9789152315217

Äldres hälsa och livskvalitet lyfter fram hälsoaspekter och belyser livskvalitet och välbefinnande i åldrandet.

Boken är indelad i fem delar: • Hälsa och livskvalitet under åldrandet • Kommunikation och förhållningssätt • Prevention, boendemiljö och sociala aktiviteter • Funktionsbevarande vård och omsorg samt rehabilitering • Vanliga sjukdomar vid åldrande.

mot omvårdnad av äldre och fil.mag. i vårdpedagogik, vårdutvecklingssamordnare vid Karolinska Universitetssjukhuset, vårdforskningschef vid Stockholms Borgerskap samt rektor vid stiftelsen Silviahemmet.

Margareta Grafström är leg. sjuksköterska, doktor i medicinsk vetenskap och

Margareta Skog

Margareta Grafström

Margareta Grafström

Författare: Margareta Skog är leg. sjuksköterska, medicine doktor med inriktning

Äldres hälsa och livskvalitet

Margareta Skog

Äldres hälsa och livskvalitet är skriven för Vård- och omsorgsprogrammet, kompetensutveckling för vård- och omsorgspersonal och Yrkeshögskolan. Den kan med fördel läsas av alla som på olika sätt arbetar med äldre. Berättelser och studieuppgifter ger eleven möjlighet att värdera, fördjupa sig i och granska ny kunskap om äldres hälsa och livskvalitet.

Äldres hälsa och livskvalitet

Att få utveckla och förbättra dagens vård och omsorg och inte minst stärka den äldres ställning och inflytande är en stor utmaning. Detta gäller då också att kunskap och nya forskningsrön når ut till vård- och omsorgspersonal som befinner sig nära de äldre.

docent i omvårdnad vid Karolinska institutet, professor emerita i vårdvetenskap och sakkunnig vid Sveriges Pensionärsförbund, Stockholm.

(523-1521-7)

Cover_Aldres_halsa.indd 1

2013-10-21 17.14

Äldres hälsa och livskvalitet Margareta Skog Margareta Grafström

SANOMA Utbildning

Bok 1.indb 1

2013-10-17 13:42

Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02 Redaktör/Projektledare: Anja Aronsson Grafisk form: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art Omslag: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art Illustrationer: Karin Lodin Omslagsbild: Håkan Jansson/Folio Bildredaktörer: Iréne Berggren och Hannah Goldstein Äldres hälsa och livskvalitet ISBN 978-91-523-1521-7 © 2013 Margareta Skog, Margareta Grafström och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärarens rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Livonia Print, Lettland 2013

Bok 1.indb 2

2013-10-17 13:42

Förord Att åldras behöver inte vara något negativt. För många äldre är det en fantastiskt och tillfredställande tid i livet. Efter att man pensionerats väntar ofta många år med god hälsa och möjlighet att leva ett händelserikt liv. Men med stigande ålder ökar risken för krämpor och sjukdomar och under de sista levnadsåren behöver ofta den äldre personen stora vård- och omsorgsinsatser. Äldres hälsa och livskvalitet lyfter fram hälsoaspekter och livskvalitets- och välbefinnandefrågor i åldrandet men också i samband med olika åldersförändringar och sjukdomstillstånd. Boken tar också upp hur åldrandet påverkar personer med utvecklingsstörning, samt frågor om att bli äldre som homo-, bi- och transsexuell person.

Att arbeta med äldre är stimulerande, spännande och tacksamt.

I det dagliga arbetet som vårdare kommer du att ständigt möta nya utmaningar där du måste komma på lösningar. Ett personcentrerat och problemlösande arbetssätt kräver att du har goda teoretiska kunskaper om hur det är att åldras men även praktiska kunskaper i vård och omsorg, ett professionellt förhållningssätt och värdigt bemö­ tande. Arbetet måste också bygga på teamarbete där de anhöriga och närstående är naturliga samarbetspartners.

Personal inom vård och omsorg eller geriatrik möter äldre personer med olika besvär eller symtom som till exempel smärta, matleda eller kommunikationssvårigheter. Då gäller det att veta om det är tecken på normalt åldrande eller om det är symtom i samband med sjukdom. Det är viktigt att inte sjukförklara det som är en naturlig del av åldrandet men det är lika viktigt att behandla det som går att åtgärda. Hög ålder bör inte vara ett hinder eller en attitydfråga som ”det får man räkna med när man blir äldre”.

Boken är indelad i fem delar: 1. Hälsa och livskvalitet under åldrandet.

2. Kommunikation och förhållningssätt.

3. Prevention, boendemiljö och sociala aktiviteter.

4. Funktionsbevarande vård och omsorg samt rehabilitering.

5. Vanliga sjukdomar vid åldrande.

FÖRORD

Bok 1.indb 3

3

2013-10-17 13:42

Det är en stor utmaning att få utveckla och förbättra dagens vård och omsorg och inte minst stärka den äldres ställning och inflytande.

Den äldre ska mötas med respekt och värdighet av kunniga och engagerade vårdare. Vård och omsorg av äldre ska därför bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta kräver att kunskap och nya forskningsrön når ut till vård- och omsorgspersonal som befinner sig nära de äldre. Äldres hälsa och livskvalitet ger kunskaper baserade på aktuell forskning och kan förhoppningsvis också användas som utgångspunkt i kvalitetsarbeten och i översyn av rutiner på arbetsplatser inom äldreomsorgen. Vi önskar varje läsare lycka till inom det spännande och viktiga området – vård och omsorg av äldre personer.

Margareta Skog och Margareta Grafström

Margareta Skog är leg. sjuksköterska, medicine doktor med inriktning mot omvårdnad av äldre och fil.mag. i vårdpedagogik och skrev sin avhandling om ”Teaching for learning and learning for teaching in the care of elderly with dementia at Silviahemmet”. Hon arbetar som vårdutvecklingssamordnare vid Karolinska Universitetssjukhuset, vårdforskningschef vid Stockholms Borgerskap samt är rektor vid stiftelsen Silviahemmet. Hon har skrivit flera böcker inom området och har mångårig erfarenhet av kliniskt arbete i vården av äldre, palliativ vård och akutsjukvård.

Margareta Grafström är leg. sjuksköterska, doktor i medicinsk vetenskap och docent i omvårdnad vid Karolinska institutet samt professor emerita i vårdvetenskap. Hennes avhandling handlade om anhöriga till äldre med demens. Forskningen har haft ett tydligt fokus på demens och anhöriga, och hon har handlett ett flertal avhandlingar inom ämnet. Under tiden som denna bok blev till var Margareta sakkunnig vid Sveriges Pensionärsförbund, Stockholm. Hon har även erfarenhet av internationell forskning inom frågor som berör hela äldreområdet och har varit redaktör för läroböcker.

4

FÖRORD

Bok 1.indb 4

2013-10-17 13:42

Innehåll Del 1

2. Äldre med

Hälsa och livskvalitet under åldrandet

utvecklingsstörning 37

1. Åldrande, hälsa och livskvalitet 14 Äldres hälsa 15 Åldrandet 16

Funktionellt utvecklingsförlopp 16 Ålder och åldrande 17 Andelen äldre ökar 18 Olika teorier om åldrandet 20 Synen på åldrandet 21 Ålderism 23

Hälsa 24

Olika grader av utvecklingsstörning 39 Lindrig utvecklingsstörning 39 Måttlig utvecklingsstörning 40 Svår utvecklingsstörning 41

Åldersförändringar 41

Fysiska åldersförändringar 42 Psykiska åldersförändringar 42

Insatser och stöd 44

Olika former av insatser 44 Boende 46

Ökad livskvalitet 48

Personalens förhållningssätt 49 Kontakt med hälso- och sjukvården 50

Hälsoproblem 25 Framtidsscenarier 26 Åldrande eller sjukdom? 26

Studieuppgifter 51

Tecken på åldersförändringar 27 Tecken på sjukdom 27

Sexuella problem hos äldre 54

Åldersförändringar och sjukdomar 27 Livskvalitet 29

Begreppet livskvalitet 30 Subjektivt välbefinnande 30 Gerotranscendens 34 Kasam 34 Bemästringsstrategier 34 Ensamhet, isolering och avskildhet 35 Självmord bland äldre 36

Studieuppgifter 36

3. Äldre och sexualitet 52 Myter och tabun 54 Faktorer som påverkar sexualiteten 55 Behandling 56

Våga tala om sex 56

Sexualitet och demenssjukdom 58 Svårigheter i rollen som make eller maka och anhörigvårdare 59

Hbt och åldrande 61

Hälsa 63 Hbt-boende 65 Inför döden 67 Studieuppgifter 68

INNEHÅLL

Bok 1.indb 5

5

2013-10-17 13:42

4. Kulturell mångfald 69

Kommunikationshinder vid stroke 98

Viktiga begrepp 71 Inför döden 72 Vård och omsorg av romska äldre 73

Samtal om döden 101 Reaktioner vid svåra besked 102

Studieuppgifter 76

5. Frivilligt arbete 77 Arbetsuppgifter inom frivilligarbete 78 Frivilligorganisationer 80 Svenska Röda Korset 80 Volontärbyrån 80 Stockholms Stadsmission 81

Vad är ideellt arbete? 82 Att vara till nytta 82 Studieuppgifter 85

Del 2

Kommunikation och förhållningssätt 6. Kommunikation, hinder och pedagogiska redskap 88 Kommunikationens betydelse 89 Hörselns betydelse 90 Synens betydelse 91 Talets betydelse 93

Försämrad kommunikationsförmåga 93

6

Att underlätta kommunikationen 94 Kommunikationshinder vid demenssjukdom 96 Kommunikationshinder vid Parkinsons sjukdom 98

Svåra samtal 99

Psykologiska försvarsmekanismer 103 Pedagogiska redskap 105 Strukturerad kommunikation 105 Motiverande samtal 106 Studieuppgifter 107

7. Empatiskt, pedagogiskt och etiskt förhållningssätt 108 Alla människors lika värde 109 Bemötandets betydelse för hälsa och livskvalitet 110 Autonomi och kontroll 110

Personcentrerat förhållningsoch arbetssätt 111 Personlig, kroppslig och social integritet 112 Vård- och omsorgspersonalens roll 113

