9789163933301 by Smakprov Media AB

– handbok i immaterialrätt och strategier mot idéstöld Har du eller ditt företag en idé som ni vill exploatera? Då måste ni välja rätt strategi för att undvika idéstöld och stärka de kommersiella möjligheterna. Men vad innebär det och hur gör man?

Sagt om boken: En mycket bra, heltäckande handbok om hur du kan skydda dina idéer. Lätt att förstå, praktiskt vinklad och med många intressanta exempel. Spelfältet, strategierna och immaterialrätten klargörs och får en struktur. Så låt dig inte avskräckas att förverkliga dina idéer! Boken ger dig en bred och stadig grund att stå på. Kristina Frisk, CEO Caresumables AB, Årets Uppfinnarkvinna 2016

Idéskydd för kreativa lyckas på ett konstruktivt och pedagogiskt sätt integrera juridiken i produktutvecklingen och kommersialiseringen, såväl hot som möjlig heter. Boken är därför inte endast av intresse för innovatören utan också för den som ger juridiska råd inom IP, Intellectual Property, i vid mening.”

Idéskydd för kreativa

Den här handboken hjälper dig att tänka efter före och välja rätt skydds strategi. Situationen, era affärsmål och era resurser får avgöra vilken nivå som är rätt. Med sina många konkreta råd och illustrerade exempel ger boken ett brett och praktiskt perspektiv på idéskydd. Här visas inte bara hur immaterialrätten fungerar och vad som krävs för ett starkt skydd. De lag stadgade skyddsmöjligheterna som patent, mönsterskydd, varumärke och upphovsrätt är nämligen bara ett av alternativen man kan välja för att skydda sin idé. Hur ni hanterar information, samarbeten och kompetens är väl så viktigt för en effektiv skyddsstrategi. Idéskydd för kreativa vänder sig till entreprenörer, uppfinnare, designers och andra kreatörer som vill få en praktisk överblick över snår skogen kring idéskydd. Även rådgivare inom området och studerande kan ha stor nytta av boken. Bokens förord skrivet av Håkan Lans.

Kenneth Österlin

Idéskydd för kreativa

Kenneth Österlin

Idéskydd

för kreativa – handbok i immaterialrätt och strategier mot idéstöld

Håkan Sjöström, adv inom GOZZO Advokater, specialiserad på immaterial- och marknadsrätt.

Kenneth Österlin är designer MSD, innovatör, föreläsare på designhögskolor och designsakkunnig i immaterialrättstvister. Han har tidigare skrivit Design i fokus – varför ser saker ut som de gör? och Allt du behöver veta om design management.

ISBN 978-91-639-3330-1

designinfo.se

9 789163 933301

Med förord av Håkan Lans

Innehåll Förord............................................ 6 Inledning ..................................... 12 Vad den här boken handlar om – och vad den inte handlar om ....... 16 Bokens upplägg .............................. 17 Ordval: kreatör – företag – idé........ 18 Friskrivning ...................................... 19 Tack! ................................................ 19

Idéskydd ...................................... 23 Var börja? ........................................... 24 Idén ................................................. 24 En utvecklingskedja ........................ 25 Idévärde .............................................26 Vad är immateriella värden? ........... 26 Verksamhetens tillgångar ............... 27 Utvecklingsskulder .......................... 28 Skälig kopia eller stjäla en kopia .......29 Nyhet och idéhöjd ..........................30 Ekonomiska effekter ....................... 36 Immaterialrätten i samhället ............. 37 IP-problematik ................................ 37 Samhällets kostnader och ansvar ... 39 Strategier ...........................................42 Vägval.............................................. 42 Partner? ........................................... 43 Sekretess och nyhetshinder ............ 44 Tidsfrister ........................................ 44 Ekonomi .......................................... 45 Skydd .............................................. 46 Dokumentera! ................................. 47 Val av strategi ..................................48

Skyddsstrategi 1: Informationshantering................. 51 Hemlighålla ........................................ 52 Sekretess ............................................ 52 Begränsad krets .............................. 54 Att släppa och få information ...........54 Inför en presentation ...................... 55 Vid en presentation ........................ 56 Affärshemligheter.............................. 57 Know-how ....................................... 58 Avtal ................................................... 59 Sekretessavtal ................................. 59 Anställnings- och uppdragskonsultavtal/ Äganderättsavtal ............................ 64

Sprida ................................................. 64 Tell the world .....................................65 Villospår .............................................65 Dual licensing .....................................66 Öppna rättigheter ............................. 67 Public Domain ................................. 67 No Rights Reserved ........................ 68 Copyleft .......................................... 68 Open Access ................................... 68 Creative Commons-licenser ........... 69

Blockera ............................................. 72 Defensiv registrering/profylaktisk registrering ........................................ 72 Defensiv publicering.......................... 73

Datorosäkerhet .................................. 74 Cyberrymden ..................................... 74 Lösenord ......................................... 74 Bluffmejl .......................................... 75

Spår på internet .............................. 77 Mejl ..................................................... 78 Mejl och säkerhet............................ 78 Mejl på avvägar............................... 79 Uppkopplingen .................................. 79 Datorintrång .................................... 79 Vem är det i den andra änden? ......80 Webbplatsidentifiering och säker förbindelse ............................ 82 Vem kan man lita på? ...................... 83

Skyddsstrategi 2: Samarbete ................................... 87

Undanträngning ............................ 113 Betalningen upphör ...................... 114 Domstolsprocesser ....................... 115 Storföretag mot uppstickare .......... 115 ”Patenttroll” .................................... 116 Cybersquatting ................................ 117 Dominerande ställning och konkurrensbegränsning .................. 117

