Karlstad med kulturhistoriska รถgon II Husen kring Frรถdingsparken
Tryckningsbidrag har tacksamt mottagits från
Ejnar Lindhs fond Helmiastiftelsen Stiftelsen Billerud AB Sociala Fonden Stiftelsen Kulturmiljöfond Värmland
Karlstad med kulturhistoriska ögon II Husen kring Frödingsparken Omslag: Kartmaterial från Stadsbyggnadsförvaltningen. Foton: Föreningen Karlstad Lever om inte annat anges. Grafisk form: Föreningen Karlstad Lever. Tryck: Tryckeri Knappen. Karlstad 2012. ISBN 978-91-977990-1-0 © 2012 Föreningen Karlstad Lever, Karlstad. www.karlstadlever.nu
Innehåll Förord
4
• Frödingsparken
6
• Husen vid Kungsgatan
12
• Husen i Frödingsparken
24
• Slussvaktsstugan
42
• Karlbergsgatan
46
• Eneströmsgatan
62
Byggnaderna och tiden
88
Ordlista
92
Hörnhuset, Neumannska huset och Walfrid Svenssons.......12 Bebyggelse och ombyggnader i kronologisk ordning............24 Lasarettet och Brandstationen..............................................26 Flickskolan.............................................................................33 Överläkarbostaden och Stadsbiblioteket...............................36
Fängelset...............................................................................46 Baptistkyrkan.........................................................................62 Saluhallen..............................................................................74
Förord Detta är den andra delen i den skriftserie där Föreningen Karlstad Lever presenterar sina ståndpunkter när det gäller de kulturhistoriska värden som finns i Karlstads centrum. Denna gång har vi riktat blickarna mot husen i och kring Frödingsparken för att beskriva de byggnader och miljöer i området som vi anser vara kulturhistoriskt värdefulla och ge vår tolkning av deras värde och betydelse i stadsrummet. Vi redovisar även existerande skydd i gällande detaljplaner samt status i kommunens aktuella kulturmiljöprogram. Underlaget för vårt arbete har i första hand utgjorts av studier av byggnaderna själva och av de uppgifter som togs fram som arbetsunderlag vid inventeringen Kulturhistorisk bebyggelse i Karlstads kommun (Karlstads kommun, 1984), kommunens kulturmiljöprogram och handlingar från Folkrörelsearkiv i Värmland, Värmlands Museums topografiska arkiv samt kommun- och landstingsarkiven. Byggnaders särdrag – en stilhistorisk handbok 1880–1960 (Boverket 2001) och Så byggdes staden (Cecilia Björk & Laila Rappen, AB Svensk Byggtjänst 2000) har fungerat som faktastöd och varit till hjälp för att identifiera olika tiders stildrag. Inom föreningens studiecirkel Värdering av stadsmiljön 2003 gjorde Pelle Norelius beskrivningar och tolkningar av husen kring Frödingsparken med utgångspunkt från antikens arkitekturteoretiker Vitruvius krav på arkitektur. Dessa anteckningar har varit till stor nytta under arbetets gång. Som ett stöd för vår bedömning av de kulturhistoriska värdena har vi i huvudsak utgått från den värderingsmodell som beskrivs i Kulturhistorisk värdering av bebyggelse (Axel Unnerbäck, Riksantikvarieämbetets förlag 2002). Ett stort tack till kommunens parksamordnare Mikael Lundh för sakkunnig guidning i Frödingsparken, hotelldirektör Fredrik Leek för visning av Hotel Bilan och Fredrik Jarälv vid teknik- och fastighetsförvaltningen för rundvandring i Saluhallen under ombyggnaden 2011. Ett tack också till ordförande Bo Johnsson i föreningen Gamla Scanare, arkitekt Mona Lindberg, Sixten Westlund 4
• KARLSTAD MED KULTURHISTORISKA ÖGON II
