9789127139336

MONI NILSSON

Till hösten börjar Tsatsiki fyran. Men först ska han vara hos pappa Bläckfiskaren i Grekland. När farfar dör är det tur att kusin Elena finns, för hennes påhitt är så roliga att Tsatsiki nästan glömmer bort att vara ledsen.

Hemma i Stockholm blir Tsatsiki och Per Hammar blodsbröder och Tsatsiki får kärleksbrev av Sara.

Och Morsans mage bara växer och växer. Tänk att Tsatsiki snart ska bli storebror!

MONI NILSSON

”Moni Nilsson har den där berättarförmågan som lyfter upp ord ur vardagsdialogen och gör stor humor av dem, för att sedan vrida perspektivet och man känner en sorg i magen.”

Borås Tidning

Tsatsiki och Kärleken är den fjärde boken i serien om Tsatsiki.

ISBN 978-91-27-13933-6

OMSLAG: SARAH SHEPPARD

Tsatsiki_Kärleken_Cover.indd 2-3

9 789127 139336

2015-10-02 14:28

Tsatsiki och k채rleken.indd 2

2015-06-12 17:04

Innehåll: Agios Ammos 7 Farfars sista önskan 11 Ett kistlock 17 Vakna då! 21 Aldrig, aldrig mer 26 Nu är det du och jag 31 Elenas hämnd 35 Elenas andra plan 40 Grand Hotel 44 Kärleksplaner med förhinder 48 Bajs på bassängkanten 53 Äntligen lite bläckfiskande 60 Blodsbröder 64 Barnsliga blodsbröders hemlighet 68 Nya regler 73 4b 79 En röd kyss av längtan 85 Karate 90 Brev, love och tungrullare 94 Kärleksmiddag 100 Vadet 105 Bebis eller slemmigt monster? 113 En röd gammal Volvo 118 Julbråk 124 Värkar 129 Ett barn är fött 134 En riktig familj 138 Retzina med z 143

Tsatsiki och kärleken.indd 5

2015-06-12 17:04

Tsatsiki och k채rleken.indd 6

2015-06-12 17:04

Agios Ammos Det var stekande hett, och egentligen hade Tsatsiki velat ta sig ett dopp, men det kändes inte riktigt passande när ens farfar låg och dog. I stället satt han och metade från Pappa Bläckfiskarens båt. Då kunde han åtminstone svalka fötterna lite.

– Tsatsiki! Tsatsiki!

Farmors röst hördes över hela byn. En hund spetsade öronen och skällde tillbaka, en tupp gol fast det var mitt i siestan, och en turistfamilj stannade upp och tittade sig nyfiket omkring.

Tsatsiki suckade och vevade in reven. Han hade ingen lust att gå hem. Han ville helst inte vara i Agios Ammos alls, för ingenting var som det skulle.

7

Tsatsiki och kärleken.indd 7

2015-06-12 17:04

Pappa Yanis höll på att bygga ett hotell, så när han inte satt och höll farfar Dimitris i handen, var han där och gormade på hantverkarna. Det var dyrt att bygga hotell, så han hade sålt sitt hus uppe på Donkeyshit Lane till en tysk familj. Nu bodde han och Tsatsiki i rummet ovanpå farmors taverna.

Inte ens åsnan fanns kvar. Henne hade han bytt ut mot en rostig bil.

– Men tavlorna då? hade Tsatsiki frågat. Ska du inte måla mer?

– Bara för mitt nöjes skull, hade Yanis sagt. Nu ska du få en rik pappa,Tsatsiki!

Tsatsiki brydde sig inte om ifall hans pappa var rik eller inte. Han ville bara ha en pappa som fångade bläckfisk.

– Bläckfiskarna då? Vem ska fånga bläckfiskarna till farmor hade du tänkt?

– Byn är ju full av fiskare, sa Yanis.

– Så vi ska aldrig fiska mer? frågade Tsatsiki med en ledsen klump i magen.

– Jo, du och jag kan sticka ut ibland.

Ibland var rätta ordet. Sen Tsatsiki kom för tre 8

Tsatsiki och kärleken.indd 8

2015-06-12 17:04

veckor sen hade de bara varit ute med båten en enda gång, och sen farfar kom hem från sjukhuset hade allt blivit en lång, plågsam väntan. Tsatsiki hatade att vänta. Han kunde nästan inte låta bli att tycka att farfar kunde skynda på att dö.

