Husdjur
Kerstin Ewing Grisar ingår i Natur & Kulturs nya serie Husdjur. Här hittar du som ska arbeta med grisar det mesta du behöver lära dig: det dagliga arbetet med att sköta en grisbesättning, byggnadsplanering, näringslära och utfodring, rekrytering, sjukvård och avel. Författaren Kerstin Ewing är lantmästare och lärare vid Naturbruksgymnasiet i Önnestad. Kapitlet om avel har skrivits av Lotta Rydhmer, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet (s lu ).
Kerstin Ewing ✤ Husdjur ✤ GRISAR
GRISAR
Kerstin Ewing
GRISAR
ISBN 978-91-27-41402- 0
9
omslag_grisar.indd 1
789127
414020
Husdjur 2010-11-30 08.10
Grisar.indb 1
2010-11-30 09.00
Förord
Jag har alltid tyckt om att arbeta med grisar. Mitt första arbete som djur skötare var på en gård med smågrisproduktion. Det följdes sedan av arbete på flera andra gårdar med grisbesättningar innan jag blev lärare. Många tycker att grisar är skrikiga eller luktar förfärligt. Ja, lätet är väl inte alltid så behagligt att lyssna på, men det finns också ett mera lågmält läte när djuren trivs. Och vad gäller lukten – när djuren sköts på rätt sätt och stal let har en fungerande ventilation, då är grislukten inte så påträngande. Tråkigt nog så minskar antalet grisbesättningar och antalet producerade grisar i Sverige. Detta trots att vi har en mycket bra djuromsorg, duktiga företagare och duktiga djurskötare. Med denna lärobok hoppas jag nu kunna få fler intresserade av att ar beta med grisar och att de redan frälsta ser en möjlighet att utvecklas i sitt arbete med dem. För att skriva en lärobok krävs hjälp av personer som tar sig tid till att läsa texten och kommentera den. Den hjälpen har jag fått av flera personer. Först och främst vill jag rikta ett stort tack till Lotta Rydhmer på s lu för att hon skrev kapitlet om grisavel. Jag vill även tacka grisrådgivarna Maria Malmström och Maria Kihlstedt för deras granskningar. Ett avsnitt om sjukdomar kräver en veterinär som faktagranskare och den hjälpen fick jag av förre distriktsveterinären Jan-Erik Mårtensson i Kristianstad, som har en stor erfarenhet av och kunskap om grissjukdomar. Även ett stort tack till Monica Hansson på s lu och andra faktagranskare som anlitats av förlaget, samt till kollegor som läst hela eller delar av manuset. Granskarna har bidragit med många värdefulla synpunkter och därmed till en bättre lärobok, men självklart är det jag som författare som ansvarar för textens slutgiltiga utformning. Kerstin Ewing
Grisar.indb 3
2010-11-30 09.00
Innehåll 1. Grisproduktion i Sverige 9 Sverige som producentland 10
Stallets olika avdelningar 29
Kompetensutveckling 10 • Svenska Pig 10 Internationella jämförelser 11
God djuromsorg 12
Betäckningsavdelning 30 • Dräktighets avdelning 30 • Grisningsavdelning 32 Tillväxtavdelning 32 • Slaktgrisavdelning 33 Gyltavdelning 34 • Karantän 34 Restavdelning 34
Resultat i produktionen 12
Systemlösningar 34
Det svenska djurskyddet 11
2. Att sköta grisar 15 Våra domesticerade grisraser 16 Lantras 16 • Yorkshire 16 • Hampshire 16 Duroc 16
Olika slags besättningar 18 Avelsbesättning 18 • Hybridproducerande besättning 18 • Bruksbesättning 18 Suggpool och satellitbesättning 18
Det dagliga arbetet 18 Arbetsuppgifter och tidsåtgång 19 Pappersarbete 20
Att hantera djur 20 Att flytta grisar 20 • En bra djurskötare 21
Välfärd för grisar 21 Naturliga beteenden 22 • Onormala beteenden 23 • Grisar och aggressivitet 23
3. Den vilda grisen 25
Tillväxtbox och enhetsbox 34 • Familjebox 34 Födsel-till-slakt-box (FTS) 36 • Transponder utfodring 36
Serogrisproduktion 36 Detta är en serogrisbesättning 36
Ekologiska grisar 37 Omställning 37 • Livdjur 37 • Byggnader 38 Utevistelse 38 • Smågrisar 38 • Foder och utfodring 38 • Djurhälsa 38
Planerad produktion 38 Gruppgrisning 39
Stallmiljö 40 Ventilation 40 • Gaser och damm 41
5. Grisens ämnesomsättning 43 De enskilda näringsämnena 43 Kolhydrater 43 • Proteiner 44 • Fetter 44 Mineraler 45 • Vitaminer 46 • Vatten 46
Vildsvinsflocken 25
Fodersmältningssystemet 47
Bobyggande 25 • Födosök 26 • Gödsling 26 Fortplantning 26 • Grisning 26 • Avvänjning 26 Dygnsrytm 26 • Kommunikation 27
Omsättning av näringsämnen 48
Varför beteendestudier? 27 Rangordning 27 • Sociala djur 27 Avvikande beteende 27
Grisar.indb 4
4. Byggnader till grisar 29
