9789147021130

studerande till stabila kunskaper i franska.

Modern fransk grammatik tar sikte på att beskriva det vårdade franska språket som det talas och skrivs idag. Reglerna är av resonerande karaktär och illustreras med rikliga exempel.

De grammatiska termer som används förklaras och exemplifieras i ett särskilt kapitel.

Boken vänder sig i första hand till studerande på gymnasienivå, men genom sin flexibla utformning kan den användas både på högre och lägre stadier.

HOLMBERG • KLUM • GIROD

Modern fransk grammatik har under många år hjälpt tusentals

Till Modern fransk grammatik hör en övningsbok. Den innehåller stegrad svårighetsgrad.

6:e upplagan

MODERN FRANSK GRAMMATIK

MODERN FRANSK GRAMMATIK

övningsmaterial till de viktigaste grammatikavsnitten i långsamt

PER OLOF HOLMBERG • ARNE KLUM • ROGER GIROD

MODERN FRANSK GRAMMATIK

Best.nr 47-02113-0 Tryck.nr 47-02113-0

Omslag MODERN FRANSK GRAMMATIK.indd 1

11-06-01 07.44.19

Modern fransk grammatik Per Olof Holmberg Arne Klum Roger Girod

Liber

FÖRORD Modern fransk grammatik är skriven för dem som efter några terminers studier har behov av en samlad framställning av den franska grammatikens huvuddrag.

Denna upplaga av Modern fransk grammatik bygger helt på de två föregående och har samma kapitelindelning. Vår strävan har liksom tidigare varit att ge en korrekt och fyllig beskrivning av det lediga men vårdade franska språket, som det talas och skrivs i dag.

Varje avsnitt inleds med ett eller två mönsterexempel, som följs av en huvudregel, markerad i färg. Därefter följer efter behov ytterligare några exempel som belyser regeln och, där så behövs, en eller flera kompletterande kommentarer med exempel. Genom denna uppläggning kan man lättare göra skillnad mellan det som bör läras in aktivt och det som i första hand kan betraktas som underlag för den grammatiska kommentaren.

Eftersom den nya upplagan har samma kapitel- och momentindelning som de föregående, är de båda tillhörande övningsböckerna fortfarande fullt användbara.

Vi hoppas att Modern fransk grammatik ska bli ett ändamålsenligt hjälpmedel i gymnasieskolan/vuxenutbildningen och samtidigt kunna användas som bas för studier på universitetsnivå. Vi ser ingen motsättning i detta dubbla syfte. En grammatik är lika litet som en ordbok avsedd för systematisk genomgång och inlärning från pärm till pärm. Den bör i stället stå till tjänst med de upplysningar de studerande kan behöva för sin egen språkliga produktion och för en rätt förståelse av det språk de möter i tal och skrift. Enligt vår bedömning bör materialet i Modern fransk grammatik vara tillräckligt omfattande för dessa syften.

Per Olof Holmberg Arne Klum Roger Girod

3

INNEHÅLL Siffrorna i innehållsförteckningen hänvisar till sidor.

ARTIKLAR

Obestämd artikel 13 Den obestämda artikelns former 13 Obestämd artikel i franskan – ingen artikel i svenskan 13 Vid ord som betecknar yrke, nationalitet, släktskap, etc. 14

Bestämd artikel 16 Den bestämda artikelns former 16 Före ord som börjar på h 16 I förening med de och à 17 Före huvudordet till en de-bestämning 18 Vid substantiv med tillhörande adjektiv 19 Vid substantiv i allmän betydelse 19 I tidsuttryck vid namn på veckodagar, delar av dagen, årstider 20 I uttryck för pris per kilo (liter, styck), etc. 21 Vid namn på språk och vetenskaper 22 Vid titlar och släktskapsord + personnamn 23 Före familjenamn 23 Vid namn på väderstreck 24 I karakteriserande uttryck tillsammans med avoir eller à 24 I vissa stående uttryck 25 Vid geografiska namn 27 Vid namn på länder och världsdelar föregångna av en 28 Vid namn på länder och världsdelar föregångna av de 29 Vid namn på städer 30 Vid namn på gator och offentliga platser 31 Vid namn på offentliga byggnader och vissa tidningar 32 Vid namn på helger och högtider 33

Partitiv artikel 34 Den partitiva artikelns former 34 Reducerad partitiv artikel 35 Bortfall av den partitiva artikeln efter de 35 Myckenhetsuttryck med de 36 Nekande uttryck med de 37 Uttryck utan artikel 39 Artikelbruket vid apposition och i uppräkningar 41 Artikelbruket i ordsammansättningar med de 42

6

SUBSTANTIV

Substantivens genus 43 Maskuliner 43 Femininer 44

Substantivens pluralbildning 46 Regelbunden plural 46 Plural på -x 47 Oförändrad form i plural 48 Olika numerus i svenskan och franskan 48

