9789144113210 by Smakprov Media AB

Hur genomför man undersökningar? Introduktion till samhällsvetenskapliga metoder

Dag Ingvar Jacobsen

Originaltitel: Hvordan gjennomføre undersøkelser? © CAPPELEN DAMM AS, Norge, 2015 Den svenska titeln på första upplagan var ”Vad, hur och varför?”.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 8002 ISBN 978-91-44-11321-0 Upplaga 2:1 © För den svenska utgåvan Studentlitteratur 2017 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Översättning: Sten Andersson Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Artishok/Shutterstock Vinjettbild på delrubriksidor: Artishok/Shutterstock Printed by Interak, Poland 2017

INNEHÅLL

1 Teori och empiri – frågor och fakta 11

1.1 1.2 1.3 1.4

Beskrivning, förklaring och prediktion 12 Varför metod? 13 Giltighet och trovärdighet 14 Bokens upplägg 14

2 Metod – en pragmatisk ansats 17

2.1 2.2 2.3 2.4

Ontologi, epistemologi och metod 18 Positivistiskt perspektiv 20 Tolkningsbaserat perspektiv 21 Finns det en tredje väg? 24 Den ontologiska utgångspunkten 24 Den epistemologiska utgångspunkten 25 2.5 Metod – en pragmatisk inställning 26 Från induktion eller deduktion till abduktion 26 Från individ eller helhet till individ i kontext 27 Från närhet eller distans till närhet och distans 28 Från ord eller siffror till meningsfulla symboler 29 Reflexivitet och öppenhet 29 2.6 Sammanfattning och slutsatser 30 3 Etiska och praktiska avvägningar 33

3.1 Etiska aspekter av förhållandet mellan forskare och undersökta 34 Informerat samtycke 35 Rätten till privatliv 36 © Studentlitteratur

3.2 3.3 3.4 3.5

Tillstånd och anmälningsskyldighet 37 Krav på korrekt presentation av data 37 Är dessa etiska krav absoluta? 38 Om förhållandet mellan forskare och uppdragsgivare 39 Etiska dilemman i relationen mellan forskare och samhälle 39 Att studera den egna organisationen 40 Praktiska aspekter 41

Del I De inledande faserna i en empirisk undersökning 4 Gången i en undersökningsprocess 45

4.1 De gemensamma faserna 46 Fas 1: Utveckling av en problemställning 46 Fas 2: Val av undersökningsdesign 46 Fas 3: Val av informationstyp – kvalitativ eller kvantitativ 46 4.2 Den kvalitativa ansatsen 47 Fas 4: Hur ska vi samla in information? 47 Fas 5: Urval av enheter 47 Fas 6: Hur ska vi analysera de data vi får in? 47 Fas 7: Vilken kvalitet har resultaten och slutsatserna? 47 4.3 Den kvantitativa ansatsen 47 Fas 4: Hur ska vi samla in information? 47 Fas 5: Hur ska vi välja ut respondenter? 47 Fas 6: Hur ska vi analysera de data vi har fått in? 47 Fas 7: Vilken kvalitet har resultaten och slutsatserna? 47

I nne h å l l

4.4 Tolkningsfasen – gemensam för båda ansatserna 48 Fas 8: Tolkning och tolkningsfel 48 4.5 En grafisk översikt av faserna i undersökningsprocessen 48 5 Undersökningens första fas: utveckling av problemställning 49

5.1 Vad händer när vi väljer problemställning? 50 5.2 Innehållet i en problemställning 50 5.3 Hur ska jag gå till väga för att utveckla en problemställning? 52 5.4 Krav på problemställningen 53 5.5 Analys av problemställningen 54 Oklara kontra klara problemställningar 54 Beskrivande kontra förklarande problemställningar 56 Generalisering eller inte? 59 6 Undersökningens andra fas: val av undersökningsdesign 61

6.1 Statistisk och teoretisk generalisering 62 6.2 Kausalitet 64 Variansperspektivet 64 Processperspektivet 66 Process och varians 66 6.3 Fallstudier 66 Studier av enskilda fall 68 Aktionsforskning 69 Jämförande fallstudier 69 Fallstudier – en sammanfattning 71 6.4 Urvalsundersökningar 72 Små-N-studier 72 Tvärsnittsstudier 73 Tidsseriestudier 74

Kohortstudier 74 Panelstudier 75 Urvalsundersökningar – en sammanfattning 76 6.5 Den experimentella designen 76 Det experimentella idealet 76 Kritik mot den experimentella designen 79 Anpassning till verkligheten I: pseudoexperiment 79 Anpassning till verkligheten II: naturliga pseudoexperiment 80 Experimentell design – en sammanfattning 80 6.6 Kombination av olika designtyper 81 6.7 Samband mellan typ av problemställning och val av undersökningsdesign 82 7 Undersökningens tredje fas: Vilka slags data ska vi samla in? 83

7.1 Vad är skillnaden mellan siffror och ord? 84 7.2 Graden av förstrukturering – den stora skillnaden mellan siffror och ord 85 7.3 Fördelar och nackdelar med kvalitativa data 86 Fördelar 86 Nackdelar 87 När ska vi välja en kvalitativ ansats? 88 7.4 Fördelar och nackdelar med en kvantitativ ansats 89 Fördelar 89 Nackdelar 89 När ska vi välja en kvantitativ ansats? 90 7.5 En schematisk sammanfattning 91 7.6 Kombination av olika data 92 7.7 Primärdata eller sekundärdata? 93 7.8 Kvantitativ och kvalitativ metod 93

I nnehål l

Del II Kvalitativa undersökningsdesign 8 Undersökningens fjärde fas: insamling av kvalitativa data 97

8.1 Den öppna individuella intervjun 98 När är den öppna individuella intervjun mest lämplig? 98 Olika former av intervjuer 99 Strukturering av intervjun 100 Några viktiga frågor i samband med intervjuer 102 Genomförandet av intervjun – intervjuarens uppträdande 103 En avslutande kommentar om individuella intervjuer 106 8.2 Fokusgruppintervjun 106 Gruppens storlek 108 Antal fokusgrupper 108 Forskarens roll i fokusgrupper 109 8.3 Observation 110 Öppen och dold observation 111 Deltagande och icke deltagande observation 111 Var, när och hur länge ska vi observera? 111 Tillträde och dörrvakter 112 Videoinspelning 112 8.4 Dokumentundersökningar 113 8.5 Kvalitativa metoder för datainsamling – en sammanfattning 114 9 Undersökningens femte fas: Hur ska vi välja ut enheter? 117

9.1 Urval av personer för individuella intervjuer 118 Olika steg i urvalsprocessen 119 Urvalskriterier 120 © Studentlitteratur

9.2 Fokusgrupper – sammansättning av grupper 122 9.3 Observation – urval av situationer 123 Val av plats 123 Val av tidpunkt 124 9.4 Urval av källor för dokument undersökningar 124 Urval av källor 124 Förstahandskällor kontra andrahandskällor 125 Offentliga kontra privata källor 125 Personliga kontra institutionella källor 125 Bedömning av källans generella kvalitet 126 Internet som källa 126 9.5 Hur många ska undersökas? 127 9.6 Urval vid kvalitativa undersökningar – en sammanfattning 128 10 Undersökningens sjätte fas: Hur ska vi analysera datamaterialet? 129

10.1 Dokumentation 131 Noteringar och kommentarer under datainsamlingen 131 Renskrivning av ljudinspelning 132 Renskrivning av bildinspelning 133 Annotering 135 10.2 Utforskande av data 135 10.3 Innehållsanalys 136 Kategorisering 136 Tillordning av enheter till kategorier 138 Sammankoppling – att hitta samband mellan data 140 10.4 Processanalys 143 Två olika perspektiv på processanalys 144 Studier av flera processer 145 10.5 Från det specifika till det generella – och tillbaka igen 146

