9789140652393 by Smakprov Media AB

r a l l i Livskunskap för k

Katrin Byréus & Kjell Snickars

Innehållsförteckning 4FÖROR D ................................................................................................................................ 7 Varför ett material för killar? 7 Användbar även i ämnesundervisningen 8 4INLEDNIN G ............................................................................................................................. 9 Arbetet med killar kräver fördjupning 9 Bra med enkönade grupper – och blandade 9 Erfarenheter från killmaterialet "Risken ﬁnns" 9 4LI VSKUN SK AP I SKOL AN ........................................................................................ 11 Förebyggande hälsoarbete 11 Identitet och socialt samspel 11 Ökad arbetsglädje – hos både elever och vuxna 11 4METODER .......................................................................................................................... 12 Värderingsövningar 12 Påverkar attityder, självförtroende och grupputveckling Reﬂektion Muntliga värderingsövningar Heta stolen JA – NEJ – KANSKE 4-hörnsövning Stå på linje 1–6 Oavslutade meningar – muntligt Parsamtal Skriftliga värderingsövningar Listning Rangordning Oavslutade meningar – skriftligt Att leda värderingsövningar "Pratbiljett" Argumentera för – inte emot Var tydlig med egna värderingar, men INTE under ett värderingspass Använd processfrågor Befria häcklaren och den utsatte! Vid provokativa svar – använd klargörningsfrågor När man vill skapa egna övningar Vilka teman är lämpliga för övningar? Fråga efter åsikter, inte erfarenheter

12 13 13

Verkliga händelser? Undvik heteronormen Kan killarna skapa egna övningar? Killsnack/gruppsamtal 24 Samtalsträning 24 Börja med en runda 24 Prestigelös atmosfär 24 Utepedagogik 25 Teamövningar 25 Vinna/vinna-lekar 25 Tillitsövningar 26 Samarbets- och problemlösningsövningar 26 4INL ÄR NIN GSSTIL AR .................................................................................................. 28 Olika sätt att ta in kunskap 28 Bra att träna ﬂera lärstilar 28 4LEDARROLLEN ............................................................................................................... 30 Gruppens utveckling och ledarens roll FIRO – en teori för grupputveckling och situationsanpassat ledarskap Den välmående gruppen Att leda killar Kontrakt Motivation Samarbete med föräldrar och andra vuxna Säkerhet och trygghet Gruppregler Ledarsamarbete med utvärdering Möjligheter och problem i gruppen Grupp- och parindelningar Utvärdering i gruppen Att tänka på 4K ILLGRUPPEN Rekrytering, organisering Gruppstorlek Antal träﬀar Lokal Hur kan man använda materialet? Säkra kort Fallgropar för ledare

30 30 34 34 34 35 36 36 37 37 37 40 41 42 43 43 43 43 44 44 44 45

4TE M AN ................................................................................................................................ 46 1. Äventyr/Utepedagogik, 2 träffar 47 2. Vänskap 64 3. Hälsa 72 4. Fritid: musik, film, datorer 80 5. Idrott & sport 88 6 a. Jag och gruppen/EQ, Social kompetens 95 6b. Jag och gruppen/Våra känslor 104 7. Killar och tjejer – respekt, kränkningar 113 8. Skolan 121 9. Framtiden, frihet, demokrati 127 10. Kärlek, sex, relationer 135 11. Tobak, alkohol, droger 142 12. Våld, mobbning och kriminalitet 149 13. Livsåskådning och tro 160 14. Samlevnad/Familj 167 15. Avslutningsträff 172 4REGISTER ............................................................................................................................. 175 Lekar och övningar – temaplacering........................................................................ 176 71 Lekar och övningar i bokstavsordning ............................................................... 178 Hemsidor ....................................................................................................................... 179 Viktiga telefonnummer ............................................................................................... 180 Litteratur ........................................................................................................................ 181

LIVSKUNSKAP I SKOLAN Förebyggande hälsoarbete Fler och ﬂer skolor inför ämnet Livskunskap på schemat. När de nationella programmen infördes på gymnasieskolan, minskade utrymmet för ANT- samt sex- och samlevnadsundervisningen. I samhället ser vi samtidigt en ökad användning av alkohol och andra droger, ökning av sexuellt överförbara sjukdomar samt oroande rapporter om sviktande psykisk hälsa hos många ungdomar.

