9789147801879 by Smakprov Media AB

i vå r a h j ä r t a n

Ingen svensk är bara svensk. Alla är vi också smålänningar, dalmasar, värmlänningar eller någon annan sorts »länningar«. I hembygdens historia hittar vi vårt kulturarv och i barn domens skogar finner vi ro under en kort semestermånad. I denna minimala, men faktaspäckade kulturhistoria, kan du läsa om just ditt landskap. Unna dig en stunds nostalgi och hembygdsromantik och upptäck att du samtidigt också lärt något nytt om det landskap som lever i ditt eget hjärta.

Landskapen

Landskapen i vå r a h j ä r ta n u p p tä c k d i t t l a n d s k a p dess gränser, n at u r o c h h i s t o r i a

Art nr 47-80187-5

Liber

innehåll Förord 4

Närke 110

Skåne 6

Värmland 118

Blekinge 14

Dalarna 126

Halland 22

Gästrikland 134

Småland 30

Hälsingland 142

Öland 38

Härjedalen 150

Gotland 46

Jämtland 158

Östergötland 54

Medelpad 166

Västergötland 62

Ångermanland 174

Dalsland 70

Västerbotten 182

Bohuslän 78

Norrbotten 190

Södermanland 86

Lappland 198

Uppland 94

Västmanland 102

Bildförteckning 218

förord Sörmland, Östergötland, Skåne, Dalarna … De är alla »mina« landskap. De blir mina när jag bor där, när jag byter hembygd. I något finns mitt ursprung, i ett annat finns min barndom, i övriga ryms betydelsefulla faser i mitt liv. Alla har hunnit få en plats i mitt hjärta. Inget geografiskt begrepp biter sig så fast i själen som landskap. Det innebär rötter, hembygd, skönhet, trygghet – något jag finner vila i, där jag har min plats i tillvaron och dit jag återvänder. Alla landskap finns dokumenterade i minnets bildarkiv, ett bildarkiv som behöver kompletteras och aktualiseras och där vissa bilder börjar blekna. Kanske även Du i denna bok känner igen »dina« landskap och vill lära känna nya.

♥

M a r g a r e ta E l g

Solnedg책ng vid Hallandskusten

Halland

– kusten, slätten, skogen Utsikten från Hallandsåsen visar en tredelning av landskapet. I väster havet och kusten – just här ser man Laholmsbuktens sandstränder – öster därom slätten med jordbruk och längst i öster skogsbygden. Åarna, som mynnar i Kattegatt – varav de största är Lagan, Nissan, Ätran och Viskan, har delvis format kusten och vid åmynningarna ligger landskapets städer.

♥

Den vandrande sanden och den fasta klippan

Hallands landskapsväxt är ginst, Genista pilosa. Pilosa betyder hårig och syftar på de håriga fruktbaljorna. Idag är ginsten vanlig på många håll framför allt i södra Halland.

♥

Hallands landskapsdjur är lax, Salmo salar. Laxen är den enda inhemska fisk som kan hoppa och på så sätt ta sig förbi forsar och vattenfall. Dessvärre för laxen är det i samma vattendrag man har byggt kraftverk och fördämningar. För att ge plats åt laxen byggs därför speciella laxtrappor.

Sandstränderna lockar sommartid badturister, men även utan dessa har sandstranden sitt eget liv. Vågornas och vindens krafter har alltid omför delat stranden. Bukter, revlar och strandsporrar bildas och förändras. Innan för kustlinjen har vinden blåst samman dyner och vid stormar fört in sand över bondens åkrar till stor förtret för jordbruket. Genom att plantera tall och markväxter binder man sanden i dynerna, men de är erosionskänsliga och tål inte så många besökare om sanden skall hålla sig på plats. Vid Haver dal bevaras ett flygsandfält i ett naturreservat. När skogen förr i tiden röjdes för att vara betesmark vandrade ljungen in på marken. Den var visserligen bra för honungsproduktion men för att fungera som betesmark behövde den brännas av regelbundet. Så uppstod de ljunghedar som har blivit ett signum för Halland. Naturreservatet Mästocka ljunghed hävdas nu på gammalt sätt och på våren lyser land skapsblomman ginsten gul och senare blommar ljungen. I den nordligare delen av Halland finner man istället för sandstränder en karg natur med låga klippstränder, här och där med vidsträckta säv- och vassområden med grunda blankvatten emellan. Dessa stränder är ett eldo rado för fågelskådare, t.ex. Morups Tånge. Getterön vid Varberg erbjuder alla möjligheter till att lära känna fåglarna. Av Sveriges ca 350 arter har man observerat 250 här. Bland de häckande arterna kan nämnas årta, sked and, rödspov, brushane, småfläckig sumphöna och vattenrall. Sveriges största skrattmåskoloni finns förmodligen här. Floran här vid stenstränderna är låga och marknära och på saltängarna växer t.ex. den vitaminrika skörbjuggsörten. Strandkrypa, vresros, marviol, gåsört, kråkris och trift är exempel på andra växter som trivs här. I vattnet utanför växer tång och här kryper krabbor och havskräftor på botten i den mån man har kunnat hålla föroreningarna stången. Det alltid närvarande havet

