Carina Fast är lågstadielärare, fil.dr i pedagogik och författare. Hon har under många år undervisat förskollärare och lärare om barns läs- och skrivutveckling samt i muntligt berättande.
L ÄSLUST I HEMME T
Läslust i hemmet ger dig en mängd förslag på hur du lättsamt och lekfullt kan stimulera ditt barns intresse för det skrivna språket. Du får också en djupare förståelse för hur det går till när barn lär sig att läsa och skriva.
C ARINA FAST
F
Ö L J M E D D I T T B A R N på resan in i skrivandets och läsandets värld! Varje dag är en upptäcktsfärd fylld av meddelanden att tolka och förstå – ett ord på ett godispapper, en symbol på en surfplatta eller en välkänd restaurangskylt. Ni kanske läser en saga ihop eller så hittar barnet på en berättelse alldeles själv. Alla små möten med språket är steg på vägen mot skriftspråket.
CARINA FAST
Laslust HEMMET så stödjer du ditt barns skriv- och läsutveckling
ISBN 978-91-27-14293-0
9 789127 142930
läslust i hemmet sista.indd 1
2015-06-12 17:22
15-43 N&K L채slust 17 juni.indd 4
2015-06-17 17:15
Innehåll Inledning 5 Lyssna och tala
14
Läsa bilder och symboler
28
Högläsning 42 Muntligt berättande
60
Skriva och läsa i leken
74
Barns eget skrivande
87
Barns eget läsande
105
Förskola och skola
125
Slutord 132 Litteratur för f ördjupning
15-43 N&K Läslust 17 juni.indd 3
134
2015-06-17 17:15
15-43 N&K L채slust 17 juni.indd 4
2015-06-17 17:15
Inledning Det är ett magiskt ögonblick när barn inser att de kan läsa. Det kan komma som en överraskning även för dem själva och de blir ofta oerhört glada och stolta. De känner sig stora och självständiga och får en annan relation till föräldrar, syskon och kamrater. Att få dela ett barns första läsögonblick är fantastiskt och något jag önskar alla föräldrar. Föräldrar och andra vuxna, till exempel far- och morföräldrar, som finns i ett barns närhet kan ibland känna sig osäkra på hur de ska ta tillvara på den upptäckarglädje som omger det allra första läsandet och skrivandet. ”Får vi skriva bokstäver hemma? Tänk om det blir fel så att det blir svårare sedan, eller om det blir tråkigt för henne att redan kunna alfabetet när hon börjar skolan.” Släpp sådana tankar! Det är inte meningen att hemmen ska ta över skolans roll och stå för undervisningen, men det är aldrig fel att dela barnets nyfikenhet och engagemang inför skriftsprå-
5
15-43 N&K Läslust 17 juni.indd 5
2015-06-17 17:15
ket. Att du uppmuntrar, utmanar och svarar på frågor kan både hjälpa barnets utveckling på traven och ge er många fina stunder tillsammans. Och föräldrars engagemang kan fortsätta långt efter att barnet lärt sig läsa och skriva.