Strukturer ......................................... 119 Hot-spot ........................................... 119 Nätverk............................................. 120

Ägarskap ............................................ 90

Varumärkeslojalitet .......................... 120

Finansiering........................................90

Öppen innovation, Open innovation .............................. 120

Fusion eller uppköp ...........................93 Crowdfunding (gräsrotsfinansiering)......................... 94 Uppdrag ............................................. 96 Leveransen ...................................... 98 Rättigheter ...................................... 98 Ersättningen .................................... 99

Crowdsourcing................................. 121

Skyddsstrategi 3: Kompetens ................................ 123 Kundlöftet ........................................ 124 Varumärket ....................................... 124

Samverkan ........................................ 100

Den utvidgade produkten............... 126

Strategisk allians ..............................100

Design management ....................... 128

Joint venture .................................... 101

Profil ................................................. 130

Konsortier ........................................ 101

Konkurrensen ................................... 134

Franchising ....................................... 102

Försprång och disruptiv teknik ....... 134

Licenser ............................................ 102 Korslicensiering............................. 107 Exklusiv licens ............................... 108 Ensamlicens .................................. 108 Enkel licens ................................... 109 Option ........................................... 109 Letter of intent .............................. 109

Marknad ........................................... 135

Öppen källkod, Open Source ......... 110 Intrångsspårning .............................. 111

Konflikt ............................................. 112 Kill the inventor................................ 112 ”Inget nytt” ................................... 113

Kostnad ............................................ 136

Skyddsstrategi 4: Lagstöd ..................................... 139 Immaterialrätt .................................. 139 Registrering ..................................... 141 Vad innebär en registrering? ........ 142 Affärsnyttan................................... 143 Registrera eller ej? ........................ 146 Ansökan: när och vad? .................. 147 Var bör IP sökas? ........................... 148

INNEHÅLL

I 9

Styrkan i skyddet ............................. 149 Ny, ej förväxlingsbar eller vilseledande, särprägel, särskiljningsförmåga …................. 149 Variationsutrymme ........................ 150 Märkeslikhet, varuslagslikhet och skyddsomfång........................ 151 Allmänna formförrådet ................. 152 Teknisk och funktionell form ......... 152 Helhetsintryck kontra detaljer....... 153

Skydd med registrering ................... 156 Patent ............................................... 157 Olika typer av patent .................... 157 Vad krävs? ..................................... 160 Vad skyddas? ................................ 161 Undantag från skydd .................... 161 Hur få skydd? ................................ 162 Utformning av ansökan ................. 163 Var skydda? ................................... 172 Skyddstid ...................................... 174 Kostnader ...................................... 174 Några frågor att ställa sig inför en patentansökan .............................. 176 Bruksmönster ................................... 177 Mönsterskydd (designskydd) ......... 178 Olika typer .................................... 178 Vad krävs? ..................................... 180 Vad skyddas? ................................ 186 Undantag från skydd .................... 187 Hur få skydd? ................................ 189 Utformning av ansökan ................. 189 Var skydda? ................................... 191 Skyddstid ...................................... 191 Kostnader ...................................... 192 Några frågor att ställa sig inför en mönsteransökan .............. 192 Varumärke ....................................... 193 Olika typer .................................... 194 Vad krävs? ..................................... 199 Vad skyddas? ................................205 Undantag från skydd ....................206 Hur få skydd? ................................206 Utformning av ansökan? ...............208

10 I

INNEHÅLL

Var skydda? ...................................209 Skyddstid ......................................209 Kostnader ...................................... 210 Några frågor att ställa sig inför ansökan om varumärke ........ 210 Domännamn ..................................... 210 Olika typer .................................... 211 Vad krävs? ..................................... 211 Vad skyddas? ................................ 212 Undantag från skydd .................... 212 Hur få skydd? ................................ 213 Utformning av ansökan ................. 214 Var skydda och skyddstid ............. 214 Kostnader ...................................... 214 Firma................................................. 215 Olika typer .................................... 215 Vad krävs? ..................................... 215 Hur få skydd? ................................ 216 Skyddstid ...................................... 216 Växtförädlarrätt .............................. 216

Skydd utan registrering ................... 217 Upphovsrätt ..................................... 217 Olika typer .................................... 218 Vad krävs? ..................................... 223 Vad skyddas? ................................ 224 Undantag från skydd .................... 229 Hur få skydd? ................................ 235 Var skydda? ................................... 237 Skyddstid ...................................... 237 Kostnader ...................................... 237 Närstående rättigheter ...................239 Olika typer .................................... 240 Vad krävs? ..................................... 241 Vad skyddas? ................................ 241 Undantag från skydd .................... 245 Skyddstid ...................................... 245 Rättighetsförvaltning och avtalslicenser ................................... 247 Avtalslicenser ................................ 247 Särskilda ersättningsformer ............ 249 Kassettersättningen ...................... 249 Följerätten ..................................... 249

Biblioteksersättningen .................. 249 Individuell visningsersättning ....... 250 Individuell reprografiersättning .... 250 Ersättning när verk visas i TV ........ 250

Hantering av immaterialrätter .. 269

Klassikerskyddet..............................254

Budget-IP ......................................... 272 Provisorisk registrering av IP ......... 272 Fördröjning av IP-registrering ....... 273 IP-registrering enbart som referens ................................. 274