I Grekland hade alla rätt att dö hemma hos sina familjer. I Grekland var man van vid döden och döende människor. Det var inte Tsatsiki. Han tyckte det var otäckt och sorgligt och så fick han dåligt samvete.

Han stod inte ut inne hos farfar.

Farfars ansikte var gråblekt och alldeles insjunket. Han andades tungt, hostade äckligt och hade så ont att han fick sprutor hela tiden. De gjorde honom konstig och helt borta.

Tsatsiki flydde så fort han fick en chans. Det gjorde Elena också, både från farfar och Tsatsiki. Hon ville vara med Georgios.

Georgios bodde i byn och var sexton år. Han rökte och dök snyggt från höga klippor, och så hade han en moppe. På moppen fick bara Elena plats. Aldrig Tsatsiki.

Elena,Tsatsikis tokiga kusin från Kanada, hade bli9

Tsatsiki och kärleken.indd 9

2015-06-12 17:04

vit stor. Mycket större än Tsatsiki hade hunnit bli.

Det var tråkigt. Hon ville inte ens gräva upp skattkistan som de hade gömt förra sommaren. Det hade Tsatsiki fått göra själv. Kniven och handljustret hade blivit alldeles rostiga. Men det gjorde ingenting.Tsatsiki ville i alla fall inte fånga bläckfisk själv.

På eftermiddagarna hände det att han följde med Elena och Georgios till dykberget. Killarna i byn var inte kloka. De dök och bombade och voltade, men Elena dök snyggast. Det sa bara plopp när hon slog i vattnet.

Tsatsiki hade också börjat dyka, han ville inte vara en mes. Elena hade lärt honom svanhopp. Det gick bättre och bättre för var gång, men det hjälpte inte när man kände sig utanför. Han hade behövt en kompis nu, men Per Hammar skulle inte komma, trots att hans mamma hade lovat det. De hade inga pengar för Per Hammars pappa hade blivit arbetslös. Arbetslösa människor har inte råd att åka på semester. Det var knäppt, tyckte Tsatsiki, för då är man ju ledig och har extra mycket tid att göra roliga saker. Nej, Agios Ammos var verkligen inte särskilt kul längre …

10

Tsatsiki och kärleken.indd 10

2015-06-12 17:04

Farfars sista önskan När Tsatsiki kom fram till tavernan lämnade prästen huset. Han hade en svart kaftan och en hatt på huvudet. Farmor Maria hade tårar i ögonen.Tsatsiki visste att prästen hade gett farfar sista smörjelsen. Då fick man vin och bröd och kunde bekänna sina synder så att man kom till himlen. Tsatsiki hade gärna velat veta Dimitris hemligheter.

Om det varit Tsatsiki som fått sista smörjelsen skulle han nog bekänt att han hade snott en guldtia av mormor en gång. Den hade legat på badrumsgolvet, och i stället för att ge den till henne hade han stoppat den i fickan och köpt godis. Det var nog en synd, trodde Tsatsiki.

Sen skulle han bekänna att han tagit det där paraplyet från tanten på S:t Eriksbron. Men det hade han 11

Tsatsiki och kärleken.indd 11

2015-06-12 17:04

ju berättat för polisen, så det var nog förlåtet redan, om nu poliserna och Gud samarbetade.

Elena skulle kanske bekänna att hon smygrökte och kysste Georgios. Hon trodde att hennes pappa skulle slå ihjäl henne om han fick veta det. Det trodde Tsatsiki också.

Elena var alldeles söndergråten när Tsatsiki kom in i huset.

– Han har inte fått en endaste spruta på hela dan, för han vill vara klar i huvudet när han pratar med oss. Jag hatar att folk måste dö!

Det gjorde verkligen Tsatsiki också!

Farfar Dimitris satt upp i sängen med kuddar bakom ryggen och Elenas mamma och Yanis lämnade rummet när Tsatsiki och Elena kom in. Tsatsiki blev skräckslagen! Tänk om farfar dog när de var ensamma med honom. Fönstret stod öppet och en fläkt surrade sorgset i det dunkla rummet. Ändå var det varmt och luktade kvalmigt instängt.

Det luktade död, förstod Tsatsiki.

Hans tröja klibbade fast på ryggen och han fick svårt att andas. Han längtade med ens efter Morsan.

12

Tsatsiki och kärleken.indd 12

2015-06-12 17:04

Han klarade inte av det här på egen hand.Varför hade hon låtit honom åka hit och möta döden själv? Han som knappt fick se elvaårsfilmer utan att blunda. Han önskade att Morsan kunde säga åt honom att blunda nu också.