När börjar barn läsa och skriva? De flesta människor har nog trott att det är i skolan som barn lär sig läsa och skriva. Det är inte konstigt eftersom det från utbildningshåll sagts att det finns en viss ålder då ett barn är moget för att lära sig läsa. Åsikten om vilken ålder det skulle vara har varierat i olika länder. I Sverige har den rätta tidpunkten ansetts vara vid sju års ålder. För inte så många decennier sedan blev föräldrar tillsagda att inte uppmuntra sitt barn om det visade intresse för att skriva och läsa före skolåldern. De skulle knappt svara när barnet frågade vad någon bokstav hette. Det sades att om de gjorde det, kunde barnen tappa sugen när de började skolan. Ja, de kunde till och med bli isolerade från sina kamrater. Detta lade grunden för mycket av den osäkerhet som många föräldrar fortfarande känner. I dag ser man det på ett annat sätt. Forskare menar att det inte går att peka ut en speciell ålder då barn lär sig skriva och läsa. Barn är olika och de tar sina första steg på vägen mot skriftspråket vid olika tidpunkter. Och nästan allt ett barn upplever under sina första levnadsår för barnet mot skriftspråket. Barn möter en rad texter i sin vardag. Ett ord på ett godispapper. Siffror på en skylt. Ett snabel-a på surfplattans 6
15-43 N&K Läslust 17 juni.indd 6
2015-06-17 17:15
tangentbord. Frågor som ”Vad betyder det?” och ”Vad står det där?” väcks tidigt hos många barn – frågor som visar att barnen redan har börjat förstå att de där krumelurerna har ett budskap. Efter hand börjar de också känna igen vissa symboler och själva förstå budskapen. M:et i McDonald’s kan betyda något positivt. Logotypen på en åtråvärd leksak i en katalog kan väcka längtan. Hissknappen med en 3:a har en funktion. Barnet kan trycka på den, och så står hissen plötsligt på tredje våningen! Allt detta bidrar till barnets vägar in i skriftspråket, långt innan han eller hon börjar i den obligatoriska skolan. Det är inom familjen som barnet lär sig allra först. Föräldrarna är ett barns första lärare och fungerar som språkliga barnmorskor. Med hjälp av föräldrarna tar barnet sina första stapplande steg i språket, vilket är en grund för att senare bli en skrivande och läsande människa. Språkutveck lingen fortsätter sedan i det omgivande samhället och så småningom i skolan. Barn lär sig i nästan vilka sammanhang som helst: när de följer med och handlar, åker buss, är med och bakar, pratar med mormor, spelar spel på surfplattan eller leker. Läsning är egentligen mycket mer än att bara kunna avkoda en viss text. Att vara en läsande människa innebär att kunna dela sina tankar med andra genom att tala, skriva, läsa och använda olika former av media, men också att kunna vara kritisk till det man läser. Att se på skrivande och läsande på detta sätt, det vill säga att det inte bara handlar om den tekniska färdigheten i att kunna avkoda och skriva bokstäver, brukar benämnas literacy. Det är ett begrepp 7
15-43 N&K Läslust 17 juni.indd 7
2015-06-17 17:15
som ursprungligen användes i många anglosaxiska länder men som mer och mer börjat användas även i Sverige. Det har alltid talats om barns läs- och skrivutveckling. Det borde egentligen heta tvärtom, alltså skriv- och läs utveckling, eftersom nästan alla barn börjar skriva mycket tidigare än de börjar läsa. Varför, kan man undra. Jo, skriva kan de göra helt i sin egen takt. Barnen utgår från det de kan och sedan fantiserar de och lägger till. De behöver helt enkelt inte kunna så många bokstäver, medan läsandet kräver mycket mer kunskaper. Den som ska läsa måste kunna skapa sig en överblick över orden. Det räcker med att orden innehåller ett par bokstäver som läsaren inte känner till för att det ska vara svårt att få ihop sammanhanget. I den här boken väljer jag därför att tala om skriv- och läsutveckling.
