9789127121096

• Misstro och utsatthet • Sårbarhet • Beroende • Känslomässig försummelse • Utanförskap • Misslyckande • Underkastelse

Lev som du vill – och inte som du lärt dig (Reinventing your life)

• Perfektionism

är en internationell bästsäljare och klassiker som nu äntligen finns på svenska. Boken bygger på schematerapi som är en vidareutveckling av kognitiv beteendeterapi med influenser från bland annat gestaltterapi och anknytningsteori.

• Berättigande

Jeffrey E. Young är fil.dr, psykolog och grundare av schematerapin.

Janet S. Klosko är fil.dr och psykolog.

Young och Klosko har gjort ett pionjärarbete med att utveckla verktyg för att göra betydelsefulla livsförändringar, i relationer och på arbetet.

Boken återspeglar författarnas oerhörda känslighet, medkänsla och kliniska klarsyn.

Lev som du vill och inte som du lärt dig

• Skam och värdelöshet

I den här boken beskriver författarna hur du kan identifiera negativa mönster – livsteman – och hur du kan förändra dem. Här beskrivs elva vanliga livsteman som kan ha hindrat dig från att leva ditt liv fullt ut.

Med hjälp av frågeformulär kan du ta reda på vilka teman som stämmer in på dig och förstå hur du formats till den person du är idag.

Sedan får du veta hur du steg för steg kan bryta gamla mönster och bli fri att leva som du vill.

JEFFREY E. YOUNG

• Övergivenhet

Tänker du mer på andras behov än dina egna? Är du rädd att inte bli omtyckt om du visar vem du verkligen är?

Känner du dig ofta otillräcklig i jämförelse med andra?

Har du svårt att slappna av och njuta av livet?

JANET S. KLOSKO

I den här boken beskriver författarna följande elva livsteman och visar hur du kan identifiera dem, förstå deras ursprung och förändra dem:

JEFFREY E. YOUNG JANET S. KLOSKO Förord av Poul Perris

Lev som du vill och inte som du lärt dig Reinventing your life

›› Med denna självhjälpsklassiker lyckas

Young och Klosko på ett enkelt och levande sätt visa hur vi både kan identifiera och sedan bryta självuppfyllande negativa livsteman. Teman vi kan ha burit med oss sedan barnsben och som hindrat oss från att leva livet fullt ut. Att boken efter drygt 15 år fortfarande är en bästsäljare världen över förklaras kanske bäst av den höga igenkänningsfaktorn i de livsteman som Young har funnit och beskrivit. Boken har för tusentals läsare utgjort ett ovärderligt verktyg för att bryta långvariga destruktiva mönster och för att skapa ett mer meningsfullt liv. Personligen tror jag även att det till stor del är författarnas mänskliga värme och kliniska erfarenhet som återspeglas i boken och som sedan entusiasmerar läsaren utöver det vanliga. ‹‹ Poul Perris

Aaron Beck, grundare av den kognitiva terapin

Förstå och förändra dina LIVSTEMAN

OMSLAGSDESIGN: FUNDERA HELENA BERGENLÖV

100701 Lev som du vill ORI.indd 8

10-03-24 15.36.22

Innehåll

Förord av Poul Perris 10 Förord av Aaron Beck 13 Inledning 15 1. Livsteman 19 2. Vilka livsteman har du? 32 3. Att förstå livsteman 41 4. Kapitulation, flykt och motangrepp 53 5. Hur livsteman kan förändras 60 6. »Lämna mig inte« – Livstemat övergivenhet 76 7. »Jag kan inte lita på dig« – Livstemat misstro och utsatthet 101 8. »Jag kan aldrig få den kärlek jag behöver« – Livstemat känslomässig försummelse 127 9. »Jag passar inte in« – Livstemat utanförskap 148 10. »Jag klarar mig inte på egen hand« – Livstemat beroende 175 11. »En katastrof kan ske när som helst« – Livstemat sårbarhet 205 12. »Jag är värdelös« – Livstemat skam och värdelöshet 228 13. »Jag känner mig så misslyckad« – Livstemat misslyckande 261 14. »Jag gör alltid som du vill« – Livstemat underkastelse 280 15. »Det blir aldrig tillräckligt bra« – Livstemat perfektionism 316 16. »Klart att jag ska ha det som jag vill« – Livstemat berättigande 336 17. Förändringsfilosofi 363 Referenser 375 Register 376

innehåll 9

100701 Lev som du vill ORI.indd 9

10-03-24 15.36.22

Förord av Poul Perris

Med denna självhjälpsklassiker lyckas Young och Klosko på ett enkelt och levande sätt visa oss hur vi både kan identifiera och sedan bryta självuppfyllande negativa livsteman. Teman vi kan ha burit med oss sedan barnsben och som hindrat oss från att leva livet fullt ut och att utvecklas efter vår tilltänkta potential. Att boken efter drygt 15 år fortfarande är en bästsäljare världen över förklaras kanske bäst av den höga igenkänningsfaktorn i de livsteman som Young har funnit och beskrivit. Boken har redan för tusentals läsare utgjort ett ovärderligt verktyg i kampen att bryta långvariga destruktiva mönster för att därefter kunna skapa sig ett mer meningsfullt liv. Personligen tror jag även att det till stor del är författarnas unika mänskliga värme och kliniska erfarenhet som återspeglas i boken och som sedan entusiasmerar läsaren utöver det vanliga.

Lev som du vill och inte som du lärt dig är i första hand tänkt som en självhjälpsbok, men kan med fördel även användas om du är terapeut och söker användbara verktyg till din kliniska vardag. Du kan till exempel tillsammans med din klient välja ut relevanta kapitel att läsa. Boken kan då bli ett effektivt sätt att hjälpa klienten att se samband och sätta ord på känslor och behov som kanske aldrig tidigare uttalats. Att på ett tidigt stadium i behandlingsarbetet upprätta ett gemensamt språk kring unika processer och mekanismer som orsakar personliga problem främjar många gånger både den terapeutiska alliansen, förståelsen, hanterbarheten och inte minst den ovärderliga känslan av hopp hos behandlare och klient.

Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi har sedan många år ett nära samarbete med Jeffrey Young som vid ett flertal tillfället inbjudits till Sverige för att ge föreläsningar och workshops kring schematerapi, som är den terapiform som boken bygger på. Vårt beteende i olika situationer styrs till stor del av hur vi i grunden uppfattar oss själva och omvärlden tillsammans med vår samlade erfarenhet av hur vi tidigare bäst hanterat 10 lev som du vill och inte som du lärt dig

100701 Lev som du vill ORI.indd 10

10-03-24 15.36.22

liknande situationer. Uppfattningar och erfarenheter som kan vara både medvetna och omedvetna. Begreppet »schema« är det samlande begrepp som används för att beskriva dessa fenomen, således namnet schematerapi.

Schema är ett gammalt vedertaget begrepp inom den kognitiva psykologin, men som ges lite olika innebörd hos olika teoretiker. I schematerapi ser man scheman som metaforer för abstrakta hypotetiska mönster. Att förtingliga dessa abstrakta mönster och prata om dem i terapin som något konkret upplevs oftast av både behandlaren och klienten som praktiskt och effektivt då någonting konkret förmedlar att förändring är möjlig.

I samband med översättningen av boken fördes många diskussioner för att hitta ett passande svenskt begrepp. Den teoretiska benämningen schema upplevdes missvisande och gav associationer till ord som struktur, ramar eller att göra listor. I bokens engelska version använder författarna termen life traps, livsfällor. Eftersom tidigt inlärda scheman ofta fyllt en viktig funktion i sitt ursprungssammanhang upplevdes även livsfällor missvisande.