Energi 48 • Olika energivärden 49 Enskilda aminosyror 49
Miljö och utfodring 50 Kväve (N) 50 • Fosfor (P) 50 • Friska djur 51
2010-11-30 09.00
6. Fodermedel till grisar 53 Spannmål 53 Korn 53 • Havre 53 • Vete 53 • Rågvete 54 Råg 54 • Mögelgifter i spannmål 54
Proteinfoder 55 Ärter 55 • Rapsmjöl 55 • Sojamjöl 56 Lupiner 56
Förstagrisare 71 • Dålig aptit 71 • Varför vill inte suggan äta? 71 • Diperiodens slut 71 Hullbedömning 71
Avvanda suggor 73 Vaccinering 73
Ofrivillig utslagning av suggor 73
Alternativa fodermedel 56
Produktion och ekonomi 74
Biprodukter 56 • Drank 56 • Potatis 57 Vassle 57 • Bröd 57
Sammanställning över resultat 74 Produktionskalkyl 75
Grovfoder 57 Halm 57 • HP-massa 58 • Ensilage 58
8. Fortplantningen 77
Blötutfodring 58
Brunstcykeln och hormonerna 77
Skötsel av anläggning 59 • Innan man skaffar blötutfodring 59
Suggans könsorgan 78
Fermenterat foder 59 Egen foderblandning 60 Foderåtgång för grisar 61
7. Utfodring och skötsel av modersuggor 63 Den dräktiga suggan 63 Dräktiga suggor i lösdrift 64 • Vaccination och avmaskning 65
Förberedelser inför grisningen 65 Grisningen 65 Suggans modersegenskaper 66 Grisningsdags 66 • Grisen föds 66 Grisningstidens längd 67 • Avslutad grisning 67 Grisningsfeber 67
Problem vid grisningen 68 Dagarna efter grisningen 68 Tandslipning 69 • Kullutjämning 69 Järntillskott och kastrering 70 • Dagliga och fasta rutiner 70
Grisar.indb 5
Utfodring av digivande sugga 70
Betäckningsavdelningen 79 Gruppering av suggorna 79 • Utfodring av nyavvanda suggor 80 • Att få äta i lugn och ro 80
Brunst och fruktsamhet hos ungsuggor 81 Brunstkontroll och seminering 81 Tecken på förbrunst 82 • Högbrunst eller ståbrunst 82 • Seminering 83 • Suggans dräktighet 85 • Märkning av suggorna 86 Journalföring 86
Efter semineringen 86 Skötselrutiner 86
Dräktighetskontroll 87 Ultraljud 87 • Rektalundersökning 88
Fruktsamhetsproblem 88 Galten 89 Galten som brunststimulering 90 Galtbetäckning 90 • Tjänstgöring 91 Galtboxen 91 • Utfodring och skötsel av galten 91
2010-11-30 09.00
9. Smågrisar 93 Den nyfödda grisen 93 Kraven på närmiljön 93 • Halm i grisnings oxen 94 • Övervaka grisningen 94 • Trygg b sugga 94 • Efter grisningen 94 • Den viktiga råmjölken 94 • Sondmatning 94 • Smågrisarna väljer spene 95 • Dimönster 95 • Stimulering för mjölkproduktion 95 • Kullutjämning 95
Skötseln den första veckan 96
Insättningen 116 • Boxen 116 • Värme 116 Utfodring 117 • Vatten 117 • Skötsel och tillsyn 117
Foder 119 Torrfoder 119 • Blötfoder 119 • Spannmål 120 Proteinfoder 120 • Fodermängder 120 Fasutfodring 121 • Sänkning av foder kostnaden 121
Tillskott av järn 97 • Kastrering 97
Uppfödning av galtar till slakt 121
Foder 98
Fördelar med galtar 121 • Nackdelar med galtar 122
Vatten 98 • Näring från fast foder 99 • Fodrets syrabindande förmåga 99 • Tillväxt på mjölk 99
De vanligaste sjukdomarna 99 Diarré 100 • Hälta/ledinflammation 100 Djurskötaren som smittspridare 100
Smågrisdödlighet 100
Sjukdomar och produktionsproblem 122 Hälta/ledproblem 122 • Diarréer 123 Lungproblem 123 • Svansbitning 123
Märkning av slaktgrisar 123
Dödsorsaker 101
Rätt vikt vid slaktleverans 124
Forskning för överlevnad 103
Köttkvalitet 124
Missbildningar 104
Avel 124 • Fodermedel 124 • Hantering vid slakt 124
Smågrisuppfödning utan sugga 105
Miljön hos slaktgrisar 125
Värdet på en extra gris 105
Resultat i slaktgrisproduktionen 125
10. Från avvänjning till slaktgrisavdelning 107 Avvänjningsgrisen 107 Flytt till ny avdelning 107 • Omställning för matsmältningen 109 • Sammanhållen kull 109 Underviktiga grisar 109 • Amsuggor 109 Foder 110 • Begränsat näringsupptag 110
Fri tillgång eller styrd fodergiva? 111 Vatten 111 • Avvänjningsdiarré 111
Tillväxtgrisen 113 Restgrisar 113
11. Slaktgrisen 115 Uppfödningsformer 115 Specialiserad uppfödning 115 • Integrerad uppfödning 115
Grisar.indb 6
Slaktgrisavdelningen 115
Tillväxt 125 • Foderförbrukning 125 Klassificering 126 • Kostnad för sjukdom 128
Produktionsuppföljning 129
12. Rekrytering av gyltor 131 Rekryteringsbehov 131 Inköp av rekrytering 131 • Egen rekrytering 131
Utfodring, uppväxt och betäckning 132 Fodermängd 132 • Val av fodermedel 133 Uppväxtplats 133 • Blanda inte gyltorna 133 Vaccinationer 133 • Könsmognad 134 Betäckning/seminering 134