I nne h å l l

11 Undersökningens sjunde fas: Hur bra är våra slutsatser? 147

11.1 Intern giltighet 148 Ger studieobjekten en sann representation av verkligheten? 149 Ger forskaren en sann representation av data? 151 Återspeglar resultaten verkligheten? 153 11.2 Överförbarhet (extern giltighet) 154 Antalet enheter 154 Kriterier för val av enheter 155 11.3 Tillförlitlighet (reliabilitet) 156 Undersökningens design påverkar de undersökta 156 Slarv vid nedteckning och analys av data 158 11.4 Forskningens kvalitet 159 Del III Kvantitativa undersökningsdesign 12 Undersökningens fjärde fas: Hur ska vi samla in kvantitativ information? 163

12.1 Operationalisering 164 12.2 Hur ska vi utforma frågor och svar? 166 Olika former av svarsalternativ – mätnivå 167 Olika frågeställningar 172 12.3 Hur ska vi samla in informationen? 179 Webbaserade enkäter – styrkor och svagheter 180 Praktisk hantering av de olika datainsamlingsmetoderna 182

13 Undersökningens femte fas: Hur ska vi välja ut enheter? 187

13.1 Population och urval 188 13.2 Bortfall 188 13.3 Från teoretisk till faktisk population: avgränsning av enheterna 189 13.4 Från teoretisk till faktisk population: ofullständiga populationslistor – bortfall 1 190 13.5 Från faktisk population till teoretiskt urval – bortfall 2 191 Sannolikhetsurval 191 Syftet med sannolikhetsurval 193 Urvalets storlek 193 Andra urvalsformer: icke-sannolikhetsurval 195 En översikt av urvalsprocessen 197 13.6 Problemet med icke-svar – bortfall 3 och 4 197 Orsaker till icke-svar 198 Vad kan vi göra för att minska problemet med icke-svar? 199 Hur hög bör svarsprocenten vara? 200 14 Undersökningens sjätte fas: Hur ska vi analysera den inkomna informationen? 203

14.1 Kodning av frågeformulär 204 14.2 Univariat analys – svarsfördelning på en fråga 205 Fördelningar – absoluta, proportionella och procentuella 205 Fördelningar – grafiska framställningar 206 Mått på centraltendens och spridning 207

I nnehål l

14.3 Bivariat analys – samvariation mellan två variabler 214 Enkla tabeller – procentdifferenser 214 Statistiska mått på samvariation 216 Statistiska mått på samvariation och variablers mätnivå 220 Tolkning av korrelationsmått 221 Analyser av samvariation mellan kategoriska och metriska/rangordnade variabler 222 14.4 Hur ska vi analysera öppna frågor? 223 15 Undersökningens sjunde fas: Hur bra är våra slutsatser? 225

15.1 Begreppslig giltighet 226 Kontroll av begreppslig giltighet 227 15.2 Validering av samband 230 Kontroll mot andra kända förhållanden – multivariat analys 230 15.3 Extern giltighet 233 Risken för systematiskt skevt urval vid sannolikhetsurval: bortfall av enheter 234 Tidigare avvikelser mellan urvalet och populationen 234 Statistisk generalisering – några slutkommentarer 241

15.4 Är resultaten tillförlitliga? 242 Interaktionen mellan intervjuare och respondent (gäller vid telefonintervjuer och personliga intervjuer) 242 Utformningen av själva frågeformuläret 242 Egenskaper hos respondenten (kunskap och intressen) 243 Egenskaper hos respondentens kontext 244 Kodning och inmatning av data 245 Analys av registrerade data 245 15.5 Nivåfelslut 245 15.6 Avslutning 246 Del IV Diskussion och presentation av resultat 16 Undersökningens åttonde fas: Diskussion och presentation av resultat 251

16.1 Substantiell och metodologisk diskussion 252 16.2 Substantiell diskussion – att koppla samman resultat och teori 253 16.3 Presentation av resultat 256 Överskådlighet och logisk uppbyggnad 256 Läsarvänlighet 257 16.4 Avslutning 260 Litteratur 261 Person- och sakregister 269

Metod – en pragmatisk ansats

Lärandemål i kapitel 2 Efter att ha läst kapitel 2 förväntas studenten:

■■ kunna diskutera hur metod och verklighet förhåller sig till varandra ■■ kunna redogöra för begreppen ontologi och epistemologi ■■ veta skillnaden mellan induktivt och deduktivt tillvägagångssätt ■■ veta skillnaden mellan individualistiskt och holistiskt tillvägagångssätt ■■ kunna redogöra för den vetenskapsteoretiska riktningen positivism ■■ kunna redogöra för den tolkningsbaserade vetenskapsteoretiska inriktningen ■■ kunna redogöra för begreppet intersubjektivitet ■■ kunna redogöra för begreppet abduktion och vad som skiljer det från induktion och deduktion ■■ ha insikt om vad det innebär att använda en pragmatisk ansats till metod jämfört med en positivistisk och/eller en tolkningsbaserad ansats ■■ veta vad reflexivitet innebär.

2 Me to d – e n p r ag mat is k ans ats

En metod är som vi tidigare sagt ett sätt att gå till väga för att samla in empiri eller det vi kallat data om verkligheten. Metoden är alltså ett hjälpmedel för att ge en beskrivning av verkligheten. Vi kan ofta förledas att tro att en metod bara är ett tekniskt hjälpmedel, ett slags kokbok för hur undersökningar genomförs. Men så enkelt är det inte. Problemet är att det råder stor oenighet om vad verklighet, eller sanning, egentligen är. I förra kapitlet visade vi att metoden är nära förbunden med verkligheten. Detta samband kan visa sig på två olika sätt: a) Forskarens uppfattningar om hur verkligheten faktiskt är beskaffad har betydelse för vilka slags forskningsfrågor som ställs och därmed vilket eller vilka slags metoder som anses vara mest lämpliga. Detta visas i figur 2.1. Detta samband kan illustreras med följande exempel. En forskare som antar att människor uppträder rationellt (handlar utifrån värderingar som är knutna till framtida nytta och/eller kostnad) kommer dels att formulera en forskningsfråga som fokuserar på rationalitet (exempelvis hur mycket man är villig att betala för att ta bussen i stället för att köra bil), dels att välja en metod som är lämplig för att belysa denna fråga (exempelvis experiment). b) Forskarens formulering av forskningsfrågor och val av metoder formar vilket slags information som samlas in, något som i sin tur bestämmer hur verkligheten framstår och därmed hur forskaren uppfattar den. Detta visas i figur 2.2.

Uppfattning av verkligheten

Bestämmer

Formulering av forskningsfråga

Bestämmer

Formulering av forskningsfråga

Val av metod

Bestämmer

Detta samband kan illustreras med följande exempel. En forskningsfråga kan se ut så här: ”Hur viktig är arbetsmiljön på jobbet som förklaring till sjukfrånvaron?” Och metoden kan bestå i intervjuer med anställda på en gymnasieskola. När fokus ligger på en viss sak (sjukfrånvaro, skola) kommer forskaren också att – medvetet eller omedvetet – enbart se en viss del av verkligheten. Detta täta samband mellan uppfattning om verkligheten och metod gör det nödvändigt med en grundligare genomgång av begreppen verklighet och kunskap. För att göra det ska vi kartlägga två centrala begrepp som gäller följande förhållanden: ontologi och epistemologi.

2.1 Ontologi,

epistemologi och metod

Begreppet ontologi kommer från grekiskan och betyder ungefär ”så som saker och ting faktiskt är”. Ontologi är alltså läran om hur verkligheten faktiskt ser ut. Som vi kommer att se är det svårt, för att inte säga omöjligt, att komma fram till en gemensam bild av hur världen egentligen är beskaffad. Filosofer har diskuterat denna fråga i århundraden. Problemet är att det antagligen är omöjligt att komma fram till om den ena eller den andra uppfattningen är den riktiga. Exempel på viktiga ontologiska frågor kan vara:

■■Är det agerande och kreativa individer som driver på

den ekonomiska utvecklingen (Schumpeter), eller är denna utveckling en process som i mycket liten grad kan påverkas (Marx)? ■■Är människan rationell, det vill säga väljer hon sina handlingar utifrån en värdering av nytta och kostnad,

Val av metod

Uppfattning av verkligheten

Figur 2.1 Hur uppfattningen av verkligheten bestämmer metoden.