Skriv- och läsutvecklingsträdet Man kan tänka sig en människas skriv- och läsutveckling i form av ett träd med rötter, stam och krona. R öt t e r n a
I rötterna finns allt det som barnet lär sig tidigt i livet, långt innan han eller hon tar del av någon formell undervisning. Jorden som trädet står i påverkar vilka rötter som bildas. I vilken familj växer barnet upp? Bor familjen på landet? Mitt i en storstad? I Sverige? I Peru? Tillhör familjen en viss religion? Vilka intressen har familjemedlemmarna? Växer barnet upp på 2000-talet eller i början av 1900-talet? Allt 8
15-43 N&K Läslust 17 juni.indd 8
2015-06-17 17:15
ga
r
abö
cke
r
tid
nin
fakt
lå tte xt er
m rekla
skö
nlit
tera tur
ger
katalo
youtubeklipp
xter erte
und
sm
s
datorspel
läser skriver kan bokstäverna i alfabetet skriver sitt och närståendes namn leker med ord och rimmar känner igen vissa ord känner igen det egna namnet lekläsande lekskrivande spel
leksakskataloger
berättelser
serier filmer
surfplatta
sånger bilderböcker
modellbeskrivningar logotyper
15-43 N&K Läslust 17 juni.indd 9
2015-06-17 17:15
detta påverkar de rötter som utvecklas hos varje enskilt barns unika skriv- och läsutvecklingsträd. Det första språk som ett barn möter ligger nära musiken. Barnet vyssjas, vaggas och gungas. Den lilla kroppen känner rytmen och följer med. Då bildas en av trädets allra första rötter. När de vuxna som finns runt barnet gnolar och nynnar så hör barnet ljud med olika toner och försöker låta likadant. Språket hos ett litet barn utvecklas hela tiden och bil darnya rötter. Samspelet med andra runtomkring är viktigt. Redan ett litet spädbarn försöker härma en vuxens rörelser med munnen och små barn har ofta ljud för sig då de äter, leker eller ska somna. Vuxna och äldre barn pekar, visar och benämner saker med ord. Så växer insikten om att ord har betydelse och barnet börjar utveckla sitt ordförråd. Ett gott ordförråd hjälper barn i många sammanhang, till exempel då de ska förstå berättelser de hör och senare läser själva. Bilderböcker är en viktig rot för många barn. När den lilla tvååringen kommer med en bok och vill att någon läser den har barnet förstått något mycket väsentligt, nämligen att de konstiga tecknen och prickarna på bokens sidor har ett budskap. Och ännu viktigare – att få ta del av budskapet är förenat med glädje. Denna upptäckt att tecken, symboler och bilder har en mening är mycket betydelsefull för barns skriftspråksutveckling. Nuförtiden växer många små barn tidigt in i den digi tala världen. Olika typer av teknisk utrustning utvecklar också den en viktig rot hos många barn. När de spelar spel 10
15-43 N&K Läslust 17 juni.indd 10
2015-06-17 17:15
eller håller på med andra aktiviteter på surfplattan, datorn eller telefonen lär de sig att skilja mellan olika symboler och att skapa en betydelse i bilder och texter som de ser, hör och själva skapar. Genom att titta på teve lär de sig också hur rörliga bilder berättar en berättelse och att en viss rörelse betyder något särskilt. Det finns många andra rötter i varje barns unika skrivoch läsutvecklingsträd. Deras intressen och nyfikenhet spelar en viktig roll. Något barn älskar att spela memory. Ett annat kan en rad bilmärken. Ännu ett annat kan allt om dinosaurier. Barn tycker om att berätta om sina intressen och en intresserad lyssnare som ställer frågor till barnet hjälper till att skapa vägar in i skriftspråket. S ta m m e n
Alla de erfarenheter av språket som finns i trädets rötter är viktiga då stammen i skriv- och läsutvecklingsträdet bildas. Stammen består av barnets första steg i eget skrivande och läsande. Längst ner i stammen finns barnets lekskrivande och lek läsande. Ett barn skriver ofta tecken och krumelurer som bara han eller hon själv kan tyda. Om vuxna runtomkring tar barnet på allvar och visar intresse för vad han eller hon skriver, så stärks barnets bild av sig själv som en som kan och tycker om att skriva och förstår att man kan kommunicera via skrift. På samma sätt börjar barnet också ofta att läsa, men på sitt sätt. Han eller hon sitter med en bok i knät, bläddrar sida för sida och ”läser” högt med en speciell läsröst. 11
15-43 N&K Läslust 17 juni.indd 11
2015-06-17 17:15
Stammen visar hur barnet fortsätter att utvecklas genom att leka med språket, hitta på egna ramsor och sånger, rimma på sitt och andras namn, konstruera nya ord och ordformer. Han eller hon lär sig en rad bokstäver, framför allt bokstäverna i det egna namnet, och börjar känna igen en del ord i sin omgivning. Erfarenhet läggs till erfarenhet och så småningom börjar barnet förstå hur man skriver och läser. Kronan
Kronan på trädet står för stadiet i barnets utveckling då han eller hon kan skriva och läsa på egen hand. Men skriv- och läsutvecklingen är långt ifrån över. Många av de aktiviteter som barnet tar del av i vardagen bidrar till nya kunskaper i skriftspråket. Han eller hon är kanske engagerad i teveprogram, populärmusik och datorspel. Många barn surfar och kommunicerar på internet och via mobiltelefoner. De skaffar information och lär sig nya saker genom att titta i tidningar, tidskrifter, kataloger och broschyrer och genom att prata med kamrater. För somliga är böckerna i bibliotekets rika värld betydelsefulla inslag i den fortsatta skriv- och läsutvecklingen. I trädets krona skjuter det hela tiden ut nya skott. Den moderna människan ställs ständigt inför nya utmaningar i skriftspråket, olika för varje individ och miljö. Men klart är att utan rötterna och stammen skulle detta överhuvudtaget inte vara möjligt.