I ett försök att fånga begreppets dynamik har vi i den svenska översättningen valt termen livstema.

Schematerapi är en vidareutveckling av traditionell kognitiv beteendeterapi med influenser av bland annat gestaltterapi och anknytningsteori.

Allmängiltiga principer för hur våra beteenden lärs in, bevaras och förstärks beaktas därmed i ljuset av kända förutsättningar för mellanmänsklig utveckling och mognad. Det som kanske främst utmärker schematerapi och som särskiljer den från andra terapimodeller är hur man använder terapirelationen som konkret verktyg i förändringsarbetet.

I likhet med de flesta terapiformer präglas terapirelationen i schematerapi av öppenhet, värme och tillit. En central skillnad är däremot det relationella förhållningssättet limited reparenting. Limited reparenting kan översättas med »ställföreträdande föräldraskap« och innebär att den som går i behandling erbjuds att känslomässigt knyta an till behandlaren för att därigenom inom ramen för terapirelationen få sina eftersatta behov bemötta. Huvudsyftet med reparenting är inte att trösta eller att ta bort känslomässigt obehag, även om det i stunden ofta upplevs helande. I stället är tanken att terapeuten ska utgöra en god modell att internalisera, så att klienten sedan i situationer utanför terapin både kan uppmärksamma och analysera sina känslor och behov för att därefter kunna agera självständigt och i riktning mot behovstillfredsställelse. Ordet limited betyder begränsad och syftar på att terapeuten aldrig fullt ut kan uppfylla de känslomässiga behov en klient söker för. Även om man inte vuxit upp i en miljö starkt präglad av behovsfrustration innebär livet i sig alltid en viss grad av ensamhet förord av poul perris 11

100701 Lev som du vill ORI.indd 11

10-03-24 15.36.22

och lidande som en del av människans existentiella villkor. Terapeuten lär därför ofta ut olika acceptansstrategier för att klienten ska kunna klara en viss frustrationssmärta utan att riskera att återfalla i destruktiva livsmönster.

I mitten av 2000-talet grundade Jeffrey Young tillsammans med flera andra, bland annat mig, The International Society for Schema Therapy som är en världsomspännande förening för schematerapi. Föreningens huvudsakliga syfte är att värna om schematerapins kvalitet inom utbildning, forskning och behandling. I takt med allt frekventare publicering av positiva forskningsresultat ökar efterfrågan på schematerapeuter och utbildningar i schematerapi, såväl i Sverige som internationellt. Schematerapi har under senare år utprövats i flertalet vetenskapliga studier och visat sig vara en effektiv metod vid behandling av personlighetsrelaterade problem. Det finns idag i Sverige flera KBT-terapeuter som influerats av schematerapi, även om andelen terapeuter med full auktorisation i schematerapi fortfarande är begränsad. Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi är idag det enda utbildningssätet i Sverige med auktorisation att erbjuda utbildningsprogram i schematerapi, något vi hoppas snart ändras i takt med att efterfrågan på schematerapeuter ökar. Är du intresserad av att gå i terapi hos en auktoriserad schematerapeut, eller att söka till någon av institutets schematerapiutbildningar är du välkommen att kontakta Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi (kontaktuppgifter finns på sidan 374).

Avslutningsvis vill jag rikta ett varmt tack till Natur & Kultur, i synnerhet Marie Söderberg och Lena Forssén, som med tillmötesgående och stort tålamod engagerat sig i detta samarbetsprojekt med Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi att översätta boken till svenska. Sist men inte minst vill jag tacka Mia Östlin för en träffsäker och kompetent översättning. Dina gedigna kliniska erfarenheter av schematerapi genomlyser på ett inbjudande sätt den svenska texten. poul perris Ordförande i The International Society for Schema Therapy (ISST) Leg. läkare, leg. psykoterapeut, rektor och handledare vid Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi

12 lev som du vill och inte som du lärt dig

100701 Lev som du vill ORI.indd 12

10-03-24 15.36.22

Förord av Aaron Beck

Det gläder mig mycket att Jeffrey Young och Janet Klosko har tagit sig an den svåra frågan om personlighetsproblematik utifrån den kognitiva terapins metod och principer. Författarna har gjort ett pionjärarbete när de utvecklat och nu för allmänheten presenterar en samling kraftfulla verktyg som på ett avgörande sätt kan förändra livet såväl privat som yrkesmässigt.

Personlighetsrelaterade störningar handlar om självdestruktiva, livslånga mönster som gör människor djupt olyckliga. Människor med den sortens problematik har varaktiga problem i sina liv, vid sidan av specifika symptom som depression och ångest. De är ofta otillfredsställda i sina nära relationer och underpresterar i yrkeslivet. Sammantaget är deras livskvalitet oftast sämre än de själva önskar.

Man har inom den kognitiva psykoterapin försökt möta den utmaning det innebär att hjälpa människor med sådana svåra och kroniska problem. Vid behandling av personlighetsproblematik räcker det inte att bara behandla symptom – depression, ångest, panikattacker, beroende, ätstörningar, sexuella problem eller sömnlöshet – man behöver också behandla de scheman eller styrande föreställningar som ligger bakom. (Författarna benämner scheman som livsteman.) De flesta patienter som börjar i terapi har grundscheman som visar sig i flera olika sorters symptom. Att direkt ta itu med dessa grundscheman kan få gynnsamma effekter som påverkar flera områden i patientens tillvaro.

Kognitiva terapeuter vet att det finns speciella tecken som indikerar att man behöver arbeta på schemanivå. Det första tecknet är att patienten beskriver ett problem och säger »Jag har alltid varit sådan, jag har alltid haft det här problemet«. Problemet känns »naturligt« för patienten. Det andra tecknet är när patienten inte verkar kunna genomföra hemuppgifter som man enats om under terapisessionen, och det känns som om man »sitter förord av aaron beck 13

100701 Lev som du vill ORI.indd 13

10-03-24 15.36.23

fast«. Patienten vill förändras och gör samtidigt motstånd mot förändring.

Det tredje tecknet är att patienten verkar omedveten om sitt sätt att påverka andra människor. Patienten kan också verka oförmögen att själv se sina destruktiva beteenden.

Scheman är svåra att förändra. De upprätthålls av kognitioner, beteenden och känslor, och terapin måste riktas mot alla dessa tre områden. Att förändra bara ett eller två av dem räcker inte.

Lev som du vill och inte som du lärt dig beskriver elva sådana var­aktiga, självdestruktiva personlighetsmönster som här har fått benämningen livs­ teman. Författarna beskriver komplexa sammanhang på ett enkelt och begripligt sätt. Läsaren kan lätt sätta sig in i resonemanget om livsteman och snabbt hitta sina egna. En mängd fallbeskrivningar, som kommer från verkliga kliniska erfarenheter, hjälper läsaren att ta till sig materialet på ett konkret och personligt sätt. Förändringsteknikerna som författarna presenterar är dessutom kraftfulla som verktyg. De har ett integrativt förhållningssätt som kombinerar kognitiv terapi, beteendeterapi, psykodynamisk terapi och upplevelsebaserade metoder samtidigt som de behåller den praktiska, problemlösande inriktning som är typisk för kognitiv psyko­ terapi.

Lev som du vill och inte som du lärt dig beskriver hur vi praktiskt går till väga för att komma till rätta med smärtsamma och livslånga problem.

Boken genomsyras av författarnas stora medkänsla, lyhördhet och kliniska insikter. aaron beck

14 lev som du vill och inte som du lärt dig

100701 Lev som du vill ORI.indd 14

10-03-24 15.36.23

Inledning

Behövs det verkligen en självhjälpsbok till?