Kretsmönster ...................................254

Annan lagstiftning ............................ 255 Marknadsföringslagen, marknadsrätt....................................255 Olika typer .................................... 255 Vad krävs? ..................................... 255 Vad skyddas? ................................ 257 Hur få skydd? ................................ 257 Lag om rätt till arbetstagares uppfinningar.....................................258 Olika typer .................................... 258 Vad krävs? ..................................... 258 Vad skyddas? ................................ 258 Hur få skydd? ................................ 258 Anställds lojalitets- och sekretessplikt...................................260 Olika typer .................................... 260 Vad krävs? ..................................... 260 Vad skyddas? ................................ 260 Undantag från skydd .................... 261 Lag om skydd för företagshemligheter ....................... 261 Vad krävs? ..................................... 261 Vad skyddas? ................................ 262 Undantag från skydd .................... 262 Hur få skydd? ................................ 263 Var skydda? ................................... 263 Skyddstid ...................................... 263 Kostnader ...................................... 263

IP-strategier ..................................... 270 IP i vardagen .................................... 271

Intellectual Property Management, IPM ........................... 275 Portfolio management .................. 275 IP audit .......................................... 275 IP due diligence ............................ 276 Nyhetsundersökning..................... 277 Freedom to operate ..................... 278 IP landscaping............................... 279

Intrång .............................................. 281 Valet ................................................. 281 Uthållighet .......................................283 Varningsbrev ....................................288 Motdrag om man själv anklagas för intrång ........................................290 Sanktioner mot intrång ...................291 Skiljedom..........................................291 Juridisk hjälp ....................................292 Yrkeshjälp .........................................294

Eftertänk ................................... 295 Litteratur för vidareläsning ....... 298 Register ..................................... 300

Konkurrensklausuler ........................264 Olika typer .................................... 264 Vad krävs? ..................................... 264 Hur få skydd? ................................ 264

INNEHÅLL

I 11

Vad den här boken handlar om – och vad den inte handlar om Du kommer inte här att kunna läsa om alla de fackkunskaper som ligger bakom en idé och inte heller om alla de andra nödvändiga länkarna i kedjan fram till en lanseringssuccé: hur du finansierar, planerar och leder, utvecklar och producerar, marknadsför och distribuerar. De kompetenserna måste du själv stå för, eller ta in rådgivare för. Den här boken har ett annat fokus: att ge dig en överblick över snårskogen kring idéskydd för att stärka dina möjligheter att framgångsrikt exploatera din idé: ፛

Vad behöver du tänka på, när du tar fram din geniala idé ur byrålådan?

፛

Vad behöver du tänka på, för att fortfarande kunna räkna med att idén är din, när du visar upp den för omvärlden?

፛

Och vad finns det för alternativa vägar att gå, för att kunna skydda och exploatera sin idé?

Med den här boken vill jag hjälpa alla de kreatörer som trots geniala idéer håller på att stupa på vägen, snärjer in sig i byråkrati, luras in i fällor, blir bestulna eller går vilse på vägen. Detta låter hårt, men man kan hamna där ibland. Jag har själv varit där. Det är när omvärlden får upp ögonen för din idé, dess förtjänster och vad man kan tjäna på den, som det gäller att hålla hårt i den. Till och med små misstag kan vara avgörande. Allra bäst är det förstås att känna till fällorna redan innan, så att man kan undvika dem. Sedan ska man förstås inte glömma bort alla de positiva, hjälpsamma människor som ändå finns. I de flesta fall är det inte så svårt som många tror, bara man vet hur man ska göra. Men kom ihåg att registreringar som patent och mönsterskydd bara är ett par av sätten man kan skydda sig på och de innebär både föroch nackdelar, ibland till och med risker. Det är lätt att invaggas i en falsk trygghet och tro att allt är ordnat, bara för att man har lämnat in ansökan. Men ett intrång avgörs först i rätten och tyvärr är det oftast starkast som vinner.

16 I

INLEDNING

Det finns så många fler strategier – andra vägar att ta. Här i boken kommer du att få en hel meny med olika idéskydd att välja från, samtidigt som du förhoppningsvis får insikter i både möjligheterna och problemen. Visst bör du ta hjälp av fackfolk där det verkligen behövs, men då underlättar det om du vet vad det handlar om, och mycket kan du göra själv. Vare sig du precis har kläckt en idé och känner att du håller på att skapa någonting stort eller du efter långa förberedelser äntligen kan börja marknadsföra ditt underverk, så möter du både möjligheter och risker: ፛

möjligheter till skaparglädje, uppskattning och i bästa fall en rejäl ekonomisk vinst

፛

risker att andra åker snålskjuts på ditt arbete, ändrar resultatet på ett sätt du inte vill eller t.o.m. stjäl hela kakan.

Du måste hela tiden väga dessa saker mot varandra. Men bli inte modstulen av alla risker. Friskt vågat är hälften vunnet! Kom ihåg att idéskydd inte är ett självändamål. Syftet är att kunna hålla koll på användningen och skörda resultatet av sina idéer. Det handlar om hur man försäkrar sig om handlingsfrihet, att hantera risker och möjligheter. Och strategin för hur man hanterar allt detta hänger intimt ihop med de visioner och planer man har för sin idé och vilka resurser man kan satsa. Det som ett företag kallar affärsplanen.