Identitet och socialt samspel Undervisningen i Livskunskap innehåller inte bara ANT och Sex- och samlevnad, utan också andra viktiga teman som social och emotionell träning. Att lära ungdomar att uttrycka känslor och tankar, samspela med andra, hantera konﬂikter och skapa goda relationer blir allt viktigare för att förbereda dem för det arbetsliv med ständiga förändringar som väntar dem.

Ökad arbetsglädje – hos både elever och vuxna Skolor som infört Livskunskap kan vittna om ökad arbetsglädje hos både lärare och elever. Forskning har också visat att samtidigt som konﬂikter och våld har minskat har prestationerna ökat inom andra ämnen. "Ta chansen!" är ett bidrag till undervisningen i Livskunskap, vare sig man väljer att använda materialet i grupper med enbart killar eller i blandgrupper.

METODER "Ta chansen!" baseras på följande metoder: • Värderingsövningar • KILLSNACK/gruppsamtal • Utepedagogik • Teamövningar: vinna/vinna-lekar, tillitsövningar, samarbets- och problemlösningsövningar

4VÄRDERINGSÖVNINGAR Vad tror du på och känner du inför det liv du lever och de valsituationer du möter? Blir du glad över dina egna ställningstaganden? Är du beredd att ändra dig när du inte känner dig nöjd? Vill du träna dig i att göra det du vill och låta bli det du inte vill? Vilka värderingar vill du stå för? Värderingsövningar ger • tydligare riktning och mening i livet. • hjälp att se val ur mer än ett perspektiv. • kontinuerlig omvärdering av det du vill stå för. • grunden för ditt sökande efter personliga värderingar.

Påverkar attityder, självförtroende och grupputveckling Värderingsövningar är ett redskap för att starta samtal och bearbeta värderingar inom områden som saknar givna svar såsom moral, livsstil, relationer, droger och miljöfrågor. Förutom att bearbeta attityder och värderingar bidrar ofta metoden till ökat självförtroende hos deltagarna, om arbetet bedrivs på ett sådant sätt att deltagarnas åsikter och tankar behandlas med respekt. Metoden får också starka eﬀekter på gruppen som utvecklas i demokratisk riktning.

Rigiditet/Flexibilitet Gruppen fungerar som bäst när alla känner sig trygga och vågar ta tag i svårigheter och hinder. När gruppmedlemmarna är trygga och känner sig tillräckligt betydelsefulla, kompetenta och omtyckta kan de vara ﬂexibla och anpassa sig efter gruppens behov och mål. Känner någon sig hotad och rädd blir han lätt rigid och låser sig i sitt beteende, vilket förstör ett gott arbetsklimat.

Den välmående gruppen Den välmående gruppen möjliggör ett klimat av delaktighet, frivillighet, ansvar, öppenhet, uppskattning, positiv förstärkning och medmänsklighet.

4ATT LEDA KILLAR Kontrakt Grunden för deltagande är inte aktiviteterna i sig utan i vilken anda och atmosfär de utförs. Ledarna måste ta ansvar för att förmedla de fundamentala kvalitéer som de vill förankra i gruppen. Viktigt är att alla känner till sina roller och ansvarsområden, vilka gemensamma mål man har och hur man ska ta sig dit. Som ledare bör man aldrig tappa målet för resan men vara öppen för att rådgöra med gruppen om vägen dit. Ledarna bör vara goda föredömen genom att visa upp ett eftersträvansvärt beteende och därmed levandegöra de principer som de vill att gruppen ska följa. Uppmuntra alla att använda sin hjärna, sitt hjärta och sina händer så ofta möjligheten erbjuds. Lämna över till gruppmedlemmarna att i den omfattning de känner sig säkra ta ansvar för och delta i aktiviteterna. Ett kontrakt för arbete i gruppform kan innehålla följande punkter: Var och en • anstränger sig att få ut så mycket som möjligt av varje aktivitet. • deltar och utmanar sig själv efter sin förmåga och erfarenhet. • visar respekt för varje enskild deltagares bidrag. • ser på de andra deltagarna med nyﬁkenhet och positiv förväntan. • är beredd att ge och be om hjälp när det krävs. • anstränger sig att förändra sitt beteende när det upplevs betydelsefullt. © Författarna och Gleerups Utbildning AB

