__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

Ergonomi

Ergonomi SARA EWESON

STINA ZEGARRA WILLQUIST

Läromedlet besvarar frågor som: • Hur kan ergonomi användas för att stärka både vårdtagare och personal?

• Hur används olika ergonomiska verktyg? • Hur görs riskbedömningar? • Hur arbetar man på ett tekniskt säkert sätt? Ergonomi har ett tydligt upplägg där varje kapitel motsvarar en eller flera punkter ur kursens centrala innehåll. Språket är tillgängligt och vänder sig till eleven för att förklara och engagera. Aktivt lärande uppmuntras genom instuderingsfrågor, sammanfattning, reflektionsfrågor och fallbeskrivningar.

Sara Eweson är legitimerad sjuksköterska och legitimerad yrkeslärare inom vård och omsorg. Som vårdlärare har hon varit verksam både inom ungdomsgymnasier och vuxenutbildning. Sara arbetar som klinisk lärare på ett kliniskt träningscenter inom hälso- och sjukvården.

Stina Zegarra Willquist är utbildad hälsopedagog och rektor. Hon har arbetat i flera år på Vård- och omsorgsprogrammet, som lärare och som rektor, och har erfarenhet både av ungdomsgymnasier och vuxenutbildning.

STINA ZEGARRA WILLQUIST

• Hur skapas god arbetsmiljö och goda arbetsförhållanden?

SARA EWESON

Ergonomi är ett helhetsbegrepp som beskriver god arbetsmiljö, ergonomiskt förhållningssätt och riskbedömning. Boken Ergonomi är ett läromedel skrivet för kursen med samma namn.

Ergonomi SARA EWESON

ISBN 978-91-40-69716-5

9

789140 697165

STINA ZEGARRA WILLQUIST


Innehåll 1. Vad är ergonomi? . . . . . . . . . . . . . . . 7 Detta är ergonomi . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Varför behövs ergonomi? . . . . . . . . . . . 8 Arbetsmiljö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Lagar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Arbetsmiljölagen . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Diskrimineringslagen . . . . . . . . . . . . . 13 Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) . . . . 14 Skollagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Arbetsmiljöförordningen . . . . . . . . . . . . 15 Föreskrifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Belastningsergonomi, föreskrift . . . . . 15 Systematiskt arbetsmiljö­arbete, föreskrift . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Folkhälsopolitiska mål . . . . . . . . . . . . . 17 Prioriteringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Etiska grundprinciper . . . . . . . . . . . . . . 19 Autonomiprincipen . . . . . . . . . . . . . . . 20 Godhetsprincipen . . . . . . . . . . . . . . . 20 Principen inte skada . . . . . . . . . . . . . 20 Rättviseprincipen . . . . . . . . . . . . . . . . 21

2. Arbetsmiljön påverkar din hälsa och ditt välbefinnande . . . . . . . 25 Hälsa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Fysisk hälsa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Psykisk hälsa . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Psykosocial hälsa . . . . . . . . . . . . . . . 26 Känsla av sammanhang (KASAM) . . . . 28 Arbetsmiljöns påverkan på hälsan . . . 29 Arbetsmiljö och fysisk hälsa . . . . . . . . 29 Arbetsmiljö och psykosocial hälsa . . . 30 Arbetsmiljö och känsla av sammanhang . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Fysisk hälsa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Kroppens uppbyggnad och funktion . 32 Psykisk och psykosocial hälsa . . . . . . 36 Stress . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Stresshantering . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Kränkande särbehandling och mobbing . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 Åtgärder vid kränkande särbehandling och mobbning . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Ergonomiskt anpassade miljöer . . . . . 44 Hälsopromotion . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Begriplighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Introduktionssamtal . . . . . . . . . . . . . . 47 Medarbetarsamtal . . . . . . . . . . . . . . . 48 Feedback och feedforward . . . . . . . . 48 Hanterbarhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Ergonomiska verktyg . . . . . . . . . . . . . 50 Friskvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Reflektionssamtal . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Kompetensutveckling . . . . . . . . . . . . 52 Meningsfullhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 Medarbetarsamtal . . . . . . . . . . . . . . . 53 Tid tillsammans . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 Sammanfattande modell . . . . . . . . . . . . 54

4


3. Hur vi fungerar tillsammans . . . . . 59

5. Gör arbetet på ett säkert sätt . . . . 97

Möte och samverkan med människor . 60 Det salutogena förhållningssättet . . . . 61

Säkra rörelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 Rörelsemönster . . . . . . . . . . . . . . . . . 98