På den här kusten landade de första hallänningarna. Fisket utanför var gott och fornminnen längs stranden ger syn för sägen att människorna också bosatte sig här så småningom. På Onsala Sandö finns rösen och stensättningar från tiden 1500 till 500 f.Kr. Ett drygt 80 meters långröse, landets längsta, finns här och stenhägnader, s.k. tomtningar, påminner om sillfiskeperioderna under medeltiden och nyare tid. halland

Vid Mönsters lotsplats, som blev lotsplats 1726, byggdes själva lotshu set på ett omplockat bronsåldersröse. På klapperstranden kan det inte ha varit svårt att hitta rundade stenar. Från järnåldern finns labyrinter, vars användning fortfarande är omdiskuterad men förekommer ibland tillsam mans med tomtningar. De ljungbevuxna hedarna blev här utmarker för närliggande byar. Vid kusten anlades de första städerna, om inte alltid precis vid havet. Halmstads föregångare låg i Övraby. Denna plats lät Erik XIV bränna ner 1563 men staden hade redan flyttats på 1300-talet. Fram till freden i Brömsebro 1645 var Halland danskt. Då lämnades Halland som pant på 30 år, men genom freden i Roskilde 1658 blev landskapet definitivt svenskt. Danskarna gav sig dock inte så lätt och 1676 belägrade de Halmstad och besegrades av Karl XI i slaget vid Fyllebro. Medeltiden innebar stora försvarsbehov även inom det egna landet. Omkring år 1300 hade greve Jacob av Halland byggt färdigt en fästning vid Varberg i det lilla samhället Getakärr. Ortnamnet Varberg kommer av ordet

♥

halland

Varbergs fästning med anor från 1300-talet rymmer idag länsmuseet.

♥

Bockstensmannen är kanske jämnårig med Varbergs fästning. Tänk om han var med och byggde upp den första fästningen?

vardhe som betyder vårdkase. På det här berget tände man under orostider stora eldar för att varna såväl fienden och underrätta sina vänner. Varbergs fästning kom att betyda mycket för Halland. När hertig Erik från Sverige gifte sig med den norska Ingeborg fick de Halland i förläning. Här föddes Magnus, sedermera kung Magnus Eriksson, han med landslagen. Under hela medeltiden fungerade Varbergs slott som replipunkt för makthavare men fästningen blev illa åtgången och sliten med åren. Christian IV påbör jade därför 1595 ett nytt fästningsbygge. Fästningen försågs med kanonka sematter och bastioner och i norr och öster gjordes yttre vallgravar. Tek nikens utveckling gjorde att fästningen på 1800-talet utdömdes som försvarsanläggning och istället skulle användas som ett fängelse för livstids fångar. Idag hyser Varbergs fästning länsmuseet i Halland och förutom allt annat har man två dragplåster, Bockstensmannen och den kulknapp som enligt vissa dödade kung Karl XII. År 1936 hittades i Bockstensmosse

halland

ett skelett av en man klädd i medeltida kläder. Tack vare mossens kemiska sammansättning var såväl skelett som klädedräkt väl bevarade. Tids bestämningen visade att mannen levde under 1300-talets första hälft. Fjärås bräcka