Att bemöta ”besvärliga” personer 115 Att göra sitt bästa 115

Realistiska mål 116 Etik inom organisationen 117 Att utveckla en problemlösande förmåga 117

Etiskt bemötande och förhållningssätt 119 Etiska beslut 119 Reflektion 119 Etiska dilemman 120 Moralen avslöjar etiken 121 Studieuppgifter 123

INNEHÅLL

Bok 1.indb 6

2013-10-17 13:42

Del 3

Prevention, boendemiljö och sociala aktiviteter 8. Prevention och säkerhet 126 Förebyggande insatser 127 Säkerhet i vård och omsorg 129

Säkerhet och trygghet 129 Avvikelserapportering 130 Brister i kommunikation 131 Brister i boendemiljö 131 Brister i läkemedelshantering 132 Förgiftningar 132 Medicintekniska produkter 134 Vårdrelaterade infektioner 134 Urinvägsinfektion 134 Trycksår 135 Undernäring 136

Fakta om fall och fallskador 138 Den onda cirkeln 142 Egenvård 142 Fall och fallskadors påverkan på hälsa och livskvalitet 143

Fall och fallskador 137

Samspel aktivitet – omgivning – individ 144

Aktivitetens art 144 Omgivningsfaktorer 145 Individens förutsättningar 145

Fallpreventiva åtgärder 145

Generella och individuella åtgärder 145 Fallprevention i ordinärt boende 149 Fallprevention i yttre miljö 150 Fallprevention i vård- och omsorgsboende 151 Fallriskbedömning 152

Studieuppgifter 154

9. Boendemiljö och sociala aktiviteter 155 Boende för äldre 156

Seniorbostad 157 Trygghetsbostad 157 Korttidsboende 157 Vård- och omsorgsboende 157

Bostadsanpassning 159 Belysning 159 Ljud 160 Färgsättning 161 Hemlik miljö på vård- och omsorgsboende 162

Åtgärder för ett bättre boende 159

Insatser för delaktighet och sociala aktiviteter 163 Sällskapsdjur 163 Utevistelse 166 Aktiviteter inomhus 168 Studieuppgifter 169

Del 4

Funktionsbevarande vård och omsorg samt rehabilitering 10. Fysisk aktivitet och rehabilitering 172 Aktiv livsstil 173 Fysisk aktivitet 174 Aktivitetsförmåga 174

Inaktivitet 174

Immobilisering 175 Nedsatt rörelseförmåga 175

Funktionellt utvecklingsförlopp 175 INNEHÅLL

Bok 1.indb 7

7

2013-10-17 13:42

Det är aldrig försent 177 Attityden till träning och fysisk aktivitet 177

Besvär från tänder och munhåla 205 Munvård 209 Studieuppgifter 211

Prevention 180

Hur ska den äldre träna? 180

Rehabilitering 180

Bästa möjliga funktionsförmåga 182 Korta och långsiktiga mål 182 Bedömning av ADL-funktioner 184 Långvarigt sängläge 185

Funktionsbevarande vård och omsorg 187

Vardagsrehabilitering 188 Samspel mellan människa, miljö och aktivitet 189 Hjälpmedel 190

Studieuppgifter 192

11. Kroppsnära omsorg 193 Personlig hygien 194 Olika nivåer av hjälpbehov 194 Orsak till hjälpinsatser 195 Möjligheter och hinder 196

Respektfullt och värdigt möte 198 Rutiner 199 Person- och situationscentrerat förhållningssätt 200

Hud- och hårvård 200

Observation av huden 201 Hår och naglar 201

Fothälsa 201

Liktornar och förhårdnader 202 Medicinsk fotvård 203

12. Kost, nutrition och måltidstidsmiljö 212 Matvanor 213 Mun- och tandstatus 213 Näringsstatus 214

Energibehov 214 Vätskebehov 215 Minskat energibehov 216 Undernäring och viktnedgång 216 Nutritionsbedömning 217

Övervikt 219

Klassifikation av övervikt och fetma 220

Måltiden ur ett kulturellt och socialt perspektiv 220 Mat för äldre med utländsk bakgrund 221

Måltidssituationen inom hemtjänsten 222

Livsmedelshygien 222 Bra att ha hemma 223 Bra att tänka på 223 Anhörigas svårigheter 225

Måltidssituationen på vård- och omsorgsinstitution 226 Sjukdomstillstånd som kan försvåra ätandet 227 Studieuppgifter 233

Munhälsa 204

Munhälsa och livskvalitet 204 Särskilt tandvårdsstöd 205

8

INNEHÅLL

Bok 1.indb 8

2013-10-17 13:42

Del 5

14. Hjärt–kärlsjukdomar 263

Vanliga sjukdomar vid åldrande

Åderförkalkning 264

13. Psykisk ohälsa 236

Behandling 265

Stigmatisering 237

Riskfaktorer 265

Högt blodtryck 265 Kärlkramp 266

Att minska isolering och stigmatisering 238

Symtom och diagnos 266 Behandling 268

Generaliserad ångest 239 Tvångssyndrom 240 Behandling 240

Ångest 238

Sömnsvårigheter 241

Orsak 241 Tecken på sömnbrist 243

Depression 243

Orsak 244 Symtom 244 Diagnos 246 Självmord 246 Behandling 247 Ökad livskvalitet 248

Förvirringstillstånd 250 Orsak 251 Symtom 252 Diagnos 253 Behandling 254 Vård och omsorg 254 Ökad livskvalitet 255 Psykoser 257 Schizofreni 258 Stöd- och hjälpåtgärder 259 Ökad livskvalitet 259 Studieuppgifter 261

Hjärtsvikt 268

Orsak 270 Symtom 270 Akut hjärtsvikt 271 Kronisk hjärtsvikt 272 Behandling 272

Hjärtinfarkt 274

Symtom 275 Akut hjärtstopp 276 Ökad livskvalitet 277

Stroke 278

Riskfaktorer 279 Ischemisk stroke 280 Haemorragisk stroke 280 TIA 280 Vård och omsorg 282 Ökad livskvalitet 288

Studieuppgifter 289

15. Demenssjukdomar 290 Riskfaktorer 291

Vaskulär demens 292 Frontallobsdemens 292 Alzheimers sjukdom 293

Mild demens – stadium 1 295 Medelsvår demens – stadium 2 295 Svår demens – stadium 3 295 Behandling 296

INNEHÅLL

Bok 1.indb 9

9

2013-10-17 13:42

Läkemedel 296 Alzheimers sjukdom och Downs syndrom 297

Demensutredning 299 Beteendemässiga och psykiska symtom 300 Psykotiska tillstånd 301 Andra beteendeförändringar 301 Smärta 302 Att upptäcka smärta 303 Smärta vid demenssjukdom 304 Behandling 306

Sömnsvårigheter vid demenssjukdom 308 Kommunikationshinder 310 Ökad livskvalitet 312

Förutsättningar för en god vård och omsorg 312

Anhörigvårdarens situation 314 Bördan ökar 314 Studieuppgifter 317

16. Att vara anhörig och närstående 318 Definition anhörig – anhörigvårdare 319 Vård och omsorg i hemmet 319 Anhörigvårdens omfattning 320 Anhörigas insatser vid demens sjukdom 321

Anhörigas situation i samband med flytt till vård- och omsorgsboende 323 Barnens medverkan när föräldern flyttar 324 Anhörigvårdarens situation när den närstående flyttat 325

10

Samarbete med vård- och omsorgspersonal 326 Relation anhörigvårdare – personal 326 Studieuppgifter 328

17. Palliativ vård 329 Palliativ vård 330 Nationellt vårdprogram 331

Definitioner inom palliativ vård 331 Den palliativa vårdens värdegrund 334

Närhet 335 Helhet 335 Kunskap 335 Empati 335

Symtomkontroll – första hörnstenen 338 Kommunikation och relation – andra hörnstenen 339 Närståendestöd – tredje hörnstenen 340 Teamarbete – fjärde hörnstenen 340

Livskvalitet och välbefinnande 336 Den palliativa vårdfilosofins fyra hörnstenar 338

Det palliativa arbetssättet 341 Palliativa insatser 341

Vård vid livets slut 342

Döden – en del av livet 343 Vård- och omsorgspersonalens ­ perspektiv 344 Ett värdigt slut 345

Döendet och döden 346 Döendet 347

INNEHÅLL

Bok 1.indb 10

2013-10-17 13:42

Dödshjälp 347 Förberedelse inför döden 348

Vård och omsorg vid livets slut 350

Munvård 350 Hudvård 351 Elimination 351 Vätska och näring 352 Andnöd 352 Hicka 353 Rosslingar 353 Kognitiv svikt och förvirring 353 Oro och ångest 353 Vanliga läkemedel 354 Liverpool Care Pathway 354 Dödsögonblicket 354 Att fastställa dödsfall 354 Att underrätta anhöriga 355

Att ta hand om den avlidne 356

Sorgearbete 357

Efter begravningen 359 Studieuppgifter 361

Ämne – Gerontologi och geriatrik 362 Ämnets syfte 362 Äldres hälsa och livskvalitet 200 poäng 363 Centralt innehåll 363

Referenser och lästips 364 Register 370

INNEHÅLL

Bok 1.indb 11

11

2013-10-17 13:42

1 H채lsa och livskvalitet under 책ldrandet

Bok 1.indb 13

2013-10-17 13:42

Kapitel 1

Åldrande, hälsa och livskvalitet

14

Åldrande, hälsa och livskvalitet

Bok 1.indb 14

2013-10-17 13:42

Titeln på denna lärobok är Äldres hälsa och livskvalitet. En spännande titel som väcker många frågor som denna bok förhoppningsvis besvarar. Som personal inom äldreomsorg eller geriatrik möter du äldre personer med olika besvär eller krämpor, till exempel smärta, matleda eller hörselnedsättning. När är det tecken på normalt åldrande och när är det symtom i samband med sjukdom? Det är viktigt att inte sjukförklara det som är en naturlig del av åldrandet, men det är lika viktigt att inte ignorera svårigheter som går att åtgärda och inte hänvisa till att ”det får man räkna med när man blir äldre”. En annan fråga är hur det påverkar den äldres uppfattning av hälsa och hur det påverkar upplevelsen av livskvalitet.