Vi tror att Lev som du vill och inte som du lärt dig bidrar med något viktigt som hittills saknats i utbudet av självhjälpsböcker. Det finns visserligen många utmärkta böcker, precis som det finns många bra terapiformer, men de flesta har sina begränsningar. Vissa böcker fokuserar bara på ett specifikt problem, som medberoende, depression, dålig självkänsla eller problemet att man blir kär i fel personer. Vissa böcker beskriver många olika problem men bara ett sätt att hantera dem, som att arbeta med det inre barnet, med parsamtal eller med kognitiv beteendeterapi. Andra böcker fungerar inspirerande eller lyckas verkligen beskriva något allmänmänskligt problem, till exempel att förlora en nära anhörig, men erbjuder så svävande lösningar att det blir svårt att verkligen förändras trots att motivationen faktiskt finns där.

I Lev som du vill och inte som du lärt dig beskriver Janet Klosko och jag en ny psykoterapiform som gör det möjligt att förändra genomgripande livsmönster. Den schematerapi som vi presenterar är inriktad på elva av de mest destruktiva problem vi möter i vår kliniska vardag. För att hjälpa dig att förändra dessa livsteman integrerar vi tekniker från flera olika terapeutiska skolor. Resultatet är en bok som vi tror kan erbjuda en mycket mera genomgripande och mångsidig metod än de som du kan ha läst om tidigare.

Eftersom den här boken handlar om personlig utveckling och förändring, vill jag börja med att beskriva den väg som jag själv har gått och som lett fram till schematerapin. På många sätt speglar min utveckling som psykoterapeut den resa mot självinsikt som vi beskriver här.

Allt började 1975 när jag studerade vid University of Pennsylvania. Jag gjorde min praktiktjänstgöring vid en psykiatrisk behandlingsenhet i Philadelphia och kommer ihåg min första erfarenhet som psykoterapeut. Jag höll på att lära mig rogeriansk psykoterapi, en klientcentrerad behandlingsmetod. inledning 15

100701 Lev som du vill ORI.indd 15

10-03-24 15.36.23

Jag minns att jag oftast kände mig handfallen. Människor kom till mig med svåra problem och starka känslor, och det jag fick lära mig var att lyssna, omformulera och klargöra så att de skulle kunna komma fram till sina egna lösningar. Problemet var förstås att många aldrig gjorde det. Eller också tog det så lång tid att jag själv hann bli oerhört frustrerad innan terapin äntligen kunde avslutas. Rogeriansk terapi passade inte mitt temperament, min naturliga läggning. Kanske är jag för otålig, men jag vill se förändring och framsteg relativt snabbt. Jag blir lätt frustrerad i situationer där det finns ett allvarligt problem och jag blir tvungen att sitta passiv och titta på, utan att få göra någonting åt det.

Kort därefter började jag läsa om beteendeterapi, en terapiform som betonar snabb och konkret beteendeförändring. Jag kände en enorm lättnad. Nu fick jag lov att vara aktiv och ge patienterna råd, i stället för att sitta passiv. Beteendeterapin erbjöd en överskådlig struktur som beskrev varför patienter hade specifika problem och exakt vilka tekniker som skulle användas. Det var nästan som en kokbok eller en teknisk manual. Den beteendeterapeutiska metoden var väldigt tilltalande jämfört med den vaga ansats jag lärt mig tidigare. Den var inriktad på snabb förändring.

Men efter några år blev jag också besviken på beteendeterapin. Eftersom den fokuserar så starkt på vad människor gör började jag tycka att den bortsåg för mycket från vad vi tänker och känner. Jag fick inte ta del av rikedomen i patientens inre värld. Vid den tiden läste jag Aaron Becks bok Cognitive Therapy and the Emotional Disorders och blev än en gång entusiastisk. Beck kombinerade beteendeterapins praktiska och direkta hållning med den rikedom som patienternas tankar och föreställningar rymmer.

Efter min examen 1979 började jag studera kognitiv psykoterapi för Aaron Beck. Jag uppskattade verkligen att kunna visa patienterna hur deras tankar förvrängdes och föreslå dem rationella alternativ. Jag tyckte också om att ringa in problembeteenden och träna nya sätt att hantera vardagliga situationer. Patienterna blev märkbart förbättrade – depressioner lättade och ångestsymptom försvann. Jag upptäckte också vilken nytta jag hade av de kognitiva teknikerna i min egen vardag. Jag började föreläsa om kognitiv psykoterapi och hålla workshops för att sprida den nya kunskapen bland andra yrkesverksamma, både i USA och i Europa.

Efter några år öppnade jag en egen praktik i Philadelphia. Jag fortsatte att ha mycket goda resultat med många patienter, speciellt de som hade avgränsade problem som ångest eller depression. Men tyvärr träffade jag också patienter som inte förbättrades alls eller bara blev obetydligt bättre.

Jag bestämde mig för att försöka ta reda på vad de här patienterna hade 16 lev som du vill och inte som du lärt dig

100701 Lev som du vill ORI.indd 16

10-03-24 15.36.23

gemensamt. Jag bad också kollegor som själva var kognitiva terapeuter att beskriva de patienter som inte blivit hjälpta hos dem. Jag ville veta om deras terapier som inte lyckades liknade mina.

Det jag fann när jag sökte skillnaden mellan de patienter som svarade snabbt på terapin och de som inte gjorde det blev en uppenbarelse för mig.

De svåraste patienterna verkade ha mindre akuta symptom – de var oftast mindre ångestfyllda eller deprimerade. Deras problem hade ofta med närhet att göra: Det fanns ett mönster av otillfredsställande relationer. De flesta av dessa svårbehandlade patienter hade också haft sina problem i stort sett hela livet. De hade inte börjat i terapi på grund av en enstaka kris som en skilsmässa eller en förälders död. Alla hade självdestruktiva livsmönster.

Mitt nästa steg blev att göra en lista över de vanligaste teman eller mönster jag kunde se hos de här patienterna. Det blev min första sammanställning av scheman eller livsteman. Den upptog bara några få av de elva livsteman som beskrivs i den här boken, bland annat en djup upplevelse av värdelöshet, känslan av total isolering och ensamhet, tendensen att offra egna behov till förmån för andras och ett osunt beroende av omgivningen.

Att använda livsteman visade sig ovärderligt när jag arbetade med patienter som tidigare inte svarat på behandlingen. Jag upptäckte att jag, med hjälp av min lista över livsteman, kunde strukturera patienternas problem och dela upp dem i hanterbara delar. Jag kunde också utveckla specifika strategier för att behandla varje enskilt problem eller mönster.

I efterhand kan jag se att mitt sökande efter bredare teman eller mönster också stämde väl överens med min egen personlighet. Jag har alltid känt behov av att förstå aspekter av mitt liv som delar av en större helhet, präglad av en viss struktur och förutsägbarhet. Jag har alltid upplevt att jag fått bättre kontroll över mitt eget liv genom att synliggöra sådana generella teman eller mönster. Jag minns att jag som student delade in mina kamrater i olika kategorier utifrån hur pålitliga jag tyckte att de var som vänner.

