9789147121984 by Smakprov Media AB

– musikstunder ur ett didaktiskt perspektiv



u v r i t e k d e n p s u t r s e k su i iskt p t M k – dida

Y LVA H O L M B E R G

Ylva Holmberg är förskollärare, rytmikpedagog och doktor i pedagogik. Hon leder en förskollärarutbildning med musikproﬁl på Malmö högskola och hennes forskningsintresse rör bland annat musik och förskola.

FÖ RS KO LA N

Musikskap i förskolan vänder sig främst till studenter på förskollärarprogrammet.

På många förskolor, kanske de allra ﬂesta, är musik ett stående inslag. Det sjungs, det spelas och det dansas. Barnen producerar, brukar och tolkar musik. Musikskap i förskolan handlar om musikstundernas didaktik. Med begreppet musikskap som utgångspunkt ställer författaren frågor som: Vilket är egentligen musikstundens innehåll och hur presenteras eller iscensätts det? Vilka är aktörer i musikstunden och hur framträder dessa? Boken erbjuder alternativa sätt att fundera kring musikstunder och presenterar didaktiskt grundade begrepp. Ett centralt begrepp i boken är musikskap. I detta begrepp möts empiri och teori, och det belyser ämnet musik från olika håll. Begreppet musikskap inbjuder till såväl kritiska som kreativa reﬂektioner.

p a k s n k a i l s o u k M örs f i t t e r

MUS I KS KA P

MUSIKSKAP I FÖRSKOLAN

Ylva Holmberg

9789147121984c1c.indd 1

09/03/17 2:57 PM

MUSIKSKAP I FÖRSKOLAN – Musikstunder ur ett didaktiskt perspektiv

Ylva Holmberg

liber

9789147121984b1-136c.indd 1

02/03/17 10:52 AM

INNEHÅLL Upptakt till en bok om musikskap

Begreppet musikskap

Bokens disposition

1. Musikens framväxt i förskolan – en tillbakablick

Musik som uppfostringsmedel

Musik som kommunikation och experimenterande ljudverksamhet

Musik som lärande

Musik som barns rättighet – eller …

2. Forskning som rör musikdidaktik

Musikdidaktik i förskola

Musikalisk utveckling och musisk pedagogik

Inte ”enbart ha kul”

3. Musikstunder i teoretiska landskap

Begreppet musik

Musik som objekt

Musik som process och handling Musik som korrespondens

27 28

Musikämnets innehåll som olika aktiviteter

Musikaktiviteter – producerande och/eller reproducerande

Fyra lärandeformer

Linjärt och icke-linjärt innehåll

Relationer mellan musikstundens aktörer

9789147121984b1-136c.indd 3

02/03/17 10:52 AM

4. Musikstunders innehåll

Lärande i musik

Dynamik Taktart, tempo, puls och rytm Harmoni och tonhöjd En första bekantskap med noter

Lärande om musik Musikens grundelement Genre Namn på instrument Noter

Lärande med musik Musik och socialisation Musik och matematik Musik och språk Lärande med sångtexter

Lärande genom musik Lärande om musikens grundelement Lärande om ljudlandskap och instrument Rörelseerfarande

39 39 42 43

44 44 46 48 50

50 51 52 53 54

55 56 57 58

Didaktiska reﬂektioner

5. Musikstunders iscensättning

Rumsligt iscensättande

Musikstundernas igångspel

Musikaliskt och verbalt igångspel och avslut Avslut genom något nytt

Musikstundens aktiviteter och funktion Att lyssna Att sjunga Att spela instrument Att med rörelse förstärka musikens uttryck

Didaktiska reﬂektioner

65 66

67 67 69 73 79

9789147121984b1-136c.indd 4

02/03/17 10:52 AM

6. Musikstunders aktörer

Barn som igångspelande solister

Pedagoger som igångspelande solister

Musikens aktörskap

Aktörskap i form av samspel och medspel

101

Aktörskap i form av motspel

105

Dissonans mellan barn och pedagog Dissonans mellan pedagog och musik Dissonans mellan barn och musik

Didaktiska reﬂektioner

7. Musikstunder ur ett musikskapsperspektiv Spår ett i musikskap: rörligt innehåll Rörelse mellan lärandeformerna Rörelse mellan linjärt och icke-linjärt innehåll Innehåll som objekt och ”riktning i rörelse”

106 109 110

111

113 116 116 118 120

Spår två i musikskap: rörlig iscensättning

121

Spår tre i musikskap: musikrelaterat aktörskap

124

Musikskap, kritiskt tillbakablickande och kreativt framåtblickande 127

Referenser

132

135

9789147121984b1-136c.indd 5

02/03/17 10:52 AM

9789147121984b1-136c.indd 6

02/03/17 10:52 AM

UPPTAKT TILL EN BOK OM MUSIKSKAP

Barn konsumerar och producerar musik i en global musikvÃ¤rld.