4UTVÄRDERING I GRUPPEN Utvärderingar eller olika former av reﬂektion kan ske i storgrupp, i liten grupp, i parsamtal eller individuellt – skriftligt eller muntligt. Utvärderingen redovisas för andra eller sker bara för egen kännedom (i en dagbok exempelvis). Ledaren kan med fördel vara mer involverad i början av arbetet med en grupp till att sucessivt bli mer avvaktande och låta gruppdeltagare mer och mer ansvara för utvärderingen. Vid utvärdering i storgrupp är det en klar fördel att träna in att gruppen står eller sitter i cirkel, där alla ser och hör varandra. En sten eller något annat föremål som skickas runt, kan användas som symbol för när man får prata. De som inte håller i föremålet får lyssna tills det blir deras tur att hålla i "stenen".

Tänkvärt för ledaren vid killarnas utvärdering • Sträva efter öppenhet och ärlighet i gruppen • Lyssna • Uppmärksamma kroppsspråk • Försök förstå och vara inkännande • Var uppmärksam på det som inte sägs • Var icke-dömande • Använd inte det de sagt emot dem • Var öppen för olika känsloreaktioner • Ställ frågor – dra inte slutsatser Vänj gärna gruppen vid att en viss typ av utvärdering återkommer kontinuerligt. Återkommande ritualer skapar ofta en vikänsla och trygghet.

4ATT TÄNKA PÅ • Misstag är en del på vägen för att lyckas • Respektera individuella olikheter • Se möjligheter, styrkor • Ha fokus på gruppens syfte • Ge beröm i form av bekräftelse. "Är du nöjd/stolt?" • Be alla använda jag-form • Visa empati och stöd • Uppmuntra killarna att be om hjälp och stöd © Författarna och Gleerups Utbildning AB

Teamlek

TEMA

Äventyr/ Utepedagogik

Guldhinken Gruppstorlek: 6–20 Skapa en stor cirkel med hjälp av ett långt rep, minst 10 meter. Placera en hink på en liten plattform i mitten av cirkeln. Lägg något i hinken som får symbolisera en eftertraktad skatt som gruppen ska försöka erövra. Materiel: Tre ungefär lika långa rep (ett av dem används till cirkeln) och en innerslang från en cykel delad i två delar. Gruppdeltagarna ska med hjälp av redskapen försöka ta skatten, som ﬁnns i hinken. Det cirkelformade området består av "kvicksand".

Regler: • Gruppen får göra hur många knutar på repen och gummislangen som man vill. • Inga rep får kapas. • Ingen får beträda marken innanför cirkeln (kvicksand). • Om någon nuddar marken innanför cirkeln avbryts övningen och man börjar om från början. Lösning: Deltagarna trär halvorna av gummislangen på två av repen så att repen får bättre fäste mot hinken. Gruppen fördelar sig i mindre enheter i olika ändar av de två repen. Enheterna förﬂyttar sig runt cirkeln och repen sträcks runt hinken. När de fått ett stadigt grepp om hinken lyfter de upp den och går åt samma sida så att de får den utanför området. © Författarna och Gleerups Utbildning AB

2. VÄNSKAP Byggstenar för vänskap. Hot mot vänskap: svek, lögner. Är det rätt att ljuga för att skydda en kompis? Inledning Börja träﬀen med att be killarna berätta om något de uppskattade med de första träffarna. Ta upp gemensamma gruppregler. Låt killarna föreslå sådana, men lägg till om det saknas något viktigt.