Kommunikation . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 Sändare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 Meddelande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 Mottagare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 Sammanhang . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 Feedback . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 Brus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66

Planering och riskanalys . . . . . . . . . . . 100 Processen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 Riskmoment . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 Riskanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 Enhetsnivå – organisationsnivå . . . . . 103 Vårdtagaren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 Förflyttningssituationen . . . . . . . . . . 108

Kommunikation på bästa sätt . . . . . . . 67 Verbal kommunikation . . . . . . . . . . . . 67 Icke-verbal kommunikation . . . . . . . . 68 Dubbla budskap . . . . . . . . . . . . . . . . 70

Konsekvensanalys . . . . . . . . . . . . . . . . 109 Sätt in rätt åtgärder . . . . . . . . . . . . . 110 Utveckla sina kunskaper . . . . . . . . . 110 Avvikelse – om olyckan är framme . . 111

4. Hjälpmedel och ergonomiska verktyg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 Olika hjälpmedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 Förebyggande hjälpmedel . . . . . . . . . . 77 Kompensatoriska hjälpmedel . . . . . . . 77 Vårdbälte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 Glidbräda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 Glidmatta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 Draglakan och glidlakan . . . . . . . . . . . 81 Rullstol . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 Vridplatta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 Personlyft, mobil golvlyft, taklyft . . . . . 86 Förbättrande hjälpmedel . . . . . . . . . . . 88 Kryckkäpp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 Rullator . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 Gåbord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89

Ergonomi vid vård och omsorg . . . . . 112 Kommunikation . . . . . . . . . . . . . . . . 112 Bäddning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113 Matning av patient i sängen . . . . . . . 114 Såromläggningar eller gipsning . . . . 115 Från sittande i stol eller säng, till stående . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 Förflyttning från stol eller säng till rullstol . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118 Till och från säng . . . . . . . . . . . . . . . 119 Längre bak i stolen/rullstolen . . . . . . 121 Högre upp i sängen . . . . . . . . . . . . . 122 Vända sig i sängen . . . . . . . . . . . . . 124 Från liggande till sittande på sängkanten . . . . . . . . . . . . . . . . . 126 Ta emot en vårdtagare som faller . . . 126 Från golv till stol eller säng . . . . . . . . 128 Ordlista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133

Rengöring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90

Skolverkets beskrivning av kursen . . 134

Kontroll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91

Register . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139

Vem bestämmer vilka hjälp­medel vårdtagaren ska få? . . . . . . . . . . . . . . . . 92

Bildförteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . 143

5


Jonas har precis studerat klart på Vård- och omsorgsprogrammet och har fått en timanställning på ett demensboende i västra Sverige. Idag är det första dagen på arbetet och Jonas träffar chefen Anja för en introduktion.   Anja går igenom dokument med rutiner för arbetet och gör en längre introduktion i boendets strävan efter att vara en hälsofrämjande arbetsplats. Hon vet att arbetet som undersköterska är roligt och stimulerande, men att det även kan vara tungt, både fysiskt och psykosocialt. Hon vill försöka underlätta arbetet så gott det går med de resurser som finns till hands. Anja frågar Jonas om han har läst kursen Ergonomi vilket Jonas tyvärr inte har. Anja bokar då in en tid för Jonas tillsammans med skyddsombudet Ariel.   Nästa dag träffas Jonas och Ariel och går igenom hur de systematiskt arbetar med arbetsmiljön. Ariel förklarar att Anja är en chef som lägger stor vikt vid arbetsmiljöfrågor och strävar efter att personalen ska ha bra hälsa på arbetsplatsen. Ariel ger Jonas den senaste systematiska arbetsmiljöplanen. Jonas läser noggrant igenom det som står i planen, som verkar genomarbetad.   När Jonas läst färdigt tar Ariel med honom runt på boendet. Ariel visar Jonas vilka ergonomiska hjälpmedel som finns och hur han kan använda sig av dessa. Ariel visar också Jonas olika lyft- och vridtekniker som han kan göra för att underlätta arbetet och minska risken för belastningsskador.   När Jonas kommer hem är huvudet fullt. Hur ska han komma ihåg allt? Men han känner sig lugn och trygg. Personalgruppen verkar mån om varandra och verkar stötta varandra. 6


1. VAD ÄR ERGONOMI? Som personal inom vård och omsorg kommer du att ha många stimulerande arbetsuppgifter. Det gäller att hitta en rutin i dina uppgifter så att du och dina vårdtagare mår så bra som möjligt, både fysiskt och psykosocialt. Det gäller att tänka ergonomiskt. I det här kapitlet får du en introduktion till området ergonomi. Kapitlet tar upp: • Vad ergonomi är. • Lagar och bestämmelser som rör ergonomi. • Yrkesetik.