9789147121984b1-136c.indd 7

02/03/17 10:52 AM

MUSIKSKAP I FÖRSKOLAN

Många barn växer i dag upp i en global musikvärld, i ett digitaliserat och ständigt uppkopplat samhälle, där de kan både producera och konsumera musik på ett sätt som inte tidigare var möjligt. Musik är också sedan länge ett stående inslag på många förskolor, kanske de allra flesta. Det sjungs, det spelas och det dansas. Musikstunderna kan rätt utformade stimulera till lärande, skapande och möten. Dagens pedagoger är vana att följa och vara lyhörda för barnens intressen, men med en tvingande målstyrning har de också ett ansvar för att väcka barns intresse för olika fenomen, exempelvis musik, så att dessa kan göras begripliga för dem. Det är angeläget att pedagoger har bästa tänkbara verktyg och förutsättningar för att lyckas i sitt uppdrag. Som förskollärarutbildare fokuserar jag i samband med musikundervisning främst på två saker; musikaliskt hantverk och reflektion. Hantverket, det vill säga att sjunga, spela och förstärka eller uttrycka musik med kroppen, handlar till stor del om vana och träning. Men för att kunna reflektera över musikstunderna behöver vi också kunna observera och kritiskt förhålla oss till och analysera vad som sker. För att uttrycka de tankarna behöver vi ett språk. Musikens strukturella egenskaper eller vad man kan kalla för grundelement, och begrepp som taktart, puls, rytm, tempo, melodiskt omfång, tonhöjd, harmonier, klangfärg, instrumentkännedom, dynamik och musikalisk form, är naturligtvis användbara för att reflektera över musiken och över lärandet i en musikstund. Men när det kommer till att synliggöra och analysera musikstunden ur ett bredare didaktiskt perspektiv – som till exempel dess innehåll, form och aktörer – då verkar det delvis saknas begrepp. För att utveckla musikstunderna i förskolan ur ett didaktiskt perspektiv behövs ett språk som kan synliggöra vad som sker, hur och med vem / vilka. Musikstunderna kan då på ett mer strukturerat sätt beskrivas, analyseras och kanske även problematiseras. Att vi har tillgång till begrepp och teorier som hjälper oss att sätta ord på vad som sker kan dessutom stimulera det kreativa tänkandet, framåtblickandet – vad kan förändras, utvecklas och byggas vidare på?

9789147121984b1-136c.indd 8

02/03/17 10:52 AM

U P P TA K T T I L L E N B O K O M M U S I K S K A P

Denna bok beskriver några musikstunders innehåll, deras iscensättning (form) och aktörer. Genom beskrivningarna synliggörs förskolans musikdidaktik som den kan se ut i praktiken. Boken bygger på avhandlingen Musikskap – musikstunders didaktik i förskolepraktik och har sin grund i empiri från tre förskolors musikstunder, här kallade Havsvågen, Solstrålen och Trädet. Både förskollärare och barnskötare är med i studien och kallas alla för pedagoger. Såväl pedagoger som barn har genomgående i texterna fingerade namn. Jag spenderade en dag i veckan på respektive förskola under sex månader. Musikstunderna videofilmades och pedagogerna fick sedan kommentera filmerna. Musikstunderna och samtalen kring dem har sedan blivit analyserade utifrån Frede V. Nielsens musikdidaktiska perspektiv, med Christopher Smalls teori om ”musicking” som komplement.

Begreppet musikskap I mitt arbete har fokus särskilt legat på musikskap. Det är ett didaktiskt begrepp som låter empiri och teori mötas. Empirin kommer från mina besök på förskolorna. För att kunna analysera och reflektera kring musikstunderna på förskolorna tar jag hjälp av en handfull teoretiska begrepp som jag ska återkomma till och beskriva närmare längre fram i texten. I en analys av musikstunder utifrån ett musikskapsperspektiv snävas de mer vida didaktiska frågorna in till: Vad är det huvudsakliga innehållet i musikstunderna? Här uppmärksammar jag bland annat balansen mellan det på förhand planerade (linjära) och det spontana (icke-linjära) innehållet. Hur iscensätts musikstunderna? Här ligger fokus på hur musikstunden utformas, exempelvis på hur variationen och samspelet mellan olika aktiviteter (sjunga, spela och dansa) ser ut, och vilken funktion aktiviteterna har.