För ca 13 000 år sedan, när den stora inlandsisen började smälta undan, blev iskanten under en längre tid stående stilla. Därmed kom en impo nerande randmorän att bildas vid iskanten. Idag ser vi den som Fjärås bräcka ungefär parallellt med kusten men inne i landet. Fjärås bräcka reser sig brant upp och dämmer upp sjön Lygnern så att dess sjöyta ligger 15 meter över havsytan. På de torra grusmarkerna växer på våren den fridlysta backsippan i tusental. Redan under stenåldern måste bräckan ha fungerat som den enda landförbindelsen i nord-sydlig led. Fornmin nena är talrika. En rejäl storhög från bronsåldern finns vid Limmanäs. Det finns flera gravfält (t.ex. vid Li) med resta stenar, det finns domar ringar och på Borgudden vid Lygnern finns en fornborg. Från senare tid finns vid Li något så ruskigt som en kolerakyrkogård som användes vid kolerautbrottet 1834. Mot gränsen till Småland och Västergötland breder ett skogslandskap ut sig. Det är ett varierat skogslandskap med stora inslag av odlings- och herrgårdslandskap, genomdraget av åarna på väg mot Kattegatt. Bok, ek och hassel är inte ovanliga och det råder en stilla frid i ådalarna. Förr var vattenkraften använd i åarna och spåren av gamla kvarnar är talrika. I bland annat Ulvatorpsbäcken fanns en gång 18 skvaltkvarnar. I åarna och fram för allt i Nissan har man omhuldat laxfisket och att laxen, trots det större havsfisket, fick stor betydelse märks inte minst i landskapsvapnet.

Hallands landskapsäpple är brunnsäpple, så kallat efter att moderträdet skall ha stått intill en brunn på 1700-talet.

Världsarv

Grimetons radiostation invigdes av kung Gustav V år 1925. De sex radio masterna syns på långt håll. Genom Grimeton upprättade Sverige trådlös radiokontakt med USA och sattes i förbindelse med ett världsomspän nande nät av liknande radiostationer. I juni 2004 utnämnde UNESCO Grimetons radiostation till ett världsarv.

♥

halland

Anläggningen i Grimeton omfattar sex imponerande antenntorn och den s.k. Alexanderson-alternatorn, som är den enda fungerade kvar i sitt slag.

ÌiL À}

,ANDVETTER

ÞV i (ËLLESÍKER

½SFTKÚO

(JËLMARED !NNEBERG

(AGRYD $ALA

4ÚLÚ (JËLM 3ËRÚ 6ALLDA Õ }ÃL>V > "ACKA &JËRÍS KYRKBY ,ERKIL "ORGUDDEN (ALLA (EBERG (ANHALS ,IMMANËS "UERÍS 6 (AGEN 6ICKAN ¯SKHULT

&ÚRLANDA 'ËLLINGE ¾LMEVALLA )DALA

*TBCFSHFU

4JOLÚHOLM

2YDET

'OTTSKËR

±SA ,ANDA

¾LMANËS

&RILLESÍS

&RILLESÍS .IDINGEN

Ã >Ûi`

3TRÍVALLA

TL ±S

4RÚNNINGE

(FUUFSÚO

6ARBERGS FËSTNING

6>ÀLiÀ}

4RËSLÚVSLËGE

+ËLLSJÚ .ÚSSLINGE &AGERED

3TAMNARED

4ORPA

4ÍNGABERG

3ËLLSTORP

±SBY

,IA

3KËLLINGE

4OFTA

6ALINGE 2OLFSTORP ,INDBERG

4RËSLÚV

'FHFO 'UNNARP

'ÚDESTAD 'RIMETON

+ÚINGE

O USB

'ËLLARED

'RIMETON RADIOSTATION

&EGEN

3VARTRÍ

+ROGSERED

/KOME

$AGSÍS

4VÍÍKER

¯TRAN

5LLARED

(UNNESTAD

(IMLE

TTBO

6ËRÚBACKA

"UA

2INGHALS

6EDDIGE

6ËRÚ

-ÚNSTERS LOTSPLATS

-ZHOFSO

/NSALA

0OTBMB 4BOEÚ

"RATTÍS

+ULLAVIK

` i

+INNARED

¯TRAFORS

3IBBARP

!SKOME

$RËNGSERED

6ESSIGE ,JUNGBY 3JÚNEVAD BRO "ERGA GÍRD ,ÍNGÍS ¯LVSHÚG 6ESSIGE 6INBERG !BILD 'LOMMEN 6INBERGS 3TAFSINGE KYRKBY -ORUPS 4ÍNGE ±RSTAD 3KOGSTORP 3KREA (EBERG !SIGE > i LiÀ} -ORUP