12
15-43 N&K Läslust 17 juni.indd 12
2015-06-17 17:15
Föräldrars och andra närståendes roll I den här boken följer jag skriv- och läsutvecklingsträdet och beskriver hur barns vägar in i skriftspråket kan se ut. Jag visar också hur viktig du som förälder, far- eller morförälder eller annan närstående är för trädets utveckling. Det finns många situationer där du kan fungera som en guide för barnets läslust. I en ordlista förklaras ordet lust med begär och känsla av glädje. Det är en tacksam roll att få vara med om att skapa ett begär efter att läsa hos sitt barn. Du kan bidra till ditt barns glädje i mötet med det skrivna ordet. Det kanske viktigaste du kan göra för att bidra till den glädjen är att själv vara en god förebild för ditt barn. Barn behöver se människor runtomkring sig som läser tidningar och texter på datorn. De behöver höra någon som skrattar högt åt något i en bok och de behöver se personer som är betydelsefulla för dem skriva inköpslistor, sms och födelsedagskort. Indirekt lär sig barn att ”i vår familj skriver och läser vi mycket”. Det är viktigt för ett barns identitet, både i familjen och i samhället runtomkring. Att kunna läsa och skriva är dessutom nödvändigt i ett demokratiskt samhälle. Om man inte kan det finns en risk att man hamnar utanför diskussioner och viktiga beslut. Ett barns vägar till eget skrivande och läsande kan gå via leken eller samtal med personer i barnets närhet, via bilder och symboler, via högläsning och muntligt berättande. På så sätt får barnets skriv- och läsutvecklingsträd näring. Om allt detta kan du läsa i denna bok, och du får enkla, praktiska tips på hur du kan uppmuntra och underlätta barnets skriv- och läsutveckling. 13
15-43 N&K Läslust 17 juni.indd 13
2015-06-17 17:15
Lyssna och tala ”Morfar, morfar! Titta!” Sjuåriga Karin kommer springande mot sin morfar. Hon är ivrig att visa sin nya dinosaurie. ”Vet du att det är en stegosaurie och att den bara äter växter.” Hon viftar med den framför morfars ansikte. ”Den, den … ” Hon snubblar nästan på orden när hon berättar. Nu har hon sådan tur att hennes morfar har tid att lyssna. Dessutom är han nyfiken, för saken är den att Karin vet mer om dinosaurier och deras värld än vad morfar någonsin gjort.
Karin tycker om att tala om sig själv och sina intressen precis som barn ofta gör. Ja, även vuxna för den delen. När Karin berättar om sin dinosaurie prövar hon språket. Vad kan hon säga? Hur ska hon få morfar att lyssna? Om han inte förstår måste hon prova att säga det på ett annat sätt, kanske välja andra ord. Hon lär sig också mycket genom att själv lyssna på vad morfar säger. Hon frågar, förstår lite mer och frågar 14
15-43 N&K Läslust 17 juni.indd 14
2015-06-17 17:15
igen. Hon tar över många av de ord morfar använder och gör dem till en del av sitt eget ordförråd. De nya orden hjälper henne att formulera nya tankar. Karin utvecklar på det viset både det yttre språk som hon använder tillsammans med morfar och det inre språk som består av hennes tankar. Det är tillsammans med andra som barn lär sig ett språk. Allt i ett barns utveckling hänger ihop. Att lyssna och tala är en grund för att kunna skriva och läsa. Men var börjar det? Hur lär sig barn att tala?