Teamlek

TEMA Vänskap

Zipp/Zapp Gruppstorlek: ca 30 Tränar koncentration, fokusering, samarbete och upplevs som rolig och gemensamhetsskapande. Ställ upp gruppen i en cirkel. Utse en som startar leken och ställer sig i mitten. Han ska ropa zipp samtidigt som han "skickar en stråle" med sina hopslagna, framsträckta händer mot någon annan i cirkeln. "Zipparen" måste ha ögonkontakt med den han siktar på. Den som utsätts för strålningen ska ducka blixtsnabbt för att inte bli träﬀad. Kamraterna på var sida om den utsatte ska vända sig mot varandra med hopslagna, framsträckta händer och försöka neutralisera strålningen genom att skicka ett zapp mot varandra över den duckande personen. Den av de tre deltagarna som faller ur rytmen, gör något tokigt eller kommer efter blir smittad. Enda sättet att bli av med smittan är att skicka strålningen vidare, vilket man gör från platsen i mitten av cirkeln, eller så fortsätter den ursprungliga zipparen om ingen har blivit smittad. Ledaren har ansvar för att alla blir aktiva genom att efter ett tag fråga, vilka som inte har blivit siktade på eller som inte har fått skicka ett zapp, och sedan uppmana zipparna att rikta sig mot dem.

6a. JAG OCH GRUPPEN/EQ, Social kompetens Självkännedom, identitet, självkänsla, samarbetsförmåga Pepparkakskull och Arga hunden "Pepparkakskull" kan köras som enstaka lek, men "Arga hunden" bör bygga på att man kan "Pepparkakskull". Det blir ofta roligt att köra dem i ett svep. Båda lekarna bjuder på allas deltagande, kroppskontakt, rörelse, ofta skratt och gemenskap; "Arga hunden" även på uppsluppet kaos, där det är nästan omöjligt att behålla attityd. Ledartips: Stanna leken efter ett tag och fråga om några inte sprungit. Se sedan till att de par, som blivit stående, får bli kullare och jagad i nya omgångar.

Teamlek

Pepparkakskull

TEMA

Jag och gruppen EQ, Social Komp.

Teamlek

Alla deltagare utom två, står två och två, arm i arm som pepparkaksgubbar. Av de två personer som är lösa blir den ena kullare som jagar den andra. Den jagade kan rädda sig genom att haka tag i ett par som står arm i arm. Den yttersta i detta par blir nu den jagade och springer i väg för att rädda sig genom att haka tag i ett nytt par. Om kullaren lyckas kulla den jagade, blir rollerna ombytta och den som nyss var kullare blir jagad och får springa för att rädda sig hos ett av paren.

Arga hunden

TEMA

Jag och gruppen EQ, Social Komp.

Deltagarna står fortfarande arm i arm två och två. Två personer är lösa. En jagar den andra. Den som jagas tar på samma sätt tag i ett par för att rädda sig. Nu blir det ombytta roller jämfört med "Pepparkakskull". Den som blir över i paret blir nu istället © Författarna och Gleerups Utbildning AB

jagare – vrålar och morrar som en arg hund – och ska kulla den som nyss varit jagare. Den personen springer och räddar sig hos ett annat par. När han tar tag i en arm, lösgörs den som blir utanför i paret, vrålar och försöker kulla den som nyss jagade. Osv. Ledartips: Om man känner sig förvirrad och inte vet om man ska jaga eller bli jagad, tar man tag i ett par, för då lösgör sig alltid en ny morrande hund. Tro inte att leken kommer att ﬂyta smidigt och lätt. Det är kaoset och allt morrande som är den stora vinsten. Man har garanterat roligt tillsammans och det kan bryta mycket is. Reﬂektion Killarna samtalar med den de står ihop med när leken slutar. De ska prata om rollerna i övningen: kullare, jagad och åskådare. Man gör ju snabba rollbyten i leken. Be dem samtala om om de känner igen något från sitt vanliga liv; om de byter roll i olika sammanhang, t ex är passiva ibland och mer aktiva andra gånger.

JA – NEJ – KANSKE • Snälla och hjälpsamma personer är oftast populära i en grupp. • Den som pratar mycket får ofta problem i grupper. • Vissa personer blir omtyckta av alla. • Det är oftast bra att kontrollera sina känslor. • I skolan ska man helst visa få känslor. • Det är oftast rätt att kritisera någon som gör fel. • Tjejer visar mer känslor än killar gör. • Killar som visar starka känslor får ofta problem med kompisar. • Lärare ska visa känslor. • Det är oftast skönt att gråta. • Om man berättar vad man känner i en killgrupp blir man ofta respekterad.