Bokens upplägg I boken kan du läsa om allt ifrån enkla ”gör det själv-lösningar” för hur du kan skydda dina idéer, till stora, komplexa skyddssystem. Situationen och dina resurser får avgöra vilken nivå du väljer. Boken inleds med en introduktion till idéskydd, strategival och olika överväganden man kan behöva göra. I tur och ordning diskuteras sedan fyra viktiga områden för idéskydd: 1. Informationshantering (exempelvis sekretess) 2. Samarbeten (på gott och ont) 3. Kompetens (både kunnande och resurser) 4. Lagstöd

INLEDNING

I 17

Många fokuserar endast på just lagstöd, där det som kallas immaterialrätt (exempelvis patent och mönsterskydd) brukar spela huvudrollen (istället för immaterialrätt hör du ibland kanske uttrycket IP, det står för det engelska ordet för samma sak: Intellectual Property). Men som du kommer att märka när du läser vidare är detta endast en del av sanningen. De tre andra verktygen i verktygslådan (informationshantering, samarbeten och kompetens) är minst lika viktiga. När det gäller exemplen i boken så är de alla tagna från verkligheten. Vissa berättelser är nyhetsklipp, medan övriga baseras på intervjuer med kreatörer. De flesta av dessa är anonymiserade. Du ska givetvis inte glömma allt positivt som berättas på annat håll om framgångsrika kreatörer, om sådana som det har gått bra för. Visst kan dessa sannsagor behövas som sporrar och uppmuntran, men denna bok handlar som sagt om idéskydd. I slutet av boken sammanfattas innehållet med ett antal praktiska aspekter. Förutom på egna och andras erfarenheter baseras innehållet i denna bok på en stor mängd faktakällor. Ett urval presenteras i referenslistan.

Ordval: kreatör – företag – idé Med den här boken vänder jag mig till kreatörer av alla slag och som verkar i alla former av verksamheter, från den lilla enskilda firman till det stora bolaget. Kärt barn har många namn. För den som skapat ett verk kan ibland ordet ”designer” vara mest relevant, ibland ”kreatör” eller ”konstnär”. För andra typer av alster kan ”uppfinnare” eller ”upphovsman” vara det rätta. Här är texten förenklad genom att ordet ”kreatör” använts i de flesta fall. När det gäller den juridiska termen ”upphovsman” används visserligen ordet i lagstiftningen, men liksom KLYS (samarbetsorganisationen för ca 30 000 yrkesverksamma kulturskapare i Sverige) anser, så finns fördelar med ett mer neutralt ord. Därför har min strävan varit att använda ordet ”upphovsperson” i texten. För naturligtvis avses både manliga och kvinnliga skapare av verk!

18 I

INLEDNING

På samma sätt används i regel ordet ”företag” för att benämna kreatörens verksamhet och ”idén” eller ”produkten” för det som skapats, oavsett om det är en innovation en uppfinning ett konstnärligt verk en design eller något annat alster.

Friskrivning Den här boken är en allmän orientering för kreatörer. Den kan inte täcka alla detaljer och blir med nödvändighet en förenkling. Det juridiska landskapet förändras också hela tiden, med nya vägledande domar från högre instanser för hur lagarna ska tolkas. Dessutom är det endast du som har full information om just ditt problem. Beskrivningen av immaterialrätten är inriktad på i huvudsak svenska förhållanden och till viss del på vad som gäller inom EU, även om internationella utblickar också ges. Fastän boken är skriven med de bästa avsikter måste du alltid själv ta det fulla ansvaret i de fall som du följer de råd som ges. Förutsättningarna för ett effektivt skydd kan nämligen variera kraftigt. Boken bör därför inte användas för specifika juridiska problem eller som ersättning för lagdokument. Juridisk expertis bör anlitas för detaljerad vägledning.

Tack! Immaterialrätten är en viktig del i samhällsmaskineriet och under ständig debatt. Den utvecklas ständigt, även internationellt, och uttolkas efter hand genom nya domslut. Som läsare bör man därför se till att alltid grunda sina beslut på aktuella uppgifter. Boken har innan tryckning faktagranskats för aktuella juridiska uppgifter av advokat Mattias Malmstedt, som är specialiserad på immaterialrätt vid Advokatbyrån Gullikssons. Stort tack! Återstår fel i texten beror det på mina egna tillkortakommanden.

INLEDNING

I 19

Var börja? När man är kreatör och arbetar med idéutveckling är det avgörande att tänka efter före. Det gäller att vara proaktiv, att planera. Genom att tänka framåt gör man allt så mycket lättare för sig medan man fortfarande har handlingsutrymme. Några frågor som du måste ställa dig – och hitta svaret på – är: ፛

Vilka kommande investeringar blir nödvändiga för att idén ska bli färdig?

፛

Vilka är dina personliga mål: ära, berömmelse och/eller inkomster?

፛

Hur behöver affärsplanen anpassas efter de som du vill göra affärer med?

፛

Vilken konkurrens kommer du att möta?

፛

Vilka resurser i form av pengar, kompetens, tid och allierade har du för det kommande arbetet, men också för att skydda idén?

፛

Och vilka steg behöver du ta för att nå målet?

Idén När du står där och undrar hur du ska göra med din idé, om och hur du ska exploatera den, är det i första hand tre saker du behöver ta reda på: ፛

Vad har du? … Idéns värde

፛

Vad har du gjorts hittills? … Idéns bakgrund

፛

Vart ska du? … Dina planer

Vad är det i din idé som är värdefullt, som kan ge inkomster och därmed är värt att försöka skydda, finns det någon marknad för idén? Avgörande är hur pass originell idén är, dvs. hur annorlunda den är jämfört med existerande alternativ. Kan idén enkelt kopieras av konkurrenter? Eller har någon annan redan sökt skydd för en likadan idé? (Det vore förstås tråkigt, men det är ju bättre att komma underfund med det i början av processen, innan du har investerat tid och resurser.)

24 I

IDÉSKYDD

Bakgrunden är också viktig. För att kunna bestämma bästa vägen till målet behöver man naturligtvis veta var man står. Vilka är förutsättningarna? Vad har hänt hittills? Hur färdigutvecklad är idén och vilka kostnader är nerplöjda i projektet? Har idén hållits hemlig? Är den exempelvis mönsterskyddad? Finns det andra delägare i projektet som också är med och bestämmer? Först när du vet vad du har och var du står kan du planera för framtiden.