Som vård- och omsorgspersonal har vi stor betydelse för den äldres uppfattning och upplevelse av ålder, hälsa och livskvalitet. Detta kräver en helhetssyn på den äldres unika situation där fysiska, psykiska, psykologiska och sociala och andliga aspekter måste beaktas. Denna lärobok kan förhoppningsvis ge en bild av hur det är att åldras och vilka faktorer som påverkar om det blir en bra eller dåligt process.

Äldres hälsa Kvinnan på omslaget som går på åkern med vacker vallmo hur gammal tror du att hon är? Inte 60 inte 105 år, men något där emellan.

En spännvidd på 45 år. Ändå pratar vi om ”äldre” som en grupp.

Vi skulle aldrig tala om 10–55-åringar som en och samma grupp.

Men det är svårt att avgöra kvinnans ålder. I hennes pass kanske det står 87 år, det vill säga hennes kronologiska ålder. Men vilket resultat får vi om vi testar henne på en testcykel? Vad tittar du på för att försöka gissa hennes ålder? Håret? Kläderna? Rynkorna? Kroppshållningen? Ja, hur läser vi av en människas ålder? Och vad säger åldern egentligen?

Hur är hennes hälsa? Kanske står rollatorn några meter bort?

Eller är hon kanske opererad för bröstcancer? Kanske har hon artros i knäna och det är därför hon har krattan i sin hand? WHO:s defini­ tion på hälsa är ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt, och socialt välbefinnande”. Kan den gälla för kvinnan på fotot? Gäller den för någon människa? Gränsdragningen mellan ung och gammal, mellan frisk och sjuk, vad som ska anses normalt eller onormalt och att känna välbefinnande eller inte är svår att definiera. Åldrande, hälsa och livskvalitet

Bok 1.indb 15

15

2013-10-17 13:42

Ellen Nilsson, 100, tillsammans med dottern May Nirfelt och dotterdottern Helen Wester.

Olika teorier om åldrandet Biologiska teorier

Biologiska teorier gäller alla levande organismer och söker svar på vad som händer när organismer åldras. Detta synsätt kan ge olika förklaringar till de förändringar vi ser hos den åldrande människan. Det är viktigt att betona att åldrande och sjukdom inte nödvändigtvis går hand i hand. Det är därför viktigt att vård- och omsorgspersonal förstår och har kunskaper om skillnaderna mellan åldersrelaterade förändringar och sjukdomar. Annars finns en risk att tillstånd som går att bota ses som normala åldersförändringar och lämnas utan åtgärd med stort lidande som följd för den äldre. Det kan också vara tvärtom, att vi försöker behandla det som egentligen är en normal åldersförändring.

20

Åldrande, hälsa och livskvalitet

Bok 1.indb 20

2013-10-17 13:43

Sociologiska teorier

Sociologiska teorier har mänskliga relationer och sociala processer på individ-, grupp- och samhällsnivå i fokus. Ett exempel är disengagemangsteorin eller tillbakadragningsteorin. Enligt den antar man att det är naturligt hos den äldre människan att självmant dra sig tillbaka. Även samhället deltar i denna avskiljning. I vår kultur kan pensionering vara ett exempel på detta. Samhället och individen skiljer sig ömsesidigt från varandra, men det ger inte negativa konsekvenser för den äldre utan är förenat med viss tillfredsställelse. Processen kan ses som nödvändig, oundviklig och frivillig.

Psykologiska teorier

Psykologiska teorier menar att utvecklingen inte avslutas i samband med att vi når vuxen ålder, utan fortsätter att vara en dynamisk process genom hela livet. Exempel är Erik H. Eriksons utvecklingsteori.

Den används ofta för att öka förståelsen för äldres situation. Teorin har sin utgångspunkt i tanken att vi genomgår åtta åldrar, där varje ålder har sin speciella kris att lösa. Den första åldern är spädbarnsperioden. I den åttonde åldern, ålderdomen, beskrivs upplevelsen av helhet och meningsfullhet och nu kan den äldre se att det som varit svårt ändå hade en mening i livet. Livet går mot sitt slut, och alla genomgångna kriser har haft en betydelse. Det är viktigt att varje människa i denna ålder blir bemött som den unika individ hon är och att hon uppfattas som en källa till visdom. Motsatsen till denna mognad och visdom kallar Erikson förtvivlan – då livet inte kan ses som meningsfullt och där den äldre inte uppfattar sitt genomlevda liv med någon som helst känsla av försoning.

Synen på åldrandet

För 75 år sedan var bilden av åldrandet inte direkt positivt. Redan vid 50 års ålder kunde man få en käpp med silverbeslag som present, idag ser vi 75-åringar i jeans och gymnastikskor. Varor, resor och tjänster med inriktning mot yngre-äldre har ökat markant. Det goda åldrandet förknippas med välbefinnande och god livskvalitet. Idag är det många som ser fram emot pensionen och allt som de ska hinna med, som ett stressigt arbetsliv inte gett tid för. Det kan vara att resa, ägna sig åt sitt stora fritidsintresse, gå på kurser, umgås med barn och barnbarn och inte minst med vänner. En äldre man fick frågan hur

Åldrande, hälsa och livskvalitet

Bok 1.indb 21

21

2013-10-17 13:43

Kapitel 2

Äldre med utvecklingsstörning

Äldre med utvecklingsstörning

Kap2.indd 37

37

2013-10-17 13:54

Allt fler personer med utvecklingsstörning uppnår idag en högre ålder än för 20–30 år sedan. I hela Sverige bedömer man att cirka en procent av befolkningen har en utvecklingsstörning. Exakt hur många det handlar om vet man inte eftersom det enbart är antalet personer med insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, som registreras nationellt. Detta omfattar troligen inte bara personer med utvecklingsstörning utan även andra personer med svåra funktionsnedsättningar.

Tack vare god omsorg lever personer med utvecklingsstörning allt längre och är idag också friska under en allt längre tid. Även om åldrandet sker högst individuellt innebär det att personer med utvecklingsstörning också drabbas av kroppsliga förändringar och sjukdomar som är vanliga när man åldras. Det finns flera orsaker till att personer med utvecklingsstörning blir allt äldre: till exempel har kvaliteten på hälso- och sjukvården samt övriga levnadsvillkor och det psykosociala stödet förbättrats. Även om dessa förbättringar har skett så har ändå personer med utvecklingsstörning sämre hälsa än övriga befolkningen. Orsaken till detta är oklart, men en mer osund livsstil, depression och biverkningar av olika behandlingar kan vara bidragande orsaker. Den ökande sårbarheten riskerar också att starkt påverka den äldre med utvecklingsstörning. De personliga, biologiska och sociala förändringar som åldrandet och funktions­ nedsättningen innebär riskerar också att starkt påverka personen till det sämre.

I vårt samhälle finns det nu fler äldre med utvecklingsstörning och det har också betytt att deras levnadsvillkor under senare år har uppmärksammats mer. Det behövs mer kunskap om hur vi ska kunna göra vården och omsorgen bättre. Vi måste lära oss mer om hur vi kan bidra till att förbättra deras livsvillkor och livskvalitet.

Kunskapen som fås via forskning och litteratur är fortfarande ganska begränsad. Vi vet till exempel mindre om åldrandet hos de som har en utvecklingsstörning än hos befolkningen i övrigt.

38

Äldre med utvecklingsstörning

Bok 1.indb 38

2013-10-17 13:43

Kapitel 3

Äldre och sexualitet

52

ÄLDRE OCH SEXUALITET

Bok 1.indb 52

2013-10-17 13:43

Sexualitet är en integrerad del av varje människas personlighet.

Den är ett basalt behov och en aspekt av detta att vara människa, som inte kan avskiljas från andra aspekter av livet.

Sexualitet är inte synonymt med samlag och är inte summan av vårt erotiska liv.

Sexualitet är så mycket mera. Den finns i energin som driver oss till att söka efter kärlek, värme och närhet. Den uttrycks i vårt sätt att känna och väcka känslor och att röra vid varandra.

Sexualitet påverkar tankar, känslor, handlingar och gensvar och därigenom vår psykiska och fysiska hälsa.

WHO:s definition av sexualitet:

”

Eftersom hälsa är en fundamental mänsklig rättighet, så är också sexuell hälsa en basal mänsklig rättighet.

”

Sexualiteten som finns med i våra liv från det vi föds tills vi dör kan ha många olika uttryck. Behovet av att beröra och beröras är en viktig del av människors livskvalitet.

Forskning visar att det sexuella intresset och den sexuella aktiviteten fortsätter högt upp i åren. En svensk undersökning av äldres sexualitet beskriver att sexualiteten för många 70-åringar är en viktig del i deras liv. Under flera år intervjuades både 70-åriga män och kvinnor om sitt sexliv, och från 1971 till 2000 såg man en ökning av samlagsfrekvensen hos gifta män och kvinnor och att samlag förekom i över 50 procent i båda grupperna. Att vara sexuellt tillfredsställd i sitt parförhållande var viktigt. Både män och kvinnor uppgav att de hade ett mycket lyckligt förhållande även när de hade uppnått en högre ålder än 70 år.

När sexualiteten inte finns med som en aktiv handling (samlag) längre hänger det ofta samman med något som påverkat ”utifrån”, till exempel omvärldens fördömande, dåliga möjligheter för privatliv på vård- och omsorgsboendet, sjukdom eller att man förlorat sin partner.

ÄLDRE OCH SEXUALITET

Bok 1.indb 53

53

2013-10-17 13:43

Kapitel 4

Kulturell m책ngfald

V책rd- och omsorgsboendet Persikan i Tensta, Stockholm. kulturell m책ngfald

Bok 1.indb 69

69

2013-10-17 13:43

I detta kapitel beskrivs mötet mellan vård- och omsorgspersonal och den utlandsfödde äldre som kommer i kontakt med vård och omsorg i Sverige.

Sverige blir allt mer mångkulturellt. Omkring 10 procent av Sveriges befolkning, som är över 65 år har sitt ursprung i något annat land. Av dessa är 100 000 mellan 65 och 70 år, och 20 000 är 80 år och äldre. Antalet äldre utlandsfödda kommer också att öka, vilket ställer nya krav på vården och omsorgen av äldre.