vid teknik- och fastighetsförvaltningen och pastor Anders Möller vid Karlstads Baptistförsamling som välvilligt låtit sig intervjuas, Värmlands Museum, Värmlandsarkiv, Carlstads-Gillet, keramiker Karin Lööf och fotograf Johan Hellström, studio054.se, för tillhandahållande av bilder. Ett särskilt tack till Anders Jansson för värdefull kritik och sakgranskning av artikeln om Fängelset. Vi hoppas att denna skrift kan vara en vägledning för intresserade karlstadsbor och besökare som vill lära känna Karlstads stadsmiljö och att den även kan ge inspiration till läsaren att företa egna promenader i Karlstad för att utforska stadsrummet ytterligare. Karlstad i maj 2012 Föreningen Karlstad Lever Fredrik Krohn Andersson
• FÖRORD
5
Frödingsparken
Frödingsparken ”Var ligger den?” är en vanlig fråga när man nämner Frödingsparken. Kanske beror det på att fotgängare mer uppfattar den lilla parken mellan Eneströmsgatan och Tingvallagymnasiets lokaler i gamla lasarettet som en genväg mellan centrum och Herrhagen eller Haga. Även om Gustaf Fröding (1860–1911) på sin tid förmodligen spatserade här då och då, är hans anknytning till platsen inte särskilt stark. Under sina första gymnasieår bodde han i ett vindsrum i den närbelägna Lindberg-Martinska villan, även kallad Schatullet, som låg där det gamla postkontoret ligger idag vid Kungsgatan 6. Under 1800-talets sista decennier arbetade han som journalist på Karlstads-Tidningen som då hade sin redaktion i det närbelägna, numer rivna, huset vid Södra Kyrkogatan 9. I samband med att nya gatusträckningar planerades för de norra delarna av Sundsta i slutet av 1950-talet användes arbetsnamnet Frödingsgatan för en av de tänkta gatorna. Kommunens namnberedning hade visserligen under en tid sökt tillfälle att uppkalla någon gata eller plats efter Gustaf Fröding, men ansåg att Sundsta var ett olämpligt område och att man istället borde välja ”en allmän plats inom det område i Karlstad, där Gustaf Fröding mest vistades.” Den tänkta sträckningen av Frödingsgatan ströks senare i planeringen. Detta gav namnberedningen tillfälle att föreslå namnet Frödingsparken för det då namnlösa området mellan Karlbergsgatan, Eneströmsgatan och Kungsgatan vilket fastställdes av stadsfullmäktige 1958. Då Karlstad fick sina stadsprivilegier 1584 sträckte sig Vänerns vatten upp i en vik med strandlinjen ungefär där Hagabron finns idag. Området runt 6
• KARLSTAD MED KULTURHISTORISKA ÖGON II
viken bestod i huvudsak av sumpmark som på 1600-talet började användas för stadens kålgårdar och vallhagar. År 1659 upprättade Karl X Gustaf (1622– 1660) ett kronomagasin för krigsmateriel på platsen mellan nuvarande Hotel Bilan och Pråmkanalen. När sedan Karl XII (1682–1718) i början av 1700-talet gjorde Karlstad till huvudort för det värmländska fältartilleriet, tillkom flera byggnader, bl.a. ett tyghus för vapen och krigsmateriel som uppfördes på bergknallen där den gamla lasarettsbyggnaden finns idag. Området kom därför att kallas Tyggården och vänerviken till en början för Tyghusviken. På 1720-talet omorganiserades fältartilleriet och Tyggården förföll även om den militära verksamheten fortgick ända fram till 1816. Området kom att bestå av oordnad bebyggelse med träskjul bland kålgårdar och vallhagar som runt 1737 även berikades med Karlstads första badhus – en rökbadstuga – som förmodligen också fungerade som bordell. Ljusskygga krogar och förlustelseställen kom att etableras i närheten av badstugan och området fick dåligt rykte. Behovet av att utvidga staden växte under 1800-talet och Tyggården ansågs lämplig att omvandla till en prestigefylld plats som skulle förstärka Karlstads anseende som huvudort i Värmland. Pråmkanalen stod färdig 1838 och kålgårdarna och vallhagarna togs i anspråk för att under 1840-talet
Utsnitt ur ”Plan af Staden Carlstad före branden den 2 juli 1865 afritad af Johan Pihlgren” som visar lasarettsområdet norr om länsfängelset. Original från Stadsbyggnadsförvaltningen Karlstads kommun.