Substantivens femininbildning 49 Yrkesbenämningar, etc. 49

ADJEKTIV OCH ADVERB Adjektivens feminin- och pluralbildning 51 Adjektiv med avvikande femininbildning 52 Adjektiv med dubbelform i maskulinum 54 Dubbla nationalitetsadjektiv på -o 55 Substantiv använda som adjektiv 56 Adjektivens plats 57 Adjektiv med olika betydelse före och efter substantivet 58 Substantivering av adjektiv – om personer 60 Substantiverade adjektiv och adverb i neutral användning 60 Regelbunden adverbbildning 62 Oregelbunden adverbbildning 63 Adjektiv använda som adverb 64 Adverb använda som adjektiv 65 Regelbunden komparation av adjektiv och adverb 66 Oregelbunden komparation av adjektiv och adverb 67 Adjektiv och adverb med dubbla komparationsformer 69 ’En äldre man’, ’en bättre middag’ 70 ’Ju … desto’ 70 ’Mer och mer’, ’mindre och mindre’ 71 Franska motsvarigheter till ’mycket’ 71 Likhet vid jämförelse 73 Motsvarigheter till svenskans ’hur’ 73 Negationen ne ... pas 74 Andra nekande uttryck 76 Kombination av nekande uttryck 77 Enkelt ne utan motsvarighet i svenskan 77 Negation och infinitiv 78 Negationer i satser utan verb 79 ’Varken ... eller’ 80

7

RÄKNEORD Grundtal 81 Uttal i sammanhängande tal 82 Ordningstal 83 Bråktal 84 Hälften, halva 85 Regenters ordningsnummer 86 Datum 86 Århundrade, årtionde 86 Klockslag 87 År, halvår, dagar, dygn 88 Substantiv som anger ungefärligt antal 89 Procent 89

PRONOMEN

Personliga pronomen, y och en 90 Obetonade former 90 Obetonade former som subjekt 90 Som ackusativobjekt 91 I förening med voilà och voici 92 Som dativobjekt 92 Översikt över objektspronominas placering i nekande form Placering i förhållande till hjälpverb 94 Vid jakande imperativ 95 Två objektsformer vid verbet 96 Två objektsformer vid jakande imperativ 97 Betonade personliga pronomen 98 Y 100 En 101

Svenskans ’det’ i opersonliga uttryck 104 ’Det är’ – c’est 104 ’Det är’ – il est 104 ’Det är’, ’det finns’ – il y a 105 ’Det är’ – il fait 106 ’Det’ + andra verb i opersonlig användning – il 107 ’Det’ betonat och i vissa uttryck – cela, ça 107 ’Det’ – on 108 ’Det’ – je, nous 109 ’Det’ – som objekt eller predikatsfyllnad – le, cela, ça 109

Reflexiva pronomen 110 Former och placering 110 ’Sig’ – soi 112 ’Varandra’ 112 Motsvarande svensk passiv form 113 Utan motsvarighet i svenskan 114

8

93

Possessiva pronomen 115 Förenade former (med efterföljande substantiv) 115 ’Sin, sitt, sina’ – ’hans, hennes, deras’ 116 Självständiga former (utan efterföljande substantiv) 117

Demonstrativa pronomen 118 Förenade former (med efterföljande substantiv) 118 Självständiga former (utan efterföljande substantiv) 119 Ça, celui-ci, etc. i särskilda betydelser 120

Determinativa pronomen 121 Relativa pronomen och adverb 123 Pronomen 123 Que som relativt adverb 125 Où som relativt adverb 126

Interrogativa pronomen 127 ’Vem’, ’vilka’ – qui 127 ’Vad’ – qu’est-ce qui, que, quoi 127 Översikt över franskans motsvarigheter till ’vem’, ’vad’ 129 ’Vilken’, ’vilket’, ’vilka’ – quel, lequel 130 ’Vem som helst’, etc. – n’importe qui, etc. 132

Indefinita pronomen 133 ’Någon’, ’något’,’några’ + substantiv – quelque 133 ’Någon’, ’några’ (självständigt om personer) – quelqu’un 134 ’Något’, ’någonting’ – quelque chose 135 ’Ingen’ (självständigt om personer) – personne 135 ’Ingen’, ’inget’(förenat och självständigt) – aucun 136 ’Inget’, ’ingenting’ – rien 137 Översikt över uttryck med betydelsen ’någon, något, några’ – ’ingen, inget, inga’ 138 ’Man’ – on 139 ’Annan, annat, andra’ – autre 140 ’Den ene ... den andre’, ’ingendera’, ’varandra’ – l’un … l’autre 141 ’Samma’ – le même 142 ’Själv’, ’till och med’, ’ens’ – même 143 ’Allt’, ’alla’ (självständigt) – tout 144 ’Hela, alla’ – ’helt, alldeles’ – tout 144 ’Varje’, ’allt’, ’alla’ – tout 146 ’Varje’, ’var och en’ – chaque, chacun 147 ’Flera’, ’åtskilliga’ – plusieurs 148 ’De flesta’ – la plupart 148 ’Sådan’ – tel 149