5GGLARPS HAVSBAD

"OIPMU

$ANMARK

(AVERDALSSTRAND

4 954 km2

&RÚSAKULL

4 796 km2

4YLÚSAND

Folkmängd

289 955 (2004) H ö g s ta b e r g

Högalteknall 226 m.ö.h. St ö r s t a s j ö

Lygnern )BMMBOET 7ÊEFSÚ

±LED

'ULLBRANDSTORP

6ILLSHËRAD

L a n d y ta

6OOFO -JËLAHULT

/SKARSTRÚM

+VIBILLE

(ARPLINGE (OLM

#PMNFO

.ISSASTRÚM

3LËTTÍKRA

(AVERDAL

T o t a ly t a

*OHANSFORS

2ËVINGE

3TENINGE

HALLAND

3LÚINGE 'ETINGE

%FTRA

4U 'ÊSHFO

2YDÚBRUK

J T T BO

2INGSEGÍRD

4ORUP

6INGA

&RÚBÚKE

3ENNAN %NSLÚV

3IMLÍNGSDALEN

-AHULT "REARED

%SMARED 6APNÚ 3KEDALA ¾VRABY 3NÚSTORP 3ÚNDRUM &YLLEBRO 4ÚNNERSJÚ &YLLINGE 4RÚNNINGE -ËSTOCKA

> ÃÌ>`

,AXVIK %LDSBERGA 'ULLBRANNA - B I P M N T 'ENEVAD 6EINGE +ATTARP , 4JËRBY C V L U F O - BH BO ,AHOLM -ELLBYSTRAND 9SBY 6ALLBERGA )PWT IBMMBS 2ËNNESLÚV 3TËME 3KUMMESLÚV 3KOTTORP 6ALLEN "ÍSTAD ¾STRA (ASSLÚV 6ÍXTORP ) +ARUP )ÚHBMUFLOBMM

BM MBO ETÌTFO

4LÊMEFSWJLFO

+ÚRSVEKA 4RËLSILT

+NËRED

-ARKARYD

(ISHULT

3KÍNES &AGERHULT

Nidingen

â&#x2122;Ľ

Klar채lven

Vä r m l a n d – du sköna

Ett ombesjunget landskap är det! ”Du krona bland Svearikets länder” står det i Värmlandsvisan. Och nog kan vi hålla med när vi ser landskapet. Dess geologiska historia är fascinerande dramatik som format landskapet och försett det med naturtillgångar. Människan har också skapat och omformat landskapet till det yttre, på gott och på ont.

119

♥

Skogens konung störst bland djuren

Värmlands landskapsdjur är varg, Canis lupus. Redan på 1200-talet stod det i de svenska landskapslagarna att bönderna var tvungna att hålla sig med lapptyg, vargnät och varggård för att fånga varg. Den varg-stam som idag finns i Sverige och Norge har inte direkt släktskap med de vargar som funnits här tidigare.

Landskapsvapnet visar en örn men så var det inte från början. Vid Gustav Vasas begravningsprocession 1560 var det en svart järv på silverfält men det kom att förväxlas med Medelpads bäver så redan 1567 lät Erik XIV ändra det till en örn. Det är intressant att notera att järven måste ha varit vanlig i landskapet på den tiden. Idag kan enstaka järvar ses. Bland de stora djuren i Värmland dominerar älgen som är föremål för jakt. Stammarna av älg och bäver hör till landets tätaste. Att vargen har vandrat in i landskapet dominerar mer debatten om dess vara eller inte vara än landskapet. Vargen var betydligt vanligare förr, något som bland annat Selma Lagerlöf har gett ord för i sin litterära produktion. I södra Värmland finns ett par mindre och sällsynta däggdjur, dvärgmus och buskmus. Området kring Vänern har inslag av lövträd – ek, alm, ask, lönn, lind och hassel – och här trivs mössen. Skogen i Värmland består till största delen av barrskog och skogsbruket är väl utvecklat. Fram till 1991 förekom det flottning på Klarälven och numera är det en stor attraktion att turiståka flotte på den meandrande älven.