Att iaktta och härma Barn föds in i en värld av olika ljud. Vatten som rinner. Kaffe koppar som klirrar. Personer inom familjen som pratar och sjunger. Röster och musik från teve- och radioapparater. Utomhus är det ett sammelsurium av läten. En nyfödd uppfattar först alla ljuden som en sammanhängande ljudström men lär sig efter en tid att urskilja rösterna hos dem som står barnet närmast. Spädbarn iakttar också noga de människor som finns runtomkring. De studerar gester, minspel och kroppshållning. Man kan se att ett litet spädbarn svarar på en vuxens ansiktsuttryck och rundar munnen eller rynkar pannan precis som den vuxne gör. När barnet själv söker kontakt via joller och mimik är det viktigt att någon svarar på det. Samspelet mellan barnet och andra människor lägger grunden för den förmåga att kommunicera som ska följa barnet genom hela livet. Barn föds med en förmåga att härma. De kan uppfatta 15
15-43 N&K Läslust 17 juni.indd 15
2015-06-17 17:15
nästan vilka olika språkljud som helst och lära sig att uttala dem rätt. Vilka språkljud ett visst barn lär sig beror på de ljud föräldrarna, barnets första lärare, använder. Även syskon, släktingar och vänner kan ha stor betydelse. Därför är det viktigt att du som förälder eller annan närstående talar med spädbarnet. Du kan prata om vad som helst: om det som ska hända under dagen, om barnet själv eller om vad som finns runtomkring. Men du ska också bekräfta spädbarnets försök till att kommunicera: ”Å, du pratar! Vad sa du?” När personerna runt ett barn använder språket tillsammans med praktiska handlingar, lär sig barnet efter hand begrepp och ord. Om barnet gång på gång i samband med att han eller hon blir påklädd får höra meningar som: ”Så, nu måste du ha på dig mössan annars fryser du om huvudet”, ”I med lilla handen i vanten” och ”Kom så ska jag hjälpa dig med skon”, knyts språket till verkligheten. Foten är något annat än handen. Mössan hör ihop med huvudet. Så läggs grunden till barnets första ordförråd. Många barns tal exploderar någon gång då de är mellan ett och ett halvt och två år. Det verkar som att de vid den tiden börjar uppfatta att allt har ett namn. De provar ständigt att använda nya ord. Vid den här åldern förstår de många fler ord än de kan säga och de har fortfarande mycket att lära. Det går inte att tillrättavisa det lilla barnet som säger: ”Den hunden söt” och försöka lära barnet hur det egentligen heter. Det är bättre om du som vuxen väver in det rätta sättet att säga det på i ditt svar: ”Ja, den hunden är söt.” Barnet lär sig hela tiden i samspelet med personer runtomkring. 16
15-43 N&K Läslust 17 juni.indd 16
2015-06-17 17:15
Att prata – ett vågspel Språket är vårt främsta verktyg för att skapa gemenskap med andra. Med språkets hjälp kan vi berätta för varandra vad vi varit med om, vi kan beskriva hur något fungerar och vi kan ställa frågor. Men att kunna uttrycka sig är inte självklart. Vägen fram till att kunna tala med flyt och tydlighet kantas ofta av missförstånd. Det kan vara frustrerande för ett barn att inte bli förstått. Jag kommer ihåg första gången som jag skulle vara barnvakt åt min systerson. Jag tror att han nyss hade fyllt ett år. Allt fungerade bra så länge han var uppe. Men så skulle han sova. Jag klädde av honom och vi lekte, men när jag la honom ner började han gråta och sa: ”La la la.” Jag sjöng en vaggvisa för honom som jag visste att han tyckte om. Det hjälpte inte. Jag tog