En utvecklingskedja Någonstans på vägen dök den alltså upp, den briljanta idén som ska slå världen med häpnad. Kanske helt plötsligt, men förmodligen först efter omfattande förberedelser och en lång, arbetsam tid av utveckling. Det är lätt hänt att man känner att man redan är framme vid målet. Man hör klirret från guldmynten som rullar in och ära och berömmelse basuneras ut. Men arbetet är långt ifrån färdigt. Nu behöver detaljutformningen och tillverkningen ta vid. Sedan ska lanseringen förberedas och genomföras. Och allt behöver finansieras. När man värderar en idé kan det vara bra att ta med allt detta i beräkningen. För idéskapandet är endast en länk i kedjan. Utan de andra stegen når man inte ut på marknaden. Och precis som man måste känna till potentialen i sin idé, måste man vara medveten om värdet av sina medspelare. Som kreatör är det lätt att bli kär i sin egen idé, men det är inte idén i sig som man säljer. Idén är inte värd något förrän den är konkretiserad och det finns kunder som är beredda att betala för det värde som de får. I en lyckad lansering ingår alla länkar i kedjan fram dit. Så även om din idé är fantastisk, underskatta inte resten.

Fakta: Lanseringskedjan Alla steg och medspelare är nödvändiga för att idén ska förverkligas.

IDÉSKYDD

I 25

Know-how Know-how, dvs. kunnande, är ett effektivt skydd mot idéintrång om man håller det hemligt inom företaget. Det kan vara ett effektivare idéskydd än att söka patent eftersom man i en patentansökan offentliggör exempelvis tekniken i sin tillverkningsprocess eller avslöjar sina planer om kommande produktlanseringar för sina konkurrenter. Att hålla information om idén konfidentiell kan ha fler fördelar. Jämfört med registrering för exempelvis patent och mönsterskydd så krävs inte att man betalar några avgifter och skyddet är inte heller begränsat i tiden eller geografiskt, så länge man håller idén just hemlig. Men för detta krävs förstås att man har rutiner för sekretessen inom företaget. Å andra sidan, håller man idén hemlig och inte har någon registrerad rättighet eller kan visa på exempelvis upphovsrätt, så finns alltid risken att någon annan kommer på samma idé och exempelvis söker patent på den. I så fall står man där med endast en begränsad föranvändarrätt, alltså utan någon ensamrätt (dvs. prioritetsrätt på grund av att man var först). Samma risk finns då en konkurrent lyckas att genom ”baklängeskonstruktion” komma på t.ex. den hemliga tillverkningsmetod man har.

Exempel: Öppet industrispionage En delegation från Japan lär på sin tid ha kommit till den svenska gitarr- och mandolinfabriken Levin i Göteborg. Studiebesökarna visades runt i produktionslokalerna, fotograferade och ställde frågor. Avslutningsvis köpte man med sig ett exemplar av varje instrumentmodell. Senare började man tillverka instrumenten i Japan och blev en konkurrent på marknaden.

58 I

S K Y D D S S T R AT E G I 1 : I N F O R M AT I O N S H A N T E R I N G

Avtal För att undvika missförstånd och vara tydlig med vad som ska gälla när man visar hemlig information är det alltså praktiskt att använda sekretessavtal där villkoren för detta står. I sekretessavtalet förbinder man sig att skydda den information man tagit del av och att inte missbruka den. Options- och licensavtal är andra avtal längre fram i processen. Även ett enklare dokument där man enbart intygar att man tagit del av företagshemligheter och vilka, kan ge ett visst skydd. Kopior av de aktuella dokumenten signeras då med texten ”Tagit del av” (med datum och ort). Det finns företag som är mer kreativa och lägger in unika stavfel i varje konfidentiellt dokument så att de vid eventuella läckage kan spåra vem som haft tillgång till just det dokumentet.

Sekretessavtal Både för företag och privatpersoner kan ett sekretessavtal reglera en relation i detalj. En del organisationer använder standardavtal för detta. Ett sekretessavtal kan avskräcka från informationsläckage och också ge juridisk ledning vid tvist. Men om det är skarpt läge har ett avtal ingen effekt om man inte är beredd att gå till domstol. På engelska används ofta benämningen NDA (Non-disclosure agreement) för sekretessavtal. Bara för att ett avtal har rubriken ”sekretessavtal” är det inte säkert att dess innebörd är sådan. Avtalet kan nämligen ha så pass långt gående undantag att det i praktiken innebär ett friskrivande från allt. Man bör alltså alltid noggrant kontrollera innehållet i avtalet. Ett sekretessavtal kan antingen vara ömsesidigt mellan två parter (om att de inte ska sprida informationen till tredje part) eller ensidigt (när man delger en part hemlig information). Sekretessavtal bör som tidigare nämnts tecknas för att undvika nyhetshinder mot framtida immaterialrätt. Som privatperson är det lämpligt att använda sig av ett sekretessavtal om man visar sin idé, eftersom man inte skyddas av lagen om företagshemligheter (i och med att man inte har ett företag och alltså inte är en näringsverksamhet).