En annan röd tråd i min egen utveckling som psykoterapeut har varit en strävan att integrera och förena snarare än att avfärda och kritisera. Många terapeuter upplever att de måste välja en terapiform och sedan troget hålla sig till den. Det är därför vi har renodlade gestaltterapeuter, familjeterapeuter, freudianska psykoterapeuter och beteendeterapeuter. Jag har kommit fram till att det fungerar mycket bättre att integrera det bästa från flera olika terapeutiska metoder än att strikt följa en enda. Det finns mycket värdefullt i psykodynamisk terapi, upplevelsebaserad terapi, kognitiv terapi och beteendeterapi liksom i farmakologisk behandling, men varje metod har samtidigt avsevärda begränsningar när den används ensidigt. inledning 17

100701 Lev som du vill ORI.indd 17

10-03-24 15.36.23

Å andra sidan tror jag inte heller på att kombinera olika tekniker slumpmässigt, utan ett samlande teoretiskt ramverk. Jag menar att de elva livs­ teman som beskrivs här är ett sådant samlande ramverk och att tekniker från olika terapeutiska skolor kan kombineras, ungefär som en vapenarsenal, för att ta upp kampen mot dem. Som framgår av kapitlen som följer kan resonemanget om livsteman också skapa en känsla av kontinuitet i synen på livet, där det förflutna och nuet blir till delar av en sammanhängande helhet. Varje livstema har ett begripligt ursprung i barndomen som intuitivt känns riktigt för oss. Till exempel kan vi förstå varför vi dras till kritiska partners, och varför vi dömer oss själva så hårt när vi gjort fel, när vi väl inser hur krävande och kritiska våra egna föräldrar varit.

Min förhoppning är att Lev som du vill och inte som du lärt dig ska fylla behovet av en bok som på ett genomgripande sätt tar sig an många av de svåra och livslånga problem som vi alla ställs inför. Jag hoppas att den ska tillföra ett användbart perspektiv för att förstå hur de här mönstren en gång uppstått och ge väl fungerande lösningar för varje enskilt livstema, hämtade från en rad olika terapeutiska skolor, och därmed visa vägen till verklig förändring. jeffrey young september 1992

18 lev som du vill och inte som du lärt dig

100701 Lev som du vill ORI.indd 18

10-03-24 15.36.23

1 Livsteman

• Dras du ofta in i relationer med människor som behandlar dig okänsligt? Känner du att inte ens de som står dig närmast bryr sig tillräckligt mycket om dig eller förstår dig tillräckligt väl?

• Känner du att det innerst inne är något fel på dig, att ingen som verkligen lär känna dig skulle kunna tycka om och acceptera dig?

• Sätter du andras behov före dina egna, så att dina behov aldrig blir tillfredsställda – och så att du inte ens vet vilka dina riktiga behov är?

• Är du orolig för att något hemskt ska hända dig, så att till och med en vanlig förkylning utlöser skräck för allvarligare sjukdomar?

• Känner du dig innerst inne olycklig, otillfredsställd och värdelös hur mycket beröm och uppskattning du än får?

Vi kallar sådana mönster livsteman. I den här boken beskriver vi de elva vanligaste av dem och visar dig hur du kan identifiera dem, hur du kan förstå deras ursprung och hur du kan förändra dem.

Ett livstema är ett mönster som börjar i barndomen och sedan återupprepas genom hela livet. Det börjar med något som vi utsatts för av våra familjer eller av andra barn. Vi kan ha blivit övergivna, kritiserade, överbeskyddade, kränkta, avvisade eller försummade – vi har blivit skadade på olika sätt. Efter hand blir livstemat en del av oss. Lång tid efter att vi lämnat vårt barndomshem fortsätter vi att skapa situationer där vi blir illa behandlade, nonchalerade, nedtryckta eller kontrollerade och där vi går miste om möjligheten att förverkliga det som vi själva allra helst vill i livet.

Våra livsteman avgör hur vi tänker, känner, handlar och förhåller oss till andra människor. De utlöser starka känslor som ilska, sorg och ångest. Till och med när vi tycks ha uppnått allt – social status, ett perfekt äktenskap, respekt från våra närmaste, framgång i jobbet – känner vi oss ofta oförmögna att uppskatta livet och våga tro på det vi faktiskt åstadkommer.

1. livsteman 19

100701 Lev som du vill ORI.indd 19

10-03-24 15.36.23

jed: 39 år och mycket framgångsrik börsmäklare. Han erövrar kvin-

nor men knyter aldrig riktigt an till dem. Jed sitter fast i det livstema vi kallar känslomässig försummelse.

När vi först utvecklade metoden kring livsteman hade vi en intressant patient som hette Jed. Han ger en tydlig bild av hur kontraproduktiva livsteman kan vara.

Jed går från den ena kvinnan till den andra och är övertygad om att ingen av de kvinnor han möter kan tillfredsställa hans behov. Det slutar alltid med att han blir besviken. Det närmaste Jed kommer en nära relation är att han blir blint förälskad i en kvinna som han är sexuellt attraherad av.

Problemet är att de här relationerna aldrig varar.

Jed knyter inte an till kvinnor. Han erövrar dem. Han förlorar intresset i samma stund som han har »vunnit«. Kvinnan har då börjat bli kär i honom. jed: Det är verkligen avtändande när en kvinna är klängig. När hon börjar hänga på mig, speciellt ute bland folk, vill jag bara därifrån.

Jed lider av sin ensamhet. Han känner sig tom och uttråkad. Det finns ett tomrum inombords – och han letar otåligt efter den kvinna som kan fylla det. Jed tror inte att han någonsin kommer att finna henne. Han har en känsla av att han alltid har varit och alltid kommer att förbli ensam.

Som barn kände Jed samma värkande ensamhet. Han lärde aldrig känna sin pappa, och hans mamma var kall och okänslig. Ingen av dem tillgodosåg hans känslomässiga behov. Han blev känslomässigt försummad under sin uppväxt och fortsätter att återskapa samma kontaktlöshet som vuxen.

I flera år hade Jed omedvetet upprepat samma mönster med sina terapeuter och bytt från den ena till den andra. I början av kontakten med en ny terapeut kände han sig förhoppningsfull, men blev efter ett tag besviken.

Han knöt aldrig riktigt an till sina terapeuter – han hittade alltid någon avgörande svaghet hos dem som gav honom anledning att avsluta terapin.

Varje terapierfarenhet bekräftade att hans liv inte hade förändrats och han kände sig ännu mera ensam.

Många av Jeds terapeuter hade varit varma och empatiska. Det var inte det som var problemet. Problemet var att Jed alltid lyckades hitta en ursäkt för att undvika den närhet som han var så ovan vid och hade så svårt att finna sig till rätta i. Att han fick känslomässigt stöd från terapeuten var viktigt men inte tillräckligt. Terapeuterna konfronterade inte hans självdestruktiva mönster tillräckligt ofta eller tillräckligt bestämt. För att Jed 20 lev som du vill och inte som du lärt dig

100701 Lev som du vill ORI.indd 20

10-03-24 15.36.23

skulle kunna komma ifrån sitt livstema av känslomässig försummelse krävdes att han slutade söka efter fel hos kvinnorna han träffade och började ta ansvar för att kämpa mot det obehag han kände när han började komma nära andra människor och lära sig att ta emot den känslomässiga näring de erbjöd honom.

När Jed till slut började i terapi hos oss utmanade vi honom gång på gång, för att successivt bryta ner hans livstema varje gång det visade sig med ny kraft. Det var viktigt att visa honom att vi verkligen kunde leva oss in i hur svårt det var för honom att komma en annan människa nära efter att ha växt upp med så kyliga föräldrar. Varje gång han hävdade att Wendy inte var tillräckligt vacker, att Isabel inte var tillräckligt begåvad eller att Melissa helt enkelt inte var rätt person, pressade vi honom ändå att se att han föll in i sitt livstema igen och sökte brister hos andra för att slippa känna värme och tillgivenhet. Efter ett år av sådan empatisk konfrontation, där vi balanserade känslomässigt stöd med konfrontation, kunde vi till slut se en märkbar förändring. Jed är nu förlovad med Nicole, en varm och kärleksfull kvinna: jed: Mina tidigare terapeuter förstod mig verkligen och de gav mig många insikter om min barndom, men ingen av dem lyckades få mig att faktiskt förändras. Det var helt enkelt för lätt att falla tillbaka i mina gamla möns­ ter. Det här arbetssättet var annorlunda.