Figur 2.2 Hur valet av metod bestämmer uppfattningen av verkligheten.

2 Me tod – en pragmatisk ansats

eller styrs handlingar snarare av normer, känslor och miljö? ■■Är det möjligt att tänka sig lagbundenheter inom samhällsvetenskaperna (B uppstår när A äger rum), eller är lagbundenhet otänkbar vid studiet av människor?

Metod är de tekniker som används för att tillägna sig kunskap om verkligheten. Även när det gäller dessa tekniker har det pågått en debatt mellan olika riktningar. Centrala frågor i detta sammanhang är:

Dessa diskussioner återfinns inom många samhällsvetenskaper än i dag, och det finns inte mycket som tyder på att vi närmar oss en definitiv slutsats. Epistemologi, som betyder ungefär ”läran om kunskap”, handlar om i vilken grad det är möjligt att nå fram till sann kunskap om vår värld. Utgångspunkten är en insikt om att det är skillnad mellan verkligheten så som den faktiskt är (ett objekt eller ett tillstånd som faktiskt finns) och verkligheten så som den framstår för och uppfattas av forskaren (ett subjekt som tillägnar sig kunskap). Om det nu finns en sådan åtskillnad, hur stor är då möjligheten att nå fram till en sann kunskap (subjektiv) om verkligheten (objektiv)? Exempel på epistemologiska debatter är:

att man försöker gå från empiri (verklighet) till teori, det vill säga att all teori bör vara grundad i verkligheten. Detta kräver att forskaren samlar in data med ett så öppet sinne som möjligt. En deduktiv ansats betyder att man går från teori till empiri, det vill säga att sökandet efter empiri ska styras av teoretiska antaganden. Detta kräver att forskaren har en klar teori innan han eller hon påbörjar datainsamlingen. ■■Individualism eller ”holism”? En individualistisk ansats innebär att den viktigaste datakällan är enskilda människor, antingen genom vad de säger eller genom vad de gör. Mer komplexa fenomen som en organisation, en marknad eller en revolution kan bara förstås som ett aggregat – en summering – av olika enskilda individers åsikter och handlingar. Åsikter och beteenden anses i hög grad vara beroende av det sociala sammanhang i vilket människorna ingår. En mer holistisk ansats poängterar att fenomen måste förstås som ett komplext samspel mellan enskilda individer och det specifika sammanhang som de ingår i. En och samma person kan uppträda på vitt skilda sätt i en organisation, i familjen och på en solsemester. Tänk bara på det vanliga uttrycket att ”nordbor förvandlas direkt då de sätter sig på flyget till Mallorca”. ■■Distans eller närhet? Idealet om distans understryker att det bör vara en skiljelinje mellan forskaren och det fenomen som undersöks. Den perfekta metoden anses vara utformad så att forskaren på inget sätt låter själva forskningsdesignen påverka det som han eller hon studerar. Idealet om närhet betonar behovet av att förstå vad andra anser och tror, vilket kräver att forskaren kan sätta sig in i den andres situation. Närhet förutsätter empati och förståelse.

■■I hur hög grad styr våra ”för-domar”* vår uppfattning om verkligheten; hur bidrar till exempel vår uppväxt eller utbildning till att forma vår syn på verkligheten? ■■Finns det vissa sidor av verkligheten som vi systematiskt bortser från, helt enkelt därför att vi inte är medvetna om dem? ■■I hur hög grad formar språket vår förståelse av verkligheten, till exempel hur medvetna var vi om diskriminering innan ordet ”diskriminering” blev allmänt etablerat i vårt språk?

Sådana debatter är centrala också i dagens samhällsvetenskaper. Daniel Kahneman, som fick Nobelpriset i ekonomi 2002, har spelat en viktig roll när det gäller att blottlägga hur vårt beteende är bestämt av hur problem formuleras (Kahneman 2011), medan Herbert Simon, som tidigare fått Nobelpriset i ekonomi, har visat hur människor söker efter och exponeras för speciella sidor av verkligheten (Simon 1976). *Övers. anmärkning ”för-domar” med bindestreck är ett typiskt sätt att skriva inom den klassiska fenomenologin.

■■Induktivt eller deduktivt? En induktiv ansats innebär

2 Me to d – e n p r ag mat is k ans ats

■■Kvantitativa eller kvalitativa data? En kvantitativ

ansats har som grundläggande utgångspunkt att den sociala verkligheten kan mätas med hjälp av metoder och instrument som kan ge oss information i form av siffror. Upplysningar om den sociala verkligheten kan sedan behandlas med hjälp av statistiska tekniker. En kvalitativ ansats har som utgångspunkt att verkligheten är alltför komplex för att kunna reduceras till siffror, vilket innebär att man måste samla in information i form av ord, som ger en större nyansrikedom.

Det har under lång tid funnits – och finns än i dag – olika uppfattningar om vad som utgör den rätta förståelsen av verkligheten (ontologi), det bästa sättet att förstå hur kunskap tillägnas (epistemologi) och det korrekta sättet att samla in empiri (metod). Denna debatt kan sammanfattas i skillnaden mellan ett positivistiskt och ett tolknings baserat perspektiv.

2.2 Positivistiskt

perspektiv

Positivismen har tagit utgångspunkt i naturvetenskaperna, som studerar fysiska ting och fenomen. Idealet från studiet av dessa ting har överförts till samhällsvetenskaperna. Begreppet positivism hänvisar till ”det som faktiskt finns” (är positivt föreliggande) och som därmed direkt kan förnimmas och vara föremål för erfarenheten. Ontologiskt och epistemologiskt är det tre teser som är centrala inom detta perspektiv:

1. Det finns en objektiv värld som styrs av lagbundenheter utanför oss själva I detta påstående ligger ett antagande om att forskaren kan studera samhället på ett neutralt sätt. Forskaren och samhället är två separata element, vilket innebär att samhället kan kartläggas på ett objektivt sätt. Ett annat viktigt antagande är att det finns vissa generella lagar i sociala system, precis som det är inom exempelvis fysiken. Med en sådan ontologisk utgångspunkt är

det naturligt att positivister har försökt upptäcka dessa lagbundenheter.

2. Den objektiva verkligheten kan studeras på ett objektivt sätt Utgångspunkten för positivisterna har varit att allt, inklusive sociala system och människor, kan studeras empiriskt med hjälp av sinnesdata (det vi kan se, höra och känna). Alla påståenden och spekulationer ska betraktas som hypoteser som kan testas genom sinnesdata. De mest hårdnackade positivisterna har förnekat att det skulle vara meningsfullt att fråga människor om vad de anser, hur de uppfattar förhållanden med mera. Det som ska mätas är objektiva förhållanden. Ett exempel kan vara de tidiga studierna av stress i organisationer (Cooper 1983). I stället för att fråga anställda om deras upplevelse av stress, var det flera forskare som började studera samband mellan anställdas arbetssituation (arbetstid, kontorens utformning, belysning m.m.) och fysiska indikationer på stress (blodtryck). Personliga upplevelser, känslor av stress och liknande avvisades som opålitliga data. 3. Vi kan bygga upp en kumulativ kunskap om den objektiva världen Genom fortsatt forskning kan vi kartlägga en objektiv verklighet genom att använda objektiva tekniker. Resultat från olika undersökningar kan sedan kopplas ihop och vi kan få en allt bättre översikt av de lagbundenheter som styr samhället. Metodologiskt förknippas positivism ofta med följande drag: Deduktiv Det mest fruktbara tillvägagångssättet är att först skapa vissa förväntningar om hur verkligheten ser ut, varefter man går ut och samlar in empiri för att se om förväntningarna stämmer överens med verkligheten. Förväntningarna skapas här mot bakgrund av tidigare empiriska resultat och tidigare teorier. Ett sådant tillvägagångssätt kan exempelvis förekomma i forskning om organisa© Studentlitteratur