S K Y D D S S T R AT E G I 1: I N F O R M AT I O N S H A N T E R I N G

I 59

Kundlöftet Varumärket Med ordet ”varumärke” avsåg man ursprungligen en logotyp, märket för företagets identitet, dess visuella kännetecken (som man registrerar hos PRV). I vardagslag är det också detta vi menar när vi lite slarvigt använder ordet ”varumärke”. I egentlig mening är varumärket hela verksamheten, dess totala kunnande, alla resurser, affärsprocesser och visionen av dess erbjudande, tillsammans med alla de upplevelser den skapar i sin relation med omvärlden. Det juridiska elementet i form av ett registrerat varumärke, det visuella kännetecknet, är inget värt på marknaden om man inte fyller det med ett innehåll. Det är denna aktivitet man kallar ”varumärkesbyggande” eller ”branding”. Man levererar inte endast varan eller tjänsten utan dessutom ytterligare värden. Det kan vara allt från att man bygger upp en image av att vara den coolaste på marknaden till att vara experten i sin bransch (”thought leadership”). Varumärket berättar om vem man är och utgör kundlöftet. Varumärket håller i dag på att bli viktigare än produktegenskaper. Ett starkt varumärke utgör nämligen ett vapen mot kopiering, vare sig man är ett stort, multinationellt bolag eller en liten, enskild artist. I konkurrensen på den svåröverskådliga marknaden skapar varumärket trygghet. Varumärket i det vidare begreppet kan skapa en förvånansvärt lojal kundgrupp som inte nöjer sig med kopior, även om de är väsentligt billigare i inköp. För individen blir varumärket ofta ett sätt att signalera tillhörighet och lojalitet. Subkulturer etableras kring exempelvis innovativa eller ekologiska företag och sympatisörerna tar aktiv del i företagens marknadsföring. Det här betyder att kommunikationen mellan företag och kund i dag inte är så enkelriktad som förr. Det handlar i stället ofta om en relation, där kunden inte längre är passiv mottagare av informationen i marknadsföringen. En idé kan därför också skyddas genom att företaget har en nära kontakt med kunder och användare, det blir en slags förtroendefull lojalitet.

124 I

S K Y D D S S T R AT E G I 3 : K O M P E T E N S

Lyckas man förmedla ett tydligt budskap genom varumärket får man bättre genomslag på marknaden, vilket ger skydd både mot intrång i sitt registrerade varumärke och mot exempelvis renommésnyltning och vilseledande produktefterbildningar. Apple är med produkter som Mac och iPad exempel på detta.

Kundlojalitet

iPad – exempel på ett starkt varumärke – mer än enbart en logotyp!

För att etablera ett starkt varumärke behöver företagets kärnvärden skilja sig från konkurrenternas och de bör kommuniceras målmedvetet, konsekvent och långsiktigt. Ofta har företag en hel portfölj av varumärken (i form av olika produktsortiment och tillhörande logotyper). Rätt varumärkesstruktur kan både öka styrkan och skydda mot intrång. Man kan t.ex. ha ett branded house med ett huvudmärke, masterbrand, som exempelvis Arla, under vilket olika produkter säljs. Huvudvarumärket exponeras då med varje produkt, vilket bygger upp en gemensam goodwill, som alla kan dra fördel av. För att höja värdet på en branded house-portfölj lägger man ofta in något premiummärke, men omvänt kan ett budgetmärke riskera sänka portföljens image. En annan typ av varumärkesportfölj är house of brands vilken består av flera olika varumärken som är oberoende av varandra och vilka har olika image, exempelvis Unilever som har både Milda och Becel. Marknadsföringen blir mer resurskrävande i och med detta, men samtidigt ökar exponeringen i butikshyllorna.

S K Y D D S S T R AT E G I 3: KO M P E T E N S

I 125

Skydd med registrering Funderar du på vilket skydd du kan få med stöd av lagen? Stanna då först upp och tänk efter vad i din idé som sticker ut från mängden bland allt som finns och vad som kan vara värdefullt på marknaden. Vad är det som är värt att lägga resurser på för att skydda? Börja sedan med att titta igenom raderna ”Vad skyddas” och ”Vad krävs” i översikten om immaterialrätter i faktarutan på föregående uppslag för att se vilken av de olika immaterialrätterna som stämmer överens med din idé. De olika skydden gäller nämligen för olika saker; patent skyddar tekniska lösningar, mönsterskydd gäller utseende osv. Kanske är upphovsrätt aktuellt (vilken inte ens behöver registreras)? Och om flera skyddsformer är aktuella kan du få ett mer heltäckande skydd. När du har valt skyddsform, bläddra då fram till den sektionen i det här avsnittet och studera mer i detalj vad som skyddas, men också vad den skyddsformen inte gäller för. Sedan följer avsnitt om hur du kan utforma din ansökan för att få maximalt skydd och vad du ytterligare bör tänka på. För varje skyddsform finns svar på frågor om: ፛

olika typer

፛

vad som krävs

፛

vad som skyddas

፛

undantag

፛

hur få skydd

፛

utformning av ansökan

፛

var skydda

፛

skyddstid

፛

kostnader.