9 9789147121984b1-136c.indd 9

02/03/17 10:52 AM

MUSIKSKAP I FÖRSKOLAN

Hur framträder aktörskapet i musikstunderna? Här fokuseras musikstundernas aktörer – barnen, pedagogerna och musiken – och deras möjligheter till ”igångspel”, samspel, medspel och motspel.

Musikskap rymmer alla dessa tre dimensioner – innehåll, iscensättning och aktörskap. Min förhoppning är att begreppet ska kunna fungera som ett verktyg i reflektioner över och i kommunikation om musikstunder. Begreppet öppnar upp för kritisk, tillbakablickande reflektion men också för kreativt framåtblickande. Det finns i denna bok inte någon strävan efter att beskriva hur musikstunder bör vara utformade. Jag menar tvärtom att begreppet musikskap kan fungera som utgångspunkt för en didaktisk förskjutning från det normativa. Därmed önskar jag skapa förutsättningar för en vidareutveckling av musikdidaktik i och för förskolan.

Bokens disposition Kapitel ett är en tillbakablick på musikens roll i förskolan. Kapitlet gör nedslag i historien som visar hur musiken har legitimerats på olika sätt: den har betraktats som ett uppfostringsmedel, som ett sätt att kommunicera/uttrycka sig, som ett verktyg för lärande och även som en rättighet. Kapitel två utgör en presentation av musikpedagogiska forskningsstudier inom förskolekontext som gjorts i Sverige de senaste åren. I kapitel tre beskrivs några av de teorier och begrepp som hjälper oss att förstå de musikstunder som beskrivs senare i boken. I kapitel fyra, fem och sex beskrivs och analyseras musikstunderna på förskolorna utifrån de tre ovan nämnda dimensionerna – innehåll, iscensättning respektive aktörskap. Kapitel sju innehåller en sammanfattande och framåtblickande diskussion om musikstunder med utgångspunkt i begreppet musikskap.

10 9789147121984b1-136c.indd 10

02/03/17 10:52 AM

1. MUSIKENS FRAMVÄXT I FÖRSKOLAN – EN TILLBAKABLICK

I en musikstund som fokuserar på fostran framstår till exempel att tacka för dansen genom att bocka och niga som något viktigt.

9789147121984b1-136c.indd 11

02/03/17 10:52 AM

MUSIKSKAP I FÖRSKOLAN

För att förstå musikstunder i förskolan ur ett didaktiskt perspektiv behöver musikens nuvarande roll och dess framväxt i förskolan förankras bakåt i tiden. Genom en historisk tillbakablick kan vi se vilken roll musiken haft inom förskolan och hur den motiverats och legitimerats på olika sätt.

Musik som uppfostringsmedel I slutet av 1800-talet startade barnträdgårdsperioden i Sverige. Verksamheten var influerad av den moderna förskolans fader, Friedrich Fröbel (1782–1852). Fröbel liknade barnet vid en planta i behov av näring och omvårdnad för att kunna växa upp till en harmonisk vuxen människa. Lek och spel sågs som den främsta motorn för utveckling, där barnets egen aktivitet betonades. Fröbels syn på barnfostran fördes under 1900-talet vidare både muntligt och praktiskt inom yrkeskåren. Fröbel berörde också betydelsen av hörselsinnets fostran. Ramsor och sånger ansågs utveckla barnets fantasi och var vanligt förekommande i samband med lek. Barnen fick exempelvis sjunga improviserade sånger, folkliga visor och sätta ljud till rörelse (Uddén, 2001). Många lekar skulle inledas med en sång, som sedan förknippades med just den leken. Sång- och rörelselekarna var alltså viktiga som uppfostringsmedel. Men de användes också som underhållning: ”Barnen framträdde ofta med tablåer vid fester och på soaréer för att samla in medel för verksamheten” (Tallberg Broman, 1995, s 49). Även i systrarna Ellen och Maria Mobergs sångsamlingshäften Sånglekar för barnträdgården och småskolan respektive Småbarnens sångbok (jmf Vallberg Roth, 2001, 2011) var musikens roll som uppfostringsmedel tydlig. Småbarnens sångbok innehöll 130 barnvisor om det nära livet på landsbygden, om ”natur, blommor, djur och fåglar” (Flodin, 1998, s 313). På den tiden förväntades sångernas innehåll kretsa kring ”barnets nära värld, såsom mors arbete i hemmet, bonden på åkern” (Vall-

12 9789147121984b1-136c.indd 12

02/03/17 10:52 AM

1 . M U S I K E N S F R A M VÄ X T I F Ö R S K O L A N – E N T I L L B A K A B L I C K

berg Roth, 2011, s 64), vilket också skrivs fram i förordet till Sånglekar för barnträdgården och småskolan. Syftet med sångerna var inte enbart glädje och rörelse, utan de var med sin moraliskt uppfostrande karaktär betydande för verksamheten. Fortfarande i dag kan musikstunden präglas av tidigare tankar kring fostran; barnen ska gärna sitta på sin plats, vänta på sin tur etc. I samband med vissa sånger förväntas barnen bjuda upp till dans och sedan tacka för dansen genom att bocka eller niga. Musikstundens primära fokus kan i en sådan situation vara ritualen att bjuda upp och bocka/ niga, snarare än upplevelsen av musiken.