Den kulturella mångfalden är komplicerad då vi ofta gör generaliseringar. Vi reflekterar kring möten med utlandsfödda personer som om de hade samma bakgrund, behov och livsmönster som infödda svenskar. Så är dock inte fallet. Den äldres sociala tillhörighet, utbildning, yrke eller boende i Sverige är avgörande för hur integrerad denne kan ha blivit.

Många människor har kommit till Sverige från olika krigs- och konfliktländer inom och utanför Europa. De utgör olika folkgrupper, som skiljer sig åt i många avseenden. Många äldre utlandsfödda föredrar att vårdas av personal av samma kön som de själva. Om det är möjligt bör vård- och omsorgspersonal tala om för den äldre om detta inte alltid går att tillgodose. Önskemålet kan till exempel handla om att en äldre man endast vill få hjälp med den personliga hygienen av en manlig vårdpersonal, medan en kvinna helst vill bli vårdad av kvinnlig personal. Personalen kan då förklara problemet eftersom det kanske inte finns tillräckligt många manliga vårdare för att den äldres önskan ska kunna tillgodoses. Ofta kan detta accepteras med ett öppet resonemang som innebär att ”nöd bryter lag”, det vill säga att den äldre vid vissa tillfällen måste överge den egna kulturens värderingar. För till exempel romer spelar det däremot mindre roll om de romska männen blir omskötta av en man eller en kvinna.

På vissa specialiserade vårdavdelningar kan det finnas både manliga och kvinnliga patienter i samma rum. Detta kan i hög grad oroa en äldre utlandsfödd. Även i ett sådant fall är det viktigt att personalen ger information som förklarar att rutiner och bestämmelser inte så lätt kan ändras.

På sjukhus och vård- och omsorgsboenden är det vanligt att äldre muslimska kvinnor använder kläder som täcker hela kroppen med undantag av ansikte och händer. Kvinnorna kan ta av sig huvudduken inför andra kvinnor, men inte inför män.

70

kulturell mångfald

Bok 1.indb 70

2013-10-17 13:43

Vad är ideellt arbete?

Det som är det absolut tydligaste kännetecknet på ideellt arbete är att det är oavlönat. Det ideella arbetet ersätts inte med pengar utan i stället av känslan att kunna vara till nytta för någon annan. Ibland kan det dock hända att ersättning ges för att täcka utgifter för till exempel en hemresa från ett uppdrag eller annan symbolisk ersättning. Ideellt arbete utförs av egen fri vilja, och detta arbete kan ofta till skillnad från förvärvsarbete innebära att man känner större frihet och engagemang.

En fråga som ännu inte har undersökts är vilka motiv människor har för att ge sin tid och sin kraft till oavlönat arbete.

Att vara till nytta

Ett annat motiv i det ideella arbetet är att det ska vara till nytta för en annan person. Detta är självklart, men man kan också fråga sig för vem det ska vara till nytta. Ska det vara till nytta för den som får hjälpen eller till nytta för den som ger hjälpen? För att förtydliga detta kallar man nyttobegreppet i första exemplet för mottagarnytta och i det andra exemplet för egennytta.

I ett forskningsprojekt intervjuades frivilligarbetare om nytto­ aspekten. Nästan alla svarade att mottagarnyttan är viktig. Annars tyckte de inte att de verkligen arbetade ideellt. Det räcker inte med att det ideella arbetet är roligt, ett gott tidsfördriv eller att det ger nya bekantskaper.

Vem som får nytta av arbetet man utför beror på i vilken organisation man arbetar. Om det är i en idrottsförening är det deltagarna, kanske barn och ungdomar, som får nytta av det ideella arbetet, men om det är i en besöksgrupp inom äldreomsorgen är det de äldre.

Frivilligarbetare kan förlägga nyttoaspekten längre bort än i exemp­let ovan. Det är självklart att om man arbetar i en miljöorga­ nisation så blir det ”världen”, ”miljön” eller ”framtiden” som nämns som de som får nytta av arbetet.

Ideellt arbete är något annat än att umgås med och hjälpa till inom familjen. Eftersom det är självklart att hjälpa vänner och släktingar är det mer ideellt att hjälpa människor utanför det egna nätverket. Om det är en helt anonym person som man hjälper, kan den hjälpen uppfattas som mer ”moraliskt” rätt eftersom man egentligen inte kan förvänta sig hjälp av en okänd person.

82

frivilligt arbete

Bok 1.indb 82

2013-10-17 13:43

Det som avgör hur mycket den enskilde arbetar ideellt beror naturligtvis på hur roligt och tillfredställande hon eller han tycker att arbetet är och hur mycket personen orkar. Det egna välbefinnandet avgör om personen vill arbeta ideellt eller inte. Det är en lika viktig aspekt som nyttoaspekten. Några få personer i den ovan nämnda studien tyckte att ideellt arbete är moraliskt uppfordrande, det vill säga man ”bör” vara frivilligarbetare för att vara en god människa, men de flesta tillade att man bara bör arbeta så länge man tycker att det är roligt.

Vad vill seniorerna i Umeå göra?

I Umeå kommun startades år 2000 ett projekt vars mål var att främja de äldres mentala och fysiologiska hälsa genom kulturell aktivitet. Det visade sig i projektet att 90 procent av personerna på ett vård- och omsorgsboende var understimulerade. Man fann att de aktiviteter som erbjöds de äldre på vård- och omsorgsboenden i huvudsak var bingo och gudstjänster. Då man frågade vilken typ av aktiviteter de äldre önskade så skilde sig deras önskemål avsevärt från pensionärsorganisationens medlemmar (som också tillfrågats) och från personalens. Medan de senare tyckte att passiva aktiviteter, Modevisning på Solbacken, Umeå.

frivilligt arbete

Bok 1.indb 83

83

2013-10-17 13:43

Kapitel 6

Kommunikation, hinder och pedagogiska redskap

88

Kommunikation, hinder och pedagogiska redskap

Bok 1.indb 88

2013-10-17 13:43

Språkförmågan och ordförrådet förbättras med åren och med ökad livserfarenhet. Intelligens och inlärnings- och problemlösningsförmåga tycks inte i någon större utsträckning påverkas negativt av stigande ålder. Äldre behöver dock mer tid. Däremot påverkar sjukdomar, som till exempel demens, den intellektuella förmågan. Att som äldre vara psykiskt aktiv tycks ha stor betydelse för stimulansen av intellektet, men även för välbefinnandet. Till det psykologiska åldrandet hör försämrad psykisk snabbhet. Det tar längre tid att reagera på till exempel sinnesintryck, vilket kan göra att reaktionsförmågan och kommunikationen blir långsammare. Även rörelserna blir långsammare och att välja i olika valsituationer tar längre tid. Det gör att man i kommunikationen med äldre, i samband med till exempel måltider och personlig hygien, men också i samtal, måste ge den äldre tid att svara och få tala till punkt. Åldrandet påverkar i mycket liten grad minnesförmågan, men det kan ta längre tid att lägga saker på minnet. Normal glömska ska dock inte förväxlas med demens. Ofta beskrivs åldersrelaterad glömska som svårighet att minnas detaljer i en händelse, medan glömska vid demens handlar om att inte kunna memorera händelsen.

Kommunikationens betydelse Nedsatt syn eller hörsel påverkar den äldres relationer med andra och skapar problem i vardagen. För den som har problem med både syn och hörsel blir det extra svårt eftersom den äldre använder dessa sinnen för att följa med i samtal och i det som sker i närheten. Det är stor risk för att den äldre därmed undviker stora sällskap och blir isolerad. Relationen till anhöriga och närstående kan bli påfrestande när den ene inte hör vad den andre säger, till exempel om en person är i ett annat rum eller när ljudet på teven är för högt. Smärta och oro minskar koncentrationsförmågan hos äldre och påverkar också orken att samtala. Många äldre blir med stigande ålder mer inåtvända och intresset för omvärlden minskar. Tiden används kanske mer till eftertanke och summering av livet. Apati och tillbakadragenhet kan dock vara tecken på depression.

Kommunikation, hinder och pedagogiska redskap

Bok 1.indb 89

89

2013-10-17 13:43

Kapitel 7

Empatiskt, pedagogiskt och etiskt förhållningssätt

108

Empatiskt, pedagogiskt och etiskt förhållningssätt

Kap7_D2.indd 108

2013-10-17 13:56

Idag talas det mycket om värdegrund och därför tillsatte regeringen år 2007 Värdighetsutredningen. Arbetet ledde fram till att socialtjänstlagen 2011 fick ett tillägg om värdegrund (SoL 5 kap.) som lyder:

”

Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande.

”

Det kan innebära att man inte bestämmer över den äldres önskningar och beslut eller att man inte förminskar den äldre. I Rege­ ringsformen står om allas rätt till likabehandling. Enligt den ska diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller annat som gäller den enskilde personen motverkas. Viktiga principer i socialtjänstlagen är helhetssyn, frivillighet, självbestämmande, kontinuitet, normalisering, flexibilitet, närhet och valfrihet.

Alla människors lika värde Människovärde kan inte mätas. Alla människor har lika värde, men alla är inte lika värdefulla i alla livssituationer. Denna åsikt kräver eftertanke och det är viktigt att värna om barn och gamla, att föräldrar värnar om sina egna barn före andras eller att den som inte kan klara sin vardag själv får hjälp. I begreppet ligger att man oberoende av människors egenskaper ska ta samma hänsyn till allas intressen.

På samma sätt kan man diskutera begreppen lika vård och omsorg och likvärdig vård och omsorg. Det är inte vad den äldre gjort i sitt liv som i vård- och omsorgssituationen ska avgöra vad man ger för vård och omsorg och hur man utför vård- och omsorgshandlingar.

Den äldre mannen som i sin ungdom avtjänat ett straff för sexuella övergrepp har lika värde som människa som Nelson Mandela som beundras för sina stora insatser för mänskligheten.

