått supernovastatus. Genom att inte trassla in oss i namndefinitioner kan vi i stället gå vidare till syftet med boken – att diskutera varför vissa evenemang lyckats bättre än andra med att samla människor i tid och rum. Vi överlåter på så vis till dig som läser att bedöma på vilket sätt boken hjälper dig att starta eller utveckla ditt evenemang. Om det så är en mässa, idrottsevenemang, kongress, festival, mötesplats eller något annat.

2 För den nyfikne finns det en allt mer omfattande forskning kring evenemang. En god start för vidare studier utgör Getz (2008, 2010).

 11


12

Kapitel 1. att vara en supernova

Definitionen av en supernova Trots vår ovilja mot definitioner finns det en definition som vi inte kan smita undan ifrån – definitionen av en supernova. Inledningsvis arbetade vi enbart med ett kriterium – volymkriteriet. KRITERIUM 1: VOLYMEN

Supernovor är de evenemang inom sin evenemangstyp som attraherar flest besökare. Detta innebär att det inte nödvändigtvis bara är de största evenemangen som kvalar in som supernovor. Det räcker att vara störst bland sina likar. Allt eftersom vi diskuterade vidare så märkte vi att det var omöjligt att behandla samtliga typer av evenemang.

EM, VM, OS etc.

Tillfälliga megaevenemang

Almedalsveckan Bokmässan Vasaloppet

SUPERNOVOR Återkommande megaevenemang

Publikmässor som inte är på supernovanivå Stadsfester

Regionala evenemang

Lokala evenemang

figur 1.1 Evenemangsturismportföljen. KÄLLA: Andersson, Larsson & Mossberg, 2009

Dessutom var volymen ett rätt trubbigt kriterium. Därför lade vi till ett kriterium baserat på evenemangets format. KRITERIUM 2: FORMATET

Supernovor är planerade, tidsbegränsade och återkommer med en förutbestämd regelbundenhet på samma plats. Nästa diskussion handlade om hur vi definierar supernovornas varumärken. Eftersom vi tidigare definierat supernovor som ”de evenemang inom sin evenemangstyp som attraherar flest besökare på plats” föll det sig naturligt att lägga till ett kriterium baserat på styrkan i varumärket. KRITERIUM 3: VARUMÄRKET

Supernovor är de starkaste varumärkena inom sin evenemangstyp. Avslutningsvis ställde vi oss frågan om en supernova kan gå med ekonomisk förlust och ändå behålla sin supernovastatus. Vi kom fram till att det är möjligt om supernovan genererar andra typer av värden som är så intressanta att evenemangets intressenter skapar ekonomiska förutsättningar för både genomförande och utveckling av evenemanget. KRITERIUM 4: EFFEKTERNA

Supernovor genererar betydande3 värde och har dessutom en potential för att vidareutveckla nya evenemang. Med begreppet värde avses inte nödvändigtvis monetära värden, det kan också handla om värden som publicitet eller regional utveckling.

3

Vi har medvetet valt att inte definiera begreppet ”betydande värde” men det kan bestå av både ekonomiska och andra typer av värden.


Kapitel 1. Att vara en supernova

Sammantaget ledde våra diskussioner oss fram till följande definition: Ett planerat återkommande evenemang som attraherar fler besökare än sina likar samt genererar betydande värde till sina intressenter och är det starkaste varumärket inom sin evenemangstyp.

När vi utifrån vår definition identifierat exempel på supernovor har vi medvetet bortsett från evenemangstyper som visserligen stämmer in på definitionen, men är så väl beskrivna i annan litteratur att vi inte skulle tillföra någon ny kunskap. Exempel på vad vi valt bort är: återkommande konferenser, kongresser, externa och interna företagsevenemang samt seriematcher inom olika idrotter. Vi har dessutom valt att främst fokusera på svenska supernovor men lyfter ibland in exempel på evenemang från andra länder, till exempel Woodstockfestivalen.

Världshistoriens mest kända evenemang blev aldrig en supernova Woodstockfestivalen eller Woodstock Music and Arts Festival, som den egentligen hette, arrangerades under tre dagar i augusti 1969 under parollen Three days of peace and music. Enligt de ursprungliga planerna skulle festivalen arrangeras i Woodstock men myndigheterna drog in till-