♥

Vårbjörkars skira grönska vid Töcksfors.

120

vä r m l a n d

Sett uppifrån ser Klarälven ut som en orm som ringlar genom landskapet. »Ormen« har skapats av vattnet som eroderat och avsatt det sandiga materialet, eroderat i innerbågarna och avsatt i ytterbågarna. Detta har lett till att bönderna vid Klarälven har kunnat se att flodloppet har flyttat på sig och de har antingen vunnit eller förlorat mark. Söker man sig till de norra delarna av landskapet höjer sig bergen som blåa åsar och skogarna blir milsvida. Till dessa områden och västra Värmland inbjöds redan på 1600-talet finnar att bryta ny mark och odla upp den. Därför kallar vi områdena, liksom i Dalarna, för finnmarker. Förhållandena var väl inte alltid de gynnsammaste för invandrarna men med erfarenheter från Savolaks så förstod de sig bättre på hur moränmarken på höjderna kunde nyttjas för odling. De finns olika minnen från finnmarksodlingarna och några s.k. finngårdar har bevarats och hållits i stånd och står öppna för besökare. En säregen geologi

Tänker man sig tillbaka många hundra miljoner år sedan så har Värmlands geologiska processer skapat bergarter och mineral som har gjort landskapet unikt i världen. Huvudsakligen består landskapets berggrund av granit och

Värmlands landskapsväxt är skogsstjärna, Trientalis europaea. Den var en av Linnés favoritblommor och han skriver om blomman att »Jag vet ej, hvilket blommans behag det är, som med sin tjusningskraft så bländar ögat, att åskådaren vid dess åsyn tyckes nästan blifva förhäxad; kanske beror detta på symmetrien, all skönhets moder!«

121

♥

vä r m l a n d

Förr var flottning av timmer på Klarälven viktig för skogsnäringen. Idag sker ingen flottning längre.

♥

Tack vare att Selma Lagerlöf hade Rottneros som förebild för Ekeby i Gösta Berlings saga har platsen blivit berömd. Här finns idag en vacker park med ett stort antal skulpturer.

122

gnejs men i östra Värmland, i trakterna av Filipstad, finns malmförande s.k. vulkaniter. Redan på medeltiden bröts järnmalm i och vid Persberg och på 1700-talet tog man upp en gammal gruva vid Långbanshyttan. På sätt och vis gick det trögt med brytningen där för det visade sig att det fanns en allsköns mineral tillsammans med järn- och manganmalmen. På 1950-talet upphörde dock brytningen men vid det laget hade mineralogerna förstått att man kunde göras fynd här. Idag är Långban ett besöksmål med museum och guidning och fler än 200 olika mineral har hittats, en del unika för området, t.ex. långbanit, sverigeit och ericssonit. Det sistnämnda syftar på att bröderna Ericsson föddes och växte upp här – de blivande ingenjörerna John och Nils Ericsson. De originella mineralen har också lett till en säregen flora i om rådet med bland annat orkidéer, t.ex. den vaniljdoftande purpurknipproten. Eftersom det här är Selma Lagerlöfs landskap tar vi en ny titt uppifrån. Då kan man se att landskapet är fyllt av »sprickor« i nordvästlig-sydöstlig riktning. I sprickorna finns långsträckta sjöar och vattendrag som precis som Klarälven rinner ner mot Vänern, t.ex. Frykensjöarna, Glafsfjorden, Värmeln och Rådasjön. Tack var de goda möjligheterna att transportera varor (malm, järn, skogsråvaror och trävaror) så har också de näringarna blomstrat och en del har överlevt den ökade konkurrensen från utlandet, även om transporterna har fått gå över till tåg och lastbil. vä r m l a n d

I Värmland finns ingen nationalpark men därmed inte sagt att det inte finns skyddad natur från Ivana i norra Värmland till Lurö skärgård i Vänern, från Ulvsjömyrarna i Årjängs kommun till Fisksjön i Karlskoga kommun. Ett av de större är området Brattforsheden vars randdelta bildades i samband med inlandsisens avsmältning (åsar, dyner, dödisgropar, raviner). Kalvhöjden har anor från finnarnas invandring på 1600-talet. Här har ett ålderdomligt odlingslandskap bevarats med hamlade sälgar och spår av det mödosamma arbetet. I Vänern ligger Nötön-Åråsviken som visar upp ett vackert mönster av De Geer-moräner, förhållandevis små moränryggar som bildades parallellt med den avsmältande iskanten. Slipade hällar och en artrik flora samt klassiska fågellokaler är också typiska för Nötön-Åråsviken. Människan bosätter sig