156 I

S K Y D D S S T R AT E G I 4 : L A G S T Ö D

Patent I detta avsnitt kan du läsa mer om att patent: • skyddar tekniska lösningar, • har fyra huvudkrav för att godkännas (ny i hela världen, uppfinningshöjd, teknisk/fysisk effekt och reproducerbar), • är en s.k. negativ rättighet (rätt att hindra andra – inte en rätt att använda) • kräver sekretess innan ansökan, dessutom är nyhetsundersökning viktig, • definieras med ett antal patentkrav (dels breda självständiga, dels mer specifika osjälvständiga man strategiskt kan snäva in patentet med), • bör mutas in brett, men inte så brett att andra, redan existerande lösningar gör det ogiltigt, • med onödigt detaljerade krav riskerar ”designas runt” (först om samtliga dessa element i huvudkravet efterbildas är det nämligen intrång), • kan sökas både nationellt (land för land), för hela EU eller mer eller mindre internationellt via en PCT-ansökan, • kan medföra höga kostnader, både för ansökan och försvar, • gäller i 20 år om avgifterna betalas och man inte hamnar i en process om intrång eller ogiltighet …

Olika typer av patent Enkelt uttryckt handlar alltså patent om lösningen på ett tekniskt problem. Patentet ger uppfinnaren rätt att hindra andra från att utnyttja idén kommersiellt. Olika typer finns. Patent kan fås på en teknisk lösning i form av antingen ፛

en produkt (t.ex en anordning som en maskin eller ett verktyg),

፛

en metod (t.ex. ett förfarande hur man tillverkar, mäter, monterar eller styr en produkt), eller

፛

en användning (ny tillämpning av t.ex. ett material eller en apparat).

S K Y D D S S T R AT E G I 4: L AG S TÖ D

I 157

in ett så stort område som möjligt att få ensamrätt på – samtidigt som det gäller att begränsa sig till det väsentliga och inte gapa över för mycket. Skriver man alltför allmänt riskerar man nämligen formuleringar som tar med redan existerande, känd teknik. Det kan då vara svårt att få patentet godkänt. Alternativt kan en konkurrent enkelt få patentet ogiltigförklarat eller kanske konstruera runt lösningen.

En generell inmutning Uppfinningen av det luftfyllda gummidäcket 1888 tillskrivs John Dunlop, även om Robert Thomson fick patent på ett luftfyllt läderdäck redan år 1845. Innan dess skumpade man omkring på däck av massivt gummi och innan dess på trä. Men om vi föreställer oss att hjulet med luftfyllt däck ännu inte vore uppfunnet så skulle vi kunna lämna in en patentansökan där vi beskriver idén med följande krav: ፛

Patentkrav: Cykelhjul, bestående av en krans buren av ekrar roterande runt en axel, kännetecknat av att området runt periferin har en luftfylld ringformad slang.

Men tänk efter! Strategiskt begränsar denna formulering alldeles i onödan vilka användningsområden man mutar in med patentet. ”Cykeln” är ju bara ett av alla de fordon i mängden som kan ha nytta av en luftfylld slang, den fjädrande ytterkransen på hjulet. Andra fordon som skulle kunna ha nytta av ett sådant hjul vore (och är ju) bilar och motorcyklar. Men hjul med en fjädrande periferi kan även komma till användning i andra mekaniska konstruktioner och maskiner. När du formulerar patentkraven bör du alltså försöka tänka dig även andra potentiella och intressanta tillämpningsområden, även framtida. En luftfylld slang är ju en smart lösning, men det finns säkert flera. Andra material, varianter på vad det är som ger fjädringen eller hur det utformas – alternativen är många. Fokuserar vi på det intressanta, att hjulet är fjädrande, och ser bredare än till enbart cyklar, kan vi kanske i stället använda följande universella formulering:

166 I

S K Y D D S S T R AT E G I 4 : L A G S T Ö D

፛

Patentkrav 1: Hjul, bestående av cirkulär del med centrumaxel, kännetecknad av att den cirkulära delens periferi är fjädrande.

Med den här beskrivningen täcker vi inte bara in ytterligare tillämpningsområden utan även andra lösningar (som t.ex. dagens bildäck) och t.o.m. andra konstruktioner än ett luftfyllt däck (exempelvis där ekrarna ger den fjädrande effekten eller att hjulets själva periferi är elastiskt). För att minska risken att konkurrenter ”designar runt”, dvs. hittar alternativa sätt att kringgå lösningen för att uppnå samma tekniska effekt, bör du alltså även söka formulera patentkraven så att de skyddar så många alternativa lösningar som möjligt.

Patentinmutning

Patentkraven bör skrivas så att inmutningen, som man kan utnyttja kommersiellt och klarar av att skydda mot intrång, blir så stor som möjligt. Formulerar man sig för snävt och precist så missar man att täcka in andra områden som kunde vara intressanta att exploatera. En alltför exakt beskrivning gör det också lätt för andra att kringgå (designa runt) patentkraven med alternativa lösningar. Men ibland kan det vara nödvändigt just att snäva in sina krav för att få ansökningen godkänd.

Osjälvständiga krav för att precisera Vilken strategi ska man då ha för att täcka in ett så brett område som möjligt men inte så brett att giltigheten för hela patentet riskeras? Lösningen heter osjälvständiga krav. Det finns dels självständiga, dels osjälvständiga patentkrav. De senare preciserar de föregående. Man bör ha minst ett självständigt krav för varje patenterbar egenskap och sträva efter att detta krav täcker in ett så brett område som möjligt. De självständiga kraven kombineras sedan med sina snävare osjälvstän-

S K Y D D S S T R AT E G I 4: L AG S TÖ D

I 167

Vad skyddas? Mönsterskyddet skyddar mot kommersiellt utnyttjande i form av tillverkning, lagerhållning och försäljning. Det skyddar mot allt som ger ett likartat intryck (oavsett vilka varuklasser kopian är registrerad i), ett ganska brett skydd alltså. Registrerade mönster förutsätts vara kända. Om det endast finns ett oregistrerat skydd måste mönsterinnehavaren kunna visa att den som påstås ha efterbildat mönstret också har känt till designen. Som en följd av detta krävs det därför ofta en identisk kopia för att detta ska kunna göras sannolikt och därmed bevisas. Har du en oregistrerad design som någon gör intrång i bör du alltså i samband med att du begär att de upphör med intrånget samtidigt informera om din redan existerande design, för att kunna hävda att deras intrång därefter sker medvetet. Lämpligen görs detta i samråd med din advokat i form av ett varningsbrev (se vidare om detta på sid. 288). Som framgår av fallet med Ikea och BabyBjörn (se nedan) är det vid bedömning om intrång inte det fysiska exemplaret som säljs på marknaden som jämförs mot kopian, utan det är bilden/modellen som registrerats hos PRV som gäller. Som designer eller konsthantverkare kan det vara bra att veta att mönsterskydd inte har någon ideell rätt som upphovsrätten. Detta innebär att designerns namn inte behöver anges vid massproduktion, men designer och tillverkare kan naturligtvis avtala om detta.

