Förkortningslista
Mikael Pauli
Eva Lundberg
Erik Öman
Eva Lundberg är gymnasielektor. Hon har mångårig erfarenhet av att undervisa i juridik och företagsekonomi. Vidare var hon Skolverkets ämnesexpert i juridik vid gymnasiereformen GY 11. Mikael Pauli är hovrättsassessor (yngre domare) och rättssakkunnig i Regeringskansliet. Vidare undervisar han på juristlinjen vid Stockholms universitet och vid Domstolsakademin. Han har tidigare varit verksam i Marknadsdomstolen. Erik Öman är jurist och civilekonom. Han har tidigare arbetat med lagstiftningsutredningar på Regeringskansliet, varit verksam på Riksgälden och undervisat på juristprogrammet vid Uppsala universitet. Numera arbetar han som bankjurist.
Varje samhälle styrs av rättsliga regler som dagligen påverkar dig som privatperson, ofta utan att du tänker på det. Att studera juridik är därför allmänbildande och gör att du bättre förstår hur samhället fungerar och varför det är utformat som det är. Dessutom är juridiska kunskaper till nytta för dig som exempelvis konsument, anställd, hyresgäst, fastighetsköpare, brottsoffer och arvtagare – det vill säga situationer du kan hamna i som privatperson.
Privatjuridik
LEX Privatjuridik
AD AvtL BrB DaL
Denna tredje upplaga av LEX Privatjuridik innehåller flera nyheter. Bland annat behandlas 2014 års distansavtalslag (lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler), lagen om skydd för konsumenter vid automatisk avtalsförlängning, EU:s arvsförordning samt den planerade Patent- och marknadsdomstolen.
LEX Privatjuridik är framtagen till gymnasieskolans kurs Privatjuridik och ingår i LEX-serien. LEX-serien täcker in gymnasieskolans samtliga tre kurser i juridik, och innefattar också LEX Affärsjuridik och LEX Rätten och samhället. Läromedlen kan läsas av alla som är intresserade av juridik och fungerar även som introduktionslitteratur vid högskolestudier.
TREDJE UPPLAGAN
Privatjuridik Eva Lundberg Mikael Pauli Erik Öman
690043.Omslag_LEX.PJ_3u.indd 1
Arbetsdomstolen(s domar) avtalslagen brottsbalken lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler DiskrL diskrimineringslagen DO Diskrimineringsombudsmannen EG Europeiska Gemenskapen EU Europeiska Unionen FAL försäkringsavtalslagen FLL föräldraledighetslagen FML förtroendemannalagen FB föräldrabalken FBL fastighetsbildningslagen HD Högsta domstolen HFD Högsta förvaltningsdomstolen JB jordabalken KKL konsumentköplagen KKrL konsumentkreditlagen KO konsumentombudsmannen KTjL konsumenttjänstlagen KöpL köplagen LAS lagen om anställningsskydd MBL lagen om medbestämmande i arbetslivet NJA Nytt juridiskt arkiv p punkt PBL plan- och bygglagen RB rättegångsbalken RF regeringsformen RH Rättsfall från hovrätterna RÅ Regeringsrättens årsbok SFS Svensk författningssamling SkL skadeståndslagen SOU Statens offentliga utredningar st stycke UB utsökningsbalken ÄB ärvdabalken ÄktB äktenskapsbalken
2015-05-26 08:08
1
690043.LEX_PJ_2015_3u.indd 1
2015-05-26 08:10
1
Eva Lundberg Mikael Pauli Erik Ă–man
690043.LEX_PJ_2015_3u.indd 1
2015-05-26 08:10
4
3
INNEHÅLL Internationell rätt Förord
Vad är internationell rätt? 41
3
Bokens uppbyggnad
40
Internationell rätt påverkar svensk rätt 44
1
8
Bokens innehåll 9 Förhållandet mellan bokens rättsområden 10 Offentlig rätt och civilrätt 10
Viktiga offentligrättsliga områden 11
Lagval 46
Domsrätt, erkännande och verkställighet 47
Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna 49