2 Me tod – en pragmatisk ansats

tionsförändring där vi – utifrån tidigare erfarenheter och teoribildning – skulle kunna ha följande förväntning: ”Anställda som deltar aktivt i förändringsprocesser är också mer positiva till förändring.” För att testa detta kan vi undersöka om de mest aktiva faktiskt också är de mest positiva. En sådan ansats är ”sluten” i den meningen att det är forskaren som definierar vad som är intressant att studera. Individualism Det positivistiska perspektivet hävdar att individen är den enda förnuftiga analysenheten och att alla fenomen kan förstås genom att man studerar enskilda individers motiv och beteende. Om man vill förstå hur kollektiv handlar – exempelvis organisationer, grupper eller samhällen – är det lämpligast att göra det genom att aggregera medlemmarnas handlingar. Sådana ansatser kallas ofta metodologisk individualism. Distans Nära förbundet med den positivistiska riktningen är idealet om att minimera – och helst eliminera – forskarnas effekt på det som de studerar. Det är en objektiv verklighet som ska studeras, och denna verklighet får inte störas av forskaren. Distans mellan forskare och forskningsobjekt blir därmed en viktig faktor. Målet är att undvika att forskningsresultaten blir styrda av vilken person det är som genomför forskningen. Idealet är replikerbarhet, vilket betyder att en annan forskare som genomför en identisk forskningsdesign ska kunna komma fram till samma resultat. Siffror En objektiv verklighet måste beskrivas exakt. Att samla in empiri i form av siffror leder till att fenomenet kan studeras noggrant och med stor precision. Dessutom kan statistiska metoder hjälpa oss att hantera stora mängder information, vilket ökar möjligheterna att kunskapen kan aggregeras. Eftersom siffror inte är öppna för tolkningar blir kunskapen också mer överförbar och generaliserbar. © Studentlitteratur

TE X TRUTA 2.1 E XEMPEL PÅ POSITIVISTISK FORSKNING

Ett bra exempel på en sådan positivistisk ansats inom modern organisationsteori kan vi återfinna inom det som utgjorde inledningen till den så kallade situationsberoende skolan (Hall 1977). En grupp som senare fick namnet The Aston Group, efter namnet på det universitet där de arbetade, utgick från idén att det var möjligt att beskriva organisationer på ett objektivt sätt, och att man kunde blottlägga lagbundenheter mellan storleken på en organisation och dess struktur, genomsnittliga ålder, komplexitet och liknande. Genom en omfattande användning av frågeformulär, analyser av tusentals organisationer och dokumentanalyser kom gruppen fram till slutsatser av följande typ: • Ju större en organisation är, desto mer komplex blir dess struktur. • Ju äldre en organisation är, desto mer formaliserad (fler regler och rutiner) blir den. Dessa resultat omvandlades sedan till generella lagar, det vill säga forskarna antog att dessa förhållanden skulle gälla alla typer av organisationer vid alla tidpunkter i alla typer av sociala sammanhang. Kort sagt antog man att de resultat som gjordes i England och USA på 1960-talet också gällde för organisationer i andra länder och i framtiden. Bakom detta tillvägagångssätt fanns också ett starkt ideal om att forskningen skulle vara kumulativ, det vill säga att all aktuell forskning skulle bygga på tidigare forskning och utvidga den kunskap som förelåg sedan tidigare. Se även Donaldson (2001).

2.3 Tolkningsbaserat

perspektiv

Det tolkningsbaserade perspektivet var i hög grad en reaktion på positivismen och det naturvetenskapliga idealet. En huvudinvändning mot positivismen är att det är stor skillnad på att studera fysiska objekt och samhällsvetenskapliga fenomen. Att studera en demokrati, en arbetsmiljö eller lärandeprocesser i skolan är något annat än att studera geologiska skikt eller kemiska förbindelser.

2 Me to d – e n p r ag mat is k ans ats

Ontologiskt och epistemologiskt är det tre teser som intar en central ställning i detta perspektiv:

1. Den sociala verkligheten är inte stabil utan förändras kontinuerligt Att studera människor och sociala system är något helt annat än att studera ”döda” ting som atomer och partiklar. Det är inte bara så att människor och sociala system utvecklas kontinuerligt, utan de kan också formas av den teori och forskning som tillämpas. En bra illustration är följande citat: Om en teori antar att solen kretsar kring jorden så förändrar inte det vad solen faktiskt gör. Om teorin är felaktig finns sanningen kvar och kan upptäckas av andra. Detta står i kontrast till en teori om mänskligt beteende där människor faktiskt förändrar sitt beteende efter teorin, om nu teorin accepteras. […] En teori om organisationsstyrning baserad på en teori om att verkställande direktörer inte går att lita på, kan i sig skapa direktörer som i mindre grad går att lita på. […] Direktörerna anpassar sitt beteende så att det överensstämmer med teorin. (Ghoshal 2005:77)

En sådan uppfattning av verkligheten gör det svårt att tala om lagbundenheter. Om människors beteende hade styrts av lagbundenheter skulle det inte varit möjligt att anpassa beteendet på det sätt som citatet illustrerar. Detta innebär också att det är svårt att upparbeta en kumulativ kunskap just på grund av att fenomenet hela tiden förändras, vilket gör att tidigare kunskap inte längre är relevant. Därför måste kunskap om människor med nödvändighet bli mindre generell, mer tidsbegränsad, mer dynamisk och mer beroende av kontexten. Kort sagt: kunskapen blir mer unik.

2. Det finns ingen objektiv social verklighet utan snarare olika förståelser av verkligheten Ett tolkningsbaserat perspektiv innebär att det inte är särskilt meningsfullt att inom samhällsvetenskaperna tala om enbart en objektiv verklighet. Det beror på att

det som samhällsvetenskaperna studerar – som familjer, samhällen, organisationer – inte är fysiska ting utan snarare konstruerade fenomen. En organisation består självfallet av olika fysiska ting som människor, maskiner och byggnader, men samtidigt är en organisation något mer, exempelvis antagandet att medlemmarna arbetar mot samma mål. Huruvida människor arbetar mot samma mål är ett mycket abstrakt fenomen och blir därmed svårt att definiera som något rent objektivt. Den verklighetsbild som forskaren får är beroende av vem eller vilka som ger informationen (forskningsobjektet). 3. Förståelsen av verkligheten kan bara kartläggas genom att forskarna sätter sig in i hur människor tolkar och meningsbestämmer specifika sociala fenomen Epistemologiskt blir utmaningen för forskaren att få fram hur människor uppfattar, tolkar och konstruerar verkligheten. Det förutsätter att forskaren har empati, det vill säga förmågan att sätta sig in i andras situation. Dessutom måste forskaren själv tolka den empiri som undersökningsobjektet levererar. Kunskapsutvecklingen är alltså en ständig tolkningsprocess där den empiri som forskaren samlar in måste införlivas i en vidare tolkningsram av forskaren. En sådan syn på kunskapsutveckling kallas ofta hermeneutisk. Verkligheten blir på så sätt konstruerad genom en rad olika tolkningar som görs av olika människor. Det närmaste man utifrån detta perspektiv kan komma verkligheten är när flera människor uppfattar samma fenomen likadant. Metodologiskt förknippas ett tolkningsbaserat perspektiv ofta med följande drag:

Induktiv Om verkligheten inte är särskilt stabil och objektiv kan det anses vara ganska meningslöst att skapa stora teorier om hur verkligheten ser ut och hur den hänger samman. Det viktiga blir snarare att förstå det dynamiska och det unika, vilket kräver en induktiv ansats. Här går forskaren ”från empiri till teori”. Idealet är att forskare beger sig ut i verkligheten med ett öppet sinne, samlar in all © Studentlitteratur

2 Me tod – en pragmatisk ansats

relevant information för att slutligen reflektera över och systematisera de data som man fått in. Utifrån en sådan öppen inställning bildas sedan teorierna. Målet är att inget ska begränsa vilken information som den enskilda forskaren samlar in. Detta ideal framgår tydligt hos Glaser och Strauss som lyfte fram det de kallade grundad teori (grounded theory). Kort uttryckt innebar idealet att teoribildningen skulle ske utifrån det som observerades: En grundad teori som är trogen vardagsrealiteterna inom ett substantiellt område, är en teori som är grundligt inducerad från olika data. (Glaser & Strauss 1967:238)

Genom att inte ha några förutfattade uppfattningar och förväntningar skulle forskarna få fram data som korrekt återgav verkligheten i ett visst sammanhang. De skulle säkerställa att informationen var relevant och riktig. Därefter kunde de utveckla teorier, även om dessa skulle vara begränsade till specifika kontexter och tidpunkter.

