bibeln och arkeologerna mönstringen existerar inte längre Josefs stam, den har delats mellan hans söner Efraim och Manasse. Därmed utökades antalet stammar till tretton, men det är likväl bara tolv stammar som får sina bosättningar anvisade i landet Kanaan. Levis stam skulle inte ha något eget landområde eftersom leviterna skulle vara präster och tempeltjänare. Deras rättigheter och skyldigheter skildras sedan i flera kapitel där det bland annat stadgas att de övriga stammarna ska betala tionde till leviternas försörjning. Texterna om de israelitiska stammarnas spridning i Kanaan projicerar en historisk-politisk situation bakåt i tiden, ända till patriarkernas mytiska forntid, och de ger också en antydan om när denna projicering kan ha ägt rum. Det bör ha varit vid den tid då israeliterna hade formerat sig till de två hövdingadömena Judéen och Samarien som i slutet av 900-talet f.Kr. skulle bli kungariket Juda i söder och kungariket Israel i norr. Men de texter som framhäver leviternas särställning är säkert femhundra år yngre. De härstammar från en tid då Jerusalems präster och tempeltjänare hade fått en maktposition som gav dem möjlighet att skriva israeliternas historia utifrån sitt eget perspektiv och bland annat göra bröderna Moses och Aron, hjältarna i Exodus, till Levis ättlingar. Levis särställning framhävs ytterligare i ännu senare texter som har hittats bland bokrullarna från Qumrangrottorna (se sidan 205). Där framstår Levi som den fjärde patriarken, son till Jakob, sonson till Isak och sonsonson till Abraham.
När skrevs Moseböckerna? I mer än tvåtusen år har den hebreiska Bibeln varit översatt till grekiska och funnits tillgänglig för både textkritik och källkritisk forskning, men ännu i dag är bibelforskarna inte eniga om när de fem Moseböckerna skrevs, och inte heller om deras tillförlitlighet 24
101406 Bibeln.ORIG.indd 24
10-05-11 09.54.38