ståndet. Nu var goda råd dyra. Grannstaden till Woodstock heter Bethel. Strax utanför Bethel bodde Elliot Tiber som tillsammans med sina föräldrar drev ett litet nedgånget motell. För att få ekonomin att gå ihop ordnade han enklare musikframträdanden och hade fått rättigheten att hålla ett årligt musikevenemang. När Tiber erbjöd arrangörerna av Woodstockfestivalen att arrangera festivalen i Bethel i stället via hans tillstånd tackade de genast ja, nöjda med att man hittat en lösning. Den föreslagna platsen var en farm som ägdes av en man som hette Max Yagur. Men alla var inte nöjda. Invånarna i Bethel protesterade kraftfullt för att stoppa festivalen. Man var rädd att tusentals hippies skulle komma och förstöra staden. Vid ett protestmöte får Tiber nog och utbrister4: Vad är det med er egentligen? Den här staden är mer eller mindre i koma. Det finns ingen turism, inget affärsliv, ingen som betalar skatt som kan finansiera alla de åtgärder som staden så desperat behöver. Vi håller på att dö! Har ni inte märkt det? Nu har en guldgås mystiskt landat på Max Yagurs farm med tillräckligt många guldägg för att föda oss alla. Denna Woodstockfestival placerar oss äntligen på kartan. Massor av folk kommer att besöka vår lilla stad under de kommande veckorna, kanske uppemot femtiotusen5. Det betyder femtiotusen människor med kontanter på fickan, människor som köper, hyr och spenderar. Kanske är det här en engångsföreteelse. Om så är fallet – bra – det betyder inkomster 4 Citatet är hämtat ur Elliot Tibers bok Woodstock: Tre dagar som förändrade världen – och mitt liv. 5 I själva verket skulle uppemot 500 000 besökare komma, men Tiber valde av taktiska skäl att inte nämna en alltför hög siffra.

 13


14  för oss alla. Men det vore naturligtvis ännu bättre om det kunde bli en återkommande festival som Tanglewood och Edinburgh. Det skulle innebära både turister och inkomster. Hur kan ni stå där och förbanna ett mirakel! Vad är ni rädda för? Långt hår och ny musik? Brandtalet hjälpte inte utan protesterna fortsatte. Men trots detta kom festivalen att genomföras.6 Modern nutidshistoria skapades och Bethels namn skrevs för alltid in i historieböckerna, även om det blev mera känt som Woodstock. John Lennon beskrev festivalen som den största folkmassa som någonsin samlats för ett annat syfte än krig. Woodstockfestivalen inspirerade många uppföljare över hela världen. I Sverige arrangerades under 1970 två festivaler på Gärdet i Stockholm.7 Festivalerna hade starka politiska förtecken (till skillnad mot Woodstock) och kom att fungera som en samlande startpunkt för den progressiva musikrörelsen – proggen. Woodstockfestivalen blev historisk och inspirerade många andra, men Tibers förhoppningar kom på skam och festivalen återkom aldrig och blev därför inte en supernova. Ett par anledningar var säkert att han varken hade rätt organisation eller lyckades förankra festivalen lokalt.

Woodstockfestivalen – den största folkmassa som samlats för ett annat syfte än krig.

6 Bland artisterna som uppträdde fanns bland andra Janis Joplin, Santana, Ravi Shankar, Richie Haven, Joan Baez, Arlo Guthrie, The Who, Jefferson Airplane, Joe Cocker, Blood Sweat & Tears, Crosby Stills & Nash, Grateful Dead, Creedence Clearwater Ravival och Jimi Hendrix. 7 Festivalerna arrangerades 12–14 juni samt 20–23 augusti. Band som uppträdde var till exempel Gunder Hägg, Gudibrallan och Arbete & Fritid.


Kapitel 1. att vara en supernova

15

Fem svenska supernovor I boken kommer vi framförallt att närmare bekanta oss med fem supernovor. De utgör återkommande exempel och illustrationer. Därutöver har vi inkluderat en rad andra svenska och internationella exempel från mer eller mindre framgångsrika evenemang för att illustrera speciella poänger. De fem supernovor som vi har valt ut är inte de fem största svenska supernovorna men vi har valt dem eftersom de representerar fem olika evenemangstyper som lever med delvis olika förutsättningar. För den fortsatta läsförståelsen vill vi redan här översiktligt beskriva supernovorna som vi regelbundet återkommer till i boken.

VASALOPPET Startår: 1922 Antal deltagare: Vasaloppet 90 km har ca 16 000 deltagare. Hela vinterveckan och sommarveckan över 80 000 deltagare. Plats: Sälen–Mora Arrangörer: Vasaloppsföreningen Sälen Mora Ägare: Sälens IF och IFK Mora Idrottsallians

1922

figur 1.2 Fem svenska supernovor .