Till slut började jag själv ta ansvar för att få en relation att fungera. Jag ville inte att relationen till Nicole skulle bli ännu ett misslyckande, och jag kände att nu gällde det verkligen. Trots att jag insåg att Nicole inte var per­ fekt bestämde jag mig för att jag antingen fick lov att knyta an till någon eller också ge upp och leva ensam i fortsättningen.

Arbetet med livsteman handlar om att hela tiden konfrontera sig själv. Vi ska visa hur du kan spåra dina livsteman efter hand som de visar sig och sedan konfrontera dem gång på gång ända tills de gamla mönstren släpper sitt grepp om dig. heather: 42 år. Har oerhört mycket att ge men lever som en fånge i sitt eget hem på grund av en förlamande rädsla. Trots att hon äter lugnande tabletter mot ångest sitter hon fast i livstemat sårbarhet.

Heather har egentligen inget liv – hon är för rädd för att göra någonting.

Livet är fyllt av faror. Hon stannar helst hemma, där hon är »säker«.

1. livsteman 21

100701 Lev som du vill ORI.indd 21

10-03-24 15.36.24

heather: Jag vet att det finns en massa roliga saker att göra i stan. Jag tycker om att gå på teater, gå på bra restauranger och att träffa vänner. Men det blir bara för mycket för mig. Jag kan inte ha roligt. Jag oroar mig hela tiden för att något hemskt ska hända.

Heather oroar sig för att en bilolycka ska inträffa, för att broar ska rasa, för att hon ska bli rånad, för att hon ska bli sjuk i till exempel aids och för att hon ska göra av med för mycket pengar. Det är inte så konstigt att hon inte tycker om att åka in till stan.

Heathers man Walt är rasande på henne. Han vill vara ute och göra saker. Walt anser – med all rätt – att det inte är rättvist att han missar så mycket och det händer allt oftare att han ger sig iväg och gör saker utan henne.

Heathers föräldrar var ovanligt överbeskyddande. Föräldrarna var judar som överlevt förintelsen och som hade tillbringat större delen av sin barndom i koncentrationsläger. Som hon själv uttryckte det behandlade de henne som om hon vore av glas. Hela tiden varnade de henne för eventuella (men osannolika) faror: Hon kunde få lunginflammation, bli fast i tunnelbanan, drunkna eller råka ut för en eldsvåda. Det är inte så konstigt att hon oftast känner en plågsam oro och försöker försäkra sig om att hon befinner sig i säkerhet. Samtidigt dräneras hennes liv på det mesta som kunde ge glädje.

Innan Heather kom till oss hade hon under en treårsperiod provat flera olika ångestdämpande läkemedel. (Läkemedel är den vanligaste behandlingen mot ångest.) Senast hade hon träffat en psykiater som skrivit ut Temesta. Hon tog medicinen varje dag, och tabletterna gav faktiskt en viss lindring. Hon kände sig bättre, mindre ångestfylld. Livet blev mer behagligt. Vetskapen om att hon hade tabletterna gjorde att hon kände sig mera kapabel att hantera saker och ting. Ändå fortsatte hon att undvika att gå hemifrån. Hennes man klagade över att medicinen bara gjorde henne mer nöjd med att hålla sig hemma.

En annan svårighet var att Heather kände sig beroende av tabletterna: heather: Det känns som om jag kommer att bli tvungen att fortsätta äta dem i hela mitt liv. Tanken på att sluta gör mig livrädd. Jag vill aldrig bli så där rädd för allting igen.

Även när Heather lyckades hantera jobbiga situationer tänkte hon att det var tack vare medicinerna. Hon byggde inte upp någon tro på sin egen förmåga – någon känsla av att det var hon själv som kunde hantera situationerna.

22 lev som du vill och inte som du lärt dig

100701 Lev som du vill ORI.indd 22

10-03-24 15.36.24

(Det är just därför som patienter, speciellt när det gäller ångestbehandling, tenderar att få tillbaka problemen när medicineringen upphör.)

I schematerapin hos oss gjorde Heather ganska snabba framsteg. Inom ett år hade hennes liv förbättrats betydligt. Gradvis började hon utsätta sig för fler och fler ångestskapande situationer. Hon klarade av att resa, träffa vänner och gå på bio, och till slut beslöt hon sig för att börja jobba deltid trots att det innebar att hon fick pendla till jobbet.

Som en del av terapin hjälpte vi Heather att bli bättre på att bedöma hur stor risken var att något hemskt skulle hända. Vi visade henne gång på gång hur hon överdrev risken att en katastrof skulle ske i ofarliga situationer, och vi visade henne att hon överdrev sin egen sårbarhet och skyddslöshet utanför hemmet. Hon lärde sig att vidta rimliga försiktighetsåtgärder. Hon slutade be sin man och sina vänner om lugnande försäkringar. Äktenskapet blev bättre, och hon fick ut mer glädje av livet.

Upprepningens ironi Jed och Heather illustrerar två av bokens elva livsteman: känslomässig försummelse och sårbarhet. Efter hand som vi beskriver fler patienter kommer du att få läsa om de nio andra: underkastelse, misstro och utsatthet, övergivenhet, skam och värdelöshet, berättigande, beroende, misslyckande, perfektionism och utanförskap. Du kommer förmodligen att känna igen dig i flera av dem.

Att vi fortsätter upprepa smärtsamma erfarenheter från vår barndom är en av de viktigaste insikterna som psykoanalysen gett. Freud kallade detta för upprepningstvånget. Den som är barn till en alkoholist växer upp och gifter sig med en alkoholist. Det misshandlade barnet växer upp och gifter sig med någon som slår eller blir själv den som slår. Det sexuellt utnyttjade barnet växer upp och blir prostituerad. Det barn som varit alltför kontrollerat av sina föräldrar fortsätter som vuxen att låta sig styras av andra.

Det är ett förbluffande fenomen. Varför gör vi så här? Varför återupprepar vi vår smärta och förlänger vårt eget lidande? Varför skapar vi inte ett bättre liv och undviker det gamla mönstret? Nästan alla människor upprepar negativa mönster från barndomen på ett självdestruktivt sätt.

Det är den märkliga sanning som terapeuter kämpar med. På olika sätt lyckas vi, som vuxna, skapa förhållanden som på ett märkligt sätt påminner om det som skadat oss som barn. Ett livstema är alla de olika sätt som vi återskapar dessa mönster.

1. livsteman 23

100701 Lev som du vill ORI.indd 23

10-03-24 15.36.24

Den tekniska termen för livsteman är scheman. Begreppet schema kommer från kognitiv psykologi. Scheman är djupt rotade övertygelser om oss själva och världen, som vi lärt oss tidigt i livet. Dessa scheman är centrala för vår känsla av själv. Att ge upp tilltron till ett schema vore samma sak som att ge upp tryggheten i att veta vilka vi själva är och hur världen fun­ gerar, och därför håller vi fast vid det, till och med när det skadar oss. De här tidiga övertygelserna inger oss en känsla av förutsägbarhet och visshet.

De är välbekanta och invanda. På ett märkligt sätt får de oss att känna oss som hemma. Det är av den anledningen som kognitiva terapeuter menar att scheman, eller livsteman, är så svåra att ändra på.