Val av egen rekrytering 134 Varför korsningsdjur? 134 • Antal moderdjur 135 Kraven på avelssuggan 135 • Urval av gyltämnen 136 • Gallring bland gyltämnen 137
2010-11-30 09.00
13. Hälsovård och sjukdomar 139
Sjukdomar hos slaktgrisar 162 Skadliga sociala beteenden 162 Hälta/ledproblem 163 • Lungsjukdomar 163 SEP 164 • Elakartad lunginflammation 165 Svininfluensa 165 • Diarréer 165 • Dysenteri 166 Magsår 166 • Glässers sjukdom 167
Smittspridning inom besättningen 139 Externt smittskydd 140 Djurinköp 140 • Transporter 140 Besökare 140 • Andra djur 141 • Vinden 142 Fler begränsningar 142
14. Grisavel, av Lotta Rydhmer 169
Ersättning vid allvarlig smitta 142
Avelsmålet formar grisen 169
Smittspårning 142
Avelsarbetets inriktning 169
Hälsovård – att hålla rent! 142
Variation är grunden i aveln 170
Vaccinationer 143
Miljö och arv 170 • Fenotyp och genotyp 170 Avelsvärde och selektion 171 • Genetisk korrelation 171 • Biologisk mångfald 171
Grundvaccination 143 • Att byta vaccin 143 De vanligaste vaccinationerna 144
Hantering av mediciner 144 Sjukjournal 144
Avelspyramiden 172 • Större kullar 172 Treraskorsning 173
Epizootisk sjukdom 144
Reproduktionsegenskaper 173
Zoonoser 144
Fler och bättre smågrisar 173 • Grisningsintervallet 174
Salmonella 145 • Trikinos 145
Friska och hållbara grisar 174
Sjukdomssymtom 145
Motståndskraft 174
Orsak till sjukdom 145 Smittämnen 146 • Fysiska skador 147 Gödselgaser 147 • Foder 147 • Stress 147
Immunförsvaret 147 Passiv immunitet 147 • Aktiv immunitet 147
Parasiter 148
Produktionsegenskaper 174 Foderomvandlingsförmåga 174 • Slaktkroppens sammansättning 174 • Köttets kvalitet 175
Registrera och avelsvärdera 175 Uppgifter från många djur 176 Avelsvärdering 176 • Det naturliga urvalet 177 Avelsdatabasen 177 • Ekolodning 177
Yttre parasiter 148 • Inre parasiter 148
Test på prövningsstation 178
Vanliga sjukdomar 150
Uppfödning i gemensam miljö 178 Köttighet mäts vid styckning 178
Sjukdomar hos suggor och gyltor 150 Grisningsfeber/difeber, MMA 150 • Juverböld 151 Klövproblem 152 • Bensvaghet, osteokondros 152 • Bogsår 153 • Rödsjuka 154 Parvovirus 155 • PRRS 155
Grisar.indb 7
Korsningsavel 172
Avelsframstegets spridning 179 Handelsvärde 179 • Semin 179 • Rekrytering av gyltor 180 • Egna rekryteringsdjur 180 Alternerande återkorsning 180
Sjukdomar hos smågrisar 156
Grisavel i framtiden 181
Spädgrisdiarré 156 • Tarmbrand 156 Rotavirus 157 • Coccidios 157 Ledinflammation 158 • Andra hältor 158 3-veckorsdiarré 159 • Svarteksem 160 Avvänjningsdiarré 160 • Ödemsjuka 161 PMWS 161 • Lawsonia 162
Genteknik 181 • Minskad inavel 182 • Avel för hållbar produktion 182
Tabellbilaga 184 Register 188 Litteratur och källor 191
2010-11-30 09.00
8
Grisar.indb 8
2010-11-30 09.00
1.
Grisproduktion i Sverige Antalet företag som arbetar med grisproduktion i Sverige har minskat, medan besättningarna däremot har blivit större. Spannmålsodlingen styr till största delen var grisproduktionen finns i landet. Viktigt är också att det i närheten finns tillgång till bra rådgivning och vidareutbildning.
Innan Sverige gick med i e u var vi med i e f ta , en frihandelssammanslutning. Vid import av t.ex. griskött fanns det möjligheter att lägga införselavgifter på köttet. När Sverige gick med i eu förändrades si tuationen för de svenska grisproducenterna. Nu kunde inte införselavgifter skydda från import från andra europeiska länder, där pri set för griskött var lägre än i Sverige. Mellan eu :s olika medlemsländer får det inte finnas handelshinder, utan varor och tjänster ska fritt kunna köpas och säljas inom eu . Att griskött produceras billigare i många andra eu -länder beror bland annat på att de har lägre bygg kostnader och lägre arbetskostnader per kg producerat griskött.
Grisslakten i Sverige har därför minskat sedan vi gick med i eu . År 1997 slaktades 3,9 miljoner grisar och i dag (år 2010) ligger nivån strax under 3 miljoner grisar. Vi importerar drygt 30 % av det griskött vi konsumerar och cirka 12 % av produktionen går på export.
Färre men större besättningar Antalet grisföretag i Sverige har minskat, men medelantalet suggor per besättning har ökat. Företagen har med andra ord blivit större. Denna storleksrationalisering kom mer att fortsätta.
Utvecklingen av den svenska grisslakten Källa: Jordbruksverket.