Allmänt om Europakonventionen 49 Relationen mellan svensk rätt och Europakonventionen 50
EU-medlemskapet och dess rättsliga följder 51
Viktiga civilrättsliga områden 13
Kommer du ihåg – offentlig rätt eller civilrätt? 19
Juridik och juridisk metod
Internationell privat- och processrätt 45
20
2
Lagarna och deras roll i samhället 21 Hur en lag stiftas 22
Europasamarbetets framväxt 52
Maktöverlåtelsen till unionen 55 Så fungerar EU – rollfördelningen mellan organen 55 EU och den enskilde 59
Avslutning 62 Sammanfattning 63 Kommer du ihåg – rätt eller fel? 64 Övningsuppgifter 65
Normer och deras inbördes hierarki 24 Andra rättskällor 25
Vissa grundläggande rättsliga begrepp 27 Rättssubjekt 27
Rättskapacitet och rättslig handlingsförmåga 27 Dispositiva och tvingande regler 28 Bevisbörda 30
Juridisk metod 30
Juristens roll – att tolka lagtexten 31 Att tolka lagtexten med hjälp av andra rättskällor 32 Att tillämpa lagen bortom dess ordalydelse 34
Avslutning 36 Sammanfattning 37 Kommer du ihåg – rätt eller fel? 38 Övningsuppgifter 39
690043.LEX_PJ_2015_3u.indd 4
Straff- och processrätt
68
4
Brott och påföljder 70 Vad är ett brott? 71
Några vanliga brott 73 Ursäktande omständigheter 83 Brottspåföljderna 84
Olika domstolstyper 86
Allmänna domstolar 87 Förvaltningsdomstolar 88 Specialdomstolar 89
Processen vid tingsrätt 90
2015-05-21 09:50
Processen i brottmål 90 Processen i tvistemål 94
Successionsrätt
Processrättsliga principer 99 Utsökning 101
150
Arvsrätt 151
Konkurs 103
Släktingars arvsrätt 152
Skuldsanering 105
Makes arvsrätt 155
Avslutning 107
Allmänna arvsfondens arvsrätt 157 Förutsättningar för arvsrätt 157
Sammanfattning 108
Förskott på arv 159
Kommer du ihåg – rätt eller fel? 109
Testamente 160
Övningsuppgifter 110
Familjerätt
6
5
112
Olika samlevnadsformer 114 Att gifta sig 115
Äktenskapsskillnad 118 Makars ekonomiska förhållanden 121
Förutsättningar för giltighet av testamente 162
5
Rätt att ta testamente 164 Tolkning av testamente 164 Laglott 165
Boutredning och arvskifte 167 Avslutning 168 Sammanfattning 169 Kommer du ihåg – rätt eller fel? 170 Övningsuppgifter 171
Samboende 131 Från partnerskap till äktenskap 134
Föräldrar och barn 135
Fader- och moderskap 136 Barnets namn 137 Vårdnad, boende och umgänge 139 Underhållsskyldighet 143 Adoption 143
Avslutning 144
Avtalsrätt
174
Formerna för hur ett avtal ingås 175 Har ett avtal slutits? 177 För sen accept 179 Oren accept 179
Sammanfattning 145
Avtalsslut genom handlande 181
Kommer du ihåg – rätt eller fel? 146
Avtalsslut genom passivitet 181
Övningsuppgifter 147
7
Avtalsslut genom fullmakt 183 Allmänt om fullmakter 183
Mellanmannens behörighet 185 Mellanmannens befogenhet 187 Att undvika problem vid avtalsslut med fullmakt 189
Ogiltiga avtal 190 Avslutning 193 LEX
690043.LEX_PJ_2015_3u.indd 5
2015-05-21 09:50
6
9
Sammanfattning 194 Kommer du ihåg – rätt eller fel? 195
Fastighetsrätt
Övningsuppgifter 196
Konsumenträtt
198
Konsumentköplagen 199
8
Konsumentköplagens tillämpningsområde 200 Varans avlämnande och risken för varan 202 Säljarens dröjsmål 203 Påföljder vid säljarens dröjsmål 203 Fel på varan 204 Påföljder om varan är felaktig 206 Reklamation, garanti, bytesrätt och öppet köp 207 Köparens avtalsbrott 208 Övriga regler 209 Lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler 211 DaL:s tillämpningsområde 212 Säljarens informationsskyldighet 212 Konsumentens ångerrätt 213
Konsumenttjänstlagen 214