Musik som kommunikation och experimenterande ljudverksamhet Synen på musikstunden förändrades en del när musiken alltmer började ses som ett sätt att kommunicera. Om vi betraktar musik enbart som ett sätt att kommunicera (där själva hantverket sätts inom parentes) blir i en förlängning också begreppet ljud intressant. Under 1960- och 70-talet blir musiken i förskoleverksamheten alltmer ett ”upplevelseområde” – synen på musikens roll för barnets allmänna utveckling får lämna plats för en syn på musik som organiserat ljud (SOU 1972:26). I barnstugeutredningens betänkande (SOU, 1972:26) framträder sång och musik som ett upplevelseområde med fokus på ”experimenterande ljudverksamhet” (Uddén, 2001, s 41). Nu kom barnens initiativ och spontana ljudskapande att stå i centrum. Socialstyrelsen kom 1983 med förslaget att byta ut ”musik” mot begreppet ”ljud” – men det gick inte igenom. Med den förändrade synen på musik – nu som ett sätt att kommunicera, uttrycka sig, snarare än som en konstform – försvann den estetiska stämpeln och därmed också de musikaliska kraven på förskollärarna. Syftet med musik enligt det pedagogiska programmet från 1987 var alltså att barnen skulle få iaktta och uppleva omgivningens

13 9789147121984b1-136c.indd 13

02/03/17 10:52 AM

MUSIKSKAP I FÖRSKOLAN

ljud och rytmer samt själva få göra musik tillsammans med andra. De äldre barnen skulle få lära sig musikbegrepp samt få använda instrument och experimentera med ljud. ”Personalens roll är att förse barnen med musik att uppleva utan direkta övningar och att tillhandahålla material att skapa ljud och rytmer med” (Uddén, 2001, s 43).

Musik som lärande Förskolan fick sin första läroplan 1998 och blev med Skolverket som tillsynsmyndighet en del av utbildningsväsendet – ett första steg i samhällets utbildningssystem. Det innebär att förskolan måste följa en förordning och innehållsfokuserade mål. Även om lek och omsorg fortfarande är centralt fokuseras förskolans pedagogiska uppdrag allt mer. Med detta legitimeras även musik. Begreppet lärandeobjekt i relation till musik introducerades (det vill säga vad barnen ska lära sig, vad läraren önskar rikta barnens blick mot). Så smått öppnas det upp för det som i förskolevärlden skulle kunna vara ”inommusikaliska” respektive ”utommusikaliska” mål. Annorlunda uttryckt börjar musikstunden inte längre enbart fokusera på exempelvis socialisation, språkutveckling eller matematik (utommusikaliska mål), där musiken ses som medel, utan även inommusikaliska mål, som puls, dynamik, harmoni, musikalisk form och så vidare, betonas. Målet med en musikstund kan exempelvis vara att barnen ska få en upplevelse av traditionella barnvisor. Metoden (eller medlet) kan då vara att lyssna till och sjunga sådana visor. Musikens funktion som både medel (metod) och mål för musikstunden uppmärksammas, vilket framkommer i bland annat Lpfö 98, reviderad 2010 (s 7):

14 9789147121984b1-136c.indd 14

02/03/17 10:52 AM

ISBN 978-91-47-12198-4 © 2017 Ylva Holmberg och Liber AB Förläggare: Maria Granler Projektledare: Maria Emtell Produktion: Lars Wallin Redaktör: Nina Pettersson Grafisk form och omslag: Sara Ånestrand Illustration: Hugo Hernqvist Omslagsfoto: Tomertu/Shutterstock

Första upplagan 1 Repro: OKS Prepress Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2017

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUSavtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

9789147121984b1-136c.indd 2

02/03/17 10:52 AM

– musikstunder ur ett didaktiskt perspektiv



u v r i t e k d e n p s u t r s e k su i iskt p t M k – dida

Y LVA H O L M B E R G

FÖ RS KO LA N

Musikskap i förskolan vänder sig främst till studenter på förskollärarprogrammet.

p a k s n k a i l s o u k M örs f i t t e r

MUS I KS KA P

MUSIKSKAP I FÖRSKOLAN

Ylva Holmberg

9789147121984c1c.indd 1

09/03/17 2:57 PM