Låt oss nu titta på hur livsteman påverkar laddningen vi känner i kärleksrelationer. patrick: 35 år och byggnadsentreprenör. Ju mer hans fru, Francine,

bedrar honom, desto mer åtråvärd blir hon. Patrick sitter fast i livstemat övergivenhet.

Patrick är djupt olycklig. Hans fru är otrogen gång på gång. Varje gång hon bedrar honom blir han desperat. patrick: Det känns som att jag är beredd att göra vad som helst för att få henne tillbaka. Jag står inte ut med det. Jag vet att det skulle knäcka mig att förlora henne. Jag kan inte förstå varför jag finner mig i det här, det är som om jag bara älskar henne mer när hon inte finns där för mig. Jag tänker: Om jag vore bättre skulle hon inte behöva göra så här. Om jag bara vore bättre, då skulle hon stanna hos mig. Jag står inte ut med osäkerheten.

Francine lovar gång på gång att hon ska sluta vara otrogen, och varje gång tror Patrick henne. Varje gång krossas hans förhoppningar. patrick: Jag fattar inte att hon gör så här mot mig igen. Jag kan inte fatta att hon utsätter mig för det här. Efter förra gången kände jag mig säker på att hon skulle sluta. Jag menar – hon såg ju hur förstörd jag blev. Jag var nästan beredd att ta livet av mig. Jag fattar inte att hon gör det igen.

Patricks äktenskap är som en bergochdalbana. Han kastas ständigt och okontrollerat upp och ner, från hopp till djupaste förtvivlan. patrick: Det värsta är att sitta och vänta på henne. Att veta vad hon håller på med och undra när hon ska komma hem. Det har hänt att jag väntat i dagar. Jag har bara suttit där och väntat på att hon ska komma hem.

24 lev som du vill och inte som du lärt dig

100701 Lev som du vill ORI.indd 24

10-03-24 15.36.24

När Patrick väntar är han omväxlande ledsen och rasande. När Francine till slut kommer hem blir det bråk. Några gånger har han slagit henne men efteråt alltid tiggt om att hon ska förlåta honom. Han vill komma bort från bergochdalbanan. Han säger att han vill ha lugn och ro. Ändå är detta ironin i övergivenhetens livstema – ju mer oberäknelig Francine är, desto mer känner han sig attraherad av henne på ett djupt känslomässigt plan.

Han känner en starkare laddning när hon hotar att lämna honom.

Patricks barndom var fylld av förluster och instabilitet. Pappan övergav familjen när Patrick bara var två år gammal. Patrick och hans två systrar blev uppfostrade av mamman som var alkoholist och försummade barnen när hon drack. Övergivenhetskänslorna är något som Patrick känner väl igen, och han har lyckats återskapa dem genom att gifta sig med Francine och stå ut med hennes otrohet.

Patrick gick i psykoanalys (freudiansk psykoterapi) i tre år. Han träffade sin analytiker en timme tre gånger i veckan – något som kostade en hel del pengar. patrick: Jag gick in och lade mig på soffan, och så pratade jag om det som råkade dyka upp. Det kändes väldigt ensamt. Min analytiker sa inte mycket under de där tre åren. Inte ens om jag grät eller skrek åt honom brukade han säga något. Det kändes nästan som om han inte var där över huvud taget.

Patrick pratade mycket om sin barndom och om hur det kändes att ligga där på soffan.

Att gå i analys gjorde honom frustrerad. Han tyckte inte att det gav så mycket. Han förstod sina problem bättre, men han hade fortfarande kvar dem. (Detta är en vanlig invändning mot psykoanalys – att det inte räcker med insikt.) Han ville ha en terapi som gick snabbare fram och som var mera styrande. Han behövde mer tydlighet.

Arbetssättet med livsteman gav Patrick den vägledning han behövde.

I stället för att vara neutrala och distanserade, samarbetade vi med honom.

Vi hjälpte honom att se exakt vilket mönster han hade och hur han kunde bryta det. Vi lärde honom att göra klokare val när det gällde relationer till kvinnor. Vi varnade för faran att han i sina förälskelser drogs till destruktiva kvinnor som skapade en stark fysisk attraktion. Han fick konfronteras med den smärtsamma sanningen att han, som så många av oss, hade blivit förälskad i en partner som förstärkte hans livstema.

Efter ett och ett halvt år i schematerapi bestämde sig Patrick för att lämna Francine. Under den tiden hade han gett henne många chanser. Han hade 1. livsteman 25

100701 Lev som du vill ORI.indd 25

10-03-24 15.36.24

försökt förändra de beteenden hos honom själv som var destruktiva för relationen – och som oavsiktligt stötte bort henne. Han hade slutat försöka kontrollera henne. Han hade gett henne större frihet. Han hade stått upp för sig själv när hon behandlade honom illa. Men trots detta hade Francine inte förändrats. Saker och ting hade till och med blivit värre.

När vi första gången frågade om Patrick hade tänkt på att lämna Francine, sa han att han inte vågade eftersom det förmodligen skulle knäcka honom. Men när han till slut lämnade henne och skilde sig hände ingenting sådant. I stället blev han lugnare och fick ett starkare självförtroende. Han upptäckte att han kunde leva utan Francine. Vi tycker att han gjorde rätt som lämnade det självdestruktiva förhållandet.

Efter en tid började Patrick träffa andra kvinnor. Till en början handlade det om kvinnor som var likadana som hans förra fru – som var oberäkneliga och som inte kunde stötta honom. Det var som om han upprepade hela processen igen fast i snabbare tempo. Gradvis kunde vi hjälpa honom att göra klokare val, trots att den laddning han upplevde inte var riktigt lika stark.

Nu bor han sedan ett halvår tillsammans med Sylvia, en stabil och pålitlig kvinna som verkar mycket fäst vid honom. Hon är visserligen inte lika spännande som Francine, men för första gången i sitt liv börjar Patrick lära sig att känna sig nöjd i en stabil miljö där han får känslomässig näring.

Arbetssättet med livsteman visar oss exakt vilken sorts relationer vi mår bra av att satsa på och vilka vi ska undvika med tanke på våra egna speciella scheman. Det här är ofta svårt. I likhet med Patrick kan du bli tvungen att göra val som är smärtsamma på kort sikt, och kanske till och med känns fel, för att undvika ett spår du suttit fast i hela livet.

CARLTON: 30 år. Arbetar för sin pappa i ett familjeföretag i textil­

branschen. Han är inte särskilt bra på att leda medarbetare och skulle egentligen mycket hellre göra något annat. Carlton sitter fast i livstemat underkastelse.

Carlton vill vara alla till lags. Han sätter alla andras behov före sina egna.

Han är en sådan som alltid säger »Det spelar ingen roll för mig, bestäm du«, när någon frågar vad han vill.

Carlton försöker göra sin fru nöjd genom att säga ja till allt som hon säger och vill. Han försöker göra sina barn nöjda genom att aldrig säga nej. Han försöker göra sin pappa nöjd genom att jobba i familjeföretaget, trots att det är ett arbete som han inte alls trivs med.

26 lev som du vill och inte som du lärt dig

100701 Lev som du vill ORI.indd 26

10-03-24 15.36.24

Ironiskt nog blir andra människor ofta irriterade på Carlton, trots att han gör allt han kan för att göra andra nöjda. Han är för självuppoffrande.