Holism Anhängare av ett tolkningsbaserat perspektiv hävdar att individualism reducerar vår förmåga att förstå sociala fenomen. I stället bör vi fokusera på hur människor fungerar och uppträder i olika sammanhang. Empiri bör kontextualiseras. Därmed innehåller detta perspektiv även en kritik av dem som antar att forskning på människor kan utföras i så kallade artificiella miljöer, exempelvis i laboratorier. Människor och sociala system måste studeras i sin naturliga kontext. Forskarens uppgift blir att registrera det komplexa samspelet mellan vad människor säger och gör samt i vilket sammanhang de säger och gör det. Närhet Ett tolkningsbaserat perspektiv innebär också en kritik av det positivistiska idealet om neutralitet. Det är inte möjligt att undvika så kallade forskningseffekter, det vill säga att forskaren själv påverkar resultatet. Det finns alltid © Studentlitteratur

en relation mellan forskare och forskningsobjekt, oavsett hur data samlas in. Det är också omöjligt för en forskare att undvika sin egen tolkning av verkligheten, vare sig den framkommer innan undersökningen genomförs eller när resultaten från undersökningen ska tolkas. Samtidigt är det endast genom närhet som forskaren kan sätta sig in i andras livssituation. Empati kräver ett annat förhållningssätt till datainsamlingen än ett opersonligt frågeformulär eller ett konstruerat experiment. Distans leder bara till att forskaren inte får möjlighet att tränga djupare in i den enskildes förståelse och tolkning.

Ord Det tolkningsbaserade perspektivet kan som sagt betraktas som en reaktion på användningen av den naturvetenTE X TRUTA 2. 2 E XEMPEL PÅ TOLKNINGSBASER AD FORSKNING

På senare tid har studier av organisationskultur dominerats av forskare med ett tolkningsbaserat synsätt. Den mest renodlade formen finner vi bland forskare som har en bakgrund i antropologin, där metoder som deltagande observation under längre tid inom en och samma organisation har betonats. I en flitigt använd lärobok i organisationsteori (Bolman & Deal 1991) beskrivs det kulturella perspektivet på bland annat följande sätt: • Det som är viktigt är inte det som faktiskt sker utan hur människor tolkar händelsen. • Olika personer uppfattar och tolkar samma händelse på olika sätt. • Det som är viktigt för en organisations effektivitet är inte hur strukturen är utformad utan vilka gemensamma värderingar och normer (tolkningar) de anställda har inom organisationen. Fokus flyttades från att kartlägga en objektiv verklighet till att studera hur människor tolkat verkligheten och vilken mening de tillskrivit den. Lite förenklat kan vi säga att fokus flyttades från det objektiva till det subjektiva. För att få fram detta var det nödvändigt att tala med människorna, få insikt om deras förståelsevärld och studera vad de gjorde.

2 Me to d – e n p r ag mat is k ans ats

skapliga metoden vid studiet av sociala fenomen. Många har hävdat att kvantitativa data inte på ett realistiskt sätt kan mäta den komplexa verklighet som människor lever i. För att få en verklig förståelse av sociala fenomen bör vi få fram hur människor tolkar den sociala verkligheten. Det kan vi inte få på annat sätt än genom att observera dem – vad de gör och säger – och låta dem tala med egna ord. Fältarbete (observation) och öppna intervjuer har lyfts fram som ideal. Genom sådana öppna metoder får man fram hur människorna själva konstruerar verkligheten, liksom man får fram alla de variationer och nyanser som ligger i olika tolkningar.

2.4 Finns

det en tredje väg?

Det positivistiska perspektivet jämställs ofta med beteckningen ”kvantitativ metod”, medan det tolkningsbaserade perspektivet jämställs med ”kvalitativ metod”. Kvalitativ och kvantitativ speglar egentligen bara en liten del av skillnaderna mellan de två perspektiven, nämligen om empiri

bör samlas in i form av siffror eller ord. Som framkommit av den tidigare diskussionen är skillnaderna både fler och mer djupgående. Tabell 2.1 ger en grov sammanfattning av skillnaderna mellan de två perspektiven. Diskussionen mellan de två lägren har varit så hård att det ibland kan jämföras med en krigföring med klara frontlinjer. En forskare har sagt att diskussionen ofta har påmint om barn som bråkar och hävdar att ”min metod är bättre än din” (Martin 1990). På sistone verkar det däremot som om allt fler – i båda läger – menar att det är en liten principiell skillnad mellan de två olika metodologiska ansatserna. Denna bok bygger på en sådan utgångspunkt. Till grund för denna utgångspunkt ligger vissa ontologiska och epistemo logiska uppfattningar.

Den ontologiska utgångspunkten Det är en grundläggande skillnad mellan en objektiv fysisk verklighet och en av människan skapad verklighet. Därmed finns det grundläggande skillnader mellan

Tabell 2.1 Grundläggande skillnader mellan positivistisk och tolkningsbaserad metod. Positivistisk

Tolkningsbaserad

Ontologi

Stabil och objektiv verklighet Lagbundenheter

Dynamisk och människoskapad verklighet

Epistemologi

Det generella

Det unika och säregna

Objektiv verklighet som kan studeras med objektiva metoder och mått

Verkligheten är konstruerad av människor och måste studeras genom att man undersöker hur människor uppfattar verkligheten

Neutrala forskare som beskriver verkligheten

Forskare som tolkar verkligheten

Kunskap är kumulativ

Kunskap är lokal och unik

Deduktiv

Induktiv

Individualistisk

Holistisk

Distans

Närhet

Siffror (kvantitativ)

Ord (kvalitativ)

Metod

2 Me tod – en pragmatisk ansats

studieobjekten inom naturvetenskaper och samhällsvetenskaper. Samhällsvetenskapen intresserar sig för människor, deras beteende och tänkesätt och därmed sociala system och konstruktioner. En ”demokrati” eller en ”organisation” är inte i första hand fysiska enheter utan snarare en gemensam uppfattning om att något existerar. Denna konstruerade verklighet är av en annan art än den fysiska, naturvetenskapliga verkligheten. Det ontologiska synsättet är hämtat från Karl Popper (se Thorsvik 2000 för en sammanfattning). I sina filosofiska skrifter förkastar han både det positivistiska antagandet om generella lagbundenheter och det förståelsebaserade antagandet att allt är unikt. Kort och lite oprecist uttryckt hävdar Popper att även sociala system är underkastade vissa lagar, men att dessa inte är absoluta som de man finner inom naturvetenskapen. Mer exakt säger Popper att man i sociala system observerar regelbundenheter, händelser som upprepar sig med en viss grad av regularitet. Han avvisar tanken att vi med säkerhet kan uttala oss kausalt inom samhällsvetenskaperna, till exempel i form av påståenden som ”om A förekommer, inträffar också B”. I stället införs begreppet sannolikhet. Förklarande utsagor omformas därmed till typen ”om A förekommer, ökar sannolikheten för att B inträffar”. En sådan ansats öppnar möjligheten till att det i sociala system alltid kan inträffa att det vi tror ska ske inte sker. Skillnaden mellan de båda utgångspunkterna kan illustreras med ett exempel. Det är stor skillnad mellan påståendet ”barn till föräldrar med akademisk utbildning kommer själva att välja en akademisk utbildning” och utsagan ”det råder större sannolikhet för att barn till föräldrar med akademisk utbildning själva väljer en akademisk utbildning”. Det senare möjliggör en individuell frihet, att man inte underkastar sig ”lagar”. Ungdomar kan – medvetet eller omedvetet – välja en helt annan utbildning än sina föräldrar. Med en sådan utgångspunkt kan vi välja flera olika perspektiv på sociala system. Vi kan försöka reda ut vilka förhållanden som skapar regelbundenhet och systematik. Men vi kan också koncentrera oss på avvikelserna © Studentlitteratur

från dessa generella förhållanden och se mer till vad som är speciellt för en situation. Vi kan med exemplet ovan konstatera att det är intressant att studera både vad som påverkar sannolikheten för att unga väljer akademisk utbildning och varför några inte gör som de flesta andra.