DISKUTERA OCH FUNDERA 1. Vad vet du om ergonomi? 2. Vad tror du ingår i arbetsmiljö? 3. Vet du något om vad som är en god arbetsmiljö?

Punkt 1 och 3 ur kursens centrala innehåll • Begreppet ergonomi samt ergonomi som kunskapsområde. • Yrkesetik i arbetet samt lagar och andra bestämmelser som reglerar arbetet.

1. Vad är ergonomi?

7


Detta är ergonomi Arbetsförhållanden: Ramarna för ditt arbete, hur du har det på arbetet.

Själva ordet ergonomi kommer från de grekiska orden ergon, som betyder arbete, och nomos, som betyder lag. Med ergonomi menas hur du kan lära dig att arbeta på bästa sätt utifrån dina arbetsförhållanden. Det innebär också hur man kan anpassa själva arbetet efter dig som arbetar. Många som tänker på ergonomi tänker förmodligen på lyft, förflyttningar och att ha en god kroppshållning. Men ergonomi innebär mer än så, man kan säga att det är ett brett begrepp som handlar om god fysisk och psykosocial arbetsmiljö. I den här boken kommer du få läsa om alla aspekter av ergonomi.

Varför behövs ergonomi?

Belastningsskador: Skada på grund av att något belastar kroppen negativt. Kan vara fysiskt eller psykiskt.

8

I arbetet inom vård och omsorg behöver du ha stor kunskap och kompetens. Arbetet är varierande med flera olika arbetsuppgifter. I många arbetsuppgifter behöver du använda din kropp som arbetsredskap. Det ingår ofta lyft och förflyttningar i arbetet inom vård och omsorg. Det är därför viktigt att hitta sätt och metoder för att utföra dessa arbetsuppgifter på ett bra sätt så att du inte gör illa dig eller riskerar att skada en person som du ska assistera. Belastningsskador är en av de vanligaste sjukskrivningarna i Sverige, framförallt inom vård och omsorg. De flesta belastningsskador beror på att man lyfter fel, har dålig utrustning eller att man har ett ensidigt arbete där man gör samma rörelser hela tiden. När du arbetar inom vård och omsorg kan du också ha arbetsuppgifter som är psykiskt belastande. De vanligaste orsakerna till psykiska belastningsskador är tidspress, att man har arbetsuppgifter som är som man inte kan styra själv och att man inte har tillräckligt med tid för vila och återhämtning. Det är här ergonomi kommer in. Ergonomi behövs både på individnivå och organisationsnivå. Det är arbetsgivaren som är ytterst ansvarig för att de anställda har en arbetsmiljö som är ergonomisk och hälsosam, både fysiskt och psykosocialt. Detta gäller inom alla yrken men i den här boken kommer vi att fokusera på ergonomi inom vård och omsorg.


DISKUTERA OCH FUNDERA 1. Finns det tillfällen då du tänker på ergonomi? I så fall – när och på vilket sätt? Diskutera!

2. Funder över vad du redan nu kan om ergonomi. Vet du något om hur man ska lyfta saker eller vilken kroppshållning som är bra?

1. Vad är ergonomi?

9


Arbetsmiljö Alla arbetsplatser ska ha en bra arbetsmiljö. Arbetsmiljön är både fysisk och psykosocial. Den fysiska arbetsmiljön handlar till exempel om att arbetsplatsen har lampor som fungerar och att det finns rätt hjälpmedel så att personalen kan utföra sitt arbete på bästa sätt. Den psykosociala arbetsmiljön handlar om att personalen mår bra på arbetsplatsen, både med arbetsuppgifter och kollegor. Det kan till exempel innebära att du har en bra arbetsbelastning och inte upplever för mycket stress. En god psykosocial arbetsmiljö är också att personal kommer överens på arbetsplatsen så att ingen upplever sig utanför gemenskapen. För att skapa en bra arbetsmiljö behöver man arbeta förebyggande. Arbetsgivaren behöver fundera på hur man kan skapa så bra förutsättningar som möjligt för personalen så att de kan göra ett bra jobb. Du kan läsa mer om detta i kapitel 2. Som arbetstagare har man ansvar att delta i arbetet och bidra till en positiv arbetsmiljö. Som arbetstagare har man också ansvar att uppmärksamma risker och berätta om dem för arbetsgivaren.