De första bosättarna i Värmland slog sig vad vi vet ner i västra Värmland som under forntiden förblev de tätast bosatta. Omkring 500 boplatser och nästan 150 hällkistor är kända bara i Näs, Gillbergs och Södra Nordmarks härader. Över 12 000 fornlämningar är kända i hela Värmland. I odlingsbygderna är de vanligaste fornlämningarna gravhögar, gravrösen och stensättningar, i bergslagsområdet är det ruiner efter hyttanläggningar, smedjor, andra industriminnen och slagghögar. I skogsbygden återfinns främst fångstgropar, kolningsgropar och övergivna boplatser. Högsäters gravhög är en av fyra kända kungshögar, traditionellt daterade till 500-600-talet som en gång varit platsen för ett eller flera långhus. Varje sommar ges här sångspelet Sagan om Fritiof och Ingeborg efter Esaias Tegnérs Fritiofs saga. På Runnevåls gravfält utgör Värmlands största gravfält med 95 gravhögar, enligt C14 -prover är de från ca 500 år f.Kr. Tre runinskrifter har hittats varav den äldsta förmodligen är från 500-talet. Segerstad by är ett bra exempel på en radby, i stort sett med orörd plan. En minnessten vittnar om att det fanns en medeltida kyrka fram till 1745. På höjderna ligger bronsåldersrösen och från järnåldern finns gravfält och två fornborgar. Vid Ve i Väse finns en av Värmlands tre kända runstenar. Troligtvis har runstenen stått efter den s.k. Letstigen som är en av landets äldsta vägar. Värmlands band med den svenska kungamakten var svaga under medeltiden men med de rika naturtillgångarna ådrog det sig rikets intressen. Det återspeglas bland annat i städernas namn, Karlstad, Kristinehamn, Filipstad. En historisk händelse som hade stor betydelse för både Norge och Sverige var unionsupplösningen 1905, vilken tog plats i Karlstad.

Värmlands landskapsäpple är stenbock, ett namn som kanske snarare associerar till ett djur. Det påstås att en vallpojke som kallades Stenbocken på 1700talet sådde kärnor från frukt från Norge.

123

♥

vä r m l a n d

Selma Lagerlöf

)ÚMKFTTKÚO 2ÍDELSBRÍTEN

ÛiÀÕ

À>

)PSSNVOECFSHFU

!SPBERGET

-KVHBSFO

+ÊUUTUFOTCFSHFU 5GGELHEDEN (SBOCFSHFU (ÚLJES

5JTKÚO

7FOKBOTKÚO

. "ÍTSTAD &INNSKOGA ,ÍNGBERGET

%JHFSGBMMFU

3 &INNSKOGA "OGRANGEN 3YSSLEBËCK -FUUFO 2ANSBY 6INGËNG +INDSJÚN

2ÚJDÍFORS

+RISTINEFORS

ÊM

¾STMARK )PWɥÊMMFU

3TÚLLET

'RANSJÚN -ET !SPE BËCKEN 6ITSAND 3ÊOOCHU ,ËMBACKEN

6ËGSJÚFORS

À B }i

Folkmängd

312 627 (2004)

.ORRA .Y

2OTTNEMON

.YSKOGA

> Õ

18 164 km2

!MBJÚRBY

4UPSTKÚFO

'MBUFO

L a n d y ta

"ACKA

2ÚJDEN

T o t a ly t a

,IKENËS

&ALLTORP

,OZUCFSHFU

22 551 km2

"RANËS $ALBY

*WBOB "JURBERGET

./2'%

Värmland ½KFTKÚO

+LARABRO

-EDSKOGEN 3KRÍCKARBERGET

7JEBCMJDL

4JMKBO

-ZCFSHTHOVQFO

5BOTWÊHHBSOB

H ö g st a b e r g

'RAVOL

Granberget (SBOTKÚCFSHFU 701 m.ö.h.