• FRÖDINGSPARKEN
7
låta uppföra lasarett och fängelse. Ett par decennier senare dämdes Tyghusviken upp och fylldes ut och bytte namn till Tyggårdsviken trots att den då omvandlats till en udde mellan Pråmkanalen och Inre hamn. På 1870-talet uppfördes i anslutning till lasarettet också en annexbyggnad och en överläkarbostad. Beskrivning av Frödingsparken Frödingsparken är idag en mindre rest av den ståtliga parkanläggning som anlades i anslutning till lasarettet. Parken gränsade då till Pråmkanalen och den Gjöckerska trädgården i öster, fängelsetomten i söder, Tingvallska trädgården i väster där den tidigare saluhallen finns idag och Kungsgatan i norr. Parken var tidstypisk för 1800-talet med slingrande gångar bland buskar, lövträd och barrträd och ansågs vara en viktig miljö för patienternas konvalescens. I början av 1900-talet drogs Eneströmsgatan fram och lasarettsverksamheten flyttade. Byggnaderna kom därefter att användas för stadens brandkår och senare för skolverksamhet och parkområdet krympte till dagens storlek. De slingrande gångarna är nu borta och ersatta med räta gångvägar. De större träden av lind, alm och ek är förmodligen från den senare delen av lasarettstiden medan kastanjeraden med undervegetation utmed parkens östra sida planterades på 1960-talet. Undervegetationen består i huvudsak av snöbär men även enstaka berberis, forsythia, paradisbuske och rhododendron finns. På senare år har även silverlönn, rödlönn, kaukasisk vingnöt, prydnadskörsbär, sibiriskt korkträd och magnolia planterats i parken. 1957 skänkte Karlstads Kaféaktiebolag Torsten Fridhs (f 1914) bronsskulptur Liten dansös till staden. Den placerades i Frödingsparkens nordvästra hörn där en cirkelformad rabatt med omgivande stensättning skapades för ändamålet. Senare anlades också en stensatt gångväg med sittplatser utmed kastanjeraden vid parkens östra sida. Betydelse i stadsrummet Den trivsammaste platsen i Frödingsparken är kring bronsstatyn i det nordvästra hörnet. Trädraden utmed Kungsgatan fungerar här som en avgränsning mot norr med den slutna bebyggelsen från 1900-talets början som fond vilket förstärker upplevelsen av att vistas i en park. Mot den breda Eneströmsgatan bildar Saluhallen, Baptistkyrkan och de mellanrum 8
• KARLSTAD MED KULTURHISTORISKA ÖGON II
Torsten Fridhs dotter Maria har stått modell för bronsskulpturen ”Liten dansös”. Till höger vårblommande prydnadskörsbär. Foto: Föreningen Karlstad Lever 2011.