Lagar Det finns flera olika lagar och bestämmelser som styr arbetet inom vård och omsorg. Dessa är några av de lagar som relaterar till ergonomi inom vård och omsorg.

Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler för hur arbetsgivaren ska förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och hur man kan skapa en god arbetsmiljö. Lagen innefattar både fysiska och psykosociala faktorer.

10


Fysisk arbetsmiljö

De fysiska faktorer som beskrivs är att det till exempel ska finnas arbetsredskap och teknik så att man inte utsätts för stora belastningar som kan leda till skador. Det finns också reglerat hur maskiner och redskap ska underhållas för att minska olycksfall.

Det ska finnas tillräckligt med tid mellan dina arbetspass för att du ska hinna koppla av och vila ordentligt.

Psykosocial arbetsmiljö

De psykosociala faktorer som beskrivs är till exempel:

• att den anställde ska få möjlighet att ha inflytande på sin arbetssituation

• att det ska finnas möjlighet till social kontakt mellan arbetskollegor

• att det ska finnas möjlighet till paus och vila under arbets­ dagen. Det finns även regler om hur länge du som anställd får arbeta i ett sträck och hur lång vila det ska finnas mellan arbetsdagarna. Skyddsombud

Lagen beskriver att arbetsplatsen måste ha ett eller flera skyddsombud. Om arbetsplatsen har fler än fem anställda ska det även finnas en skyddskommitté. Arbetsplatsen ska regelbundet arbeta med det systematiska arbetsmiljöarbetet. Alla anställda ska vara involverade i denna process men ansvaret för att det görs ligger på arbetsgivaren. Skyddsombuden måste regelbundet göra skyddsronder. Syftet med detta är att upptäcka om det finns risker i arbetet som kan

1. Vad är ergonomi?

Skyddsombud: Representant från personalen som kontrollerar arbetsmiljön. Skyddskommitté: Grupp som kontrollerar arbetsmiljön och arbetar för att göra den bättre.

11


När Jonas har arbetat en månad på demensboendet är det dags för den första skyddsronden. Ariel frågar om han vill vara med. Det vill Jonas. De samlas vid ingången och sedan går de igenom rum för rum.   Tillsammans tittar de så att alla lampor fungerar, de kontrollerar att fläkten fungerar och att alla hjälpmedel fungerar. I vårdtagaren Elsas rum finns en lampa som blinkar. Ariel skriver ner detta i ett särskilt dokument.   När de gått igenom hela boendet lämnar Ariel in listan med åtgärder som behövs göras till Anja. Jonas känner sig trygg när de är klara. Det känns skönt att veta att allt fungerar som det ska.

DISKUTERA OCH FUNDERA Har du gått någon skyddsrond på din skola/din arbetsplats?

innebära att man inte kan arbeta optimalt eller om man rent av kan skada sig. Det vanligaste är att man under dessa ronder tittar på den fysiska arbetsmiljön, till exempel genom att kontrollera att alla hjälpmedel fungerar som de ska. Ett bra sätt att göra en skyddsrond är att gå runt på arbetsplatsen. Det är bra om det även görs en skyddsrond utifrån den psykosociala arbetsmiljön. Då undersöker man hur medarbetarna mår på sitt arbete. Alla skyddsronder ska dokumenteras på något sätt. De som går skyddsronden antecknar vad som kan innebära en risk och kan även ta fram en plan för hur man kan åtgärda risken. Det är sedan arbetsgivaren som tar beslut på åtgärder. Minderårigas arbetsmiljö

Ett kapitel i arbetsmiljölagen handlar om minderårigas arbetsmiljö. Här finns det reglerat hur mycket personer under 18 år får lov att arbeta, under vilka tider och vilka arbetsuppgifter de inte får lov att utföra. Detta gäller även elever som är på APL (arbetsplatsförlagt lärande).

12


Diskrimineringslagen Diskrimineringslagen innehåller regler för att motverka diskriminering och se till att alla människor på till exempel en arbetsplats eller en skola ska behandlas lika oavsett:

• kön • könsöverskridande identitet eller uttryck • etnisk tillhörighet • religion eller annan trosuppfattning • funktionsnedsättning • sexuell läggning • ålder.

1. Vad är ergonomi?

13


Detta gäller även om du söker ett arbete eller gör APL. Det är arbetsgivaren som har ansvar för att ingen blir diskriminerad eller utsatt för trakasserier.