Farfar vinkade fram dem till sängen. Elena tog Tsatsikis hand och kramade den hårt. I Kanada var man kanske inte heller så van vid döden, insåg Tsatsiki och kramade tillbaka.

Farfar tände en cigarett som han höll i sin skakiga hand. Tänder man cigaretter åt fel håll – på filtret – luktar det vidrigt, och det var precis vad farfar gjorde.

Han såg generad ut och hostade våldsamt. Det kom äckligt slem på kudden.

Elena skyndade sig att släcka cigaretten i askkoppen. Sen tände hon en ny och stack in den åt rätt håll i farfars mun.

– Efharisto! sa farfar och drog in röken i sina trasiga lungor. Efharisto!

Det var bra att ha en kusin som tjuvrökte och som visste hur man tände cigaretter. Men i morgon skulle Tsatsiki börja tjata på Elena att sluta. Det var ju livs13

Tsatsiki och kärleken.indd 13

2015-06-12 17:04

farligt! Han ville inte att hon också skulle få cancer och dö.

Farfar rökte sakta men hostade ändå hemskt. Som tur var släckte han cigaretten efter bara några bloss och började tala långsamt. Det syntes att han hade ont, och han fick ta många hostpauser. Elena hade inga svårigheter att hinna översätta för Tsatsiki.

Tsatsiki och kärleken.indd 14

2015-06-12 17:04

Farfar ville att Tsatsiki och Elena skulle ärva hans olivlund som funnits i familjen i sex generationer.

Men bara om de kunde svära på att aldrig någonsin sälja den.

– Varför det? frågade Tsatsiki.

– För att olivträden alltid kommer att stå där och påminna er om vilka ni är och var ni kommer ifrån, svarade farfar Dimitris. Det är så lätt att gå vilse, särskilt för er som har planterats så långt bort från Agios Ammos.

Elena och Tsatsiki tog farfar högtidligt i hand och svor på att deras barnbarn skulle få ärva träden när de dog.

– Tack, sa farfar. Då kan jag dö i lugn och ro.

– Är det inte hemskt att dö? kunde Tsatsiki inte låta bli att fråga.

– Nej,Tsatsiki, hemskt är det inte, men det är alltid sorgligt att ta farväl, sa Dimitris och kramade hans hand. Släpp nu in Maria och dom andra.

Rummet fylldes av folk och Elena och Tsatsiki smet ut och satte sig på trappan till Marias taverna. I dag var den stängd.

15

Tsatsiki och kärleken.indd 15

2015-06-12 17:04

– Vill du ha en cola? frågade Elena.

– Ja, tack, sa Tsatsiki.

Det var det bästa med att ha en farmor som hade en taverna. Det fanns alltid läsk när man blev törstig.

– Wow, sa Tsatsiki. Tänk att jag plötsligt äger en olivlund.

– En halv, sa Elena.

– Är vi rika nu?

– Ganska så, trodde Elena.

– Fast jag gillar inte oliver.

– Då får du väl göra olivolja på dina, sa Elena. Kom så frågar vi Georgios om han inte kan skjutsa dit oss.

– Får vi åka dit själva då? frågade Tsatsiki.

– Det är klart, sa Elena. Förresten kommer dom inte att märka nåt. Dom är ju hos Dimitris hela tiden, och jag står inte ut att vara där inne.

– Inte jag heller, sa Tsatsiki. Jag kan inte andas där.

16

Tsatsiki och kärleken.indd 16

2015-06-12 17:04

Ett kistlock Det var konstigt att det fanns så många greker, tyckte Tsatsiki. Hemma i Sverige var man tvungen att ha hjälm när man cyklade, säkerhetsbälte i bilen och flytväst på havet. Annars var det nästan säkert att man dog, eller åtminstone halvdog.

I Grekland verkade det inte alls lika farligt. Där hade ingen säkerhetsbälte. Inte hjälm heller, åtminstone inte på huvudet. Inte ens när man susade fram på slingriga krokiga bergsvägar på moppe. Håret fick fladdra bäst det ville. Det var skönt. Det doftade sött av sommar och timjan och mandelblom. Det blåste frihet.

Morsan hade förmodligen fått dåndimpen om hon sett honom nu, bak på moppen. Ibland var det verkligen bra att ha sin mamma flera hundra mil bort.