Antal grisar, miljoner
4,0
3,5
3,0
2,5
År
Grisar.indb 9
09 20
08 20
07 20
06 20
05 20
04 20
03 20
02 20
01 20
00 20
99 19
98 19
19
97
2,0
9
2010-11-30 09.00
GRISAr
Kompetensutveckling
Sverige som producentland De flesta grisföretagen finns i Skåne, Hal land, Västergötland och Östergötland. I dessa regioner finns en stor spannmålsodling, vilket är en bidragande orsak till företagsplacering en. Spannmål ingår som en viktig del i fodret till grisar. En annan orsak till att grisföretagen blir allt mer koncentrerade till vissa områden, är på grund av den rådgivning och vidareutbildning som finns tillgänglig för företagen. Ett område med många grisföretagare har av förklarliga skäl lättare att anordna vidareutbildning för både företagaren och de anställda. Flera rådgivare inom ett område ökar också möjligheten att snabbt få hjälp för att kunna vidareutveckla företaget. Fördelningen av grisföretagen i Sverige
Trots att situationen just nu inte ser så ljus ut, har vi starka sidor i svensk grisproduktion som vi måste fortsätta att värna om. En av dessa är att vi har en mycket bra djurhälsa. Svenska grisar är bland annat fria från ett fler tal allvarliga sjukdomar. Vi har också en bra djuromsorg, kontroll över miljön och en välut bildad arbetskraft. Allt detta måste vi fortsätta att utveckla och framför allt marknadsföra ut till konsumenterna. Det är viktigt att man både som grisprodu cent och som anställd i ett grisföretag inser vilken makt konsumenterna har. Kunskap om konsumenternas beslut och val, påverkar alla som på ett eller annat sätt får sin utkomst från grisproduktionen. För att en svensk grisföretagare ska kunna överleva och bli framgångsrik, gäller det att hela tiden öka sina kunskaper om grisar och förbättra produktionsresultatet.
Svenska Pig
200 000 100 000 20 000
Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
Det finns ett antal olika organisationer och företag i Sverige som på olika sätt har anknyt ning till grisproduktionen. Det gäller allt från att bedriva forskning till t.ex. fodertillverkning och slakt. För att samordna all den kunskap som finns inom de olika branscherna, har man bildat ett nationellt nätverk. Här ska kunskap om grisproduktion finnas tillgänglig för alla, både rådgivare och producenter. Svenska Pig (Praktiskt inriktade grisförsök) är spindeln i detta nätverk och har sitt huvudkontor i Skara i Västergötland. Svenska Pig a b ägs av Avelspoolen, k l s Ugglarps ab , Scan ab , k l f (Kristianstads ortens Lagerhusförening), Lantmännen, Svenska Foder och Sveriges grisföretagare. Medfinansiärer är l r f , Svenska djurhälso vården, s lu och Agroväst. Svenska Pig arbetar med rådgivning, in formation, utveckling och försöksverksam het tillsammans med sina ägare. Via Svenska Pigs hemsida kan man få aktuell information
10
Grisar.indb 10
2010-11-30 09.00
Grisproduktion i Sverige
och länkar till olika organisationer som på olika sätt är kopplade till grisproduktion. Det finns också möjligheter att ställa frågor om allt som har med grisproduktion att göra direkt på deras hemsida.
Internationella jämförelser Produktionen av griskött är utsatt för kon kurrens från andra eu -länder, men också från länder utanför eu . Svenska Pig har gjort olika undersökningar för att mer noggrant analysera vilken rådgiv ning och vilka olika behov av kompetensut veckling som behövs för att ytterligare kunna höja den svenska grisproduktionen. Förutom dessa undersökningar görs också en jämförelse mellan tio olika eu-länders gris produktion. När det gäller resultaten av små grisproduktionen ligger Sverige i mitten. Det handlar då om jämförelserna mellan antalet slaktade grisar/årssugga och antalet avvanda smågrisar/årssugga. Dessvärre hamnar vi långt ner när det gäller smågrisdödligheten. Varför vi har en så hög smågrisdödlighet när vi för övrigt har ett bra hälsoläge finns ännu inget direkt svar på. Det handlar om många enskilda bitar. Orsakerna varierar sannolikt också mellan olika gårdar, vilket inte förenklar svaret. Detta är en av de frågor som man forskar i. När det handlar om slaktgrisproduktio nen har vi däremot betydligt bättre resultat. Det beror bland annat på att vi har en bra djurhälsa.
Åtgärder för förbättringar Med hjälp av dessa internationella jämförel ser och analyser av rådgivningsbehovet i Sve rige, finns följande åtgärder att arbeta med i de smågrisproducerande besättningarna: ✤✤Att minska smågrisdödligheten. Denna har tyvärr ökat under de tre senaste åren. Suggorna behöver inte föda fler smågrisar för att antalet slaktade grisar ska öka. Det
gäller i stället att få fler av de födda smågri sarna att överleva. ✤✤Att förbättra suggornas hållbarhet. Alltför många suggor slaktas i förtid, vilket medför en ökad kostnad för rekrytering. ✤✤En förbättrad rådgivningsverksamhet. ftersom rådgivningen inte är gratis ställs E det stora krav på rådgivarna. De behöver i sin tur möjlighet till kompetensutveckling för att kunna ge den rådgivning som företa gen kräver. ✤✤Förbättrad foderrådgivning så att grisens kapacitet tas tillvara, samtidigt som man värnar om miljön. ✤✤Rådgivning och utbildning för dem som ska ansvara för driftsledningen i de allt större grisföretagen. Att i dag leda ett stort företag kräver en annan utbildning än att arbeta som anställd djurskötare. ✤✤Förbättring av miljön i grisstallarna, så att både djur och människor mår bra. På det viset höjs också produktionsresultaten. Kunnig personal stannar kvar om deras arbetsmiljö är bra. I dag tvingas många sluta i förtid bland annat på grund av problem i andningsvägarna.