Exempel: Bananfordral Även om mönsterskyddet enbart skyddar utseendet, kan man ibland genom att visa utseendet i en mönsteransökan ändå blockera användning av vissa enklare funktioner. Ett registrerat mönster med bilder på både ut- och insida av exempelvis ett bananfordral skulle ju kunna blockera andra från att göra en utformning med snarlik funktion.

186 I

S K Y D D S S T R AT E G I 4 : L A G S T Ö D

Koncept Innehållet i ett idékoncept skyddas inte av upphovsrätten. Upphovsrätten skyddar endast dess konkreta utformning. Koncept finns i form av sammanställningar av verk (som utställningar), företagsprofilering (t.ex. Shell med sin grafiska profil), franchiseverksamhet (som ”7-eleven”), tv-programformat (som ”På spåret”), tävlingskoncept (som ”Ironman”) eller produktgrupper (som ”iPhone/iTunes/App Store”). Inget av dessa koncept har något generellt skydd för sina grundidéer, men indirekt kan man ändå ordna skydd genom att ge idén en konkret utformning i form av dels hur konceptets struktur byggs upp som helhet, dels hur respektive del i strukturen utformas. Skyddet kan maximeras genom att konceptet görs komplext med flera sådana kännetecknande delar där dessa nyckelelement var för sig uppnår verkshöjd. Genom att konceptets karaktäristiska delar är skyddade blir det svårt att plagiera helheten utan att göra intrång. Handeln med licenser för koncept och programformat är omfattande och det rör sig om stora värden. Skyddspaketen kan förutom upphovsrätt även basera sig på varumärkes- och marknadsrätt, lagen om företagshemligheter, mönsterskydd och eventuellt även patent.

Konceptidén kan oftast inte skyddas, däremot kanske de olika pusselbitarna den är uppbyggd av kan.

S K Y D D S S T R AT E G I 4: L AG S TÖ D

I 227

Fakta: Anställdas uppfinningar Uppfinningen har samband med den anställdes huvudsakliga arbetsuppgift

Uppfinningen ligger inom arbetsgivarens verksamhetsområde

Detta gäller:

Ingen ersättning annat än om värdet överstiger lönenivån

NEJ

Ska erbjudas arbetsgivaren mot ersättning

NEJ

Den anställde förfogar fritt över uppfinningen

Fakta: Studerande och exjobb Under sitt examensarbete på Volvo uppfann två Chalmersstuderande världens första system för att varna förare som höll på att somna bakom ratten. Detta ledde senare fram till patent. Volvo beräknades enligt Sveriges Ingenjörer komma att tjäna en miljard kronor på systemet, som hade fått namnet Driver Alert Control. Under examensarbetet fick de två studenterna intrycket att de var skyldiga att lämna över uppfinningen till företagets interna system för innovationer och i samband med det fick de en schablonersättning på 122 000 kronor vardera. Enligt förbundsjuristen på Sveriges Ingenjörer, Karin Lundin, har man större rätt till sina idéer som examensarbetare än som anställd. Även om de arbetade vidare med utvecklingen som anställda så gjordes själva uppfinningen under tiden för examensarbetet. Om de hade varit anställda när uppfinningen gjordes skulle uppfinnaravtalet i Teknikarbetsgivarnas och Sveriges Ingenjörers kollektivavtal gällt och tvisten avgjorts i Industrins uppfinnarnämnd. Men i kollektivavtalet sades också angående praktikanställning att högskolestudenter som gör examensarbete inte ska ses som anställda. Har man inte kommit överens om något annat innan så är därför en uppfinning som görs under tiden för praktiken/examensarbetet studentens egen, med rätt till marknadsmässig ersättning.

S K Y D D S S T R AT E G I 4: L AG S TÖ D

I 259

Idéskydd för kreativa – handbok i immaterialrätt och strategier mot idéstöld ISBN: 978-91-639-3330-1 © Kenneth Österlin 2017 www.designinfo.se Redaktör: Anders Abrahamsson Grafisk form, layout och omslag: Fredrik Elvander Illustrationer och omslagsbild: Kenneth Österlin Bilder och varumärken med källhänvisning i boken används med tillstånd av sina respektive ägare eller är kopior av material från domstolsmål. Upplaga 1:1 Tryckuppgifter se inlagans sista sida Av författaren har tidigare utgivits: Allt du behöver veta om design management, 2011 Design i Fokus, 2016

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Intrång kan medföra böter eller fängelse och skadestånd. Både analog och digital kopiering är förbjuden utöver den begränsade rätt som finns reglerad i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se

Idéskydd för kreativa

Kenneth Österlin

Idéskydd för kreativa

Kenneth Österlin

Idéskydd

för kreativa – handbok i immaterialrätt och strategier mot idéstöld

Håkan Sjöström, adv inom GOZZO Advokater, specialiserad på immaterial- och marknadsrätt.

ISBN 978-91-639-3330-1

designinfo.se

9 789163 933301

Med förord av Håkan Lans