Hans fru är arg för att han saknar ryggrad. Även om barnen utnyttjar hans medgörlighet är de på något sätt samtidigt arga på honom för att han inte sätter gränser. Hans pappa är ständigt irriterad på hans vekhet och brist på bestämdhet i jobbet, framför allt i relation till personalen. Även om Carlton inte själv vet om det är han också arg. Djupt inom sig är han arg över att han förnekat sina egna behov under så lång tid. Det här är ett mönster som han lärde sig tidigt i livet. Hans pappa är som en tyrann – han njuter av att dominera och kontrollera andra. Allt måste vara som han vill ha det. När Carlton var liten blev han slagen eller hånad om han satte sig upp mot sin pappa eller försökte säga emot. Hans mamma intog en helt passiv roll. Hon var ofta deprimerad, och Carlton tog ofta på sig en omvårdande roll för att försöka få henne att må bättre. Det fanns inget utrymme för honom att få sina behov tillfredsställda.

Innan Carlton kom till oss hade han gått två år i gestaltterapi, en upp­ levelsebaserad terapiform. Terapeuten hade uppmuntrat honom att stanna i nuet och ta kontakt med sina känslor. Till exempel fick han göra visualiseringsövningar där han med slutna ögon fick ta fram bilden av sin pappa och träna på att säga emot honom. Den metoden fungerade bra. Han började känna hur arg han var.

Problemet var att terapin saknade riktning. Den hade inte något konse­ kvent fokus. Carlton gick från session till session och tog kontakt med de känslor som var aktuella för tillfället. Självklart återkom ofta ilskan mot hans närmaste, men han agerade inte utifrån sina känslor och han förstod heller inte vad som pågick. Terapeuten hjälpte honom inte att förena problemets alla olika delar och lärde honom inte heller några konkreta förändringstekniker för att ta sig ur den underordnade positionen.

Schematerapin gav Carlton en enkel och direkt förståelseram som hjälpte honom att inse att underkastelse varit ett grundmotiv som präglat hela hans liv, och han lärde sig hur han kunde förändra detta. Han gjorde snabba framsteg. Vår erfarenhet är att underkastelse är det livstema som går snabbast att bryta.

Carlton utvecklade en starkare känsla för vem han själv var. Han blev mer medveten om sina egna önskemål och känslor, som han lärt sig att undertrycka. Han började utveckla egna åsikter och en personlig smak.

Han blev också mera bestämd i förhållande till sin pappa, sina anställda, sin fru och sina barn. Han arbetade särskilt mycket med att uttrycka ilska, och han lärde sig att beskriva sina behov på ett lugnt och kontrollerat sätt.

1. livsteman 27

100701 Lev som du vill ORI.indd 27

10-03-24 15.36.24

Även om hans fru och barn gjorde lite motstånd till en början insåg de snart att de började tappa sitt inflytande och accepterade det. De tyckte faktiskt mer om honom. De ville att han skulle vara stark.

Kampen med pappan blev svårare. Trots att pappan försökte kväsa Carltons uppror och återfå sin dominans, insåg Carlton att han hade större möjlighet att påverka sin pappa än han tidigare hade trott. När han hotade med att lämna företaget om han inte fick en mera likställd position, backade pappan. Carlton är nu på väg att ta över många av pappans tidigare ansvarsområden i takt med att pappan förbereder sig för att gå i pension.

Han har också märkt att pappan har en nyväckt respekt för honom.

Det här exemplet illustrerar betydelsen av att gå längre än att bara komma i kontakt med våra känslor. Många upplevelsebaserade terapiformer, som att arbeta med det inre barnet, ger oss viktig hjälp att uppleva kopplingarna mellan vad vi känner idag och vad vi känt som barn. Men dessa metoder går sällan tillräckligt långt. Deltagarna mår ofta mycket bättre efter en terapitimme eller en workshop men faller vanligtvis snabbt tillbaka i sina gamla mönster. Metoden med livsteman erbjuder strukturerade, beteendeinriktade hemuppgifter och kontinuerlig konfrontation som en hjälp att upprätthålla framstegen.

Den kognitiva revolutionen inom psykoterapin Schematerapi är en vidareutveckling av en metod som kallas kognitiv psykoterapi, som utvecklades av psykiatern och forskaren Aaron Beck på 1960-talet. Vi har integrerat många delar av den kognitiva terapin i metoden med livsteman.

En av grundteserna i kognitiv terapi är att hur vi tänker på saker som händer oss (kognitioner) påverkar hur vi känner inför dem (emotioner).

Människor med känslomässiga problem tenderar att förvränga verklig­ heten. Till exempel lärde sig Heather av sin mamma att uppfatta vardagliga händelser, som att åka tunnelbana, som farliga. Livsteman lär oss att uppfatta vissa situationer på ett förvrängt sätt. De präglar våra reaktioner.

Kognitiva terapeuter menar att om vi kan lära människor att uppfatta situationer på ett mera realistiskt sätt, så kan vi hjälpa dem att må bättre.

Om vi kan visa Heather att hon klarar av att åka någonstans ensam utan att det innebär några större risker, så kommer hon att bli mindre rädd och kan börja leva igen.

Aaron Beck uppmanar oss att undersöka våra tankar logiskt. När vi 28 lev som du vill och inte som du lärt dig

100701 Lev som du vill ORI.indd 28

10-03-24 15.36.25

blir upprörda beror det kanske på att vi överdriver, tar saker personligt, förväntar oss det värsta och så vidare. Är våra tankar verkligen logiska?

Går det att se situationen på något annat sätt? Dessutom, säger Beck, bör vi testa våra negativa tankar genom att göra små experiment. Till exempel bad vi Heather att gå ensam ett varv runt kvarteret på vintern för att upptäcka att ingenting farligt hände henne, trots att hon var övertygad om att hon antingen skulle bli sjuk eller rånad.

Den kognitiva terapin har vunnit stort erkännande. Allt fler vetenskapliga studier visar att den fungerar vid problem som ångest och depression.

Arbetssättet är aktivt och går ut på att lära patienten att kontrollera sitt sinnestillstånd genom att kontrollera sina tankar.

Kognitiva terapeuter kombinerar ofta de kognitiva teknikerna med beteendetekniker för att lära patienterna praktiska färdigheter som de kanske aldrig kunnat, till exempel att slappna av, hävda sig, hantera ångest, lösa problem, planera sin tid och hantera sociala situationer.

Dock har vi genom åren lärt oss att metoderna inom kognitiv beteendeterapi (KBT), hur värdefulla de än är, inte räcker för att förändra livslånga mönster. Därför utvecklade vi schematerapin, som kombinerar KBT-metoderna med psykodynamiska och upplevelsebaserade metoder. Madeline, den sista patient vi ska presentera i det här kapitlet, illustrerar både för­ delarna och begränsningarna med att använda sig av bara KBT. MADELINE: 29-årig skådespelerska och sångerska. Blev sexuellt ut-

nyttjad av sin styvpappa och lider fortfarande av följderna. Madeline fortsätter att agera ut livstemat misstro och utsatthet.

Madeline har aldrig haft något längre förhållande med en man. I stället har hon gått från den ena ytterligheten till den andra – antingen har hon undvikit män helt och hållet eller också har hon varit promiskuös.

Fram tills Madeline började på college undvek hon pojkar. Hon gick inte ut med någon, och hon hade ingen pojkvän. madeline: Jag lät aldrig någon kille komma i närheten av mig. Jag minns första gången en kille kysste mig. Jag sprang därifrån. När jag märkte att någon var intresserad av mig var jag helt kall mot honom tills han gav upp.

Under sina första två år på college började Madeline dricka och använda droger. Under den här perioden hade hon sex med mer än 30 män. »Ingen av dem betydde något för mig«, säger hon.