Det svenska djurskyddet I Sverige är det Jordbruksverket som ansva rar för djurskyddet. Jordbruksverket är statens förlängda arm, vilket innebär att Jordbruks verket ska se till att man genomför de bestäm melser som regeringen har beslutat. Under Jordbruksverket arbetar djurskydds inspektörer, som finns ute på landets olika länsstyrelser. Dessa inspektörer arbetar också tillsammans med länsveterinärer. Något som nyligen tillkommit är en ”Grund certifiering gris”. Den innebär att en person med särskild utbildning genomför en inspek tion av grisgårdarna. Slakterierna ställer krav 11
Grisar.indb 11
2010-11-30 09.00
GRISAr
Modernt grisstall.
på att de gårdar som levererar djur till slakt har genomgått en sådan inspektion. Det finns ett särskilt protokoll med en punktlista på vad som ska kontrolleras. Certifieringens målsättning är att garantera en god djuromsorg. På Jordbruksverkets hemsida kan man läsa vilka djurskyddsbestämmelser som finns för grisproduktion. Alla som arbetar med grisar är skyldiga att veta vilka bestämmelser som gäller.
God djuromsorg Det är viktigt med en god djuromsorg eftersom den ger friska grisar. Friska grisar innebär i sin tur att användandet av antibio tika minskar. Väl skötta grisbesättningar ger också ett för troende för vår grisproduktion. Det är viktigt
att alla inser detta, för misskötsel skadar för troendet för den svenska grisnäringen och det tar tid att bygga upp ett förtroende. Ett flertal europeiska länder har Sverige som förebild när det gäller god djuromsorg.
Resultat i produktionen På nästa sida följer en sammanställning över resultat från de grisgårdar som är och har varit med i olika kontroll- och uppfölj ningsprogram för suggor och slaktgrisar. Tidigare hette uppföljningsprogrammet r as p , men det heter numera PigWin. PigWin finns för både smågrisproduceran de besättningar och för slaktgrisproducerande besättningar.
12
Grisar.indb 12
2010-11-30 09.00
Grisproduktion i Sverige Smågrisproduktion utveckling Omfattar resultat insända t.o.m. 2010-03-31. 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Prod. smågrisar/ årssugga
19,8
20,3
20,9
21,0
21,2
Levande födda/ kull
11,1
11,1
11,2
11,2
Antal avvanda/kull
9,5
9,6
9,7
9,7
Digivningstid, dagar
39,3
38,8
37,6
Dödlighet, födsel – avvänj., %
14,6
14,2
3,3
3,1
Dödlighet, avvänj. – leverans, %
21,8
21,5
21,8
22,4
22,7
22,3
11,3
11,5
11,6
11,7
12,1
12,2
12,2
12,3
12,6
12,7
9,8
10,0
9,9
10,0
10,3
10,3
10,3
10,3
10,5
10,5
37,0
35,4
35,3
35,3
34,7
34,5
34,1
34,0
34,0
34,0
33,9
13,6
13,4
13,1
13,5
14,3
14,3
14,8
14,9
15,6
16,2
16,7
17,0
2,9
3,0
2,8
2,1
2,4
2,5
2,5
2,5
2,7
2,5
2,5
2,3
22,4
22,8
23,2
Källa: Resultaten grundar sig på Rasp 2000 och PigWin Sugg.
PigWin Slakt årsmedeltal Omfattar resultat insända t.o.m. 2010-03-31. 1999 Antal besättningar Antal omgångar
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
268
236
183
169
160
148
160
159
141
125
120
1 231
1 059
1 031
1 077
954
1 110
1 206
1 170
1 068
990
997
Totalt antal slaktade 397 282 328 825 318 068 326 144 291 985 345 371 377 614 370 736 336 792 313 719 338 491 Kasserade, %
0,26
0,29
0,33
0,31
0,34
0,30
0,29
0,34
0,38
0,39
0,38
Dödlighet, %
1,1
1,2
1,3
1,4
1,3
1,4
1,5
1,9
2,3
2,4
2,4
Insättningsvikt, kg
31,1
29,8
30,0
29,5
30,3
30,9
30,2
30,7
30,5
31,4
31,2
Slaktvikt, kg
84,4
83,8
85,0
85,3
86,1
86,3
85,7
86,3
86,8
86,7
87,0
Köttprocent
57,2
57,4
57,4
57,3
57,4
57,4
57,5
57,5
57,6
57,7
57,7
Foderdagar per gris
97
97
98
99
97
97
97
98
98
97
98
Tillväxt, g/dag
851
852
859
861
877
873
876
873
880
880
876
MJ per kg tillväxt
35,1
34,9
34,9
34,6
34,6
34,9
34,8
34,9
34,7
35,1
35,4
Kg Foder per gris
2 879
2 876
2 935
2 935
2 937
2 957
2 941
2 963
2 981
2 972
3 018
112
114
114
113
111
110
112
112
113
111
113
Omgångstid, dagar
Beräkningarna av resultaten baseras på slaktutbytesfaktorn 1,34. Källa: PigWin Slakt.
13
Grisar.indb 13
2010-11-30 09.00
14
Grisar.indb 14
2010-11-30 09.01
2.
Att sköta grisar En av pusselbitarna för att få ett bättre produktionsresultat och friskare djur är bra livsvillkor där grisen kan få utlopp för viktiga beteenden. Det minskar riskerna för sjukdomar, dålig tillväxt, slagsmål och skador.