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Hälso- och sjukvårdslagens (HSL) syfte är att alla invånare i Sverige ska få en så bra vård som möjligt. Lagen anger mål och riktlinjer för sjukvårdsarbetet och innehåller bland annat paragrafer som säger att man som patient ska bli bemött på ett respektfullt sätt och ha möjlighet till inflytande över de behandlingar som kan ges. Patientens behov av trygghet är i fokus i många paragrafer.

Skollagen Den lag som alla skolor måste följa kallas skollagen. I skollagen står det att arbetsmiljön ska regleras så att alla elever kan känna trygghet och studiero. Det finns även regler om att skolan måste förebygga kränkande behandling.

DISKUTERA OCH FUNDERA 1. På vilket sätt arbetar din skola så att alla elever kan känna trygghet och studiero?

2. Vilka tillfällen tycker du att du har mest studiero? Vad behöver du för att känna lugn och kunna fokusera på dina studier eller arbete? Välj en viktig sak och diskutera med andra!

14


Arbetsmiljöförordningen Förutom lagar finns det förordningar som styr ergonomi inom vård och omsorg. I arbetsmiljöförordningen finns mer detaljerad information om hur skyddsombud och skyddskommittéer ska arbeta. I denna förordning står det bland annat att det ska finnas skyddsombud på alla skolor och alla arbetsplatser.

Förordning: En regel som bestäms av regeringen. Brukar ha mer detaljer än en lag.

Föreskrifter För att tydliggöra förordningarna finns det föreskrifter. Här kommer vi att ta upp några föreskrifter från arbetsmiljöverket.

Föreskrift: En regel som bestäms av en myndighet. Brukar ha mer detaljer än en förordning.

Belastningsergonomi, föreskrift Arbetsmiljöverket har gett ut en föreskrift om belastningsergonomi. I denna föreskrift står det hur arbetsplatser och arbetsuppgifter ska utformas så att man förebygger belastningsskador. Eftersom det är arbetsgivaren som är ansvarig för arbetsmiljön står det i föreskriften att arbetsgivaren ska se till att arbetsuppgifterna är bra för kroppen, att det finns hjälpmedel där det behövs och att personalen ska få möjlighet att påverka sitt arbete. Det står också att arbetsgivaren ska se till att det finns tillräckligt med tid för att vila och återhämta sig. Det är arbetsgivarens ansvar att se till att personalen har kunskaper om ergonomi. Personalen ska få utbildning i vilka arbetsrörelser och arbetsställningar som är bra och hur alla hjälpmedel ska användas.

1. Vad är ergonomi?

15


Guide för en bättre arbetsmiljö

Systematiskt arbetsmiljö­ arbete, föreskrift Arbetsgivaren ska arbeta regelbundet med arbetsmiljön. Det kallas systematiskt arbetsmiljö­ arbete och regleras i föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete från arbetsmiljöverket. För att arbeta systematiskt med arbetsmiljön behöver arbetsgivaren följa olika steg. 1. Det behöver finnas en arbetsmiljöpolicy. I denna policy beskriver man målet för arbetsmiljöarbetet och hur man ska nå dit. All personal ska känna till policyn.

Hantera arb etsbelastn systematis ing

kt arbetsmi ljö

med hjälp av

arbete

2. Alla i personalen ska vara delaktiga i arbetsmiljöarbetet och arbetsgivaren behöver därför fördela arbetsmiljöuppgifterna i personalgruppen. 3. Arbetsgivaren behöver sedan se till att all personal har de kunskaper som behövs om arbetsmiljöuppgifterna. 4. Nästa steg är att kontinuerligt undersöka hur arbetsmiljön är. Det kan man göra genom till exempel skyddsronder och samtal med personalen. 1

5. I undersökningarna behöver man se om det finns några risker i arbetsmiljön. Det kan till exempel vara ett hjälpmedel som inte fungerar. 6. Arbetsgivaren behöver sedan åtgärda riskerna som finns eller ta fram en handlingsplan för de åtgärder som inte kan åtgärdas direkt. Det kan till exempel vara att personalen upplever mycket stress och det kan vara svårt att åtgärda direkt. 7. Sista steget är att utvärdera arbetsmiljöarbetet och dokumentera.