Empatiskt, pedagogiskt och etiskt förhållningssätt

Bok 1.indb 109

109

2013-10-17 13:44

Kapitel 8

Prevention och s채kerhet

126

prevention och s채kerhet

Bok 1.indb 126

2013-10-17 13:44

En av vård- och omsorgspersonalens främsta uppgifter är att arbeta preventivt, det vill säga att förebygga att skador och försämring uppstår hos den äldre, men lika viktigt är det att arbeta så att den äldres befintliga resurser bibehålls. Ordet prevention kommer av latinets pre venire, som betyder att komma före. Prevention och säkerhet hör alltså ihop. Prevention indelas i: Primär prevention – åtgärder som har till syfte att förebygga sjukdom eller skada och att åtgärda riskfaktorer.

Sekundär prevention – åtgärder som förkortar sjukdomsförlopp, förhindrar skada eller att personen åter insjuknar.

Tertiär prevention – rehabilitering efter sjukdom eller skada för att minska komplikationer.

Säkerhet i vård och omsorg har blivit allt mer uppmärksammat och i första hand tänker man på fall och fallskador. Men prevention och säkerhet innefattar mycket mer, till exempel att även äldre använder bilbälte, cykelhjälm och avstår från överkonsumtion av alkohol samt slutar röka. Boendemiljön bör också göras säker så att den äldre inte bränner sig på för hett kran- eller duschvatten, brandvarnare installeras, spisen förses med timer och trappstegen med halkskydd.

Förebyggande insatser Insatser som ibland görs för att förebygga ohälsa hos äldre är hälsosamtal (ska erbjudas alla 75-åringar), hälsoundersökningar och förebyggande tandvård. Fokus är då på att identifiera och förebygga till exempel högt blodtryck, bröst- och koloncancer, undernäring och övervikt samt fall och fallskador. Hit hör även att man ska erbjuda influensavaccinationer, informera om betydelsen av bra syn och hörsel samt om risker med hög alkoholkonsumtion och rökning.

Hälsobefrämjande arbete kan också vara att informera om nyttan av fysisk aktivitet och träning. Den äldre behöver också kunskap om det normala åldrandet, att kroppen inte alltid mår bäst av vila och vad den äldre kan göra för att motverka funktionsnedsättningar. Det är viktigt att informera om att fall och fallskador inte är en del av det normala åldrandet och att risken för att falla ofta underskattas av individen själv. Promenader, qigong och dans är några fysiska

prevention och säkerhet

Bok 1.indb 127

127

2013-10-17 13:44

den onda cirkeln

Yrsel och balansproblem är vanligt förekommande bland äldre och kan leda till inaktivitet. Detta i sin tur leder till ökad ostadighet, som i sin tur blir till en ond cirkel med minskad rörlighet, muskelsvaghet, minskad belastning på skelettet och därmed risk för fall och fallskador. Ensamhet, till exempel på grund av fysiska hinder, isolering och svårigheter att vistas ute ökar inaktiviteten och därmed också risken för fall. Lugnande läkemedel, understimulering, minskad motivation och passivitet är andra riskfaktorer.

Fall Begränsad fysisk aktivitet Ökad ensamhet Nedstämdhet

Rädsla för att falla igen

deN ONdA CiRKelN

Sviktande självförtroende Källa: Regionalt vårdprogram, fallprevention. Stockholms läns landsting. Skog, M. 2008.

Inaktivitet Ostadighet Muskelsvaghet

Risk för att falla igen

egenvård

Egenvård, det vill säga det den äldre kan göra själv för att undvika fall och information om vilka faktorer som ökar risken samt vad den äldre kan göra för att förebygga fall och fallskador är viktigt. Att ha tillgång till en checklista för genomgång av fallrisk i hem- och närmiljön kan vara till hjälp. Även praktiska råd om hur den äldre ska ta sig upp från golvet om han eller hon ramlat bör ges till personer som befinner sig i riskzonen.

142

pReVeNtiON OCH SÄKeRHet

Bok 1.indb 142

2013-10-17 13:44

Instruktioner till en äldre som fallit

• • • • • • •

Se efter om det finns en stol eller annan möbel i närheten.

Dra upp knäna och vänd dig på sida.

Res dig upp till knästående på alla fyra.

Använd stolen som hjälp för att komma upp i knästående.

Res dig upp till stående med stöd av stolssitsen.

Vänd dig försiktigt om och sätt dig på stolen.

Vila en stund innan du försöker resa dig till stående igen.

Fall och fallskadors påverkan på hälsa och livskvalitet

Fallskador förknippas oftast med höftfrakturer. Även fall utan skada ger försämrad livskvalitet. I olika studier rapporteras att mellan 25–65 procent av de äldre känner rädsla för att falla, en studie visar upp till 70 procent. Att råka ut för en höftfraktur ger inte bara medicinska konsekvenser utan är även ett psykosocialt trauma.

Händelsen kan jämföras med stora livshändelser som till exempel att bli änka eller änkeman, att leva ensam eller att bli inaktiv. prevention och säkerhet

Bok 1.indb 143

143

2013-10-17 13:44

skapar en positiv sinnesstämning, ger lugn och ro, är avledande, visar positiva känslor, ger tillfälle till motion och ett positivt samspel människa – djur.

Vid förändringar i livet som inte är positiva, till exempel en flytt till ett vård- och omsorgsboende, ges den äldre möjlighet att klara av den svåra omställningen om sällskapsdjuret får följa med. Liknande positiva effekter har setts när den äldres katt har fått följa med till vård- och omsorgsboendet.

Sällskapsdjur på vård- och omsorgsboende

Inom vård- och omsorgsboenden har det blivit allt vanligare att man har ”öppnat dörren” för olika sällskapsdjur, antingen det är hundar, katter, fåglar eller fiskar. Hundar är speciellt vanliga, då de ofta är sociala och tillgivna och kan trösta och skapa sociala kontakter, glädje och gemenskap.

164

Boendemiljö och sociala aktiviteter

Bok 1.indb 164

2013-10-17 13:44

Det har visat sig att där det finns en hund som är tränad att vara tillsammans med äldre som bor på ett vård- och omsorgsboende, känner de äldre sig mindre ensamma och drar sig inte undan och isolerar sig. Den som ofta drar sig undan får svårt att kommunicera eller uppträder på ett sätt som blir svårt att tolka både för anhöriga och personal. En sådan person har också svårare att få socialt stöd samt vård och omsorg av personal, anhöriga och frivilliga, men kan bli ”förstådd” och få värme och tillgivenhet av en hund eller en katt som finns på vård- och omsorgsboendet.

Hunden har flera andra positiva effekter. Hunden uppfattas till exempel som en trygghet och som någon som kan ge skydd. Därför anser många äldre att en hund är viktig för att våga gå ut och promenera. Detta upplevs framför allt av äldre kvinnor. Utevistelse och promenader bidrar till förbättrad hälsa med effekter som sänkt risk för hjärt–kärlsjukdomar, stroke, minskad förbrukning av psykofarmaka och minskat beroende av andra.

Djur har social kompetens och kan fungera som ett ”socialt smörjmedel”. Där det finns en hund ökar engagemanget ofta i en grupp.

Plötsligt får man rikta uppmärksamheten mot någon som ger odelad uppmärksamhet tillbaka.

Sällskapsdjur ger även stora effekter på äldres fysiska aktivitet.

Troligen finns det ingen annan insats som skulle kunna ge så stora effekter på äldres livskvalitet, den fysiska och psykiska hälsan och samhällets vårdkostnader, som ett sällskapsdjur.

Besöks- respektive terapihund

En besökshund kan ägas av en utomstående person eller av en i arbetslaget. Personen tar då och då med sig sin egen hund till vårdoch omsorgsboendet. Den kontakten är ofta givande, och de äldre får kanske sköta om hundens päls eller ge hunden mat. Det är väl känt att äldre inte så ofta kan eller vill komma ut på promenad, men med en besökshund blir promenaden ett naturligt inslag i den fysiska aktiviteten. I en studie har det visat sig att stöd från en besökshund eller annat sällskapsdjur förbättrade överlevnaden hos patienter med hjärtinfarkt med cirka 30 procent.

Terapihund är en tjänstehund som tillsammans med sin förare ger stöd till människor inom skola, vård och omsorg. En terapihund arbetar för att öka patientens, brukarens eller elevens motivation,

Boendemiljö och sociala aktiviteter

Bok 1.indb 165

165

2013-10-17 13:44

Prevention Prevention riktat till äldre blir allt viktigare. Det finns olika faktorer som kan påverka och främja åldrandet positivt. Primär prevention innebär att förebygga sjukdomar och behandla riskfaktorer. Det finns enkla faktorer som kan främja ett gott åldrande, men som kanske inte direkt förebygger åldrandet. En fråga som ofta ställs är ”Vad gör det för nytta när man blivit så gammal?” De generella preventiva råd som brukar ges och som gäller alla oberoende ålder är: sluta röka, behåll normal kroppsvikt, ät näringsriktig kost regelbundet, drick måttligt med alkohol, var aktiv och motionera regelbundet. Läs mer om prevention och säkerhet på s. 126.

Hur ska den äldre träna?

Ett mål med träningen kan vara att den äldres hjärtfrekvens bör öka något. För detta behövs inga hårda träningspass utan promenader, hushålls- och trädgårdsarbete och lek med barnbarn kan ge bra träning. Studier visar att styrketräning är en träningsform som ger allsidig och god effekt. En studie visar att en grupp kvinnor i åldern 61–71 år fick markant förbättrad muskelstyrka, en annan studie visar på bättre balansförmåga och ytterligare, en studie visar att en grupp 90-åringar på ett sjukhem fick bra mycket bättre muskelstyrka efter styrketräning.

Med rätt instruktioner kan också punktträning av utsatta muskelgrupper förbättra rörlighet och minska smärta.

Rehabilitering För Erik Koskinen som är 74 år var pensioneringen efterlängtad.

Han ville satsa mer tid på sin dotter Evy och sina barnbarn. Han hade hela sitt liv arbetat som arbetsledare på ett stort företag. Arbetet var stressigt, och innebar mycket representation. Idag lever han ensam efter en skilsmässa för tio år sedan.