Förr var det vanligt med små grisbesättningar som kunde skötas av en person. Men sådana finns knappast kvar längre. I dag omfattar grisbesättningarna flera hundra suggor, vilket i sin tur medför att det finns flera anställda. Det gör att man inte är ensam i sitt arbete utan arbetar ihop med andra som också har samma intresse. När man arbetar tillsammans är det viktigt att man använder samma ord och begrepp för att undvika misstag och missförstånd. Det är även viktigt att hålla ordning omkring sig,
som t.ex. att lägga/ställa tillbaka använda verktyg och redskap. För att arbetet ska fungera smidigt måste också varje skötare följa de fasta rutiner som finns i en besättning. Det är viktigt inte minst för djurens skull, som också är beroende av fasta rutiner. Studier har visat att de gårdar som har fasta rutiner för sina besättningar, och följer dessa, har de bästa resultaten. Djuren ska skötas på samma sätt oberoende av om det är vanlig vardag eller storhelg.
Olika benämningar Galt en hangris Orne ett äldre ord för galt Sugga hongris som har fött flera kullar Sinsugga sugga som är dräktig, men inte ger di Gylta hondjur som ännu inte har grisat Förstagrisare hondjur som har grisat en gång Ungsugga ett annat namn på förstagrisare Sogris hondjur som oftast ska födas upp till slakt
Spädgris smågrisar som bara är några dagar gamla Smågris grisar som fortfarande diar hos suggan Pelle gris som är mycket mindre än sina kullsyskon Tillväxtgris grisar som inte längre går med suggan, i viktintervallet ca 8–30 kg Kastrat kastrerad hangris Slaktgris gris som väger över 30 kg och som ska födas upp till slakt
Gyltämne ett ungt hondjur som kanske ska bli gylta
15
Grisar.indb 15
2010-11-30 09.01
GRISAr
Våra domesticerade grisraser I svensk grisproduktion används fyra olika raser som korsas enligt ett i förhand bestämt schema. I avelsbesättningarna använder man enbart renrasiga djur, medan i bruksbesätt ningarna är suggorna korsningar mellan lant ras och yorkshire. Dessa suggor insemineras eller betäcks sedan med antingen hampshire galtar eller durocgaltar.
Lantras Lantrasgrisar har inget pigment utan är helt vita. Det som kännetecknar lantrasen är långa hängande öron och ett långt tryne. Den har också en långsträckt kropp och långa ben. Rasen har hög andel magert kött, bra ben och klövar och bra foderomvandlingsför måga. Den har även bra modersegenskaper och får stora kullar. Förr kallades rasen för ”Det långörade lantsvinet”. Rasen har förädlats med lantraser från bl.a. Tyskland, men framför allt från Danmark. Även raser från England har använts för att utforma den svenska lantrasen. Fortfarande används lantraser från våra grannländer i avelsarbete. Rasen korsas med yorkshire till moderdjur i bruksbesättningar.
Yorkshire Rasen yorkshire är liksom lantrasen helt vit. Till skillnad från lantrasen har yorkshirerasen rättuppstående öron och ett kortare, konkavt tryne. Den är också lite mer kompakt än lant rasen. Rasen finns över hela världen och är en robust gris med bra modersegenskaper. Liksom lantrasen får den stora kullar. Rasen importerades till Skåne från Eng land i slutet av 1800-talet. Från början kal lades rasen ”Stor engelsk vit”. Rasen kommer från grevskapet Yorkshire och är resultatet av korsningar mellan olika engelska raser.
Hampshire Hampshiregrisar är svarta med ett vitt band över bog och framben. Grisen är en mera kompakt grisras än vad de vita raserna är. Kullstorleken hos renrasiga hampshiresuggor är lägre än hos de båda vita raserna. Däremot har rasen en god foderomvandlingsförmåga. I Sverige används rasen endast som faderras till våra slaktgrisar. Rasen är en gammal ras, framkorsad i usa , där man genom att korsa importerade engel ska, romanska och kinesiska grisar fått fram bland annat hampshirerasen.
Duroc Durocgrisar är enfärgat mörkt bruna till ljust bruna. Även denna ras är framkorsad på motsvarande sätt som hampshirerasen. Duroc kallas också för duroc jersey eller jer sey red. Renrasiga durocsuggor får i likhet med hampshire färre antal smågrisar och har en bra foderomvandlingsförmåga. Den är också liksom hampshirerasen en storvuxen och kompakt gris. I Sverige används rasen endast som faderras till våra slaktgrisar.
Lantras. Foto: Nordic Genetics.
16
Kap_02.indd 16
2010-11-30 09.16
Att skรถta grisar
Yorkshire. Foto: Nordic Genetics.
Hampshire. Foto: Nordic Genetics.
Duroc. Foto: Norsvin.
17
Grisar.indb 17
2010-11-30 09.01
GRISAr
Olika slags besättningar Inom grisproduktionen är olika gårdar spe cialiserade på olika typer av uppfödning. Det finns avels- och hybridproducerande gårdar, samt även gårdar som producerar smågrisar eller slaktgrisar.
Avelsbesättning En gård med avelsbesättning har renrasiga grisar. Målsättningen är att via avel förbättra rasen enligt uppsatta avelsmål. Här föds de bli vande avelsgaltarna och avelssuggorna, de som ska bli den nya generationens suggor och galtar i hybridbesättningar och smågrisbesättningar. En gård med avelsbesättning kan förutom att föda upp renrasiga grisar även föda upp hybridgyltor (korsningsgyltor).
Hybridproducerande besättning Gårdar med hybridproducerande besättningar har renrasiga suggor, som betäcks med gal tar av en annan ras. De sogrisar som föds säljs vidare som moderdjur till bruksbesättningar, medan de kastrerade galtgrisarna föds upp till slakt. De hybrider som tas fram är en korsning mellan lantras och yorkshire. Gårdar med bruksbesättningar som köper hybridgyltor har ofta avtal med en bestämd hybridproducent om att få ett visst antal hy bridgyltor regelbundet.