16


Folkhälsopolitiska mål Folkhälsomyndigheten är en statlig myndighet vars uppdrag är hjälpa samhället genom att arbeta med hälsofrågor. Detta gör man genom att utveckla och stödja folkhälsoarbetet med att främja hälsa, motverka ohälsa samt skydda mot skador. Sverige har åtta folkhälsomål som utvärderas regelbundet. Ett av målen, nummer tre, är Arbete, arbetsförhållanden och Folkhälsopolitiska mål: arbetsmiljö. Ett sätt att arbeta med hälsa 1. Det tidiga livets villkor på arbetsplatser är att folk2. Kunskaper, kompetenser och utbildning hälsomyndigheten samlar in 3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö information om hur Sverige 4. Inkomster och försörjningsmöjligheter arbetar med hälsa i arbets5. Boende och närmiljö livet. Utifrån resultaten från 6. Levnadsvanor denna insamling kommer folkhälsomyndigheten sedan 7. Kontroll, inflytande och delaktighet med rekommendationer och 8. En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård tips på hur arbetsplatser kan organiseras för att stimulera hälsan.

Prioriteringar Inom sjukvården kommer vi ibland i situationer där vi måste välja mellan två olika behandlingar som går att använda eller välja vem av två olika patienter som ska få behandling först. Det finns många olika frågeställningar inom vården. Ska en person få mycket hjälp eller ska istället resurserna gå till flera personer som kräver mindre hjälp och resurser? Detta är exempel på etiska dilemman och dessa är oundvikliga eftersom det inte finns oändligt med resurser för att hjälpa alla. Bristande resurser kan till exempel vara pengar, personal, lokaler eller mediciner. Detta innebär att vård och omsorg behöver prioritera

1. Vad är ergonomi?

17


vem som ska få vård och omsorg och på vilket sätt dessa personer ska få vård och omsorg. Det finns tre principer som riksdagen har beslutat ska ligga till grund när det behövs prioriteras. Dessa är: 1. människovärdesprincipen (innehåller autonomi, göra gott, inte skada och rättvisa) 2. behovs- och solidaritetsprincipen 3. kostnadseffektivitetsprincipen. Ordningen här är viktig. Man börjar alltid utifrån människovärdesprincipen och sist är kostnadseffektivitetsprincipen.

Kronologisk ålder: Hur gammal någon är, tar inte hänsyn till om man är hälsosam, vältränad, sjuk eller annat. Endast själva siffran. Biologisk ålder: Hur hälsosam, frisk eller sjuk någon är för sin egen ålder.

Människovärdesprincipen utgår från att alla människor har lika värde och har samma rätt till vård och omsorg. Människovärdesprincipen innebär att man inte får prioritera någon högre eller lägre på grund av exempelvis om de är gamla eller unga, har levt hälsosamt eller ohälsosamt, har ansvar för en familj eller lever själva. Det finns dock två saker som man får ta hänsyn till – biologisk ålder och framtida livsstil.

• Biologisk ålder är både ålder och hälsa tillsammans, det vill säga att man får fundera över om en persons ålder och hälsa påverkar hur effektiv en behandling kommer vara.

• Framtida livsstil är en bedömning av hur personen kommer att leva sitt liv efter behandling. Om man tror att personens framtida livsstil kommer göra att behandlingen inte ger någon nytta så kan det påverka prioriteringen av vård och omsorg till den personen. Behovs- och solidaritetsprincipen innebär att försöka, så rättvist det går, att fördela de resurser som finns utifrån de behov som finns. Behovsdelen av principen innebär att det ska satsas mest resurser på de individer och de verksamheter som har störst behov. Det betyder att man ger högsta prioritet till en person som antingen har en svår sjukdom eller en sjukdom som ger en dålig livskvalitet. Solidaritetsdelen av principen innebär att alla ska få lika bra möj-

18


ligheter till vård och att alla ska nå bästa möjliga hälsa och livskvalitet. Man försöker se till att de svagastes behov blir tillfredsställda. Kostnadseffektivitetsprincipen – den sista principen är att fördela resurser utifrån kostnaden. Denna princip innebär att vård och omsorg ska försöka få till en bra balans mellan kostnader och resurser å ena sidan och effekt på hälsa och livskvalitet på andra sidan. Man funderar därför på hur stor effekt behandlingen kommer få, dvs om en vårdtagare har en svår sjukdom så kan den behandlingen få kosta mycket medan om en vårdtagare har en mildare sjukdom så är det kanske inte rimligt att den ska kosta så mycket. Man kan även fundera på om kostnaden ska fördelas på en eller flera personer. Man kan exempelvis välja ett hjälpmedel som kostar lite mindre men är tillräckligt bra – så att pengarna räcker till att fler personer ska få tillgång till vården, omsorgen eller hjälpmedlet.