som Tingvallagatan och den obebyggda ytan mellan kyrkan och Ahlmarks parkeringshus, istället en glesare stadsbild som gör det svårare att uppleva en klar övergång mellan park och gaturum. Parken blir här diffus och får mer en karaktär av att vara en öppen gräsyta och de två entréerna från Eneströmsgatan blir otydliga. Från dessa entréer finns asfalterade gångvägar, en mot nordöst, en till stentrappan som löper upp till skolgården och en som mynnar vid lasarettsbyggnadens trappa. De fyller sin uppgift men mot sydöst saknas en anlagd gångväg. Här har istället en ”folkets väg” trampats upp i gräsmattan av dem som spontant tagit den naturliga genvägen som även går rakt genom det planterade snöbärsbuskaget. Trädraden utmed den södra sidan mot fängelset kan i viss mån upplevas som en gränsmarkering mot Karlbergsgatan. Härifrån finns också en knappt synbar entré som fortsätter med en stensatt gångväg mot norr utmed kastanjeraden och dess buskage. På andra sidan om buskaget, mellan gamla lasarettsbyggnaden och parken, löper en asfalterad körväg som sträcker sig från Karlbergsgatan upp till Kungsgatan. Denna passage upplevs som ett separat gaturum som hindrar kontakten mellan byggnaden och parken. • FRÖDINGSPARKEN
9
Status i kommunens detaljplan Frödingsparken ligger inom det område av Karlstads stadskärna som är utpekat som riksintresse för kulturmiljövården. I kommunens nuvarande kulturmiljöprogram är Frödingsparken en del av den värdefulla miljön där det gamla lasarettsområdets byggnader och fängelset ingår. I den ännu gällande stadsplan som fastställdes 1946 och som även omfattar kvarteren Kniven, Lasarettet, Slussvakten och Bilan anges grönområdet som park och allmän plats. Föreningens tolkning och kommentar Frödingsparken ger som helhet ett något splittrat intryck i stadsrummet eftersom vissa delar saknar parkkaraktär. Den inbjuder inte särskilt till avkoppling och promenader utan fungerar mer som ett genomfartsstråk för fotgängare och som en grön vy för kringboende där de grova träden och buskagen också ger goda förutsättningar för ett rikt fågelliv. Med en relativt enkel omgestaltning skulle den kunna göras till en mer attraktiv
Till vänster ”Folkets väg” genom Frödingsparken som också går rakt igenom snöbärsbuskaget. Till höger den körväg på östra sidan om buskaget som skär av parkens kontakt med den gamla lasarettsbyggnaden. Foto: Karlstad Lever 2011.
10
• KARLSTAD MED KULTURHISTORISKA ÖGON II
grön oas som också lyfter fram det kulturhistoriska värdet, dels som en rest från den ursprungliga lasarettsparken, dels som en spegling av den historiska stadsutvecklingen i området. Man skulle framför allt önska att parkens ursprungliga samspel med den gamla lasarettsbyggnaden och dess stentrappa återskapades genom att ta bort det buskage och kanske några av kastanjerna som idag utgör en barriär mot byggnaden. En rak gångväg från Eneströmsgatan fram till trappan borde anläggas istället för den nuvarande som har en inkonsekvent diagonal sträckning. En inramning av parken med ett smidesstaket eller en häck med markerade entréer vid Karlbergsgatan, Eneströmsgatan och Kungsgatan skulle skapa en tydligare gräns mellan gaturum och park. En enhetlig belysning och nyplantering av låga buskar och rabatter skulle kunna användas som rumsskapande element för att åstadkomma variation och ge möjlighet till trevligare utformade sittplatser än de som finns idag. På kommunens Teknik- och fastighetsförvaltning är man väl medveten om behovet av en upprustning av Frödingsparken. Vissa idéskisser finns men arbetet med att ta fram ett parkprogram har i dagsläget inte påbörjats. En förhoppning är dock att detta kommer att göras inom närmaste åren. Hans Olsson Litteratur Per Clarholm. Länslasarettet i Karlstad. Lasarettets Historia och Beskrifning öfver det nya Lasarettet samt Årsberättelse för 1905 0ch 1906 utarbetade af Doktor Per Clarholm. Karlstad 1907. Jonas Hedberg. Kungl. Artilleriet och tyggårdarna i Karlstad. Militärhistoriska förlaget & Jonas Hedberg. Karlstad 1979. Sven Larsson. Carlstads Artilleri. Ur Försvarsbyggnader i Karlstad - En guide vid Kulturhusens Dag 14/9 1997. Föreningen Karlstad Lever. Karlstad 1997. Anna Svensson & Staffan Jofjell. Upptäck Karlstads skulpturer, Guide till konsten på gator och torg. Karlstads kommun. Karlstad 1999.
• FRÖDINGSPARKEN
11
Karlstad med kulturhistoriska รถgon II Husen kring Frรถdingsparken