Bruksbesättning I bruksbesättningar föds de smågrisar som så småningom kommer att födas upp till slakt. Smågrisarna kan födas upp till slakt på den gård de föds och då kallas produk tionen för integrerad. Det andra alternati vet är att smågrisarna säljs vidare till en uppfödare som enbart föder upp slaktgrisar. Dessa båda typer av besättningar kallas för specialiserade smågrisbesättningar respektive slaktgrisbesättningar. Ofta finns ett avtal mellan dessa två olika specialiserade besättningar som innebär att
smågrisproducenten säljer sina smågrisar till en och samma slaktgrisproducent. Detta bru kar kallas för externintegrering.
Suggpool och satellitbesättning Ett annat alternativ som grisföretagare är att hyra suggor från en suggpool. När man hyr suggor från en suggpool kallas besättningen för satellitbesättning. En suggpool kan ägas av en privatperson eller ett slakteriföretag. Ägaren av poolen har många suggor i ett så kallat nav. I navet se mineras suggorna och där är de fram till tre veckor innan de ska grisa. Då transporteras suggorna ut till de olika gårdar som har kon trakt med poolägaren. Ute på satellitgårdarna finns stallar med grisningsboxar. Satellitgården betalar hyra för suggorna som kommer från navet, men de smågrisar som föds får gården behålla. Smågrisarna kan sugghyraren antingen sälja vidare till en slaktgrisuppfödare eller behålla själv, för vidare uppfödning till slakt. Efter diperiodens slut skickas suggorna tillbaka till navet där de åter betäcks, för att sedan grisa på en annan gård. En gård får med andra ord inte tillbaka samma suggor, utan får nya hela tiden.
Det dagliga arbetet Som nämndes tidigare så finns det flera anställda som arbetar i en grisbesättning. Ofta sköter samma person antingen suggorna med smågrisar, tillväxtgrisarna eller slaktgrisarna. Det gör att man blir duktig på just den biten. Men det är också viktigt att alla som arbetar i besättningen kan sköta de olika djuren och vet hur tekniken i de olika avdelningarna fungerar. Alla ska ju ha möjlighet till lediga dagar, se mester och kunna rycka in om någon blir sjuk. Oftast samlas de som arbetar vid fikastun der och vid matraster. Det är viktigt att ses varje dag för att diskutera dels vad som ska göras, men också vad som har hänt.
18
Grisar.indb 18
2010-11-30 09.01
Att sköta grisar
Arbetsuppgifter och tidsåtgång De olika arbetsuppgifterna som ska göras i en grisbesättning kan delas in i dagliga rutiner och periodiska rutiner. De arbetsuppgifter som kallas för periodiska är sådana uppgifter som återkommer med 3, 4 eller 5 veckors mel lanrum. I en smågrisbesättning är det bland
Arbetsmoment Dagliga arbetsuppgifter
annat betäckningar, grisning, vägning, leve rans, tvätt, utgödsling av ströbädd och skötsel i karantänen. Arbetstidsstudier har gjorts i flera olika besättningar för att få en tydlig bild av vad arbetstiden används till.
Ingående arbetsuppgifter Utfodring
Foderberedning, utfodring, kontroll av foderanläggning, kontroll av vattenförsörjning
Utgödsling
Daglig utgödsling med tillsyn av grisarna, hantering av pumpbrunn
Halm
Halmberedning och ströning
Tillsyn Periodiska arbetsuppgifter
Behandlingar
Behandlingsrunda och vaccinationer
Brunst
Brunstkontroll, seminering/betäckning, dräktighetsundersökningar, hämtning av sperma
Grisning
Övervakning vid grisning, kullutjämning, tandslipning, kastrering, järnbehandling, knäskydd, navelbehandling
Vägning leverans Sortering
Flyttning, sortering, insättning
Tvätt
Rengöring, sopning, tvättning, desinficering
Utgödsling av ströbädd Karantän
Tillsyn av djuren, rengöring och desinficering
Reparation och underhåll Övrigt
Planering, journalföring, produktionsuppföljning, arbetsplatsmöten, besök, utbildning, ”leta grisar och verktyg”
Källa: PIG-rapport nr 31, Svenska Pig.
Tid fördelat på arbetsmoment
Andel av den totala tidsåtgången, %
Utgödsling inkl. tillsyn
24
Utfodring
13
Halmtilldelning
10
Grisning
10
Tillsyn och behandling
8
Tvätt och desinficering
8
Brunstkontroll, betäckning och seminering
8
Sortering, flyttning, leverans
7
Reparation och underhåll Övrigt
3 13 Källa: PIG-rapport nr 31, Svenska Pig.
19
Grisar.indb 19
2010-11-30 09.01
GRISAr
Arbetstidsfördelning i smågrisproduktion 15 % 41 % 5 %
En produktionsuppföljning är också stimu lerande för dem som arbetar med djuren. Det går snabbt att se resultaten av arbetsinsatserna. Även olika myndigheter ska ha rapporter från grisproducenterna.
Att hantera djur 19 %
20 %
Grisningar Betäckning och dräktiga suggor Tillväxtgrisar Rekryteringsdjuren Gemensam tid Källa: PIG-rapport nr 31, Svenska Pig.
I en specialiserad slaktgrisbesättning an vänds i medeltal 9,9 minuter per producerad slaktgris. Är besättningen integrerad ökar tids åtgången till 14,4 minuter per producerad gris. Oberoende av besättningstyp används den mesta tiden till: utgödsling, utfodring, halm ning, tvätt och vägning.