En dag, för tre veckor sedan, hade Erik lovat dottern att han skulle komma och passa barnbarnet Ella, men han kom aldrig och svarade inte heller i telefonen när dottern ringde. Orolig gav hon sig i väg till sin pappas bostad. Som tur var hade hon nyckel så att hon kunde

180

Fysisk aktivitet och rehabilitering

Bok 1.indb 180

2013-10-17 13:44

ta sig in i lägenheten. På sängen i sovrummet låg Erik. Han tittade kons­tigt på henne och svarade otydligt på tilltal.

Evy, som arbetar i receptionen på en vårdcentral, kom att tänka på ett anslag som hon sett på vårdcentralen. På det stod det, AKUT. Evy tittade på sin pappa och ropade ”du är ju helt sned i ansiktet!”. Hon såg att ena mungipan hängde och när hon försökte prata med honom svarare han sluddrigt som om han var berusad. När hon lyfte höger arm så föll den bara ner igen.

Evy agerade snabbt. Hon frågade hur länge Erik legat, men fick inget svar. Hon uppskattade tiden till minst två timmar. Hon rusade till telefonen och ringde 112. Ambulansen kom på 6 minuter och 15 minuter senare var Erik på akutmottagningen. Erik fick genomgå CT-röntgen och läkaren konstaterade en propp i hjärnan på väns­ ter sida. Läkaren ordinerade omedelbart propplösande behandling, trombolysbehandling, eftersom proppen inte kunde tas bort mekaniskt. Efter två veckor på strokeenheten förflyttades Erik till en geri­ atrisk avdelning för rehabilitering.

Han tycker personalen där är underbar, men kan inte riktigt förstå varför de är så ”påstridiga”. Han har ju varit med om ett livshotande tillstånd och är rädd att han ska ta i så mycket att han får en stroke till. Han både ”avskyr” och ”tycker om” sjukgymnasten. Nu har man på avdelningen planerat in ett vårdplaneringsmöte för att ordna för Eriks hemgång. Han har en positiv inställning till rehabiliteringen, men är orolig för hur han ska klara sig där hemma. Arbetsterapeuten har lovat att göra ett hembesök innan utskrivningen för att ta reda på om Eriks lägenhet behöver bostadsanpassas och vilka hjälpmedel han kan behöva.

Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för medicinska, psykologiska och sociala insatser som syftar till att personen återfår den funktion som rådde innan skadan eller sjukdomen. Den medicinska rehabiliteringen är beroende av patientens tillstånd och diagnos. Olika personalkategorier är involverade, men ytterst ansvarig är läkaren. Det är mycket vanligt att patienter över 65 år flyttas från akutsjukvården till en geriatrisk klinik för fortsatt rehabilitering. Sjukhusens korta vårdtider gör också att en stor del av rehabiliteringen antingen sker i det ordinära boendet eller i vård- och omsorgsboendet. För att det ska bli positiva effekter av denna form av rehabilitering krävs det samordning mellan de olika vårdgivarna.

Fysisk aktivitet och rehabilitering

Bok 1.indb 181

181

2013-10-17 13:44

Särskilt tandvårdsstöd

Enligt tandvårdslagen (1985:125) ska landsting eller region erbjuda: • kostnadsfritt hembesök av tandhygienist en gång per år • munvårdsutbildning till kommunal vård- och omsorgspersonal en gång per år • nödvändig tandvård mot sjukvårdsavgift till dem som har rätt till tandvårdsstöd • tandvård mot sjukvårdsavgift vid vissa preciserade sjukdomstillstånd (SOSFS 2012:17).

De som omfattas av tandvårdslagen är bland annat äldre som bor i vård- och omsorgsboenden och som har dygnet runt-vård, det vill säga har omsorg minst tre gånger per dygn, larm eller att nattpatrullen kommer, eller personer som är så sjuka att de kräver hemsjukvård som motsvarar hjälp minst tre gånger per dygn, larm eller nattpatrull. Med andra ord innebär detta att många äldre är berättigade till att bli undersökta i hemmet och få viss tandvård till samma avgift som sjukvård. Det som avgör är den äldres behov av personlig omvårdnad och att behovet ska vara långvarigt (minst 1 år). Ålder och privatekonomi har ingen betydelse för bedömningen. Tandvårdsstödet innebär också att landstinget bekostar munvårdsutbildning för kommunal och privat vård- och omsorgspersonal. En tandhygienist brukar undervisa om grundläggande kunskaper om munhälsan och ge tips om den praktiska munvården.

Besvär från tänder och munhåla

I tändernas normala åldrande ingår att de blir gulare på grund av att mineraler inlagras i emaljen. Tänderna blir också hårdare men samtidigt sprödare. Det är ofta orsaken till att den äldre lättare biter av en tand när denne till exempel äter hårt bröd.

Tandproteser och tandbryggor

Salivproduktionen är viktig för att protesen ska sitta fast ordentligt.

Många äldre tycker att det är svårt att använda tandproteser och då främst protes i underkäken. Den suger ofta inte fast lika bra som i överkäken och den sitter även sämre på grund av ökad nedbrytning av tandbenet i underkäken. Bryggor kräver extra noggrannhet eftersom matrester fastnar lätt i fästkrokarna och på de tänder där krokarna är fästade. kroppsnära omsorg

Bok 1.indb 205

205

2013-10-17 13:45

Gingivit

Gingivit är en inflammation i tandköttet orsakad av bakteriebeläggningar som ger blödningar vid tandborstning.

Periodontit

Periodontit, tandlossning, orsakas av att bakterierna har vuxit ner i tandköttsfickorna, som då blir allt djupare. Med tiden kan tändernas fäste i käkbenet förstöras och tänderna lossnar. Infektioner i munnen påverkar immunförsvaret på samma sätt som andra infektioner i kroppen. Om man har inflammerade tandköttsfickor runt alla tänder motsvarar det ett kroniskt sår lika stort som en handflata.

Karies

Karies är en upplösning av den hårda emaljen på grund av syrapåverkan förorsakad av bakterier. Ju äldre man blir desto mer blottas tandhalsarna och de blir lätt angripna av karies. Muntorrhet ökar risken 206

kroppsnära omsorg

Bok 1.indb 206

2013-10-17 13:45

Förvirringstillstånd En äldre man går omkring i sjukhuskorridoren. Han ser förvirrad ut, vilket är störande för sjuksköterskan som är upptagen med att dela ut läkemedel till patienterna. Hon tar honom i armen och leder honom till en undersköterska och säger: ”Allt han gör är att vandra omkring och flytta på saker från det ena stället till det andra. Dessutom stör han mig i mitt arbete!” Mannen försvarar sig och säger: ”Nej, jag håller inte på med det som du säger. Jag väntar på ett tåg som snart kommer till plattformen där borta.” Han pekar bort mot en lång korridor. ”Naturligtvis inte! Där kommer inga tåg! Du är på ett sjukhus”, säger sjuksköterskan ”Ja, du sa det, men min fru kommer snart med tåget och jag har lovat att möta henne”, säger mannen. Sjuksköterskan försöker övertyga honom om att det han säger inte är sant. Då säger undersköterskan: ”Kom hit, Karl. Varför inte sitta i väntrummet (pekar på dagrummet) och vänta tills din fru kommer? Du kan också ta en kopp kaffe medan du väntar”. Han svarar direkt: ”Det låter trevligt”. Undersköterskan följer honom till dagrummet och ger honom en fåtölj att sitta i. När hon kommer tillbaka med en kopp kaffe blir han glad och tackar henne flera gånger. Han fortsätter att sitta där och finner ro och stillhet.

250

psykisk ohälsa

Bok 1.indb 250

2013-10-17 13:45

Akut förvirringstillstånd, konfusion, är ett vanligt tillstånd med betydande och allvarliga konsekvenser. Det saknas beprövad erfarenhet och kunskap om detta tillstånd och ännu mindre vet man om upplevelsen av att drabbas av förvirringstillstånd. Forskningen har främst fokuserat på orsakerna till akuta förvirringstillstånd.

Sårbarheten hos äldre multisjuka, vilka uppsöker en akutmottagning, kanske på grund av smärta, synproblem eller kognitiv svikt, löper ökad risk att utveckla ett förvirringstillstånd. Ju fler riskfaktorer och ju högre grad av allvarlig grundsjukdom, desto större risk för att utveckla förvirringstillstånd. Denna risk kan ganska lätt identifieras när den äldre läggs in på sjukhus.

Orsak

Konfusionstillstånd uppträder oftast plötsligt och kan drabba den äldre var denne än befinner sig. Det ska tolkas som en varningssignal för att hjärnan har utsatts för belastning. Det kan till exempel bero på cirkulationsstörningar, syrebrist under eller efter en operation eller olycksfall, stress eller bakomliggande sjukdomstillstånd som inte har behandlats. Kroppsliga besvär kan också orsaka ett förvirringstillstånd, framför allt smärta och blodtrycksfall, men även förstoppning, svårigheter att kasta vatten, infektioner av olika slag, till exempel urinvägsinfektion, hög feber vid influensa eller andra infektioner, intorkning eller näringsbrist. Läkemedelsbiverkningar kan också vara en orsak till förvirringstillstånd, till exempel vid insättning av ett nytt läkemedel eller vid användning av psykofarmaka och smärtlindrande läkemedel. Tillståndet kan också orsakas av stora förändringar i livssituationen, till exempel byte av bostad eller en traumatiserande chock som förlusten av en anhörig eller ett avhållet djur. Äldre personer, och då framför allt personer med en demenssjukdom, har ofta en lägre stresströskel än yngre personer. Man talar om sun-downing syndrome som ett samlat begrepp över de reaktioner som kan upplevas mot slutet av dagen då den äldre är mer utsatt på grund av trötthet. Lättare symtom som tyder på förvirring kan upplevas genom att för höga förväntningar ställs på den äldre. Påfrestande behandlingar eller andra inplanerade aktiviteter bör därför förläggas till början av dagen om den äldre befinner sig i riskzonen, har en kognitiv svikt, syn- och hörselnedsättning, sömnbrist eller tidigare haft förvirringstillstånd. Ofta räcker det med en stunds vila för att symtomen ska gå över. psykisk ohälsa

Bok 1.indb 251

251

2013-10-17 13:45

samt baseras på den äldres önskemål. Goda råd kan vara att undvika måltider sent på kvällen, att sova med lätt höjd huvudända samt att ta urindrivande läkemedel i samband med frukosten så att inte en kraftig urindrivande effekt inträder under natten.