upp honom igen och gick runt och vyssjade, men nu var han så förtvivlad att inte heller det hjälpte. Han grät och grät och upprepade gång på gång: ”La la la.” Jag la mig bredvid honom och sjöng alla sånger jag kom på. Barnsånger, visor av Evert Taube och en och annan religiös sång – men ingenting hjälpte. Till slut, efter ett par timmar, somnade han alldeles utmattad men småhulkade i sömnen. När min syster kom hem hann hon knappt komma över tröskeln förrän hon sa: ”Å, jag glömde säga att han vill lyssna på sin lilla speldosa när han ska sova.” Det är så dags att säga nu, tänkte jag. Det var alltså speldosan han menat när han sa ”la la la”. Att tala är ett vågspel, man kan ju bli missförstådd. Självklart är det inget barn som tänker så medvetet. Men om man gång på gång försöker säga något och inte blir förstådd 17
15-43 N&K Läslust 17 juni.indd 17
2015-06-17 17:15
finns det en risk att man ger upp. Jag vet inte vad som hade hänt om jag hade haft hand om min lille systerson under en längre tid utan att känna till speldosan. Han hade antagligen lärt sig att somna utan sin speldosa, men inte utan en period av sorg. Ett barn som har svårt att göra sig förstått kan på sikt bli tystlåtet. Det är till exempel inte ovanligt att barn som flyttar till ett nytt land går tillbaka i sin utveckling under en period då de möter det nya landets språk som de varken förstår eller kan tala. Det är alltså viktigt att ett barn blir uppmuntrat så att han eller hon vågar prata. Du kan bekräfta vad barnet säger på många sätt. Du kan göra det med en nickning, ett hummande eller kanske genom att säga: ”Ja, just det.” Om barnet regelbundet får den positiva bekräftelsen så är det ingen katastrof om du inte alltid förstår eller orkar lyssna uppmärksamt varje gång.
Att lära sig prata genom att prata Det dagliga samtalet är oerhört viktigt för ett barn som lär sig tala. Ju mer språk barn hör, desto mer lär de sig. Människor pratar på olika sätt i olika sammanhang. Man pratar på ett sätt när man möter någon i hissen och på ett annat sätt när man är hos doktorn. Olika platser kräver sitt sätt att prata. Barn lyssnar och lär av varje nytt sammanhang som de får ta del av. De lär sig då någon visar något för dem och då de gör saker tillsammans med andra. Det viktigaste för språkutvecklingen är helt enkelt att använda språket. 18
15-43 N&K Läslust 17 juni.indd 18
2015-06-17 17:15
15-43 N&K L채slust 17 juni.indd 19
2015-06-17 17:15
Carina Fast är lågstadielärare, fil.dr i pedagogik och författare. Hon har under många år undervisat förskollärare och lärare om barns läs- och skrivutveckling samt i muntligt berättande.
L ÄSLUST I HEMME T
Läslust i hemmet ger dig en mängd förslag på hur du lättsamt och lekfullt kan stimulera ditt barns intresse för det skrivna språket. Du får också en djupare förståelse för hur det går till när barn lär sig att läsa och skriva.
C ARINA FAST
F
Ö L J M E D D I T T B A R N på resan in i skrivandets och läsandets värld! Varje dag är en upptäcktsfärd fylld av meddelanden att tolka och förstå – ett ord på ett godispapper, en symbol på en surfplatta eller en välkänd restaurangskylt. Ni kanske läser en saga ihop eller så hittar barnet på en berättelse alldeles själv. Alla små möten med språket är steg på vägen mot skriftspråket.
CARINA FAST
Laslust HEMMET så stödjer du ditt barns skriv- och läsutveckling
ISBN 978-91-27-14293-0
9 789127 142930
läslust i hemmet sista.indd 1
2015-06-12 17:22