Den epistemologiska utgångspunkten Det är omöjligt att tänka sig att det finns en absolut sann och objektiv kunskap om en av människan skapad verklighet. Det vi ser är beroende av vad vi är intresserade av, vad vi är uppfostrade till att se och inte se. Inom modern vetenskapsteori råder en ganska bred enighet om att vi bara kan skaffa oss en partiell och subjektiv förståelse av sociala fenomen. Men hamnar vi då inte i en situation där allt kan sägas vara rätt, där anything goes? Vi kan ju bara säga: ”Det är så jag ser det, och min uppfattning är lika god som alla andras.” För att undvika att hamna i denna fälla har jag inspirerats till den här bokens synsätt av så vitt skilda filosofer som Hegel, Kant, Husserl och Habermas. Dessa har i olika former utvecklat begreppet intersubjektivitet. Utgångspunkten är att all kunskap är subjektiv. Men det finns situationer där flera individer uppfattar samma fenomen på samma sätt. Uppfattningen och förståelsen är genomgående för individerna. I detta ligger att ju fler som är eniga om hur ett fenomen ser ut eller kan förklaras, desto större sannolikhet råder för att detta är en ”sann” beskrivning. Ju mer oberoende av varandra som individerna kommer fram till en sådan enighet, desto mer sannolikt är det att vi talar om något som kan kallas ”sant”. Intersubjektivitet sätter alltså enighet mellan individer i stället för begreppet sanning. Därmed kan vi också tala om en verklighet som är oberoende av olika kontexter och alltså transcenderar – överskrider – de gränser som sätts av en specifik kontext. Men blir det därmed omöjligt att tala om en objektiv ”sanning” eller ”verklighet”? Inte nödvändigtvis, men det förutsätter att vi skiljer mellan olika sidor av verklig heten. Vissa drag hos verkligheten är det lättare att nå bred enighet om än andra. Om en grupp människor studerar

2 Me to d – e n p r ag mat is k ans ats

en person kommer de flesta att utan större diskussioner kunna enas om vilken hår- och ögonfärg personen har, om han eller hon har byxor eller kjol på sig och vilken färg han eller hon har på skorna. En något större oenighet kommer sannolikt att uppstå om man även skulle bedöma hur vacker personen är. Skönhet är svårt att fastställa objektivt, och olika personer bedömer skönhet olika. Trots det visar studier att olika människor – även från skilda kulturer – har en förvånansvärt likartad tendens att bedöma samma personer som vackra eller mindre vackra (Hatfield 1986). Ännu större oenighet skulle antagligen uppstå om gruppen dessutom skulle bedöma hur intelligent personen är. Här måste gruppen komma överens om vad begreppet intelligens innebär och hur det ska mätas. I det senare fallet skulle det sannolikt inte vara tillräckligt att exempelvis studera hur personen löser vissa uppgifter. Man skulle dessutom säkerligen behöva tala med personen, ställa frågor och bedöma svaren. Denna epistemologiska ansats innebär också att det finns en verklighet ”där ute”, en verklighet som är skild från forskarens subjektiva upplevelse. Till en viss grad kan denna verklighet beskrivas med hjälp av empiri, även om inte alla sidor av verkligheten är lika enkla att beskriva och bli ense om (jfr ovanstående exempel). Denna bok har därmed en empiristisk inriktning. För att utveckla kunskap måste forskaren gå ut i världen, tala med folk, fråga dem om saker, observera vad de gör, läsa det de skriver med mera. Detta innebär att forskarna accepterar att det bör samlas in information från verkligheten – oavsett om de anser att den är mer eller mindre objektiv eller konstruerad – för att undersöka olika hypoteser eller få svar på vissa frågor. Bokens perspektiv hör till det som kallas naturalism eller kritisk realism.1 I detta ligger ett antagande om att forskning kan få fram empiri som kan säga något om en verklighet utanför forskaren, även om det är svårt att

påstå att vi alltid kan komma fram till en objektiv sanning. Vissa beskrivningar är antagligen mer sanna eller riktiga än andra. Det är detta som kunskapen om metod ska försöka bidra till: att säkerställa att den information vi får från empiriska undersökningar är giltig/relevant och tillförlitlig. Detta gäller oavsett vilken inriktning på datainsamlingen man väljer.

1 Huvudsakligen den riktning inom kritisk realism som vi finner hos Bhaskar (1989) och Sayer (2000). Se även Denzin & Lincoln (1994).

2 Ett begrepp som lanserades av filosofen Charles Sanders Peirce. Se Houser & Kloesel (1992) och The Peirce Edition Project (1998).

2.5 Metod

– en pragmatisk inställning

En pragmatisk inställning innebär att det är omöjligt att svara på vilken metod som är bäst. Argumentet är snarare att alla typer av ansatser har vissa svagheter och vissa styrkor. Därför kan en metod lämpa sig bättre i en viss situation, medan en annan metod fungerar bättre i en annan situation.

Från induktion eller deduktion till abduktion Det rent deduktiva eller det rent induktiva betraktas som ytterpunkter på en skala. Utgångspunkten är att det inte är möjligt att vara rent deduktiv eller induktiv. Det är omöjligt att enbart förhålla sig till teori eftersom teorin ofta kommer som en följd av att man tidigare observerat något. Samtidigt är det naivt att tro att man kan gå ut i världen som ett oskrivet blad, tabula rasa, utan några antaganden och fördomar. Ett pragmatiskt synsätt är baserat på det som kan kallas abduktion.2 Utgångspunkten är att allt vetenskapligt tänkande börjar med observationer. Man stöter på ett eller annat fenomen som överraskar, vilket i sin tur ger upphov till en fråga. Frågan betraktas som ett problem som måste lösas, vilket återigen ger upphov till spekulationer om hur problemet ser ut och vad som är orsaken till problemet. Spekulationerna leder därefter till ett antal antaganden eller hypoteser. Nästa steg leder logiskt till att man undersöker om dessa antaganden stämmer, vilket

2 Me tod – en pragmatisk ansats

innebär att de måste konfronteras med empiri. Forskning blir i hög grad en kontinuerlig problemlösande process, vilket gör den till en kombination av både induktion och deduktion. Detta illustreras i figur 2.3. Ett sådant perspektiv på kunskapsutveckling gör att det inte blir särskilt meningsfullt att tala om induktion eller deduktion. Praktisk kunskap utvecklas både genom det induktiva (man observerar eller erfar något) och det deduktiva (man ser om empiri stöder antaganden eller inte). Vid en pragmatisk, abduktiv ansats söker man efter sannolika beskrivningar och förklaringar. Abduktion är alltså en kontinuerlig växelverkan mellan teori och empiri, där ingen av de två kan sägas ha förtur. Snarare betraktas forskning som en ständigt pågående process där resultat leder till nya funderingar, vilka i sin tur leder till nya frågor som återigen måste undersökas. Ur ett pragmatiskt perspektiv är det förnuftigast att tala om hur öppen eller sluten en datainsamling är. Det innebär hur stora begränsningar som forskaren lägger på de data som ska samlas in innan han eller hon påbörjar undersökningen. I vissa fall ställer forskare upp strikta riktlinjer för insamlingen av information, exempelvis genom att bara undersöka ett fåtal, på förhand definierade fenomen. I andra fall har forskare en mer öppen inställning och är mer mottagliga för ny och överraskande information som de inte hade tänkt på innan undersökningen påbörjades. En enkät, alltså en undersökning med frågeformulär, kan representera en sluten ansats. För att kunna skapa ett förnuftigt frågeformulär måste man veta vilka teman som är relevanta (frågor) och vilka svarsalternativ som är relevanta. Informationen kategoriseras av forskaren innan undersökningen börjar. Fördelen är att forskaren – genom utformandet av standardiserade mätprocedurer – tvingas att explicit formulera vilka antaganden som ligger till grund för bedömningen av vilken information som är relevant eller inte. Det kräver god förhandskunskap om det som ska undersökas. En strukturerad intervju kan illustrera en öppen ansats. Genom att välja en sådan metod behöver forska© Studentlitteratur