6b. JAG OCH GRUPPEN/VÅRA KÄNSLOR Självkännedom, identiﬁera och uttrycka känslor, samarbete, kommunikation

Teamlek

Tv-intervju

TEMA

Jag och gruppen Våra känslor

Säg till alla att hitta en kompis – gärna någon som de inte känner så väl i gruppen. Låt dem föreställa sig att de under fyra minuter ska göra varsin intervju för tv. De får två minuter var. Killarna i paret kan välja olika frågor. Efter intervjun ska båda presentera för gruppen lite av vad kompisen berättat. Låt dem välja bland följande frågor som du skrivit upp på tavlan, så att alla kan se dem. • Hur vet man att man kan lita på någon? • Vad tror du att andra tycker om hos dig? • Vilken känsla har du störst glädje av? • Vad gör dig glad? • Vilken känsla skulle du vilja ha mer/mindre av? • Visar människor äkta känslor i "dokusåpor"?

Teamlek

Handskakning

TEMA

Jag och gruppen Våra känslor

En övning som kan användas för att dela in gänget i mindre grupper. Be deltagarna att tänka på en siffra: 1, 2, 3 eller 4. Sen börjar alla samtidigt gå runt och skaka hand med varandra: man skakar kompisens hand det antal gånger man bestämt sig för. Har man t ex tänkt på siffran 3 ska man skaka tre gånger. Den andre har kanske tänkt på siffran 1 och besvarar därför bara en av skakningarna. Då vet man

104

Skrivövning

Två rangordningsövningar

TEMA

Killar och tjejer

1. Vad är de flesta killar mest rädda för? Ge några förslag som du skriver på whiteboard: spindlar, bli rånad, göra bort sig inför tjejer, skräckfilmer, höga höjder, bli nerslagen, någon närstående ska dö, bli utfrusen, vara utan pengar, bli retad ... Förklara för gruppen, att detta bara är förslag som de inte behöver ta med. 2. Vad är de flesta tjejer mest rädda för? Ge några förslag på vad tjejer kan tänkas vara rädda för. Skriv tjejrädslorna på ett whiteboard. För genomförandet, se sid 19. Det är viktigt att alla grupperna redovisar de två–tre viktigaste punkterna på sina listor. Motkraft mot rädsla Be gruppen jämföra de två rangordningarna: Kan tjejer göra något åt killars rädsla? Kan killar göra något åt tjejers rädsla? Killarna får tipsa varandra om hur man kan slippa vara rädd. Skriv upp tipsen på samma whiteboard som rädslorna och dra streck till vilka rädslor tipsen hjälper mot.

JA – NEJ – KANSKE • Föräldrar behandlar söner och döttrar olika. • Tjejer och killar hjälper till lika mycket hemma. • De ﬂesta tjejer behandlar killar med respekt idag i Sverige. • De ﬂesta killar behandlar tjejer med respekt idag i Sverige. © Författarna och Gleerups Utbildning AB

116

Ta chansen! Livskunskap för Killar

Katrin Byreus & Kjell Snickars

Killar kan, vill och törs gå vidare i grupper där känslor, lust, respekt och valmöjligheter står i fokus. För deltagarna i övningarna blir mångfalden och individernas olikheter ett komplement och en resurs för att förstå och hantera sin egen verklighet. Varför ett material för killar? Författarna menar att det är en klar fördel med killar och tjejer i separata grupper, där de får chansen att fokusera på teman och innehåll de upplever som viktiga och som bidrar till deras utveckling och självkännedom. Att grabbarna får vara tillsammans i ett sammanhang där inga tjejer är med, kan underlätta arbetet, speciellt i grupper med starka revir, svårbemästrade hierarkier och där det förekommer många former av utspel och förtryck mot tjejer, ofta grundade på osäkerhet. Föräldramedverkan kan i vissa grupper vara engagerande och berikande. Verksamma metoder och aktuella teman Ta chansen! presenterar praktiska och verksamma metoder för arbete med killar i grupp. Metoderna är lämpliga inom skola, fritid, behandling, föreningar m m. Här beskrivs konkreta övningar till 15 aktuella teman. såsom Konfliktlösning och kommunikation, Kärlek och relationer, Respekt, Alkohol och droger, Fritid och dataspel, Film, Hälsa och kroppen, Idrott och Anabola.

ISBN 978-91-40-65239-3