Stroke En kväll vid läggdags kände Evert Pålsson, 82 år, sig trött, fumlig i ena handen, litet frusen och orkeslös. Nästa morgon vaknade han av att hustrun ropade hans namn. Hon försökte väcka honom. Evert var då omtöcknad och dåsig, och sluddrade när han försökte svara på hustruns frågor. Evert hade drabbats av en trombos i vänster hjärnhalva.

Efter att ha vårdats på sjukhus under två veckor är Evert åter hemma. Han har återhämtat sig ganska bra, sitter uppe på dagarna och försöker klara det mesta själv, trots att högerhanden fortfarande inte hänger med. Sjukgymnasten har gett honom träningsrörelser och han tycker att det går litet bättre att använda den friska vänsterhanden när han ska äta, tvätta och raka sig.

Han besväras av sväljningssvårigheter. Att dricka och äta utan att sätta i halsen innebär en risk som gör att Evert helst undviker att sitta tillsammans med andra när han ska äta eller dricka. Hans talsvårigheter har förbättrats; han sluddrar inte längre, men talförmågan är kraftigt nedsatt. Han hör sig själv till exempel säga nej fast han menar ja. Han blir förtvivlad över sin funktionsnedsättning och gråter ofta när han inte blir förstådd.

Stroke, slaganfall, är samlingsnamnet för sjukdomar som uppstår vid störningar av hjärnans blodförsörjning. Stroke tillhör den sjukdomsgrupp som upptar flest vårdplatser på våra sjukhus. Förr var dödlighet i stroke mycket högre än idag eftersom den minskat kraftigt tack vare kvalificerat akut omhändertagande och specifik omvårdnad. Även de svåra funktionsnedsättningar som kan uppträda efter stroke har minskat tack vare aktiv rehabilitering. Det medför att många av de drabbade kan återgå till ett normalt fungerande liv.

De flesta som får stroke är över 65 år, men även yngre personer kan drabbas. Risken att drabbas av stroke påverkas av faktorer som ålder och ärftlighet, men även av högt blodtryck, hjärt–kärlsjukdom, 278

hjärt–kärlsjukdomar

Bok 1.indb 278

2013-10-17 13:46

framför allt förmaksflimmer, höga blodfetter och diabetes, samt rökning, hög alkoholkonsumtion och användning av p-piller.

Hjärnans kärlsjukdomar, cerebrovaskulära sjukdomar, CVS, innebär akut uppträdande symtom på grund av kärlskada, som i sin tur leder till störning i hjärnans funktioner. Stroke omfattar hjärninfarkt, ischemisk stroke, och hjärnblödning, haemorragisk stroke. Hjärn­ infarkt utgör 85 procent av de allra flesta strokefallen, medan hjärnblödning utgör 10–15 procent.

Riskfaktorer

Riskfaktorer för att drabbas av stroke: • högt blodtryck • ärftlighet för hjärt–kärlsjukdomar • hög ålder • tidigare stroke eller TIA • psykosocial stress • diabetes • fetma • förmaksflimmer • förträngning av halsartärerna • rökning • manligt kön • sömnapné, svår form av snarkning. hjärt–kärlsjukdomar

Bok 1.indb 279

279

2013-10-17 13:46

Kapitel 15

Demenssjukdomar

290

demenssjukdomar

Kap15_D4_gamla 12.indd 290

2013-10-17 15:26

Vaskulär demens Vid vaskulär demens har kärlförändringar skett i hjärnan, vanligen åderförkalkning, eller proppar, vilka påverkar blodtillförseln till och i hjärnan. Detta leder i vissa fall till tilltagande försämring av den kognitiva förmågan. Symtomen vid vaskulär demens varierar mer än vid Alzheimers sjukdom. Dessa beror på var i hjärnan skadorna finns, och om de är begränsade till ett område eller har drabbat flera.

Debuten av vaskulär demens är ofta plötslig, till skillnad från Alzheimers sjukdom, och den äldre har ofta olika sjukdomar sedan tidigare, till exempel högt blodtryck, kärlkramp, förmaksflimmer eller diabetes. Den kognitiva förmågan är dock bättre bevarad än till exempel vid Alzheimers sjukdom. Den äldre har ofta blivit långsammare, allting tar längre tid, depression är vanligt och den äldre blir ofta känslosam och lättrörd.

Frontallobsdemens Frontallobs- eller pannlobsdemens orsakas av förtvinade nervceller, framför allt i hjärnans pannlob och främre delen av tinningloberna.

Sjukdomen drabbar inte sällan personer i yrkesverksam ålder och med hemmavarande barn. Vanligen debuterar sjukdomen vid 50–60 års ålder, ibland ännu tidigare. Det faktum att sjukdomen har så tidig debut ger specifika svåra sociala problem innan sjukdomen är känd, till exempel missförstånd och samarbetssvårigheter på arbetsplatsen och en försvårad föräldraroll i de fall då det fortfarande finns barn i hemmet som inte uppnått vuxen ålder.

Ofta märker anhöriga till den sjuke de symtom som förekommer tidigt i sjukdomsförloppet; förändrad personlighet med omdömeslöshet och nedsatt social kompetens eftersom personen inte följer sociala regler. Personen blir rastlös, självupptagen och känslomässigt avtrubbad och kan även få plötsliga vredesutbrott. Andra symtom som uppträder är depression, ångest, rastlöshet, hallucinationer och vanföreställningar. Språket försämras och till slut försvinner det helt.

Minnesstörningarna kommer senare än vid till exempel Alzheimers sjukdom. De flesta personer med frontallobsdemens saknar insikt, det vill säga de är inte medvetna om problemen de har. Det kan då vara svårt att motivera personen till läkarbesök, utredning och

292

demenssjukdomar

Kap15_D4_gamla 12.indd 292

2013-10-17 15:26

familjeband. Det underlättar kommunikationen och förståelsen för dennes situation. Om personalen har förståelse för att den demenssjuke har en avsikt med sin kommunikation, att det är meningsfulla uttryck för en värld dit personalen och anhöriga inte kan nå – det vill säga den demenssjukes egen livsvärld – kan det ge både den demenssjuke och personalen tillfredsställelse.

Ökad livskvalitet Etiska frågor är alltid aktuella eftersom demenssjukdomen påverkar nästan alla delar av livet. Värderingar och normer, till exempel synen på människan eller vilka handlingar som är lämpliga, är viktiga i alla möten när det gäller diagnostik, behandling, vård och omsorg.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom utgår från att personer med demenssjukdom också i senare stadier av sjukdomen upplever vanliga mänskliga känslor som smärta, sorg, förtvivlan, omsorg och glädje. Ett viktigt mål för vården och omsorgen av den demenssjuke är att öka dennes välbefinnande.

Det är inte minst viktigt att inse att den demenssjuke i det sena stadiet känner smärta och obehag, även om denne kan ha svårt att uttrycka vad han eller hon känner.

Trots de svåra kognitiva funktionsnedsättningarna har den demenssjuke förmåga att uppfatta sig själv som individ, det vill säga att han eller hon har en identitet som denne haft hela livet. Den demenssjuke vet alltså att han har en egen historia, han vet vad han tycker om och anser om olika saker även om han inte kan uttrycka det i ord. Svårigheter att minnas de senare delarna av livet gör dock att den demenssjuke i livets slutskedet vet vem han är utifrån minnen från barndom och tidigt vuxenliv. Ibland kan den demenssjuke då fråga sig: ”Vem är jag?” Den demenssjuke har kvar uppfattningen om att vara en person, ett Jag, men har glömt vem han eller hon är.

Förutsättningar för en god vård och omsorg

Bemötandet i vård- och omsorgsmiljön har stor betydelse för personer med en demenssjukdom. Stress och bullriga och stökiga miljöer är mycket negativt för den demenssjuke. Redan tidigt i sjukdomsförloppet blir en livsberättelse viktigt, då denna kan bli en vägledning för vård- och omsorgspersonalen i mötet med den demenssjuke. Om 312

demenssjukdomar

Bok 1.indb 312

2013-10-17 13:46

Besök på konstmuseum, ett uppskattat nöje för demenssjuka.

de bemöter den demenssjuke på ett nedvärderande sätt kan denne uppleva sig som värdelös. Om den demenssjuke behandlas med respekt kan han eller hon uppleva sig som värdefull, trots alla problem.

Den demenssjuke kan behöva hjälp att upprätthålla sin värdighet och sin självkänsla. Det kan ske genom att han eller hon blir påmind om sin historia och bemöts på ett värdigt sätt i all kommunikation.

Det är viktigt att vård- och omsorgspersonalen försöker fokusera på den demenssjuke utifrån dennes kvarvarande förmågor, som kan skifta under dagen och från dag till dag samt försämras över tid.

Personen och sjukdomen ska vara i fokus.

Personcentrerad vård och omsorg

Personcentrerad vård och omsorg innebär att man i alla vård- och omsorgsfrågor utgår från den sjukes situation och inte från demensdemenssjukdomar

Bok 1.indb 313

313

2013-10-17 13:46

Kapitel 16

Att vara anhörig och närstående

318

Att vara anhörig och närstående

Bok 1.indb 318

2013-10-17 13:46

Definition anhörig – anhörigvårdare Generellt definieras en anhörig som en person inom familjen, eller bland de närmaste släktingarna, medan en närstående definieras som en person som den enskilde anser sig ha en särskild relation till.

Begreppet närstående omfattar även de personer som är mer avlägsna i relationen, till exempel släktingar, vänner och grannar.

I detta kapitel definieras anhörig som den som ger vård och omsorg och närstående är den som tar emot vård och omsorg. En anhörigvårdare är en person som vårdar en närstående person som är långvarigt sjuk, äldre eller har en funktionsnedsättning.