9

VERB Verbets tema (basformer) 150 Regelbundna verb på -er 154 Regelbundna verb på -ir 155 Regelbundna verb på -re 156 Verb på -er där stavningen varierar 157 Oregelbundna verb (översikt) 158 De oregelbundna verbens tema och böjningsformer 161

Predikatets överensstämmelse med subjektet 211 Ett eller flera subjekt 211 Relativt qui som subjekt 212 Frågande qui som subjekt 212 Tout le monde som subjekt 213 Myckenhetsord som subjekt 213 Opersonligt il som subjekt 214

Verbets konstruktion 215 Enkla verbkonstruktioner – transitiva och intransitiva verb 215 Tvåledade verbkonstruktioner 218 ’Göra – göra till – välja till – anse som’ 220

Hjälpverbens användning 222 Avoir 222 Être vid reflexiva verb 222 Être vid vissa intransitiva verb 223 Verb med avoir i vissa betydelser 224 Passivum 226 Olikheter mellan svenskan och franskan 228 Aller 229 Devoir 230 Venir de 231 Faire och laisser i betydelsen ’låta’ 231 Faire med ett objekt: faire attendre quelqu’un 232 Faire med två objekt: faire faire quelque chose à quelqu’un (låta ngn göra ngt) 232 Faire skilt från infinitiven 233 Faire-konstruktioner med passiv betydelse 235 Laisser med ett objekt: laisser passer quelqu’un – laisser quelqu’un passer 236 Laisser med två objekt: laisser quelqu’un voir quelque chose 237

Modus och tempus 238 Inledning 238 Imperativ 238

Indikativ 240 Présent 240

10

Motsvarigheter till svenskans preteritum 242 Imparfait 243 Passé composé 244 Passé simple 246 Tempusval i franskan – omskrivningar i svenskan 247 Växlingen imparfait – passé composé (passé simple) i sammanhängande framställning 248 Passé composé (passé simple) i huvudsats – imparfait i bisats 250 Plus-que-parfait 250 Passé antérieur 251 Tempus vid depuis, il y a … que, voilà … que, ça (cela) fait … que 253 Tempus för framtid 254 Futur 255 Futur antérieur 255 Conditionnel 256 Conditionnel passé 258 Tempus i samband med villkorligt si, même si 259

Konjunktiv 261 Inledning 261 Efter uttryck för vilja, avsikt, etc. 263 Efter uttryck för känsla 265 Efter uttryck för nekande, ifrågasättande, etc. 267 Efter vissa konjunktioner 269 Modusvalet vid opersonliga uttryck 270

Infinitiv 272 Inledning 272 Infinitiv utan preposition (ren infinitiv) 272 Infinitiv med de 275 Infinitiv med à 279 Växling mellan de och à 282 Infinitiv föregången av andra prepositioner 284

Particip 285 Participe passé: böjning 285 Participe passé oböjt 287 Participe passé i satsförkortningar 287 Participe présent som adjektiv och som substantiv 288 Participe présent i satsförkortningar 289 Le gérondif 290

PREPOSITIONER Inledning (översikt) 291 Rumsprepositioner 294 Motsvarigheter till svenskans ’i, på, till’ vid geografiska namn och i adresser 301

11

Tidsprepositioner 303 Relationsprepositioner 307 Sättsprepositioner 317

KONJUNKTIONER Det underordnande ’att’ – que 321 Underordnande konjunktioner (översikt) 322

ORDFÖLJDEN Subjektets plats 324 Frågor utan frågeord 326 Frågor med frågeord 327 Intonationen i alternativfrågor 328 Objektets normala plats 328 Objektet först i satsen 329 Ackusativ- och dativobjekt i samma sats 329 Tout och rien som objekt 329 Adverbialens plats 330

ORDBILDNING Inledning 331 Sammankoppling av hela ord 334 Prefix (förstavelser) 336 Suffix (slutstavelser) 339

STAVNING OCH UTTAL Alfabetet 344 Accenter och andra hjälptecken 344 Skiljetecken 345 Avstavning 345 Uttal av vokaler 346 Uttal av vissa konsonanter 346 Uttal av de vanligaste bokstavskombinationerna 348 Uttalet i sammanhängande tal 349 Intonation 351

GRAMMATISKA TERMER Alfabetisk översikt över grammatiska termer och uttryck 352

INDEX 363 Teckenförklaring: Ord inom snedstreck / … / kan uteslutas utan att betydelsen förändras.