17

Tsatsiki och kärleken.indd 17

2015-06-12 17:04

Tsatsiki var tvungen att ge upp ett lyckoskri. Costas, Georgios kompis som Tsatsiki fick skjuts av, vinglade till och körde nästan av vägen.

– Crazy boy! skrek han argt.

– Yes! I’m crazy! skrek Tsatsiki lyckligt. Crazy! Crazy!

Han var en svensk crazy boy med en halv olivlund.

De hade försökt räkna träden. Tsatsiki kom till nittiosju, Elena till hundraåtta. Men hon räknade nog fel, för Georgios pussade henne hela tiden.

Varje träd hade ett svart nät fastsatt runt stammen.

Det bredde man ut på marken när man plockade oliverna, berättade Costas. Han verkade kunna allt om oliver. Nu var Tsatsiki tvungen att lära sig.

Det tyckte inte Elena att de behövde. Hon tyckte att det räckte med att håva in pengarna.

Tsatsiki funderade på det. Han trodde inte att det var det farfar hade menat, och förresten skulle han gärna vilja vara med om att plocka oliver. Han tänkte fråga Morsan om de inte kunde ta ledigt från skolan och åka hit då.

När de kom tillbaka till byn stannade Costas och 18

Tsatsiki och kärleken.indd 18

2015-06-12 17:04

Georgios en bit bort från tavernan. Elena ville inte att hennes föräldrar skulle se att hon var med dem.

– Tack, sa hon till Georgios och log.

Han böjde sig fram för att pussa henne, men det fick han aldrig göra i byn, där någon kunde se.

– Tack, sa Tsatsiki till Costas. Jag har haft jättekul.

– Jassos, sa de, och brummade iväg så att dammet yrde.

Elena grep tag i Tsatsikis arm när de kom fram till huset.

– Nu är han död, sa hon.

– Hur vet du det? frågade Tsatsiki.

– Ser du inte kistlocket?

– Jo, sa Tsatsiki och stirrade på det bruna kistlocket som stod framför dörren.

– Jag vet inte hur det är i Sverige, sa Elena. Men i Grekland står det bara kistlock framför dörren när någon har dött.

– Jaha, sa Tsatsiki och började plötsligt frysa fast det var så varmt. Håret reste sig på armarna. Där inne låg hans farfar och var alldeles död fast han nyss hade levt. Det var svårt att förstå.

19

Tsatsiki och kärleken.indd 19

2015-06-12 17:04

Några svartklädda kvinnor kom gående. De skakade på huvudet och gjorde korstecknet innan de gick in. Elena följde med, men inte Tsatsiki. Han stod stel som en pinne vid husväggen.

Han tordes helt enkelt inte gå in. Han ville inte att farfar skulle vara död, och hade han inte sett det själv, behövde han inte tro på det.

– Yepp, han är död nu, sa Elena när hon kom ut igen. Jag tycker faktiskt att det är skönt. Det är bättre när dom har dött, än när dom bara nästan är döda …

Alla bara gråter, mamma och farmor är värst, och nu ska tanterna svepa honom.Tror du det är något fel på mig som inte gråter?

Elena tittade bekymrat på Tsatsiki.

I så fall var det något fel på Tsatsiki också. Han kunde inte heller gråta. Han kände sig helt tom. Han kunde inte känna någonting.

20

Tsatsiki och kärleken.indd 20

2015-06-12 17:04

Tsatsiki och k채rleken.indd 21

2015-06-12 17:04

MONI NILSSON

Till hösten börjar Tsatsiki fyran. Men först ska han vara hos pappa Bläckfiskaren i Grekland. När farfar dör är det tur att kusin Elena finns, för hennes påhitt är så roliga att Tsatsiki nästan glömmer bort att vara ledsen.

Hemma i Stockholm blir Tsatsiki och Per Hammar blodsbröder och Tsatsiki får kärleksbrev av Sara.

Och Morsans mage bara växer och växer. Tänk att Tsatsiki snart ska bli storebror!

MONI NILSSON

”Moni Nilsson har den där berättarförmågan som lyfter upp ord ur vardagsdialogen och gör stor humor av dem, för att sedan vrida perspektivet och man känner en sorg i magen.”

Borås Tidning

Tsatsiki och Kärleken är den fjärde boken i serien om Tsatsiki.

ISBN 978-91-27-13933-6

OMSLAG: SARAH SHEPPARD

Tsatsiki_Kärleken_Cover.indd 2-3

9 789127 139336

2015-10-02 14:28