5VANÍ &ASTNËS 4ÚNNET /BSFO (ARA "HSFOB

S t ö r st a s j ö *

Glafsfjorden

,MBSÊMWFO

3ÚRMARK 6ITTJËRN 'ANTERUD 6WCFSHFU 7ÊTNBO ,EKVATTNET ,OPO 2ÍDOM %KSHËRAD 2OTTNEDAL +YRKHEDEN }ÃÛ }iÀ 4ORSBY +VARNTORP 7BMCHU /LEBY &LFTCFSHFU ¾STANÍ "ERGSËNG -ITANDERSFORS ±SHAGEN /FORSEN "ASTERUD Õ`Û > 'USTAVSDAL "ADA / )ÚSLFO %DEBËCK 'EIJERSHOLM 'USTAV !DOLF ½WSF "OGEN 2ANSBYSËTER +YRKSKOGEN (AGFORS 2ËMMEN 'RINNEMO 'SZLFO ,YSVIK 5DDEHOLM (ÍVILSRUD 4IMBONËS +YMS 2ÍBY 7BMCFSHTSÚTFU 2ÍDA BERG 7ÊSNVMMTÌTFO ±SEGÍRD ,ZNNFO ¯LVSJÚHYTTAN &ORSNËS (ËLJEBODA 3ÌEBTKÚO ,ESJÚFORS 3TÚPAFORS 3ÚRBY 4UPS 5DDHEDEN (JMMFSTLMBDL %DA GLASBRUK -OTJËRNSHYTTAN )VARSBJÚRKE "ORTAN 5SFFO 4RÚTVIK 'RËSMARK ,IDSBRON 3ANDSJÚN (ÚGSËTER #HARLOTTEN ,BMWIÚKEFOT (FUUKÊSOTLMÊUUFO %DSBJÚRKE 6 3KYMNËS OBU SFT 3PUUOFO !NNEFORS BERG 'ÍSBORN 3UNNEMO (ÍNGSTAD 4RESKOG )NGMÍR 3UNDHAGSFORS ±S $JUPFORS ¯NGEN 'ETTJËRN -JÚNËS 4ORSBERG 'RËS .ORDMARK ,ÍNGBAN 3UNNE 3KILLINGFORS 7BMɥÊMMFU 'UNNARSKOG -UNKERUD %DA "OSJÚN &OGDHYTTAN 2OTTNEROS -UNKFORS !DOLFSFORS ±RBOTTEN ±MOTFORS 3TÚPSJÚHYTTAN 3AXÍN (ÌSEWJLBCFSHFU 0ÍTERUD &LOGNED .FMMBO -ÍRBACKA 2ANSBERG 3ËLBODA 2ANSËTER 4UPSIÚKEFO 0ERSBERG "OSEBYN4OBYN 'SZLFO ¯LVSBACKA +OPPOM 3ÊOLFO .Y 6 ¯MTERVIK &ILIPSTAD :OHFO 0ERSERUD ±MOT 5BOOFSVET "MTUFSO 7JTUFO 'AMMALKROPPA *ÚSSEFORS ½ *ËRNSKOG IÚKEFO ½SUFO #SBUUGPSTIFEFOT 3ULVIK ÀÛ > 'SZLEBMTI %LOFSRUD OBUVSSFTFSWBU "RATTFORS ,VNNFMIÚKEFO )VARSBYN 7 %DANE !SPHYTTAN ¯LGÍ &RYKÍSEN 4IDAFORS ¾STERVALLSKOG (MBGT "LOMBACKA 3TOMMEN .YKROPPA -ÚRTNËS ǮPSEFO )NGERS "RUNSBERG .ILSBY BYN /FESF $EJE -OLKOM 7ÊSNFMO &AGERÍS "JURBËCKEN %LOVSBYN +ROKEN 6ËNNACKA½WSF 'RËNSJÚN 'LAVA (ÚGBODA 'SZLFO .ORUM .ORA +LËSSBOL (EDÍS 4U -VOHFO !PERTIN (ËMNËS (MB 4ÚCKSFORS 'LAVA (BQFSO 3ËLDEBRÍTEN ,UNGSUND 3TORFORS 6MWTKÚNZSBSOB 4UPSB GLASBRUK +IL &ORSHAGA ,UNDSBERG &AGERÍS (MB +EDJEÍSEN 3TAVNËS (EDEN (ÍN ,EVERBYN OBU SFT ,ENUNGEN 6MMWFUUFSO 6ËRMSKOG (YNDBOHOLM +ËRNE 3ÚLJE !LSTER 6 &ÍGELVIK .ËSTEBACKA 'LUMSERUD "JURTJËRN +ÍLLEBODA 3UNDSBYN 3TRÚM %DSVALLA !LKVETTERN 3KASÍS 6ËNG 3TÚMNE .ËSSUNDET 7ÊSJOHFO .ORSBRON 3KÍRE 3KATTKËRR 'RANBERGSDALSTORP ±RJËNG N 6IKER +YRKSTE 2IS &INNTORP 6ËSE .IKLAS -ALSJÚ 3ANDA 3EGERSTAD BY "MLWFUUFSO 'PYFO 'ËLLERÍSEN DAMM ,ÚNNSKOG "ORGVIK 6ÍLBERG 3UNDSTA "ASTNËS (ÚGSËTER >À Ã }> BYN +ÊSOTKÚO 4U #ÚS 4YE 'RUMS ¾LME 'JTLTKÚOT ,ENNARTSFORS "REVIKEN 3LOTTSBRON 3OL 2UD *ËMNEMON OBU SFT .ÚDLFMO 3ILLERUD - } > À ÃÌ i > (ÚGÍSEN .YSËTER 3EGMON 'RUNNERUD 4RANKIL "LOMSKOG BERG (BSQIZUUBOT +NUTSBOL .ORANE 3TRÚMTORP OBU QBSL 3ILLINGEBYN !GEN 4AKENE ,ILJEDAL H ½TUSB +ËTTILSBYN 7ÊTUSB "JÚRNEBORG 6 3MEDBYN F -ËSSVIK 4JMFO FORS MJOU $EGER ¾DEBYN 5SPMMLBSMTL C ,JUNGGÍRDEN "RO T +ILA