BOKMÄSSAN Startår: 1985 Antal besökare: Ca 100 000 Plats: Göteborg Arrangörer: Bok & Bibliotek i Norden AB med Svenska Mässan som majoritetsägare

ALMEDALSVECKAN Startår: 1968 Antal besökare: Ca 17 000 plus en mängd åhörare Plats: Visby Arrangörer: Riksdagspartierna, värd Region Gotland

1968

1985

SWEDEN ROCK FESTIVAL Startår: 1992 (under namnet Sommarfestivalen) Antal besökare: Ca 33 000 Plats: Norje, utanför Sölvesborg Arrangörer: Sweden Rock Festival AB DREAMHACK Startår: 1990 Antal besökare: Ca 20 000 Plats: Jönköping Arrangörer: Dreamhack AB

1990

1992


16 

Kapitel 1. Att vara en supernova

Almedalsveckan Ett måste för alla politiker och lobbyister. Almedalsveckan, som också kallas Politikerveckan i Almedalen, genomförs årligen och har arrangerats i Visby på Gotland i över 40 år. Det hela började den 25 juli 1968 då Olof Palme höll ett improviserat tal från ett lastbilsflak vid kruttornet i Almedalen8. Fyrtio år senare, 2008, kunde Almedalsveckan fira fyrtioårsjubileum och se tillbaka på en utveckling där man gått till att bli en politisk institution. De tidiga årens politiska tal hade utvecklats till att bli Sveriges i särklass största politiska mötesplats där företrädarna för de politiska partierna samlas tillsammans med företrädare för näringsliv, fackliga organisationer och intresseorganisationer för att diskutera politik. Genom  demokrati och öppenhet  ger veckan alla som vill debattera samhällsfrågor möjlighet att delta under avslappnade former. 8 1981 fanns samtliga politiska partier på plats.

Olof Palme valtalar från ett lastbilsflak i Almedalen.

I Almedalen kommer politiken väldigt nära.


155 Bild­förteckning Berglin, Tommy/Stockholm Marathon 37 Bokmässan 75, 98 Bokmässan, ur Boken om Bokmässan, privat (anspråk om ersättning mottages) 33, 34 Dreamhack 18:2 Dyfverman, Arvid 148 Elmia 9 (Örjan Karlsson) 18:1, 30, 38, 59 Englert, Fleur 76, 93, 143 Eppridge, Bill/The LIFE Picture Collection/Getty Images 14 Falca, Alessandro/Stockholm Pride 101 Getty Images 8, 24, 54, 70, 90, 104, 136 Gothia Cup 35, 149 Gothia Towers 86 Gotlands kommun 16:2 Göteborg International Film Festival 53 Göteborgsvarvet 79 Hansson, Andreas/Vansbrosimmet 46 Jones, Jeff/Göteborgsvarvet 130

Kihlborg, Oskar /ÅF Offshore 67 Kirchmeier, Olle / Way Out West 85 Lagergren, Alexander 151 Maupoix, Niklas 17 MC-Mässan 144 Moroder, Giorgio/Kirchmeier, Olle /Way Out West 96 Nilsson, Rickard /Sweden Rock Festival 19 Roberts, Ben /Göteborgsvarvet 49 Schmidt, Nisse / Vasaloppet 20 Scanpix/TT, 16:1 Stockholmsmässan 27 Sweden Rock Festival 92, 102, 103, 138 (Johansson, Stefan) Svenskt Rockarkiv 10, 26, 125, 133 Skoog, Tommie /Ölands Skördefest 52 Söderström, Tord-Rikard /Stockholm Furniture Fair 57 Vasaloppet 88, 115, 129


Att tända en supernova I dag besöker fler människor än någonsin olika typ­er av evenemang. I Sverige är vi erkänt duktiga på att skapa bra evenemang och har en stark mötestradition. Många av dem som anordnas är störst i sin kategori, till exempel världens största skogsmässa, orienteringstävling, skidtävling, cykelmotionslopp, terränglopp och LAN-tävling. Bland alla evenemang som anordnas i Sverige är det några som står ut speciellt – de lyser kraftigare och de samlar allt fler besökare år efter år. De har ett tydligt tema över tiden men lyckas också förnya sig kontinuerligt – de som i boken kallas supernovor. Några exempel på sådana evenemang är Bokmässan, Almedalsveckan, Vasaloppet, Dreamhack och Sweden Rock Festival.

Definition av en supernova: • Supernovor är de evenemang inom sin evenemangsgrupp som attraherar flest besökare. • Supernovor är planerade, tidsbegränsade och återkommer med en förutbestämd regelbundenhet på samma plats. • Supernovor är de starkaste varumärkena inom sin evenemangstyp. • Supernovor genererar betydande värde och har dessutom en potential för att vidareutveckla nya evenemang.

Bokens författare beskriver hur supernovor skapas och vidareutvecklas. De berättar några supernovors historia och tecknar porträtt av personerna bakom de mest framgångsrika evenemangen. Att tända en supernova vänder sig till dig som vill utveckla evenemang. Kanhända driver du redan en supernova eller går en utbildning som syftar till att dra igång ett nytt evenemang? Oavsett vilket får du genom denna bok inspiration, fakta och exempel för att kunna fördjupa dig inom området och vara med och skapa nya supernovor. Best.nr 47-11637-9 Tryck.nr 47-11637-9

Profile for Smakprov Media AB

9789147116379  

9789147116379  

Profile for smakprov