Ofta är de anhörigas insatser helt avgörande för att en sjuk, oftast äldre person med svåra sjukdomstillstånd eller funktionsnedsättningar, ska kunna bo kvar hemma. De insatser som de anhöriga ger är vård, omsorg, stöd och hjälp. Många närstående är i sin tur beroende av samhällets stöd. Hemtjänst och olika former av avlastning är ofta nödvändigt för att klara av att vara anhörigvårdare. För att stödja de anhöriga både emotionellt och praktiskt behövs kunskap om anhörigas situation. En mycket svår fas i anhörigvården är när det är dags för den sjuke att lämna hemmet och flytta till ett vård- och omsorgsboende.

Vård och omsorg i hemmet Inga Persson är 78 år. Nu har hon gett hjälp, omsorg och stöd till sin man Erik i många år. Erik har en demenssjukdom, och nu när han är så försämrad orkar Inga inte längre.

Erik har väckt henne varje natt i flera år. Trots att hon fått en hel del hjälpmedel och även hjälp av hemtjänsten för att underlätta sin egen situation, är det nu helt ohållbart att hon ska fortsätta sin svåra uppgift som anhörigvårdare. Visserligen har hon sin dotter boende på ganska nära håll, men hon vet hur dottern slits mellan sitt eget liv och att dessutom hjälpa, trösta och stödja sina föräldrar. Nu går det inte längre.

Makarna har ansökt om och blivit beviljade en plats på ett demensboende ganska nära hemmet. Inga vet inte hur det ser ut därinne, men hon har gått runt utanför och försökt bilda sig en uppfattning om hur det är. Huset är ett betonghus, som ligger mitt

Att vara anhörig och närstående

Bok 1.indb 319

319

2013-10-17 13:46

Kapitel 17

Palliativ v책rd

palliativ v책rd

Bok 1.indb 329

329

2013-10-17 13:46

År 2011 avled 89 943 personer i Sverige. Av dessa var 46 346 kvinnor och 43 597 män. Nästan tre fjärdedelar av de personer som avled var 75 år och äldre. I många år har akut hjärtinfarkt varit den vanligaste dödsorsaken i Sverige, men när Socialstyrelsen 2012 publicerade ny statistik om dödsorsaker blev demenssjukdomar den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Siffrorna visar att år 2012 dog 8 097 personer av någon form av demens, en ökning med mer än 32 procent jämfört med år 2001. Under samma period dog 6 874 av hjärtinfarkt, en nedgång med över 4 300 fall sedan år 2001. Den kraftiga ökningen av antal personer som dog till följd av demens kan i viss mån bero på att det blivit mer accepterat bland läkare att ange demenssjukdom som dödsorsak i stället för som tidigare till exempel lunginflammation. Minskningen av akut hjärtinfarkt tros bero på minskad rökning i kombination med mindre fet mat. Dödsfallen i cancer har inte minskat på tio år, trots mycket forskning inom området. För några former av cancer, till exempel i bronker och lungor, har dödligheten ökat.

Palliativ vård Palliativ vård betyder lindrande vård. Ordet ”palliativ” kommer av det latinska ordet pallium, som är ordet för mantel. Det betyder att den palliativa vården ska vara som en kärleksfull och värmande mantel som omger hela den hjälpbehövande människan med alla hennes behov. I praktiken är de viktigaste delarna i en välfungerande palliativ vård; symtomkontroll och symtomlindring, kommunikation och relation, teamarbete, samt stöd till närstående. Det övergripande målet är att främja välbefinnande och livskvalitet, det vill säga en person ska få leva ett bra liv tills hon eller han dör.

Palliativ vård har tidigare mest förknippats med cancervård, men har numera blivit en ledstjärna även för till exempel demenssjukdom, hjärtsvikt, KOL, kronisk njursvikt, leverinsufficiens, aids, MS, ALS och Parkinsons sjukdom. Palliativ vård kan ges på sjukhus, hospice, vård- och omsorgsboenden, men också i det egna boendet. Palliativa insatser görs dagligen inom vård och omsorg för att lindra olika symtom, men kan även ges till en person under hela sjukdomsför­ loppet. Man talar därför om två faser. Den tidiga fasen kan vara i flera år. Den sena fasen kan vara i månader, veckor eller dagar och i 330

palliativ vård

Bok 1.indb 330

2013-10-17 13:46

Kommunikation och relation 2:a hörnstenen

Symtomkontroll 1:a hörnstenen

LIVSKVALITET Närståendestöd 3:e hörnstenen

Teamarbete 4:e hörnstenen

De fyra hörnstenarna.

Den palliativa vårdfilosofins fyra hörnstenar Palliativ vårdfilosofi kan låta svårt och kravfyllt, men den kan enkelt förklaras som ”ett gemensamt synsätt” där de fyra hörnstenarna utgör utgångspunkt för hur detta gemensamma synsätt ska forma vården.

Den palliativa vårdens arbets- och förhållningssätt kan tillämpas inom nästan alla vårdformer eftersom palliativa insatser görs överallt inom vård och omsorg. Även om man inte har valt att arbeta utifrån den palliativa vårdfilosofin, så tillämpas det palliativa arbetssättet överallt där god vård ges.

Enligt WHO når man målet ”bästa möjliga livskvalitet” genom att tillämpa de fyra hörnstenarna. Hörnstenarna kan också ses som fyra lådor som ska fyllas med åtgärder för att målet ska kunna uppnås.

Symtomkontroll – första hörnstenen

Genom att förebygga, tidigt upptäcka, behandla eller lindra symtom av olika karaktär ges både den äldre och de närstående möjlighet till god livskvalitet och välbefinnande under den äldres sista tid i livet.

När det inte längre är möjligt att bota är symtomlindring mycket viktigt för livskvaliteten. Symtom som vård- och omsorgspersonal måste kunna lindra är illamående, matleda, muntorrhet, andnöd, blödningar, feber och förstoppning. Ett mycket vanligt symtom är smärta. Man frågar ofta om den äldre har smärta vid cancer eller frakturer, men glömmer ibland att fråga om den äldre har smärta vid lung- eller hjärt–kärlsjukdom. Äldre kan uppvisa andra symtom vid smärta, till exempel mer oro, gnuggar eller slår på den kroppsdel som

338

palliativ vård

Bok 1.indb 338

2013-10-17 13:46

gör ont. En demenssjuk kan säga att det gör ont i munnen när det egentligen är ryggen som värker.

Cirka 50 procent av de som bor på vård- och omsorgsboende har smärtproblem. Smärta måste beaktas ur fysiska, psykiska, sociala och existentiella aspekter. En sjuk äldre man svarade på frågan ”Vad gör ont? – Allt gör ont.” Smärta kan beskrivas som en ond cirkel. Den fysiska smärtan ger oro och nedstämdhet, den äldre isolerar sig allt mer och i ensamheten börjar den äldre tänka på döden och får ångest. Det är därför viktigt att se skillnad på lidande och fysisk smärta. Lidande innebär sorg över något som den äldre behöver tid för att sörja, försonas med och acceptera.

Symtomkontroll innebär att förebygga, lindra eller bota de symtom som kan uppstå som en följd av sjukdom. En av vård- och omsorgspersonalens främsta uppgifter är att ha ”klinisk blick” för att kunna förutse vilka symtom som kan uppstå.

Symtomkontroll innebär att: • förebygga, kan innebära att den äldre har aktiviteter under dagen så att en god nattsömn skapas • lindra, kan innebära att minska svårigheterna i samband med måltider • bota, kan innebära att ge laxermedel för att avhjälpa förstoppning.

Kommunikation och relation – andra hörnstenen

En uppriktig och kontinuerlig kommunikation med den äldre och dennes närstående är av största vikt. Samtalet mellan den äldre, dennes närstående och vård- och omsorgspersonalen är själva nyckeln till hur bra samspelet och relationen blir. Om man lär känna den äldres personlighet och reaktionsmönster kan man som personal lättare vara nära, och därmed underlätta kommunikationen både för den sjuke, de anhöriga, närstående och för sig själv. Det är en stor och svår uppgift att skapa en förtroendefull relation med en svårt sjuk människa och att stödja och möta de närståendes sorg. Förutom goda kunskaper i kommunikation krävs också stöd i arbetsgruppen. Den svårt sjuke äldre kan inte alltid ge personalen feedback på goda vårdinsatser, vilket gör det viktigt att man inom arbetsgruppen bekräftar den som gör något bra.

palliativ vård

Bok 1.indb 339

339

2013-10-17 13:46

Äldres hälsa och livskvalitet lyfter fram hälsoaspekter och belyser livskvalitet och välbefinnande i åldrandet.

Boken är indelad i fem delar: • Hälsa och livskvalitet under åldrandet • Kommunikation och förhållningssätt • Prevention, boendemiljö och sociala aktiviteter • Funktionsbevarande vård och omsorg samt rehabilitering • Vanliga sjukdomar vid åldrande.

mot omvårdnad av äldre och fil.mag. i vårdpedagogik, vårdutvecklingssamordnare vid Karolinska Universitetssjukhuset, vårdforskningschef vid Stockholms Borgerskap samt rektor vid stiftelsen Silviahemmet.

Margareta Grafström är leg. sjuksköterska, doktor i medicinsk vetenskap och

Margareta Skog

Margareta Grafström

Margareta Grafström

Författare: Margareta Skog är leg. sjuksköterska, medicine doktor med inriktning

Äldres hälsa och livskvalitet

Margareta Skog

Äldres hälsa och livskvalitet är skriven för Vård- och omsorgsprogrammet, kompetensutveckling för vård- och omsorgspersonal och Yrkeshögskolan. Den kan med fördel läsas av alla som på olika sätt arbetar med äldre. Berättelser och studieuppgifter ger eleven möjlighet att värdera, fördjupa sig i och granska ny kunskap om äldres hälsa och livskvalitet.

Äldres hälsa och livskvalitet

Att få utveckla och förbättra dagens vård och omsorg och inte minst stärka den äldres ställning och inflytande är en stor utmaning. Detta gäller då också att kunskap och nya forskningsrön når ut till vård- och omsorgspersonal som befinner sig nära de äldre.

docent i omvårdnad vid Karolinska institutet, professor emerita i vårdvetenskap och sakkunnig vid Sveriges Pensionärsförbund, Stockholm.

(523-1521-7)

Cover_Aldres_halsa.indd 1

2013-10-21 17.14