>À ÃÌ>`

&ÀiLÀ

±MÍL

5SFTUJDLMBOT OBU QBSL %D

%KENËS

-VSÚ TLÊSHÌSE M ,Z OO FɥÊ M

/ÚUÚO ¯SÌTWJLFO OBUVSSFTFSWBU ¯SÌTWJLFO 'ULLSPÍNG

#SPNNÚ %KVSÚ OBUJPOBMQBSL

,ÌMMBOETÚ

>À iÃÌ>`

Õ > 5JTBSFO

4LBHFSO

WF EF O

'ÍRDSJÚ

OBM

Ê 7

.YBBLE

-EDHAMN

#VMMBSFO

%SKILSËTER

+ONSTERUD .YSUND 3KOTTLANDA 2UDSKOGA 5PGUFO 3 2ÍDA

6ISNUM

(Ú

*WÊH

"ËCKHAMMAR

(ÚG 3ÚDRA .Y "Y7ÊSNMBOET 4VETA +VALDERSRUD 2ÍGLANDA OÊT "OTILSËTER ¾LSERUD 'APERHULT -ILLESVIK

&HFSTLOBUUFO

4UPSB -F

6ËRMLANDSBRO

3ËFFLE

3VANSKOG

> `i

6OEFO 5JWFEFOT OBUJPOBMQBSL

125

♥

Stige S.p.A. Torino Italien 2006

Liber, Kartredaktionen Christina Björklund T e x t Margareta Elg F o r m g i v n i n g Anna Hild O m s l a g Anna Hild K a r t o r Marianne Sergefeldt, Jessica Lönnö, Gunilla Bäckström, Kjell Börjesson, Alistair Dinwiddie T e k n i s k s u p p o r t Julia Björklund, Mikael Verständig o m s l a g s f o t o F RAMSID a Matton o m s l a g s f o t o B AKSIDA TURNING TORSO Pierre Mens © HSB Turning Torso Idé och uppläggning Huvudredaktör

B i l d r ät t i g h e t e r

Kopieringsförbud

♥

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Det är förbjudet att reproducera innehåll från boken i någon form, elektroniskt eller på papper eller på annat vis, utan inhämtad skriftlig tillåtelse från utgivaren.

224

i vå r a h j ä r t a n

Landskapen

Landskapen i vå r a h j ä r ta n u p p tä c k d i t t l a n d s k a p dess gränser, n at u r o c h h i s t o r i a

Art nr 47-80187-5

Liber