Deduktion

Induktion

Abduktion

Teori

Hypotes

Empiri

Fråga

Hypotes

Empiri

Figur 2.3 Skillnader mellan deduktion, induktion och abduktion.

ren inte på förhand strukturera datainsamlingen särskilt hårt. Därmed blir denna ansats mer öppen för det nya och överraskande. Ibland hamnar man i en situation där man måste välja en öppen ansats eftersom man inte vet särskilt mycket om det man ska undersöka. Det blir en explorativ undersökning. Hur öppen eller sluten en datainsamling ska vara är alltså en praktisk fråga, inte ett principiellt problem. I en abduktiv ansats är detta beroende av var forskaren befinner sig i kunskapsutvecklingen. Ett öppet synsätt kan vara förnuftigt i en tidig fas när vi vill utveckla en djupare förståelse av det vi funderar över. Mer slutna perspektiv kan vara förnuftiga när vi har utvecklat klarare frågor eller hypoteser och vill undersöka om de får stöd eller inte.

Från individ eller helhet till individ i kontext Utgångspunkten i det pragmatiska perspektivet är att det under alla omständigheter är omöjligt att få med ”allt”. Begreppet holism blir lätt en kliché. Undersökningar ger bara en beskrivning av en liten flik av verkligheten, eller som Peter L. Berger (1987:4) uttrycker det: Samhällsvetenskaperna kan aldrig hoppas på att ge något annat än en partiell, tidsbegränsad och i princip falsifierbar bild av människans verklighet.

Detta gäller oavsett metodansats. Därmed bör också förhållandet mellan individ och helhet betraktas som ytterpunkter på en skala. Som vi påpekat är det antag-

2 Me to d – e n p r ag mat is k ans ats

ligen både teoretiskt och praktiskt omöjligt att någonsin påstå att man har full översikt av helheten. Å andra sidan är samhällsvetenskaperna inte särskilt intresserade av kontextlösa individer. Valet av metod varierar däremot i betoning på individ respektive helhet. Omfattande enkäter kritiseras ofta för att de inte tar hänsyn till kontexten, exempelvis att individer också är medlemmar av grupper. Detta är bara delvis sant. Frågeformulär är i sig individualistiska, men som regel innehåller även enkäter frågor som angår individens kontext. Det kan vara information om var en person bor och arbetar, vilket slags jobb han eller hon har och liknande. Därmed kan sådana undersökningar även klargöra om beteende och attityder varierar från situation till situation, till exempel om det är olika arbetsmiljöer i olika typer av organisationer eller om deltagandet skiljer sig åt i olika kommuner. Det centrala är att kontexten reduceras till en uppsättning klart definierade förhållanden. Frågeformulär ger ingen fyllig beskrivning av kontexten. Andra metodansatser – som observation av en grupp under längre tid – är däremot mer inriktade på att ge en fyllig beskrivning av situationen och individens miljö. Men att hävda att sådana ansatser ger en fullständig bild skulle vara att ge ett falskt intryck. Oavsett hur öppna forskare försöker vara lyckas de inte få med allt som händer i en intervju. Alla forskare har sina blinda fläckar, saker som de inte ser därför att de inte vet vad de ska leta efter, och ingen forskare har möjlighet att samla in all information. Det vi kan säga är att observationer med största sannolikhet ger en mer nyanserad bild av kontexten än vad en enkät kan göra. Huvudpoängen är att oavsett om man fokuserar på individ eller kontext så är det en gradfråga, och var man ska lägga tonvikten är beroende av problemställningen. Är man mest intresserad av hur enskilda människor uppträder, oavsett kontext, är det naturligt att välja en mer individbaserad ansats än om man mer ingående vill förstå hur människors beteende varierar alltefter kontexten. Det senare kan också i viss mån förklara varför en bestämd metodologisk ansats ofta är den dominerande

inom en disciplin. I ämnen där individen ges förtur vid förklaringar – exempelvis i de flesta ekonomiska ämnen samt inom en stor del av psykologin och statsvetenskapen – kommer också individualistiska metoder att gynnas. I antropologi och sociologi och i professionsvetenskaper som socialt arbete och omvårdnadsvetenskap – ämnen där kontexten ofta ges förtur – använder man sig i högre grad av metoder som betonar just kontexten.

Från närhet eller distans till närhet och distans Den pragmatiska metodologin utgår ifrån att det är omöjligt att välja någon metod som gör att man kan undvika undersökningseffekter. En undersökning kommer alltid att ”tränga sig in” och därmed ”störa” det som undersöks, oavsett om det sker genom frågeformulär, observation eller intervju (Seale 2012). Om det nu är omöjligt att undvika undersökningseffekter blir frågan om närhet eller distans i högre grad en fråga om lämplighet. Närhet är tätt förbunden med datainsamlingsmetoder som intervju och observation, vilket gör att närhet blir en nödvändighet om forskaren vill sätta sig in i andras åsikter och tankar. Närhet är samtidigt förbunden med vissa risker. Idén om maximal närhet – to go native – har fått kritik för att den kan leda till att undersökaren uppslukas av de undersöktas verklighetsbild. Därmed kan undersökaren mista förmågan till kritisk distans och till en mer analytisk och objektiv hållning till det han eller hon studerar. Och denna förmåga är nödvändig om man ska kunna få ut något av intervjuer, observationer eller texter. Distans är ofta knuten till enkäter och har den fördelen att man distanserar sig från den mångfald av förståelser och tolkningar som finns. Därmed kan man lättare fokusera på det som är gemensamt, det som är typiskt hos olika människor. Samtidigt kan distansen bli alltför stor så att undersökningen slutligen ger en verklighetsfrånvänd bild och därmed blir ointressant för alla andra än forskaren. Som Pål Repstad (1993) uttrycker det handlar det inte om ett val mellan närhet eller distans utan snarare om förmågan att växla mellan de båda idealen. Närheten är © Studentlitteratur

2 Me tod – en pragmatisk ansats

nödvändig för att förstå de undersöktas verklighet, medan distans är viktig för att sätta in denna uppfattning i ett bredare perspektiv. Den goda forskaren växlar mellan närhet och distans.

Från ord eller siffror till meningsfulla symboler Information som omkodas till siffror kallas kvantitativa data, medan information i form av ord kallas kvalitativa data. Utifrån ett pragmatiskt perspektiv är siffror och ord lika viktiga och fruktbara i samhällsvetenskapliga undersökningar, även om både det kvalitativa och det kvantitativa har sina olika styrkor respektive svagheter. För det första finns det många sociala fenomen som går att uttrycka på ett fruktbart sätt med siffror. Det gäller ofta studier av mänskligt handlande, framför allt när de är knutna till frekvensen av en viss sorts handling. Det kan vara hur många gånger man har besökt sin gamla mor under det senaste halvåret, hur ofta man äter lunch på skolans eller företagets servering eller hur ofta man cyklar till jobbet. Samtidigt kan rent kvantitativa före teelser – som inkomst, antal barn, storleken på bostaden, avståndet till förskolan – också vara av stort intresse vid studier av sociala system. Men hur lämpligt är det att omforma mänskliga tolkningar och åsikter till siffror eller tal? Här är det viktigt att vara medveten om att tal i samhällsvetenskapliga undersökningar inte har något självständigt värde så som de har i matematiken. Vi kan därför tala om kvantitativa och kvalitativa tal! Kvantitativa tal är siffror som har mening i sig själva, exempelvis år (ålder) eller kilo (vikt). Får du en fråga om hur gammal du är, är svaret 22 meningsfullt i sig. Kvalitativa tal är bara symboler. Och bakom varje symbol finns fylligare information. I en enkät kan exempelvis siffran 1 betyda ungefär ”ja, jag instämmer i påståendet att det svenska utbildningssystemet hör till de bästa i världen”. Siffran är bara en förenkling, en talmässig kategorisering av (ofta mycket komplexa) påståenden. Siffran 1 är i sig inte meningsfull. I dagens samhälle ser vi en ökad tendens till att bestämma sociala fenomen i form av tal eller siffror. Filmer © Studentlitteratur

rangordnas efter hur många klappor eller getingar de får, restauranger efter antalet stjärnor, viner på en skala från 0 till 100 och så vidare. Allt detta är uttryck för att vi i en mycket komplex värld har behov av komprimerad information. Och siffror eller tal ger just en sådan information. De ger inte nyanserade upplysningar, men de ger en kortfattad, snabbt registrerbar information. Att en film får ”tre getingar” (kvantitativt) kan ge en indikation på hur bra den är, men du får inte någon större insikt om filmen förrän du har läst recensionen (kvalitativt). Båda typerna av information har för- och nackdelar. Båda ger riktig och viktig information, men av olika typer och innehåll! Studier baserade på tal och statistik kritiseras ofta för att ge ett falskt intryck av objektivitet. Detta kan säkert vara riktigt i vissa fall men är inte knutet till siffermässiga studier i sig. Som vi tidigare påpekat kan inga metoder mäta något annat än vad människor säger (hur de tolkar världen) och vad de gör. Ingen av dessa metoder samlar in data som ger klara och objektiva svar.

Reflexivitet och öppenhet Även om det pragmatiska perspektivet utgår från att det finns en objektiv verklighet utanför oss själva, finns inget antagande om att denna verklighet någonsin kan kartläggas och förstås på ett objektivt sätt till hundra procent. Vilket slags kunskap man når fram till är beroende av många förhållanden, inklusive vilka metoder som forskaren väljer. Sanning blir alltså ett relativt fenomen. Därmed blir det helt avgörande för forskare att öppet kunna reflektera över vilka ”skevheter” och ”slagsidor” som kan finnas i deras förståelse av verkligheten (Alvesson & Sköldberg 2009). Reflektion innebär bland annat att forskaren systematiskt ställer frågor av följande art: Varför är jag involverad i denna forskning? Frågorna i detta fall är knutna till hur engagerad forskaren är i det som utforskas. Är det av personligt intresse, rör det sig exempelvis om något som man själv upplevt tidigare? Är det ett intresse knutet till en speciell profession eller till någon annan samhällsgrupp?

2 Me to d – e n p r ag mat is k ans ats

Hur är jag involverad i denna forskning? Helt centrala frågor rör forskarens oberoende i förhållande till andra som har intresse av forskningen. Har forskaren exempelvis fått betalt för att utföra ett uppdrag, är det en förfrågan från en viss aktör eller är forskningen initierad helt på egen hand? Vad har jag valt bort i denna forskning? All forskning innebär att man tar ett utsnitt av verkligheten, vilket betyder att man explicit eller implicit väljer bort något. Reflexivitet kräver att forskaren frågar sig vad som har valts bort, vad man har valt att inte ta hänsyn till. Hur kan själva utförandet av undersökningen påverka dem eller det jag undersöker? Det finns alltid en relation mellan forskaren och det som utforskas. Många människor beter sig annorlunda när de vet att de observeras. Reflexivitet innebär att forskaren bedömer hur en sådan påverkan gestaltar sig. Hur kan min framställning av forskningen påverka hur den uppfattas av dem som läser den? Alla forskare betonar vissa saker och tonar ner andra i sin framställning av forskningsresultaten. Dessutom använder forskaren ett språk som påverkar hur forskningen uppfattas av läsaren. Denna lista med frågor är naturligtvis inte uttömmande. Men den antyder åtminstone två centrala områden för reflektion. Det ena området, som inbegriper de två första frågorna, knyter an till det vi kallar personlig reflexivitet, nämligen hur forskaren som person påverkar forskningen. Det andra området, som omfattar de senare frågorna, kallas epistemologisk reflexivitet och är relaterat till hur val av problemställning och metod formar innehållet i forskningen. Oavsett tillvägagångssätt är det naivt att tro att vi kan ge oss ut och studera verkligheten på ett helt fritt och öppet sätt utan några som helst förutfattade meningar.

Därför betonar denna bok en analytisk ansats där forskaren i möjligaste mån ska försöka att explicit klargöra sina förväntningar och antaganden före datainsamlingen.

2.6 Sammanfattning

och slutsatser

Det grundläggande antagandet i denna bok är att kvalitativa och kvantitativa ansatser inte skiljer sig principiellt från varandra. Båda är metoder för att samla in empiri, och de lämpar sig för olika sammanhang. Detta är ingen ny ståndpunkt. Redan i Glaser & Strauss berömda bok The Discovery of Grounded Theory: Strategies for Qualitative Research från 1967, en bok som ofta framställs som ett starkt försvar av induktiva och kvalitativa metoder, hittar vi inledningsvis följande citat om kvantitativa kontra kvalitativa data: Vi tror att båda typerna av data är nyttiga både för verifikation och för generering av teorier, oavsett var fokus ligger. Fokus är enbart beroende av forskningens kontext, forskarens intressen och färdigheter och vilket slags material man behöver för att generera eller verifiera teorier. […] I många fall är båda typerna av data nödvändiga. (Glaser & Strauss 1967:17–18)

Empiriska studier av vilka slags forskningsmetoder som används visar också att det blir allt vanligare att kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder (Bryman 2006). I praktiken är alltså åtskillnaden mellan det kvantitativa och det kvalitativa i färd med att till viss del suddas ut (se även Grønmo 1996, Patton 1994). Metodvalet bygger på vad som är mest lämpligt, inte på antagandet att en av metoderna är bättre än den andra. Detta är essensen i det pragmatiska perspektivet på metod. Resten av boken är uppbyggd kring antagandet att val av metodologisk inriktning ska vara ett pragmatiskt val med tanke på vad som lämpar sig för en given problemställning. De grundläggande förutsättningarna för det pragmatiska perspektivet finns sammanfattade i tabell 2.2.

2 Me tod – en pragmatisk ansats

Tabell 2.2 Grundantaganden i det pragmatiska perspektivet. Pragmatiskt perspektiv Ontologi

Verkligheten är inte fysisk utan mänskligt skapad och konstruerad. Det finns likväl en verklighet utanför den enskilda individen. Fokus på regelbundenheter och sannolikhet snarare än lagbundenhet.

Epistemologi

Vi kan uppnå kunskap om en mänskligt skapad verklighet utanför oss själva. Verkligheten kan inte beskrivas objektivt men det är meningsfullt att tala om gemensamma uppfattningar av fenomen – intersubjektivitet. Kunskap är delvis kumulativ, men den är också beroende av kontexten.

Metod

Abduktiv metod som en växelverkan mellan teori, hypoteser och frågor. Undersökningens öppenhet är beroende av kunskapsunderlaget. Både individ och kontext, men fokus varierar alltefter problemställningen. Balans mellan distans och närhet – för- och nackdelar med båda. Neutralitet som ett ideal som emellertid är svårt att uppnå i verkligheten. Siffror och ord kompletterar varandra.

Dag Ingvar Jacobsen är professor vid Institutt for statsvitenskap og ledelsefag på Universitetet i Agder. Han har under många år undervisat i samhällsvetenskaplig metod och har genomfört flera stora empiriska undersökningar.

Hur genomför man undersökningar? Introduktion till samhällsvetenskapliga metoder Denna bok ger en grundläggande och systematisk introduktion till samhällsvetenskapliga forskningsmetoder. Författaren går igenom alla de olika stegen i såväl kvantitativa som kvalitativa undersökningar. Allt från förberedande faser om hur man utvecklar en problemställning, väljer en forskningsdesign, typer av data, etiska hänsyn och till det praktiska genomförandet. På ett pedagogiskt och konkret sätt leds läsaren genom de olika faserna i olika typer av undersökningar, och författaren diskuterar vilka problem man måste tänka på i varje steg. Boken lämpar sig för studenter som för första gången ska utföra en egen undersökning, men behandlar även mer avancerade forskningsupplägg.

Andra upplagan

Art.nr 8002

studentlitteratur.se