1. livsteman 29

100701 Lev som du vill ORI.indd 29

10-03-24 15.36.25

madeline: Jag var helt vild på college. Jag låg med alla möjliga. Det fanns en förening där alla hade legat med mig. Jag mådde jättedåligt. Jag kände mig billig och smutsig. Jag kände mig utnyttjad. Men jag kunde bara inte säga nej. När jag gick ut med en kille slutade det med att jag låg med honom, fast jag hade lovat mig själv att jag inte skulle göra det. Jag tänkte att det var enda anledningen till att killar ville gå ut med mig. Jag vet faktiskt inte varför jag gjorde så. Jag hade liksom ingen kontroll över någonting på den tiden.

Styvpappans sexuella övergrepp hade skadat Madelines sexualitet och förmåga att vara känslomässigt nära män. För henne är sex och kränkningar oupplösligt förenade.

Nu har Madeline återgått till att undvika män. Hon har inte gått ut med någon på flera år och är orolig för att hon aldrig ska kunna gifta sig och få barn.

Den första terapi Madeline provade var vanlig kognitiv terapi. Hennes terapeut fokuserade på problemen i nutid – på att Madeline undvek män. Till exempel tog Madeline sällan upp sin barndom i terapin. I stället bestämde hon och terapeuten hemuppgifter som hon skulle göra mellan sessionerna, exempelvis att inleda ett samtal med en man eller att gå på en fest. Terapeuten hjälpte henne att gå i närkamp med sina förvrängda tankar, till exempel »Män är bara ute efter sex« genom att be henne om exempel på män hon kände som var omtänksamma och som ville ha en nära relation.

Terapin fortsatte i flera månader. Madeline började gå ut igen, men hon drogs till män som behandlade henne illa. Trots att hon insåg att det fanns omtänksamma män, gjorde hon själv inte den erfarenheten med sina pojkvänner. Madeline insåg att hon behövde något mer för att förändra sitt djupt rotade mönster. madeline: Jag upplevde att min terapeut bad mig att förändras utan att för­ stå varför jag var som jag var. Jag menar – jag vet att jag behöver föränd­ ras så som hon föreslog. Jag behöver börja lita på män och sluta undvika närhet. Men det finns anledningar till att jag undviker män. Jag behöver förstå varför.

Madeline blev arg på alla män som verkade intresserade av henne. Hon insåg att ilskan var resultatet av ett förvrängt tänkande, men hon kände fortfarande ilskan. Madeline behövde få rikta ilskan mot den person som orsakat den – hennes styvpappa. Hon behövde få uttrycka sin ilska och få den bekräftad.

30 lev som du vill och inte som du lärt dig

100701 Lev som du vill ORI.indd 30

10-03-24 15.36.25

Under schematerapins första ett och ett halvt år hjälpte vi Madeline att närma sig minnena av övergreppen genom visualisering. Vi uppmuntrade henne att uttrycka sin ilska mot styvpappan och att konfrontera honom med hennes anklagelser. Vi uppmuntrade henne att gå med i en grupp för sexuellt utnyttjade barn. Vi visade henne också hur hon vidmakthöll sitt livstema av utsatthet genom att välja pojkvänner som kränkte henne.

Madeline började så småningom gå ut med män igen. Trots att hon fortfarande blev attraherad av män som behandlade henne illa höll hon sig borta från dem på vår uppmaning och inriktade sig i stället på män som behandlade henne med respekt, även om den fysiska attraktionen inte blev lika stark. Hon lärde sig kräva respekt i stället för att låta mannen avgöra om han skulle visa henne det. Hon lärde sig säga nej.

Efter ungefär ett år blev hon kär i Ben, en mjuk och inkännande man.

Men även tillsammans med honom kände hon sig mycket sexuellt hämmad.

Ben var beredd att hjälpa henne komma över sina sexuella svårigheter.

Madeline funderar nu på att gifta sig.

I kapitel 7 ger vi många förslag på hur man kan förändra livstemat misstro och utsatthet. Men vi vill redan här påpeka att många livsteman, och speciellt misstro och utsatthet, tar lång tid att förändra och att man bör ta sig an dem tillsammans med en psykoterapeut eller en stödgrupp.

Exemplet med Madelines behandling visar att schematerapin behåller det konkreta fokus som präglar KBT – den bygger färdigheter och skapar förändring. Men vi är intresserade av mer än kortsiktig beteendeförändring. Vi vill också påverka de livslånga mönstren, speciellt svårigheter med relationer, självkänsla och yrkesliv. Vi vill arbeta med beteendet men också med hur människor känner sig och förhåller sig till andra.

Nästa kapitel inleds med ett frågeformulär som hjälper dig att ta reda på vilka livsteman som kan vara aktuella för dig.

1. livsteman 31

100701 Lev som du vill ORI.indd 31

10-03-24 15.36.25

• Misstro och utsatthet • Sårbarhet • Beroende • Känslomässig försummelse • Utanförskap • Misslyckande • Underkastelse

Lev som du vill – och inte som du lärt dig (Reinventing your life)

• Perfektionism

är en internationell bästsäljare och klassiker som nu äntligen finns på svenska. Boken bygger på schematerapi som är en vidareutveckling av kognitiv beteendeterapi med influenser från bland annat gestaltterapi och anknytningsteori.

• Berättigande

Jeffrey E. Young är fil.dr, psykolog och grundare av schematerapin.

Janet S. Klosko är fil.dr och psykolog.

Young och Klosko har gjort ett pionjärarbete med att utveckla verktyg för att göra betydelsefulla livsförändringar, i relationer och på arbetet.

Boken återspeglar författarnas oerhörda känslighet, medkänsla och kliniska klarsyn.

Lev som du vill och inte som du lärt dig

• Skam och värdelöshet

I den här boken beskriver författarna hur du kan identifiera negativa mönster – livsteman – och hur du kan förändra dem. Här beskrivs elva vanliga livsteman som kan ha hindrat dig från att leva ditt liv fullt ut.

Med hjälp av frågeformulär kan du ta reda på vilka teman som stämmer in på dig och förstå hur du formats till den person du är idag.

Sedan får du veta hur du steg för steg kan bryta gamla mönster och bli fri att leva som du vill.

JEFFREY E. YOUNG

• Övergivenhet

Tänker du mer på andras behov än dina egna? Är du rädd att inte bli omtyckt om du visar vem du verkligen är?

Känner du dig ofta otillräcklig i jämförelse med andra?

Har du svårt att slappna av och njuta av livet?

JANET S. KLOSKO

I den här boken beskriver författarna följande elva livsteman och visar hur du kan identifiera dem, förstå deras ursprung och förändra dem:

JEFFREY E. YOUNG JANET S. KLOSKO Förord av Poul Perris

Lev som du vill och inte som du lärt dig Reinventing your life

›› Med denna självhjälpsklassiker lyckas

Young och Klosko på ett enkelt och levande sätt visa hur vi både kan identifiera och sedan bryta självuppfyllande negativa livsteman. Teman vi kan ha burit med oss sedan barnsben och som hindrat oss från att leva livet fullt ut. Att boken efter drygt 15 år fortfarande är en bästsäljare världen över förklaras kanske bäst av den höga igenkänningsfaktorn i de livsteman som Young har funnit och beskrivit. Boken har för tusentals läsare utgjort ett ovärderligt verktyg för att bryta långvariga destruktiva mönster och för att skapa ett mer meningsfullt liv. Personligen tror jag även att det till stor del är författarnas mänskliga värme och kliniska erfarenhet som återspeglas i boken och som sedan entusiasmerar läsaren utöver det vanliga. ‹‹ Poul Perris

Aaron Beck, grundare av den kognitiva terapin

Förstå och förändra dina LIVSTEMAN

OMSLAGSDESIGN: FUNDERA HELENA BERGENLÖV