DISKUTERA OCH FUNDERA Enligt människovärdesprincipen ska det inte spela någon roll om man är gammal eller ung, har en familj eller inte. Vilka andra faktorer kan du komma på som inte ska spela någon roll när du och dina kollegor ska prioritera vård och omsorg? Diskutera!

Etiska grundprinciper I Sverige bygger sjukvården på fyra etiska grundprinciper. Dessa är autonomi, göra gott, inte skada och rättvisa. När du i din yrkesroll ska ge någon vård och omsorg ska du alltid arbeta efter dessa etiska grundprinciper. Som du kanske förstår så kan dessa fyra olika principer ibland stå emot varandra och gör det då extra svårt att veta hur du ska agera i olika etiska dilemman. I Sverige är det uttalat att den viktigaste principen är autonomi. Personens egen vilja och önskemål är det som ska prioriteras först!

1. Vad är ergonomi?

19


Autonomiprincipen Autonomiprincipen innebär att alla har rätt till självbestämmande (autonomi) och medbestämmande. Det innebär också att vårdpersonal ska respektera vårdtagarens integritet och alla människors rätt att själva bestämma över sitt liv. Autonomiprincipen innebär att vårdtagaren har rätt att acceptera eller avböja den vård som erbjuds. Exempel: Som personal inom vård och omsorg får du aldrig tvinga någon att göra något hen inte vill. Om vårdtagaren inte vill duscha kan du som personal inte tvinga hen att göra det.

Godhetsprincipen Godhetsprincipen innebär att hjälpa vårdtagaren på bästa sätt, att göra gott. Med det menas att man alltid ska sträva efter att göra det så bra som möjligt för vårdtagaren genom att till exempel bota sjukdom eller lindra vårdtagarens besvär på bästa möjliga sätt. Exempel: Som personal inom vård och omsorg behöver du överväga hur du kan minska personens lidande på bästa sätt både nu och i förlängningen. Om du behöver veta om personen har en sjukdom behöver du ta ett blodprov för att veta hur hen ska kunna botas. Blodprovet kan göra ont men i förlängningen gör du gott för vårdtagaren.

Principen inte skada Principen att inte skada innebär att man ska förebygga och förhindra skador och på så sätt minska risken att vårdtagaren lider. Du kanske tänker att detta är en självklar princip när du arbetar inom sjukvården, men det kan uppstå etiska dilemman när du behöver väga principen att göra gott mot principen att inte göra skada. Exempel: Som personal inom vård och omsorg får du inte utöva aktiv dödshjälp, vilket även är förbjudet. Ett etiskt dilemma kan även vara att en vårdtagare får en smärtsam eller ansträngande behandling men som i slutändan är bra.

20


Rättviseprincipen Denna princip kan delas upp i två delar. Den ena delen handlar om rättvisa och den andra om jämlikhet. Jämlikheten betyder att alla ska behandlas på samma sätt och ha lika mycket rätt till vård oavsett kön, ålder, etnicitet eller andra faktorer. Rättvisan handlar om att resurser ska fördelas rättvist och att inte prioritera en patientgrupp framför en annan. Exempel: Vi kan inte lägga alla pengar på att utveckla cancersjukvården och inga pengar på hjärtvården. Etiska dilemman uppstår eftersom vi inte kan behandla och bota allt, det finns det inte resurser till, varken tillräckligt med ekonomi eller personal.

DISKUTERA OCH FUNDERA 1. Har du stött på några etiska dilemman under din APL eller tidigare arbetsplatser? Fundera!

2. Vilka etiska principer skulle man kunna använda för att lösa dessa dilemman? Diskutera!

Elsa som bor på demensboendet vill inte att Jonas ska hjälpa henne upp ur sängen. Hon föredrar en kvinnlig undersköterska. I vanliga fall är det inte några problem, men idag är det bara manliga undersköterskor på avdelningen.   Jonas vet inte hur han ska hantera situationen. Vad han än gör blir det fel. Han vet att Elsa ska få bestämma själv över sitt liv enligt autonomiprincipen. Dock säger inte skadaprincipen att Elsa behöver komma upp ur sängen annars kommer hon att få ont.   Till slut ringer Jonas till en annan avdelning på boendet. Där arbetar Nadja som under­ sköterska. Jonas undrar om hon kan komma över till deras avdelning en stund för att hjälpa Elsa. Nadja hjälper Elsa och Jonas kan andas ut.