Ord inom parentes (…) anger alternativ.

Siffror inom parentes hänvisar till andra moment.

12

1–2

Obestämd artikel 1

Den obestämda artikelns former J’ai un oncle, une tante et des cousins en Belgique.

Jag har en farbror, en faster och kusiner i Belgien.

För att beteckna en obestämd person, sak eller företeelse använder franskan obestämd artikel före substantivet.

Franska substantiv är antingen maskulina eller feminina.

Den obestämda artikeln (’en’, ’ett’) heter i maskulinum singular un [ ˜] i femininum singular une [yn]. Även i plural har franskan ett slags obestämd artikel. Den har både i maskulinum och femininum formen des och anger ett obestämt antal.

Des upprepas före varje substantiv (25).

Achète des bananes, des oranges et des citrons.

1

Köp bananer, apelsiner och citroner.

Observera att n i un hörs före ord som börjar på vokalljud.

Detta kallas bindning (la liaison).

Framför vokalljud uttalas s i des tonande [z]: des arbres (239): mask. fem.

2

sing.

plur.

un arbre [ ˜ narbr] (träd) une fleur (blomma)

des arbres [dezarbr] des fleurs

Obestämd artikel i franskan – ingen artikel i svenskan J’ai reçu une lettre de Sylvie.

Jag har fått brev från Sylvie.

Franskan använder obestämd artikel i många fall där svenskan kan ha substantiv utan artikel.

Ma sœur a acheté une voiture.

Min syster har köpt bil.

Nous avons pris un taxi pour aller à l’aéroport.

Vi tog taxi /för att åka/ till flygplatsen. forts.

13

obestämd artikel

1

André a un vélomoteur et Robert a une moto.

André har moped och Robert har motorcykel.

Marianne a une belle voix.

Marianne har vacker röst.

Faire un discours est plus difficile qu’écrire une lettre.

Att hålla tal är svårare än att skriva brev.

Regeln gäller också några vanliga uttryck med de, som anger sättet (216:C).

Substantivet följs här av ett adjektiv och hela uttrycket har samma funktion som ett adverb: d’un air décidé (satisfait, inquiet)

med beslutsam (belåten, orolig) min = beslutsamt (belåtet, oroligt)

d’un geste brusque

med en häftig rörelse = häftigt

d’un pas léger (rapide)

med lätta (snabba) steg = lätt (snabbt)

d’une voix douce (faible, forte)

med mild (svag, stark) röst = milt (svagt, starkt)

3

Vid ord som betecknar yrke, nationalitet, släktskap, etc.

subjektet är ce

Qui est cette dame ?

– C’est une journaliste.

Vem är den där damen?

– Det är en journalist.

Qui sont ces touristes ?

– Ce sont des Russes.

Vilka är de där turisterna?

– Det är ryssar.

När man talar om vad någon är till yrket, nationaliteten, vilken religion eller politisk åsikt någon har, använder man alltid obestämd artikel – även i plural – efter uttryck som c’est, ce sont, c’était, c’étaient.

Detta stämmer helt överens med svenskan utom i plural, där svenskan inte har någon motsvarighet till franskans des.

14

Quel a été le premier homme sur la lune ?

– C’est un Américain.

Vilken var den första människan på månen?

– Det var en amerikan.

Qui étaient Voltaire et Rousseau ?

– C’étaient des écrivains français du XVIIIe siècle.

Vilka var Voltaire och Rousseau?

– Det var franska 1700-talsförfattare.

2–3

M. Martel est Français.

annat subjekt

M. Martel är fransman.

När subjektet är ett annat ord än ce, förekommer vanligen ingen artikel före predikatsfyllnaden. Svenskan har samma konstruktion (’hon är pianist’), däremot inte engelskan (’she is a pianist’).

Que fait cette dame ?

– Elle est pianiste.

– Elle est Française ?

– Non, elle est Polonaise.

Vad har den här damen för yrke?

– Hon är pianist.

– Är hon fransyska?

– Nej, hon är polska.

Vous êtes parents avec Mme Legris ? Är ni släkt med Mme Legris?

– Oui, nous sommes cousins.

– Ja, vi är kusiner.

1

Om man vill betona att de personer man talar om har individuella egenskaper – vanligen uttryckta med ett adjektiv – sätter man dock ut den obestämda artikeln: Edith Piaf était une chanteuse extraordinaire.

Edith Piaf var en fantastisk sångerska.

Manet et Renoir sont des peintres impressionnistes.

Manet och Renoir är impressionister (eg. ’impressionistmålare’).

15

Svenskans ’det’ i opersonliga uttryck 94

’Det är’ Quel jour est-ce (c’est) ?

– C’est jeudi.

c’est Vad är det för dag i dag?

– Det är torsdag.

C’est, i frågeform est-ce [εs], är den vanligaste motsvarigheten till svenskans ’det är’. Det förekommer i alla tempus, mycket ofta i sammanhang där man vill dra uppmärksamheten till eller speciellt framhäva en särskilt viktig del av satsen, s.k. emfatisk konstruktion (av ’emfas’ = eftertryck).

I emfatisk konstruktion kan alltid presensformen användas.

Se vidare 116, 150 och 176.

95

Qu’est-ce que c’est comme voiture ?

– Ce doit être la nouvelle Volvo.

– Oui, c’est ça.

Vad är det för slags bil?

– Det är nog den nya Volvon.

– Ja, det stämmer.

Anne nous a raconté ses vacances.

C’était vraiment très drôle.

Anne berättade för oss om sin semester.

Det var verkligen väldigt roligt.

C’est Robert qui a gagné au tennis ?

– Non, ce n’est pas (c’est pas) lui, c’est Catherine.

Var det Robert som vann i tennis?

– Nej, det var inte han, det var Catherine.

On dit que M. Tellier est riche.

– C’est peu dire.

Det sägs att M. Tellier är rik.

– Det är för lite sagt.

’Det är’ Quelle heure est-il (il est; est-ce) ?

– Il est (C’est) midi passé. Il est grand temps de partir.

il est Hur mycket är klockan?

– Hon är över tolv. Det är hög tid att ge sig iväg.

Il est används i många tidsuttryck, t.ex. vid klockslag (77).

I sagostil motsvarar il était den moderna franskans il y avait.

Med syftning på en efterföljande infinitiv med de eller que-sats förekommer il est omväxlande med c’est. C’est tillhör den ledigare stilen (195, 201).

Dans dix minutes, il sera minuit.

Om tio minuter är det midnatt.

Partez, avant qu’il /ne/ soit trop tard. Gå, innan det är för sent.

Il était une fois un roi . . .

104

Det var en gång en kung . . .

94–96 Il est (C’est) interdit de stationner dans cette rue ?

– Oui, c’est interdit, mais c’est permis de s’arrêter quelques instants.

1

Med syftning på något tidigare nämnt kan endast c’est användas: Il est difficile de parler russe ?

– Oui, au début, c’est très difficile.

96

Är det förbjudet att parkera på den här gatan?

– Ja, det är förbjudet, med det är tillåtet att stanna en liten stund.

Är det svårt att tala ryska?

– Ja, i början är det mycket svårt.

’Det är’, ’det finns’

il y a

Combien de théâtres y a-t-il à Paris ? Hur många teatrar finns det i Paris?

– Il y en a peut-être une centaine.

– Det finns kanske ett hundratal.

Il y a, i frågeform y a-t-il, motsvarar i första hand svenskans ’det är’, ’det finns’. Det förekommer i alla tempus, även i infinitiv efter hjälpverb som aller och devoir.

1

Qu’est-ce qu’il y a ?

Vad står på?

Il y a eu un accident.

Det har hänt en olycka.

ll y avait du verglas ce matin.

Det var halt i morse.

Il y aura une augmentation du prix de l’essence.

Det kommer att bli prishöjning på bensin.

Il n’y aura pas assez de place pour tout le monde.

Det kommer inte att finnas plats för alla.

Il va y avoir un orage.

Det blir nog åska.

Med il y a introducerar man något som är nytt i sammanhanget, något som ännu inte nämnts.

Med c’est definierar man något som redan är bekant, som redan har nämnts (jfr ’there is’ och ’it is’ i engelskan): Ce soir, il y a un film à la télé.

– Ce n’est pas un film, c’est une pièce de théâtre.

2

I kväll är det en film på TV. – Det är inte en film, det är en teaterpjäs.

Il y a förekommer också i ett stort antal stående uttryck, bl.a. i betydelsen ’för ... sedan’ (beträffande tempus vid il y a, se 186): Paul n’est pas encore arrivé, il n’y a qu’à commencer sans lui.

Paul har inte kommit ännu. Då är det inget annat att göra än att börja utan honom. forts.

105

’det’ Je vous remercie pour vos fleurs.

Tack för era blommor.

– Je vous en prie, il n’y a pas de quoi. – För all del, det var inget att tacka för.

97

Le train est arrivé il y a cinq minutes.

Tåget kom för fem minuter sedan. (Det är fem minuter sedan tåget kom.)

ll y a longtemps (Ça fait longtemps) que je suis rentré(e).

Det är länge sedan jag kom hem.

Il y a longtemps que tu /n’/as /pas/ vu Anne-Marie ?

– Oh, il y a bien trois mois.

Är det länge sedan du träffade AnneMarie?

– Ja, det är gott och väl tre månader sedan.

Il y aura un an demain que j’habite cet appartement.

I morgon har jag bott ett år i den här lägenheten (= är det ett år som jag har bott här).

’Det är’ Quel temps fait-il ?

– Il fait /du/ soleil, mais il ne fait pas chaud.

il fait Vad är det för väder?

– Det är sol, men det är inte varmt.

Il fait används speciellt i uttryck för väder och ljusförhållanden.

Märk dock uttryck som: l’eau est chaude (det är varmt i vattnet), l’air est frais (det är kyligt i luften).

106

Il fait zéro /degré/, mais cette nuit il a fait moins huit.

Det är nollgradigt, men i natt var det åtta grader kallt.

Espérons qu’il fera moins froid demain.

Vi får hoppas att det inte blir så kallt i morgon.

Il faisait du vent et la route était glissante.

Det blåste och det var halt på vägen.

Il fait jour.

Det är ljust.

Il fait nuit.

Det är mörkt (natt).

96–99

98

’Det’ + andra verb i opersonlig användning Il est sans doute arrivé un accident.

Il faut faire quelque chose.

il

Det har antagligen hänt en olycka.

Vi måste (Det är nödvändigt att) göra någonting.

Vid de flesta opersonligt använda verb motsvaras ’det’ av il.

Aujourd’hui il pleut, mais hier il a neigé.

Idag regnar det, men igår snöade det.

A Paris, quand on est pressé, il vaut När man har bråttom i Paris är det mieux prendre le métro qu’un taxi. bättre att ta tunnelbanan än en taxi.

Il (Ça) vous arrive de jouer au kéno ? Brukar ni spela (Händer det att ni – Oui, ça nous arrive. spelar) keno?

– Ja, det händer.

Il manque un (l’) accent circonflexe sur le u de « aout ».

99

Det fattas en accent circonflexe på u i ordet ’août’.

’Det’ betonat och i vissa uttryck

cela, ça

Qu’est-ce qu’on fait (fera) demain ?

– Ça (cela) m’est égal.

Vad ska vi göra i morgon?

– Det gör mig detsamma.

Mon père regarde toujours la météo à la télé ; ça l’intéresse beaucoup. Moi, ça m’ennuie.

Min far tittar alltid på vädret på TV. Det intresserar honom mycket.

Mig tråkar det ut.

När svenskans ’det’ är betonat och kan ersättas med ’detta’ heter det cela (i talspråket ça).

Cela (Ça) förekommer också i många andra fall vid opersonligt använda verb, särskilt sådana som uttrycker en känsla.

On peut aller au musée d’Orsay, si cela (ça) te fait plaisir.

– Oui, cela (ça) m’intéresserait de voir les tableaux de Manet.

Vi kan gå på Orsaymuseet, om det roar dig.

– Ja, det skulle vara roligt att se Manets tavlor.

Il vaut mieux partir tout de suite.

– Oui, ça vaut mieux.

Det är bäst att ge sig av med detsamma.

– Ja, det är bäst.

/Comment/ ça va ?

Hur står det till?

Ça fait combien ?

Hur mycket kostar det?

Ça suffit.

Det räcker.

Ça y est.

Så där ja. (Det var det det.)

forts.

107

’det’ Ça fait huit jours que mes parents sont partis.

Det är åtta dagar sedan mina föräldrar reste.

Ça dépend.

Det beror på.

Ça sent bon (mauvais, le brûlé, le renfermé).

Det luktar gott (illa, bränt, instängt).

Jämför skillnaden i betydelse mellan följande uttryck: Ça m’étonne. Ça ne fait rien. Ça arrive. Ça ne te regarde pas. Ça me plaît.

100

Det förvånar mig.

Det gör ingenting.

Det händer.

Det angår dig inte.

Jag tycker om det.

Il m’étonne.

Il ne fait rien.

Il arrive.

Il ne te regarde pas.

Il me plaît.

Han förvånar mig.

Han gör ingenting.

Han kommer.

Han ser inte på dig.

Jag tycker om honom.

’Det’ On frappe (on sonne) à la porte.

(Jfr Le téléphone sonne.)

on Det knackar (ringer) på dörren.

I många fall motsvaras en svensk opersonlig konstruktion med ’det’ av en fransk med on (’man’). Även i svenskan är uttryck med ’man’ ofta möjliga i dessa sammanhang. (Se vidare 130)

108

On dansera.

Det blir dans.

A Anvers, on parle flamand et français.

I Antwerpen talas det (talar man) flamländska och franska.

On dirait qu’il va neiger.

Det ser ut att bli snö.

On dit que le Premier ministre va démissionner. On prétend qu’il n’est plus d’accord avec le président de la République.

Det sägs att premiärministern ska avgå. Det påstås att han inte längre är överens med presidenten.

99–102

101

’Det’ Je suis heureux de vous revoir.

je, nous Det var roligt att få träffa er igen.

I vissa känslouttryck, där svenskan kan ha en opersonlig konstruktion med ’det’, använder franskan personliga vändningar med je eller nous som subjekt. Observera konjunktiven i que-satserna (195).

Je regrette que vous ne veniez pas dimanche.

Det var tråkigt att ni inte kommer på söndag.

Nous sommes désolés que votre fils ait perdu son emploi.

Det var mycket tråkigt att er son har förlorat sitt arbete.

Märk även uttryck som: Quel jour sommes-nous (est-on) ?

– Nous sommes (On est) vendredi.

102

’Det’ – som objekt eller predikatsfyllnad Je croyais que Lucile était partie pour l’Amérique.

– Je le croyais aussi.

Vad är det för dag?

– Det är fredag.

le, cela, ça Jag trodde, att Lucile hade rest till Amerika.

– Det trodde jag också.

Som objekt, ibland som predikatsfyllnad, används le (l’) motsvarande svenskans ’det’. I betonad ställning används ça, cela.

Observera det le utan motsvarighet i svenskan som ibland förekommer i jämförelsebisatser.

Divorcer ! Ne fais pas ça, tu pourrais le regretter.

Skilja dig! Gör inte det. Det skulle du kunna få ångra.

Je me demande si le nouveau Jag undrar om den nye statsministern Premier ministre est compétent. är kompetent.

– Compétent, il l’est certainement – Kompetent, det är han säkert, mycket et beaucoup plus qu’on /ne/ le croit. kompetentare än man tror.

Comme je vous l’ai déjà dit, il n’y a rien à faire.

Som jag redan har sagt finns det inget att göra.

109

Reflexiva pronomen 103

Former och placering Tu te couches à quelle heure ?

Hur dags lägger du dig?

– En général, je me couche à 11 heures. – Jag brukar lägga mig klockan 11.

De reflexiva pronomina (’mig’, ’dig’, ’sig’, etc.) syftar på den som utför handlingen, i de flesta fall subjektet i satsen. De har samma form och placering som de personliga objektspronomina utom i 3:e person (’sig’) som heter se (s’) både i singular och plural. Efter preposition används de betonade personliga pronomina moi, toi, nous, vous. I detta fall ersätts se av soi (104). Alla verb i reflexiv användning böjs med hjälpverbet être.

Mme Dumas a dit à son fils de se dépêcher d’aller à l’école.

Mme Dumas sa åt sin son att skynda sig till skolan.

J’ai toujours mon permis /de conduire/ sur moi.

Jag har alltid mitt körkort på mig.

Som framgår av följande översikt placeras de reflexiva pronomina före det enkla verbet och före être i sammansatta tempus.

Endast i jakande imperativ står de efter verbet (88).

Böjning i jakande och nekande form: se dépêcher (skynda sig) jakande form

nekande form

présent

je me dépêche tu te dépêches il (elle) se dépêche nous nous dépêchons vous vous dépêchez ils (elles) se dépêchent

je ne me dépêche pas tu ne te dépêches pas il (elle) ne se dépêche pas nous ne nous dépêchons pas vous ne vous dépêchez pas ils (elles) ne se dépêchent pas

impératif

dépêche-toi dépêchons-nous dépêchez-vous

ne te dépêche pas ne nous dépêchons pas ne vous dépêchez pas

passé composé

je me suis dépêché(e) tu t’es dépêché(e) il s’est dépêché elle s’est dépêchée nous nous sommes dépêché(e)s vous vous êtes dépêché(e)(s) ils se sont dépêchés elles se sont dépêchées

je ne me suis pas dépêché(e) tu ne t’es pas dépêché(e) il ne s’est pas dépêché elle ne s’est pas dépêchée nous ne nous sommes pas dépêché(e)s vous ne vous êtes pas dépêché(e)(s) ils ne se sont pas dépêchés elles ne se sont pas dépêchées

110

103 plus-queparfait

je m’étais dépêché(e) tu t’étais dépêché(e) il s’était dépêché elle s’était dépêchée nous nous étions dépêché(e)s vous vous étiez dépêché(e)(s) ils s’étaient dépêchés elles s’étaient dépêchées

je ne m’étais pas dépêché(e) tu ne t’étais pas dépêché(e) il ne s’était pas dépêché elle ne s’était pas dépêchée nous ne nous étions pas dépêché(e)s vous ne vous étiez pas dépêché(e)(s) ils ne s’étaient pas dépêchés elles ne s’étaient pas dépêchées

Lägg märke till participets böjning (205).

1

Ett stort antal franska verb som används reflexivt motsvaras av icke reflexiva verb i svenskan, t.ex.: il s’agit de s’appeler s’arrêter s’apercevoir de se baigner se battre se déplaire se doucher s’écrire s’endormir s’éteindre se faner se ficher de se lever se mettre à

det handlar om heta stanna lägga märke till bada slåss vantrivas duscha stavas somna slockna vissna strunta i stiga upp börja

se moquer de se noyer s’occuper de se perdre se plaindre de se plaire se promener se rappeler (qc) se réveiller se servir de se souvenir de se taire se tromper (de) se trouver

driva med, strunta i drunkna syssla med gå vilse klaga över trivas promenera komma ihåg vakna använda komma ihåg tiga ha fel, ta fel på finnas, befinna sig

Vous vous trompez d’adresse.

Mme Dupont n’habite pas ici.

Ni tar fel på adress. Mme Dupont bor inte här.

Dans ce roman, il s’agit de la résistance polonaise.

Den här romanen handlar om den polska motståndsrörelsen.

Le mot « couramment » s’ecrit avec deux « m ».

Ordet ’couramment’ skrivs (stavas) med två ’m’ (106).

Observera att den franska motsvarigheten till ’handla om’ alltid har det opersonliga il som subjekt.

2

De enkla verben apprendre (lära sig) och bouger (röra sig) motsvaras av reflexiva verb i svenskan: Il est important d’apprendre plusieurs langues.

Det är viktigt att lära sig flera språk.

Ne bouge pas.

Stå (Sitt) still (eg. ’Rör dig inte’).

111

reflexiva pronomen

104

’Sig’ Quand on sort entre copains, on paye chacun pour soi.

soi När man går ut med kompisar, betalar var och en för sig.

Soi är den betonade formen av det reflexiva se. Den används efter preposition eller förenad med ordet -même med syftning på ett obestämt subjekt, t.ex. on.

1

Laforge est un homme dangereux.

Il vaut mieux l’avoir avec soi que contre soi.

Laforge är en farlig man. Det är bättre att ha honom med sig än mot sig.

Cela va de soi.

Det är självklart.

Il faut s’aider soi-même avant d’appeler les autres.

Man får försöka klara sig själv, innan man ber andra om hjälp.

Om subjektet är en bestämd person, används vanligen personligt pronomen (91).

För att undvika oklarheter kan man lägga -même till de betonade formerna eller, i singular, använda soi: Il ne pense qu’à lui (à lui-même; à soi).

Han tänker bara på sig.

Elle ne pense qu’à elle (à elle-même; à soi). Hon tänker bara på sig.

105

Ils ne pensent qu’à eux (à eux-mêmes).

De tänker bara på sig.

Elles ne pensent qu’à elles(à elles-mêmes).

De tänker bara på sig.

’Varandra’ Vous vous connaissez ?

– Oui, nous nous connaissons depuis deux ans.

Känner ni varandra?

– Ja, vi har känt varandra i två år.

Svenskans ’varandra’ uttrycks normalt endast med de reflexiva pronomina nous, vous eller se.

Tillsammans med preposition kan reflexiv form inte förekomma i betydelsen ’varandra’. Här används i stället en form av l’un . . . l’autre med prepositionen inskjuten mellan de båda leden: ils pensent l’un à l’autre (132).

112

Les Suédois se tutoient plus souvent que les Français.

Svenskarna duar varandra oftare än fransmännen.

Tout le monde se connaît ici.

Alla känner varandra här.

ISBN 978-91-47-02113-0 © 2011 Per Olof Holmberg, Arne Klum, Roger Girod och Liber AB Projektgrupp Jenny Norman, Ingmar Rudman, Carin Soussi-Engman Omslagsfoto Ripani Massimo/Folio Bildbyrå Sjätte upplagan 1 Repro Repro 8 AB, Stockholm Tryck Kina 2011

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden.

BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01, e-post: kundservice.liber@liber.se

studerande till stabila kunskaper i franska.

Modern fransk grammatik tar sikte på att beskriva det vårdade franska språket som det talas och skrivs idag. Reglerna är av resonerande karaktär och illustreras med rikliga exempel.

De grammatiska termer som används förklaras och exemplifieras i ett särskilt kapitel.

Boken vänder sig i första hand till studerande på gymnasienivå, men genom sin flexibla utformning kan den användas både på högre och lägre stadier.

HOLMBERG • KLUM • GIROD

Modern fransk grammatik har under många år hjälpt tusentals

Till Modern fransk grammatik hör en övningsbok. Den innehåller stegrad svårighetsgrad.

6:e upplagan

MODERN FRANSK GRAMMATIK

MODERN FRANSK GRAMMATIK

övningsmaterial till de viktigaste grammatikavsnitten i långsamt

PER OLOF HOLMBERG • ARNE KLUM • ROGER GIROD

MODERN FRANSK GRAMMATIK

Best.nr 47-02113-0 Tryck.nr 47-02113-0

Omslag MODERN FRANSK GRAMMATIK.indd 1

11-06-01 07.44.19