Pappersarbete En viktig del i det dagliga arbetet är jour nalföring och produktionsuppföljning. Det är viktigt att både de som arbetar ute med djuren och arbetsledaren skriver i alla journaler och de produktionskort som finns till varje sugga eller grupp grisar. Produktionsuppföljning är absolut nödvän digt för att ha kontroll över resultaten i en besättning. Följs inte produktionen upp regel bundet, kan ett positivt resultat snabbt vändas till ett negativt. Genom att regelbundet göra produktionsuppföljningar ser man snabbt var problemen finns, innan de blir alltför stora och kostsamma.
I djurskyddslagen står det att djur ska be handlas väl och skyddas mot lidande. Det finns också flera studier som visar att pro duktionsresultat och sättet att hantera djur har ett starkt samband. Väl behandlade djur växer bättre, suggorna klämmer inte ihjäl lika många smågrisar och de visar tydligare brunst, för att nämna några exempel. Det är viktigt att djuren från början upp lever människan som en del av gruppen, att djurskötaren inte utgör ett hot. Samtidigt är det också viktigt att skötaren ändå kan hålla en distans till djuren. Djur som mister respekt för skötaren blir besvärliga att hantera, lika be svärliga som de djur som är rädda för skötaren. Grisar är individer även om de behand las som ett kollektiv. Det finns vissa grisar som vill ha en distans till skötaren, men de får inte vara rädda för skötaren. Suggor som är rädda för skötaren går exempelvis knap past att seminera, eftersom seminering kräver kroppskontakt. Som djurskötare bör man alltid ha respekt för suggorna, speciellt då de har smågrisar. Även den snällaste sugga försvarar sina smågrisar.
Att flytta grisar Eftersom grisarna finns i olika stallar el ler avdelningar, måste djuren flyttas regel bundet mellan de olika avdelningarna. Det är ibland ett tålamodsprövande arbete, för det är inte alltid grisarna vill lämna sin trygga värld i boxen. De djur som oftast är lättast att flytta är suggorna. De blir vana vid att flyttas från en avdelning till en annan betydligt oftare än andra grupper av grisar.
20
Grisar.indb 20
2010-11-30 09.01
Att sköta grisar
En bra djurskötare Det ställs stora krav på den person som ska arbeta med grisar. För att bli en bra djur skötare är följande egenskaper viktiga att ha: • ”djuröga”, dvs. att han/hon har djurkänsla och ser när ett djur inte mår bra • goda kunskaper om grisens biologiska krav, som foder- och värmebehov • kunskap om hur smittor kan spridas och hur detta ska förhindras • kunskap om hur grisar ska utfodras, stora som små • grundläggande kunskap om hur den tekniska utrustningen ska skötas. Med hjälp av drivskivor är det lätt att flytta grisar. Häng upp dem, så att de finns lätt till hands.
För att flyttningen av djuren ska gå smidigt är det viktigt att det finns ordentliga grindar och gångar, så att grisarna går i rätt riktning. Drivgångarna ska vara så smala att sug gorna inte kan vända där. Använder man sam tidigt en drivskiva med handtag till att mota eller fösa dem med, och en ”klappa” som låter men inte gör ont, underlättas förflyttningen. Även för de smågrisar som ska flyttas till en annan avdelning efter avvänjningen, bör man ha grindsystem. Det gör att smågrisarna går dit de ska.
Problem vid förflyttning Oberoende av vilka djur man flyttar, gäller det att inte tappa humöret när djuren krånglar. Ju argare man blir, desto sämre går det. Det måste få ta tid att flytta djur, naturligtvis inom rimliga gränser. Krånglar det mycket när man flyttar djuren finns det kanske anledning att se över hur drivgångarna är utformade. Grisar ser dåligt och skuggor kan oroa dem eller göra dem nyfikna. Likaså kan en förändring i färg eller material på golvet få dem att stanna upp och undersöka vad det är.
Välfärd för grisar Att vara grisproducent handlar inte bara om att producera griskött till ett lågt pris. Det handlar också om att djuren ska skötas enligt de regler och förordningar som finns. De som arbetar med grisar är skyldiga att veta vilka lagar och föreskrifter som gäller. Färre och färre människor har direkt kon takt med lantbruk och djuruppfödning. När massmedia med otäcka bilder visar missför hållanden i djurbesättningar, finns alltid ris ken att den allmänna uppfattningen blir att så här har alla djur det. Lyckligtvis är det inte så, men en misskött grisgård förstör för alla dem som sköter sina djur. Detta är viktigt att förklara och berätta om. Grisbesättningar får regelbundet besök av djurskyddsinspektörer och ofta även av ”sin” besättningsveterinär. Även på slakterierna granskas de djur som kommer till slakt av en besiktningsveterinär. Får en djurägare flera anmärkningar på ex empelvis svansbitna grisar eller suggor med skador, blir det besök av svinhälsoveterinären. Då går man tillsammans igenom skötseln och stallarna för att hjälpa uppfödaren att komma tillrätta med problemen.
21
Grisar.indb 21
2010-11-30 09.01
Husdjur
Kerstin Ewing Grisar ingår i Natur & Kulturs nya serie Husdjur. Här hittar du som ska arbeta med grisar det mesta du behöver lära dig: det dagliga arbetet med att sköta en grisbesättning, byggnadsplanering, näringslära och utfodring, rekrytering, sjukvård och avel. Författaren Kerstin Ewing är lantmästare och lärare vid Naturbruksgymnasiet i Önnestad. Kapitlet om avel har skrivits av Lotta Rydhmer, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet (s lu ).
Kerstin Ewing ✤ Husdjur ✤ GRISAR
GRISAR
Kerstin Ewing
GRISAR
ISBN 978-91-27-41402- 0
9
omslag_grisar.indd 1
789127
414020
Husdjur 2010-11-30 08.10