1. Vad är ergonomi?

21


SAM M A N FAT T N I N G • Med ergonomi menas hur du kan lära dig att arbeta på bästa sätt utifrån dina arbetsförhållanden. Det innebär också hur man kan anpassa själva arbetet efter dig som arbetar.

• Arbetsmiljön på en arbetsplats ska vara bra både fysiskt och psykosocialt. Den fysiska arbetsmiljön handlar till exempel om att arbetsplatsen har lampor som fungerar och har rätt hjälpmedel så att personalen kan utföra sitt arbete på bästa sätt. Den psykosociala arbetsmiljön handlar om att vi mår bra på vår arbetsplats, både med arbetsuppgifter och kollegor. Detta regleras i arbetsmiljö­lagen.

• Arbetet med arbetsmiljö ska ske systematiskt och all personal ska vara

involverad i arbetet. I det systematiska arbetsmiljöarbetet ska man identifiera risker, åtgärda dessa samt dokumentera arbetet.

• I arbetsmiljölagen står det reglerat att arbetsgivaren ska arbeta både med den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön. Det står även att det ska finnas skyddsombud och att man ska gå skyddsronder. En del i lagen beskriver hur arbetet för minderåriga ska gå till.

• Det är framförallt två föreskrifter från arbetsmiljöverket som berör ergonomi.

Dessa är föreskriften om belastningsergonomi och föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete.

• Inom vård och omsorg finns olika etiska principer som styr yrkesetiken. Dessa principer är:

– Människovärdesprincipen. Denna princip innebär att alla människor är lika mycket värda och ska behandlas lika. I principen ingår autonomiprincipen, godhetsprincipen, principen att inte skada och rättviseprincipen. – Behovs- och solidaritetsprincipen. Med behovs- och solidaritetsprincipen menas att resurser ska fördelas efter behov. – Kostnadseffektivitetsprincipen. Vård och omsorgen ska försöka få till en bra balans mellan kostnader och resurser utifrån att få så bra effekt på hälsa och livskvalité som möjligt. Människovärdesprincipen och behovs- och solidaritetsprincipen går före kostnadseffektivitetsprincipen.

22


INST U D E R I N G S F R Å G O R 1. Vad innebär ergonomi? 2. Ge exempel på vad som kan ingå i fysisk respektive psykosocial arbetsmiljö. 3. Hur ska man arbeta systematiskt med arbetsmiljön? 4. Vem är ytterst ansvarig för arbetsmiljön på arbetsplatsen? 5. Hur fungerar skyddsronder? 6. Vad innebär människovärdesprincipen? 7. Vad menas med behovs- och solidaritetsprincipen? 8. Vad menas med kostnadseffektivitetsprincipen?

1. Vad är ergonomi?

23


Ergonomi

Ergonomi SARA EWESON

STINA ZEGARRA WILLQUIST

Läromedlet besvarar frågor som: • Hur kan ergonomi användas för att stärka både vårdtagare och personal?

• Hur används olika ergonomiska verktyg? • Hur görs riskbedömningar? • Hur arbetar man på ett tekniskt säkert sätt? Ergonomi har ett tydligt upplägg där varje kapitel motsvarar en eller flera punkter ur kursens centrala innehåll. Språket är tillgängligt och vänder sig till eleven för att förklara och engagera. Aktivt lärande uppmuntras genom instuderingsfrågor, sammanfattning, reflektionsfrågor och fallbeskrivningar.

Sara Eweson är legitimerad sjuksköterska och legitimerad yrkeslärare inom vård och omsorg. Som vårdlärare har hon varit verksam både inom ungdomsgymnasier och vuxenutbildning. Sara arbetar som klinisk lärare på ett kliniskt träningscenter inom hälso- och sjukvården.

Stina Zegarra Willquist är utbildad hälsopedagog och rektor. Hon har arbetat i flera år på Vård- och omsorgsprogrammet, som lärare och som rektor, och har erfarenhet både av ungdomsgymnasier och vuxenutbildning.

STINA ZEGARRA WILLQUIST

• Hur skapas god arbetsmiljö och goda arbetsförhållanden?

SARA EWESON

Ergonomi är ett helhetsbegrepp som beskriver god arbetsmiljö, ergonomiskt förhållningssätt och riskbedömning. Boken Ergonomi är ett läromedel skrivet för kursen med samma namn.

Ergonomi SARA EWESON

ISBN 978-91-40-69716-5

9

789140 697165

STINA ZEGARRA WILLQUIST

Profile for Smakprov Media AB

9789140697165  

9789140697165  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded