9789172234529 by Smakprov Media AB

Hon trodde hon hade hittat den stora kärleken, den som varar för evigt. Han gav henne två vackra barn och lyckan kunde ha varit fullständig. Hon ville först inte erkänna det för sig själv, men han var förändrad. Små händelser som hon till en början viftade bort, valde att inte se – blev till allt större problem som till slut fick henne att längta bort, långt bort. Här är berättelsen om en kvinna som kämpat hårt och länge för sin egen och sina barns lycka. ”Denna handbok är guld värd, både för kvinnor som utsätts för mäns våld och för andra som kommer i kontakt med denna problematik. På ett enkelt och respektfullt sätt hjälper Helena Berggren oss rätt i djungeln av bestämmelser och paragrafer. Hon ger konkreta och handfasta råd som jag är övertygad kommer att underlätta för utsatta kvinnor och barn. Jag är övertygad om att den varma tonen i boken kommer att beröra andra precis lika mycket som den berörde mig.” Angela Beausang, ordförande i Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

9 789172 234529

Jure Förlag Östermalmsgatan 84, 114 50 Stockholm Tel 08-662 00 80, fax 08-662 00 86 www.jure.se

Helena Berggren Jag längtar någonstans . . . men jag vet inte vart

Stiftelsen Tryggare Sverige är en partipolitiskt och religiöst obunden NGO som drivs i form av en allmännyttig stiftelse av folkrörelsekaraktär, utan vinstintresse. Syftet är att förbättra hjälpen till brotts drabbade och att främja utveck lingen inom det brottsföre byggande området. Arbetet är inriktat på att erbjuda nya idéer, nya samver kansformer och nya lösningar inom trygghetsområdet. Ytterst handlar det om att minska brottsligheten och säkerställa att alla som drabbas av brott får hjälp, stöd och skydd. Stiftelsen erbjuder en profes sionell verksamhet som bygger på forskning och beprövad er farenhet. Verksamheten bedrivs tvärsektoriellt tillsammans med bland annat stat, kommun, nä ringsliv, ideella organisationer och enskilda, alltså privat och offentlig samverkan i nya roller. Verksamheten bygger på finansiering och delaktig het från enskilda företag och bidragsgivare som har sett det som viktigt att stödja denna typ av verksamhet, inte minst utifrån ett CSR-perspektiv.

J ag längtar

någonstans . . . men jag vet inte vart Helena Berggren

h e l e n a b e r g g r e n är jurist och civilekonom. Hon har genom ett mångårigt engagemang stor erfarenhet när det gäller frågor som rör brott i nära relation. Boken bygger delvis på Helenas egna erfaren heter, men också på erfarenheter från många andra kvinnor som har levt i våldsamma och destruktiva förhållan den. Helena har ett brett politiskt fokus bland annat inom rättsfrågor som rör våldsutsatta kvinnor och barn.

En praktisk handbok för kvinnor som utsatts för hot och våld i nära relation Helena Berggren

Till Oskar, min son

Författarens tack: Många personer har bidragit till innehållet i den här boken. Några nämns men ingen är glömd. Först och främst vill jag tacka alla de kvinnor och mammor som generöst har bidragit med citat, egna erfarenheter och råd och tips (Eva-Britt, Katarina, Ulrika, Ulrika, Anna, Malin, Hanna, Louise, Annica, Britta m.fl). Ett stort tack också till alla de yrkesverksamma som genom sitt arbete gör verklig skillnad för de våldsutsatta kvinnor och barn som de möter (poliserna; Arne, Hans och Britt Mari, advokaterna; Anna och Eva, BUP; Birgitta, Ylva, och Lars, forskarna och andra sakkunniga; Maria, Annika, Charlotte, Lotta, Lotta och Helén, journalister m.fl.). Tack också till alla er som genom ert ideella engagemang utgör ett starkt skyddsnät för de brottsdrabbade som ni möter (brottsofferjouren; Lennart, Arne och Åke, kvinnojouren; Marja, Alla kvinnors hus; Lotta och ATSU; Ulrika och Eva och Tryggare Sverige; Magnus). Särskilt tack till Angela Beausang, ordförande för Roks, Monica Dahlström-Lannes och Lennart Nilsson, för ert stöd och engagemang som var starkt bidragande till att boken till slut färdigställdes. Ett stort tack också till mina modiga ”musketörer” i Nacka och särskilt Lennart Ingman, verksamhetsansvarig vid Brottsofferjouren i Nacka, Tyresö och Värmdö, som också var den första att dela mina tankar på en handbok för våldsutsatta kvinnor, redan hösten 2006. Och avslutningsvis; tack till alla mina nära och kära som var mitt personliga skyddsnät, när jag så väl behövde.

Stiftelsen Tryggare Sverige Crafoords väg 14 Box 45407 104 31 STOCKHOLM Tfn: 08-29 20 00 info@tryggaresverige.org www.tryggaresverige.org Adress till förlaget: Jure Förlag AB Östermalmsgatan 84 114 50 Stockholm Beställningar: Jure AB Artillerigatan 67 114 45 Stockholm Tel: 08-662 00 80, fax: 08-662 00 86 order@jure.se www.jure.se Att mångfaldiga innehållet i denna bok, helt eller delvis, utan medgivande av Jure Förlag AB, är förbjudet enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande såsom tryckning, kopiering, bandinspelning etc. Jag längtar någonstans . . . men jag vet inte vart © Helena Berggren, Stiftelsen Tryggare Sverige och Jure Förlag AB Stockholm 2011 ISBN 978-91-7223-452-9 Grafisk form och produktion: Tina Selander, Textfokus Tryck: Elanders, Stockholm 2011

I nnehåll Förord 2 Bra att veta när du läser boken

Att leva i ett destruktivt förhållande – komma till insikt

Att lämna relationen

E fter separationen

Måendet, vanliga reaktioner och kontakter med sjukvården

Vad är brottsligt? – en brottskatalog

Polisanmälan och polisutredning (förundersökning) 81 Om det går till domstol

Barnen 115 Kontakter med socialtjänsten

133

Vårdnadstvist 157 Till dig som är anhörig eller nära

185

Teknik och andra hjälpmedel

195

Slutord 203 Källor 210

2 1

Förord Varje år drabbas tiotusentals personer i Sverige av brott, där förövaren är en anhörig eller nära bekant. Det handlar om såväl fysisk och psykisk misshandel som sexuellt våld och ekonomiska brott. Ofta förekommer alla sorter i destruktiva förhållanden; dock med varierande grad och inte alltid samtidigt. Brott i nära relation känner inga gränser utan förekommer i alla former av relationer. För den drabbade är slagen lika hårda oavsett vem som utdelat dem. Kränkande ord ger samma stukade själ oavsett vem som uttalat orden. Det är ingen skillnad om brottet sker i en samkönad relation eller om gärningspersonen är en man och den drabbade en kvinna eller tvärtom. Den här boken fokuserar dock på mäns våld mot kvinnor och till vissa delar på konsekvenserna för barnen. Det beror inte på att kvinnors våld mot män inte existerar eller är mindre allvarligt. Orsaken är snarare att mäns våld mot kvinnor är betydligt mer omfattande och vanligare. Många av de konkreta tips och råd i denna bok gäller dock självklart oavsett vem som är gärningsperson och vem som är drabbad. Brott i en nära relation handlar om våld, hot, makt och kontroll. Det handlar också om barns rätt till en trygg uppväxt utan att behöva bevittna eller själva utsättas för våld. Det är ett samhällsproblem där kostnaderna, lågt räknat, uppskattas till drygt 3,3 miljarder kronor varje år. Det är ett problem som om det inte fanns skulle bespara många människor, såväl vuxna som barn, ett ofantligt och många gånger livslångt lidande. Det finns många författare som tidigare har beskrivit konsekvenserna av att leva i en relation där det förekommer hot och våld. Dessa skildringar handlar ofta om de känslomässiga reaktionerna som uppstår i samband med brott. Den bok som du nu håller i din hand är mer av en praktisk handbok som innehåller konkreta tips och råd om sådant du bör tänka på om du lever i eller nyligen har lämnat ett destruktivt förhållande. Den är tänkt att hjälpa dig att förbereda dig inför en separation, tipsar om hur du kan agera

2 2

efter separationen, vad du ska tänka på i samband med polisanmälan, vid kontakter med socialtjänsten, vid eventuella vårdnadstvister etc. Boken vänder sig också till dig som inom ramen för ditt yrke eller engagemang möter brottsdrabbade. Syftet med detta är att öka förståelsen för vad den drabbade tvingas hantera i samband med en separation och/eller en polisanmälan etc., men också om de problem som ofta uppstår tiden därefter. För dig som utsatts för brott är det viktigt att inte bli skrämd av det du läser och att det är mycket att tänka på. Allting sker inte på samma gång och många av problemen kan undvikas genom att du förbereder dig på att de kan uppstå. Se dig som en trapetskonstnär; med bokens hjälp spänner du upp ett skyddsnät som du förhoppningsvis inte behöver falla i! Handboken har skrivits av juristen och civilekonomen Helena Berggren som genom ett mångårigt engagemang har stor erfarenhet när det gäller frågor som rör brott i nära relation. Boken bygger delvis på Helenas egna erfarenheter, men också på erfarenheter från många andra kvinnor som har levt i våldsamma och destruktiva förhållanden. Ett stort tack till Jure och förläggaren Olle Hed som modigt väljer att ge ut den här boken! Stockholm augusti 2011

Helena Berggren

Magnus Lindgren Stiftelsen Tryggare Sverige

2 3

B ra att veta när du läser boken

Varje kapitel inleds med autentiska citat från kvinnor och barn. De råd och tips som finns i boken är från kvinnor som själva levt i och lämnat en destruktiv relation. Det är dock viktigt att du är medveten om att du inte behöver följa alla råd och tips, utan att du tar till dig det som du känner är rätt för dig och det du orkar med i den givna situationen. Det är möjligt att du tycker att det är väldigt mycket att komma ihåg och tänka på, men det är därför som ”Kom ihåg-lapparna” finns. Det är också bra om du är medveten om att många kvinnor inte alls behöver alla råd, eftersom de kanske inte hamnar i de situationer som råden och tipsen gäller, t.ex. hur det går till i domstolen, kontakter med socialtjänsten och vårdnadstvist. Om dessa kontakter blir aktuella för dig på sikt, kan det vara flera år framåt i tiden. I många fall fungerar myndighetskontakterna såsom det är tänkt, men om de inte gör det, kan det vara bra att ha tillgång till hur andra kvinnor har agerat i likartade situationer. Kom dock ihåg att råden och tipsen är från kvinnor vars situation har sett olika ut även om många delar har varit likartade. Tipsen och råden är också givna utifrån hur kvinnorna, många gånger i efterhand, hade önskat att de agerat tidigare. Se alltså inte Bra att tänka på som måsten eller ”attgöra-listor” utan som en källa av erfarenheter att ösa ur, om du kan och orkar. Det är naturligtvis svårt att följa alla råd när tillvaron är så upp och nervänd att man inte ens orkar borsta tänderna. Det är helt okej. Lägg inte ytterligare sten till börda, utan gör det som känns rätt för dig och de dina, utifrån er specifika situation. Upprepningarna i boken är till för att du ska få adekvata råd även om du bara orkar/vill/har tid att läsa valda delar av boken. Tanken är också att boken kan vara ett stöd under de efterföljande processerna och eftersom dessa kan ta flera år, ska du kunna gå tillbaka till vissa avsnitt (om dessa blir aktuella för dig) utan att behöva uppdatera dig på hela bokens innehåll och råd. Min förhoppning är att boken också ska tillföra en större förståelse och insikt om, hur en kvinnas situation ser ut, om och när, hon lämnar en de-

2 4

struktiv relation. Särskilt hos dem som möter dessa kvinnor och/eller barn genom sitt arbete men också hos anhöriga eller andra närstående. Boken är inte skriven med några stilistiska ambitioner utan direkt ur hjärtat. Vänligen ha överseende med eventuella språkliga tillkortakommanden.

2 5

Kapitel 1

A tt leva i ett destruktivt förhållande – komma till insikt

”I början var det så små saker att jag trodde att jag inbillat mig allt i efter hand. Det kunde t.ex. vara att maten smakade konstigt, att skorna stod i fel ordning i hallen, att jag bad honom att ta med soporna ut med fel tonläge. Jag förstod inte hur han kunde bli så arg.” ”Jag tyckte att det var gulligt att han skjutsade mig till och från jobbet varje dag, ända tills jag insåg att jag aldrig följde med arbetskamraterna på saker som de gjorde tillsammans efter jobbet.” ”Han hade till och med synpunkter på vad jag hade för underkläder på mig när jag gick till jobbet.” ”Jag ska psyka ner dig tills du tar livet av dig, sa han.” Hur vet du att du lever i ett destruktivt förhållande? Rådet är att du ska lita på din känsla. Om du tror att du lever i ett destruktivt förhållande så gör du sannolikt det. Kom ihåg: Du är inte ensam och det finns hjälp att få! Huvudregel: Vid akut fara för liv och hälsa – tveka inte! Lämna genast hemmet eller den situation du befinner dig i och sök hjälp. Ta med dig barnen och glöm inte husdjuren.

2 7

I andra fall som inte är lika akuta kan det vara bra att i förväg göra en plan för hur du ska kunna lämna det destruktiva förhållandet. För många kvinnor kan det ta år att komma till insikt om att man lever i en våldsam och destruktiv relation, några förstår det kanske först när de har lyckats lämna förhållandet. En förklaring till detta är att vi människor har en enastående förmåga att anpassa oss till olika situationer. En annan förklaring är att många drabbade känner skuld och skam över att de ”låter sig” utsättas för kränkande behandling, fysiska och psykiska övergrepp, ekonomiskt våld, sexuellt våld, etc. Det är aldrig den brottsdrabbades fel att den har blivit utsatt. Detta är oerhört viktigt att komma ihåg.

Utan den som slår skulle det inte finnas några slagna! Det är vanligt att man tror att det är bra att stanna i förhållandet för barnens skull, men det är fel! Barn tar mycket stor skada av att bevittna våld mot någon av föräldrarna. Det är inte heller ovanligt att personer som är våldsamma mot sin partner också är våldsamma mot sina barn. I en nationell utvärdering ”Stöd till barn som upplevt våld mot mamma” gjord av Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet, 2010, framgår att barn som bevittnat våld mot mamman har en ökad risk att utveckla allvarlig psykisk ohälsa. Dessutom kan barnen också få svårt med anknytning till andra personer senare i livet. När du väl har kommit till insikt om att du lever i en relation som inte är bra för dig eller dina barn kan det vara bra att förbereda en separation. Det finns flera skäl till detta. Den viktigaste är nog att när du väl måste lämna relationen kan läget vara akut. Dessutom kan separationen användas av den ”misshandlande” partnern som ytterligare uttryck för makt- och kontrollbehov, t.ex. genom en vårdnadstvist om det finns gemensamma barn eller i frågor om att dela det gemensamma hemmet och övriga tillgångar. Dessa processer kan ta flera år och då är det viktigt att vara förberedd, för att det ska gå så smidigt som möjligt. Det är viktigt att vara medveten om att brott i nära relation oftast eskalerar och blir grövre och grövre. Risken att drabbas av nya brott är som störst när du vill lämna relationen eller i samband med att du gör en polisanmälan. Låt inte den hotfulla situationen hindra dig från att lämna förhållandet. Det finns dock anledning att vara extra försiktig och försöka skydda dig på olika sätt.

2 8

De flesta personer som slutligen lämnar ett destruktivt förhållande gör det först när de känner en akut fara för sitt eget liv eller om de märker att hemmavarande barn också är utsatta för fysisk- eller psykisk misshandel. Med kännedom om riskerna med att stanna i förhållandet borde fler kunna bryta upp tidigare. Nedan följer några tidiga varningssignaler att vara uppmärksam på, för att undvika risken att utsättas för brott i en nära relation. Din partners kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor eller släktingar. På så vis kan du tidigt lägga märke till hans attityd till kvinnor. Ignorerar din partner dig? Om din partner inte lyssnar på dig och tar till sig det du säger, kan det vara ett maktuttryck. Det är en vanligt förekommande härskarteknik att ignorera vad andra personer säger. Detta syftar till att göra den personen som uttrycker sin vilja osynlig och osäker. Hur är din partner som förälder? Ser din partner era barns behov? Kan han bekräfta dem eller är han bara en ”lekpappa” full med roliga upptåg? Tar han ansvar för hur barnen mår och trivs och hur reagerar han när barnen blir sjuka? Många av mannens värderingar lyser igenom i hans förhållande till barnen. Genom att se tydligare på hur han behandlar barnen kan du också se hur han respekterar dig och andra vuxna. Har din partner förändrats? Upplever du att din partners personlighet har ändrats sedan ni inledde er relation? Blir hans humör sämre, blir han alltmer missnöjd och kontrollerande? Isolerar han dig, dvs. har han synpunkter på om du t.ex. bjuder hem gäster eller visar motvilja mot detta? Klagar din partner ofta på dig? Är din partner ständigt missnöjd med ditt beteende? Tycker han att du klär dig fult, för utmanande, har du fel vänner eller ger du honom inte tillräckligt med uppmärksamhet? Får du offentliga utskällningar och tillrättavisningar

2 9

eller håller sig din partner lugn så länge det är andra personer omkring er, för att sedan tillrättavisa eller misshandla dig när ni är ensamma? Behandlar din partner dig som om du vore osynlig? Män som osynliggör den som de lever med, ger uttryck för ett makt- och kontrollbehov. Har han slutat titta dig i ögonen när du talar, slutat svara på dina tilltal eller frågar varför han ska lyssna på dig? Ett sådant beteende är uttryck för härskartekniker som inte hör hemma i en kärleksfull och jämställd relation. Är din partner svartsjuk? Män som visar upp överdriven svartsjuka har ett starkt kontrollbehov. Var särskilt vaksam om du t.ex. känner dig tvungen att stanna hemma från firmafesten eller tjejkvällen på grund av hans attityd. Då styr hans behov ditt beteende och du blir isolerad från andra. Är han svartsjuk på barnen, dina vänner och dina husdjur och den uppmärksamhet du visar dem? Får du dansa med andra om ni är ute tillsammans? Har din partner synpunkter på dina underkläder, tycker han att de är för sexiga för arbetet? Kontrollerar din partner dig? Brukar din partner läsa dina sms eller mejl? Går han igenom din plånbok, handväska, fickor eller almanacka? Om så är fallet tyder det på att han är svartsjuk och har svårt att kontrollera sina känslor. Är din partner våldsam mot saker eller djur? Får din partner raserianfall och slår sönder saker i hemmet? Kastar han porslin, sparkar sönder dörrar eller slår i väggarna? Kan han även ge sig på hunden, katten eller andra husdjur? Detta kan vara exempel på våldshandlingar som är ägnade att skrämma dig, men också ett mer allmänt tecken på bristande impulskontroll. Har din partner börjat bli hårdhänt eller måttat/markerat slag mot dig? Att vara för hårdhänt eller måtta slag är en markering av vad han ”kan” göra mot dig. Nästa gång kanske han tar i ännu hårdare eller träffar dig med ett slag på riktigt. Är han våldsam när ni har sex? Detta kan också vara utryck för att ytterligare våld snart kan inträffa.

2 10

Kontrollerar din partner din ekonomi? Låter han dig ha egna pengar eller kräver han att ha kontroll på alla utgifter? Vågar du handla kläder och saker till dig själv och barnen utan att behöva gömma dem eller säga att sakerna är presenter från övriga familjen eller ärvda av någon närstående? Får du inte ha egna betalkort, kräver din partner att få se bussbiljetten när du kommer hem? Är du rädd eller känner du obehag inför att gå hem? Om du är rädd eller känner obehag inför att gå hem från arbetet, en biokväll med väninnorna, en långpromenad eller en firmafest med jobbet kan det vara tydliga signaler på att du lever i en relation som inte är bra för dig. Får du stå till svars för varför det tog sådan lång tid med hundpromenaden eller anklagelser om att du har träffat någon annan när du blir försenad med bussen? Det är signaler på kontrollbehov och svartsjuka. Känner du igen några av de ovanstående beskrivningarna? I så fall är det dags att lämna relationen om du inte redan har bestämt dig för att göra det! Det kan vara lättare sagt än gjort att ”bara” lämna relationen. Genom följande tips kan du få hjälp och stöd.

2 11

Bra att tänka på: Låt inte den här boken ligga framme Ett första råd om du lever i ett destruktivt förhållande är att inte låt den bok som du just nu läser ligga framme om du lever i ett destruktivt förhållande. Det är möjligt att din partner kan uppfatta boken i sig som ett ”hot”, och den kan därmed fungera som en utlösare för nya brott. Det finns också en risk att han vänder bokens innehåll mot dig på ett ofördelaktigt sätt. Tänk som en ”hemlig agent”! När du förbereder dig för att ta dig ur relationen, se dig själv som en hemlig agent som arbetar i hemlighet. Din partner har nu förlorat kontrollen över dig och det är du som ska lyckas ”samla bevis” så att du kan få tillbaka ditt liv utan att vara rädd. Dokumentera För att du i efterhand ska kunna bevisa vad som har hänt är det viktigt att du på olika sätt dokumenterar det våld och de hot som har riktats mot såväl dig som barnen. Har du internetkamera, visa upp dina skador för släkt och vänner som du känner förtroende för. Ta fotografier med mobilkamera eller digitalkamera, spara bilderna separat på usb-minne eller dvd-skivor som du förvarar på ställe där gärningspersonen inte kan hitta bilderna; helst utanför hemmet t.ex. hos någon släkting, vän eller på jobbet. Det är viktigt att du tänker på att ta många bilder av samma skador, ur olika vinklar i fullt dagsljus och utan skuggor. Ta bilder både nära och på avstånd så att man vet på vilken kroppsdel de är på. Ta också bilderna med flera dagars intervall så att alla blåmärken hinner framträda. Glöm inte att dokumentera svullnader. När du fotograferar skadorna, lägg en linjal eller något annat bredvid skadan, så man får en uppskattning om storleken. Tvätta inte kläderna/sängkläderna efter övergrepp Om du har fått dina kläder förstörda, trasiga eller nedblodade, spara dem och tvätta dem inte. Lägg dem i en papperspåse och göm påsen någonstans där gärningspersonen inte hittar den. Kläderna kan vara viktiga bevis i en framtida polisutredning. Har du tillgång till källare, garage eller vind så kan dessa ställen vara bra att gömma saker på. Observera att plastpåsar inte är bra, eftersom de kan förstöra bevisen på sikt.

2 12

Spela in Något av det första du bör skaffa är en inspelningsutrustning. Detta är ett viktigt hjälpmedel för att dokumentera såväl hot från din partner som samtal med olika myndighetspersoner. Det finns olika varianter men det är bra med en digital, där du kan föra över inspelningar till datorn. Se också till att du har en mikrofon som du kan ha mellan telefonen och inspelningsapparaten. Dessa finns att köpa på t.ex. Teknikmagasinet och fungerar som en liten öronsnäcka som du sätter i örat intill telefonen. Du hör vad som sägs i telefonen och mikrofonen spelar samtidigt in allt. Du har alltid rätt att spela in samtal som du själv deltar i, om du hörs på inspelningen. Inspelningsutrustningen kan du också använda till att spela in övriga samtal med t.ex. bråk eller om barn och andra berättar om olika händelser. Du kan också komma att behöva spela in samtal med olika myndigheter och skola. Kom ihåg att du inte behöver tala om för någon att du spelar in! Vissa mobiltelefoner kan också användas för inspelning av telefonsamtal och möten. Tänk på att en del telefoner indikerar att samtalet spelas in genom ett ”pip” var 20:e sekund. Därför är det ofta bättre att använda en bra, digital, fristående inspelningsutrustning. Skriv ned Skriv dagbok och se till att ha den utom räckhåll för din partner. Det behöver inte vara fullständiga berättelser och inte heller varje dag. Det är viktigt att du skriver vad som HÄNDE och hur du KÄNDE. Det är också viktigt att du antecknar VAR, NÄR och HUR situationerna inträffade. Det kan räcka med en mindre anteckningsbok/almanacka där du antecknar när det har hänt något. Det viktiga är att du orkar anteckna kortfattat när det har hänt något som inte känns okej för dig. Du kan också använda inspelningsutrustningen, se ovan, för att dokumentera vad som händer och hur det får dig att känna om du inte orkar skriva ned allt. Tänk på att du också kan använda mobiltelefonen. Berätta för andra – om du orkar Tala med anhöriga och vänner. Om en nära vän eller anhörig, som du har förtroende för, ställer frågor till dig om hur du mår eller blir behandlad, svara ärligt om du kan och orkar. Det kan vara av mycket avgörande betydelse senare om det kommer så långt att det senare blir polis

2 13

anmälan och andra utredningar. Om du orkar, så berätta även för släkt, vänner och arbetskollegor. Kom ihåg att du inte är ensam om sådana här erfarenheter.

Byt lösenord på mejlkontot och på datorn Om du misstänker att din partner kontrollerar dig ska du byta lösenord till datorn ofta. Välj ett lösenord som är svårt att gissa sig till; alltså inte namnet på hunden, barnen, familj, månader etc. Om du misstänker att han är inne på dina mejlkonton, skaffa nya. Det är gratis och kan göras på t.ex. www.hotmail.com eller www.gmail.com eller www.yahoo.com. Observera att om du är rädd för vilka konsekvenser ett byte av lösenord kan få för dig så skaffa dig ytterligare en mejladress istället. En som han inte känner till. Radera internethistorik Om du söker information på internet om våld i nära relation, kvinnohus, skyddsbehov för våldsutsatta etc. bör du regelbundet radera internethistoriken. Detta gör du genom att följa instruktionerna som finns i kapitel 12, Teknik. På polisens hemsida, http://194.169.225.15/?page=radera, finns mycket bra instruktioner om hur du gör för att radera internethistorik. Där finns det även beskrivet hur du går tillväga utifrån den web-läsare som du använder. Ha koll på din ekonomi Ta reda på hur er gemensamma ekonomi ser ut. Ta reda på hur gemensamma konton får användas om du inte redan vet detta. Om du kan, utan att riskera mer våld, öppna ett eget bankkonto där endast du har rätt att förfoga över insatta pengar. Skaffa en egen dosa till den gemensamma Internet-banken om ni har sådan. Försök att spara och lägga undan pengar Om du hastigt måste lämna relationen med barn och eventuella husdjur är det bra att ha pengar, både i form av kontanter och kontokort. Försök därför om du kan spara eller lägga undan pengar i smyg.

2 14

Skaffa en bra advokat Ta kontakt med en riktigt bra advokat/jurist. För att vara säker på att du får en bra advokat är det en fördel om du tar kontakt med den lokala kvinnojouren, brottsofferjouren eller andra stödorganisationer. Stöd organisationerna har kontakt med många brottsdrabbade och hör deras uppfattning av advokater som de anlitat. Personerna från stödorganisationerna är ofta med vid tingsrättsförhandlingar etc. och skaffar sig också då en egen uppfattning av vilka advokater som verkar göra ett bra jobb eller inte. De flesta advokater tar gratis emot klienter för ett första kostnadsfritt möte. Där kan du få goda råd och bra tips. Var noga när du väljer advokat. Innan du väljer advokat kan det vara bra att Googla namnet för att se om andra klienter i samma situation som du, har skrivit bra eller dåliga omdömen om advokaten på bloggar etc. Be också advokaten om referenser, t.ex. en tidigare klient som du kan få kontakta. Packa en ”BB-väska” i förväg När kvinnor väntar barn uppmanas de att packa en väska i förväg som tas med till BB när barnet är på väg. Detta för att det är stor risk att man glömmer viktiga saker när man är stressad. Detsamma gäller när du lämnar en destruktiv relation. Ställ väskan i garderoben, städskrubben, tvättstugan, i din bil, på jobbet, var helst där du snabbt kan hämta den om du måste lämna relationen. Saker som bör finnas i väskan är: ombyte för dig och barnen, extra gosedjur till barnen, necessär med vad du brukar ha där, extra bankomatkort/kontanter, eventuella mediciner, telefonbok, lista på kontakter, dagböcker, övrig dokumentation av vad som hänt tidigare och slutligen nycklar till en vän eller anhörig dit du kan åka. Ta samtalsstöd När du lever i en destruktiv relation kan det vara svårt att hantera sina känslor kring det du upplever och är med om. Det är vanligt att den drabbade känner både skuld och skam över det som man är utsatt för och därför riskerar att bli utsatt för både fler och allvarligare brott, genom att stanna i relationen. Ett bra samtalsstöd kan hjälpa dig att ta tag i situationen och få dig att se familjesituationen ur en annan synvinkel. Sök därför samtalsstöd hos någon du litar på, allra helst en professionell samtalsterapeut.

2 15

Om du har möjlighet kan du söka någon privatpraktiserande terapeut som är specialiserad på brott i nära relation. Annars kan du få hjälp hos familjerätten i den kommun du bor i. Familjerätten får inte dokumentera vad du berättar hos dem om det handlar om enskilda stödsamtal. Du kan också vända dig till din husläkare för att få hjälp. Om du får remiss till samtalsstöd från läkaren behöver du inte betala lika mycket och beloppet (100 kr/gång) räknas oftast in i högkostnadsskyddet. En del husläkarmottagningar har också kuratorer och terapeuter som arbetar på mottagningen. Om du har försäkringar (vilket de flesta faktiskt har även om man inte själv alltid vet det) kan denna täcka kostnaden för samtalsstöd. Ta kontakt med din arbetsgivare, ditt fackförbund (arbetsplatsombud) eller försäkringsbolag för att få hjälp att ta reda på detta. Var försiktig vid erbjudande om så kallad parterapi/samarbetssamtal Det finns undersökningar som visar att kvinnans utsatthet för brott kan öka efter att hon har gått i samtalsterapi tillsammans med den våldsamme mannen. Detta hänger samman med att terapin blir ett sätt för mannen att förstärka sin inställning att det faktiskt är kvinnan själv som bär ansvaret för att han utsätter henne för våld eller hot. Det framställs ofta som att lösningen på hans våldsamma beteende blir deras gemensamma uppgift ”att lösa”; kvinnan blir därmed blir medskyldig/medansvarig till hans våld mot henne. Därför är det viktigt att personer som möter misshandlade kvinnor är medvetna om denna problematik. Det kan alltså i sämsta fall vara så att samarbetssamtalen får till följd att våldet och hoten mot kvinnan snarare ökar än minskar. Se alltid till att du även får enskilda samtal där du kan vara helt öppen med hur du har det i din relation. Som framkommer i kapitel 9, Kontakterna med socialtjänsten, har du alltid rätt att få enskilda samtal om det har förekommit hot eller våld i relationen. Detsamma gäller för de samarbetssamtal, som många domstolar beslutar, att föräldrar som befinner sig i vårdnadstvist ska genomföra (se kapitel 10, Vårdnadstvist). Att inte medverka i domstolsbestämt samarbetssamtal kan användas som argument mot kvinnan i en vårdnadstvist, därför är det bra att veta att du har rätt att kräva enskilda samarbetssamtal.

2 16

Komihåg-lapp! Kan rivas ut! Varningssignalerna Låt inte den här boken ligga framme Tänk som en ”hemlig agent” Dokumentera Tvätta inte kläder/sängkläder efter övergrepp Spela in Skriv ned Berätta för andra – om du orkar Byt lösenord Radera internethistorik Ha koll på din ekonomi Försök att spara och lägga undan pengar Skaffa en bra advokat Packa ”BB-väska” Ta samtalsstöd Var försiktig till erbjudande om parterapi/samarbetssamtal

2 17

Anteckningar:

2 18

Kapitel 2

Att lämna relationen

”Jag visste inte längre vem JAG var. Jag hade slutat vara en egen individ. Jag visste inte längre vad jag tyckte och tänkte. Jag var fråntagen min identitet. Jag kände mig ensammast i världen.” ”Jag trodde att jag skulle bli dödad eller att jag skulle förlora barnen om jag separerade. Det var ju det som hoten handlade mycket om.” ”Det kändes som om hela min tillvaro bara gått ut på att undvika mera bråk. Det fanns aldrig någon koppling mellan situation och reaktion – det var som att leva i ett minfält. Jag visste aldrig när det skulle explodera.” ”Varje natt innan jag gick och la mig så låste jag upp ytterdörren. Jag var rädd för att jag inte skulle kunna ta mig ut om han blev våldsam.”

Att lämna en destruktiv relation är farligt. Det är ofta i samband med separationen som faran blir akut. Det är trots detta viktigt att du vågar lämna förhållandet. Det kommer inte att bli bättre! Många undrar varför en person som utsätts för olika former av våld, hot och kränkningar inte lämnar relationen. ”Det är väl bara att gå”, är en vanlig inställning. Men det är inte så enkelt. En separation från ett förhållande som ändå kan anses ha fungerat väl är svår, men att lämna en destruktiv relation kan vara ännu svårare. Även ett förhållande där det förekommer våld har inletts med förälskelse och attraktion. I vissa fall finns det också känslor kvar för den person som är våldsam. Skäms inte om det är så, för det är mycket förvirrande att bli utsatt för våld av en person som står en nära. Det tar tid innan man kan få ordning på alla känslor av rädsla och kärlek. Ingen går in i en relation med inställningen ”att lite våld får man nog räkna med”. Däremot kan det vara farligt och nedbry-

2 19

S lutord Det är flera saker som har förvånat mig under arbetet med denna bok. En sak är att även om de flesta av kvinnorna jag har haft kontakt med har klarat av att lämna relationen är det uppenbart att skadan av upplevelserna finns kvar hos de allra flesta och många år efter händelserna. En annan sak är alla de vuxna personer som jag mött som har berättat om upplevelser från sin barndom. Händelser som för alltid satt mycket djupa spår hos dem. Det handlar om kränkande behandling, missbruk hos föräldrarna men också om direkt misshandel och sexuella övergrepp. Jag är förskräckt över hur vanligt det är med våld i nära relationer och hur många människor, såväl kvinnor som barn samt idag vuxna barn, som tvingats leva med efterverkningarna av våld av närstående. Jag har många gånger tänkt på de samhällsekonomiska konsekvenser som bristen på samverkan och samsyn i samhället för med sig. Jag är alldeles övertygad om att kostnaderna för mäns våld mot kvinnor och barn skulle kunna sänkas markant om samhället hade en större förståelse för och insikt om hur kvinnor och barn påverkas av sina upplevelser av våld och hot i nära relation. Många kvinnor har berättat om vänner och familj som har agerat som ett skyddsnät för såväl henne som barnen, andra har berättat om vänner och familj som inte alls har förstått eller velat inse hur illa situationen är och har varit. Det verkar som att hjälp har kommit från mycket överraskande håll medan personer som de utsatta kvinnorna har trott att de kunde lite på inte har haft förmågan att hjälpa när det har behövts som mest. Det kan väl vara något att ta med sig på en resa tillbaka, våga fråga om hjälp men bli inte alltför besviken om hjälpen inte kommer från det håll där du trott att den fanns. Vägen tillbaka blir många gånger väldigt lång för dessa kvinnor och barn eftersom det är svårt att bearbeta det de har varit med om så länge som de tvingas vara kvar i kaoset som dessa erfarenheter lämnar. Det är svårt att lägga tuffa upplevelser bakom sig när man hela tiden tvingas berätta om de fruktansvärda saker man har varit med om gång på gång under flera års tid.

2 203

En del kvinnor vars berättelser ligger till grund för den här boken säger att de mer eller mindre tvingats bli ”light-jurister”. Det är så många olika kontakter som krävts där olika myndighetspersoner har olika uppdrag och synsätt på det som kvinnorna och barnen har varit med om men också för att de hela tiden måste försöka parera männens agerande. De säger att det känns som om de befinner sig i baksätet på en bil och bara kan åka med dit mannen styr hela processen. Jag hoppas därför att den här boken ska underlätta för dig, som behöver mina och många andra kvinnors råd och tips, i ditt arbete med att klara av de efterföljande processerna så att det blir enklare för dig. Kom dock ihåg att råden är från olika kvinnor där situationerna och omständigheterna har varit olika. Råden passar kanske inte alltid och inte heller alla. Många kvinnor har vittnat om sin förvåning över att man verkar anta att den misstänkte gärningsmannen är oskyldig och de tycker att det känns som om de som anmälare istället blir misstänkliggjorda. De anser att samhället borde utgå från att den som utsatts för brott är drabbad istället för att gärningspersonen är oskyldig. Och där kan jag väl ge dem rätt. Självklart är det en av de grundläggande stöttepelarna i ett samhälle att ingen oskyldig ska dömas men samtidigt är det lika viktigt att de som har varit utsatta för brott blir trodda. Om en person går på gatan och blir misshandlad av en obekant gärningsperson är det få som skulle ifrågasätta skadorna och efterföljande konsekvenser av våldet. Handlar det om våld i nära relation verkar det finnas mindre tilltro till den skadelidande trots vetskapen om hur vanligt det ändå är med våld i nära relation. En annan sak som jag har reagerat starkt på i mitt arbete med boken är att det verkar vara acceptabelt att kvinnorna och barnen själva ska bära konsekvenserna av att ha varit utsatta för eller bevittnat våld. Det verkar som om det finns en inställning att om gärningsmannen inte är fälld så har brottet inte hänt trots alla efterverkningar för de drabbade. Kvinnorna blir sjukskrivna, får hela sin privatekonomi slagen i spillror och barnen bryter ihop.

2 204

Jag vill understryka att jag är fullt medveten om att det förekommer våld och hot även i samkönade relationer och att det finns kvinnor som utsätter män för hot och våld i nära relation. Även om jag lämnar detta till andra att skriva om gäller nog mycket av vad jag försöker säga även om rollerna är omvända. Jag brukar tänka tanken, att alla kvinnor som har utsatts för brott av en person som de har eller har haft en nära relation till, skulle gå till polisen, låt säga nästa års internationella kvinnodag dvs. den 8 mars vid ett och samma klockslag, och anmäla alla brott de utsatts för. Då skulle säkerligen hela systemet braka ihop. Så många är det, så många är vi.

Stockholm augusti 2011 Helena Berggren

2 205

skadestånd

Försäkringsbolag

Brottsskadeersättning

Brottsoffermyndigh

Dom om vårdnad boende umgänge

Rättegång

Skilsmässa bodelning

Utredning om vårdnad, boende och umgänge

Ev samarbetssamtal

kontaktperson vid umgänge

bedömning

IFO - barn

Kriscentrum/ annan verksamhet

Vuxenpsykiatri

Tandvård

Sjukhus Vårdcentral Tandläkare

Barnpsykiatri

Vård och behandling av skador mm

Ansökan om besöksförbud Skadedokumentation av rättsläkare Brottsutredning

Förhör

Riskbedömning

Anmälan

Bostadsbidrag Underhållsstöd

Sjukskrivning, Rehab plan mm

Eget nätverk

Arbetsförmedling

Skattemyndighet

Migrationsverket

Kontakt med hyresvärdar

Skulder pga påtvingad flytt, inkomstbortfall mm

Kronofogdemyndighet

Skyddad adress sekretessmarkering kvarskrivning

Uppehållstillstånd mm

Bostadsmarknad

Ev byte av skola, kontakt med kurator, skolsköterska, elevvårdskonferens mm

Vittnesstöd mm

Nytt jobb, praktik, vuxenutbildning, arbetsmarknadsutbildning,

Barnomsorg och skola

Brottsofferjour

Stödsamtal

Arbetsgivare

Våldsutsatt kvinna och barn som bevittnat våld

Frivilligorganisationer

Kvinnojour

Skyddat boende

Försäkringskassan

Socialtjänst kommun/ stadsdel

Försörjningsstöd

Skyddat boende, ny bostad, ev annan kommun

Polis Åklagarmyndighet

Beräkning av försörjningsstöd enl socialstyrelsens allmänna råd för våldsutsatta kvinnor

Utredning av barnens behov av stöd och hjälp

Advokat Målsägandeb iträde

Dom om påföljd och skadestånd

Rättegång

Tingsrätt brottmål civilmål

Bearbetning i samtal o lek

Familjerätt

Skyddat boende

Långsiktig behandling, samtalsterapi