Konsumenttjänstlagens tillämpningsområde 214 Näringsidkarens skyldigheter 215
230
Fastighetsrättens särdrag 231
Fast och lös egendom 233 Fastighetsbildning och registrering av vissa uppgifter
233
Panträtt 235 Nyttjanderätt, servitut och expropriation 237
Hyresrätt 240
Hyresrätt – en skyddslagstiftning 240 Hyresavtalet och uthyrningens upphörande 242 Hyresvärdens skyldigheter 243 Hyresgästens skyldigheter 245 Förverkande av hyresrätt 246 Byte, överlåtelse och andrahandsuthyrning 247
Köp av fast egendom 250
Köpets form och villkor 251 Köpares och säljares skyldigheter 255 Fel i fastighet 256
Bostadsrätt 260
Bostadsrättsföreningen och medlemmarna 261 Upplåtelse och överlåtelse 262 Rättigheter och skyldigheter 262
Avslutning 264
Dröjsmål och felaktig tjänst 216
Sammanfattning 265
Priset för tjänsten 217
Kommer du ihåg – rätt eller fel? 266
Konsumentkreditlagen 218
Övningsuppgifter 267
Konsumentkreditlagens tillämpningsområde 219 Regler som förebygger farlig skuldsättning 219 Konsumentens rättigheter 220 Kreditgivarens rättigheter 220 Förlust av kontokort 220
Köp mellan privatpersoner 222 Avslutning 224 Sammanfattning 225 Kommer du ihåg – rätt eller fel? 226 Övningsuppgifter 227
690043.LEX_PJ_2015_3u.indd 6
Arbetsrätt
270
10
Den svenska arbetsmarknadsmodellen 271 Arbetsrättens två rättsförhållanden 273 Den individuella arbetsrätten 273 Tvingande lagstiftning 274
2015-05-21 09:50
7 Lagarnas tillämpningsområde – arbetstagarbegreppet 275 Anställningsavtalets varaktighet 276
Arbetsgivares ansvar 314
Ansvarsgräns 315 Kausalitet 315
Uppsägning 278
Adekvat kausalitet 316
Avsked 281
Tredjemansskador 317
Omplacering 281 Rättsliga följder om arbetsgivaren brutit mot LAS 282
Ansvarsfrihetsgrunder 317
Ersättningsfrågor 319
Ersättning vid personskada 319
Semesterlagen 283
Ersättning vid sakskada 320
Lagen om sjuklön 285
Ren förmögenhetsskada 321
Föräldraledighetslagen 285
Ideella skador 321
Den fackliga arbetsrätten 287
Övriga regler om ersättning 323
Kollektivavtal 287
Speciallagstiftning 324
Föreningsrätten 289
Försäkringsrätt 325
Förhandlingsrätten 290
Socialförsäkringsskyddet 326
Fredsplikt och stridsåtgärder 291
Förbud mot diskriminering i arbetslivet 293
Diskrimineringslagens syfte och omfattning 295
Förbud mot diskriminering 295
Avtalsförsäkringar 327 Privata försäkringar 327 Försäkringsavtalslagens regler 329
Avslutning 332
Regler om aktiva åtgärder 297 Rättsföljder vid brott mot diskrimineringslagen 298
Sammanfattning 333 Kommer du ihåg – rätt eller fel? 334
Avslutning 299
Övningsuppgifter 335
Sammanfattning 300 Kommer du ihåg – rätt eller fel? 301 Övningsuppgifter 302
Skadeståndsrätt och försäkringsrätt 304
11
Förutsättningar för att skadestånd ska utgå 305 Ansvarsgrund 307
Skador orsakade med uppsåt 307 Skador orsakade av vårdslöshet 307 Vårdslöshet genom passivitet? 310 Strikt ansvar 312 Barns skadeståndsskyldighet 312
LEX
690043.LEX_PJ_2015_3u.indd 7
2015-05-21 09:50
8
Bokens uppbyggnad
1
Juridik är läran om rättsregler och hur de tillämpas. Ofta kan vi till vardags uppleva att lagar och andra regler känns begränsande, krångliga och kanske rent av onödiga. Vid närmare eftertanke är det dock få människor som skulle vilja – eller våga! – leva i ett samhälle utan lagar. Risken för oordning och kaos skulle vara alltför stor. Våra lagar stiftas på demokratisk väg och kan vara handlingsregler för alla i samhället såsom privatpersoner, företag eller myndigheter.
690043.LEX_PJ_2015_3u.indd 8
2015-05-21 09:50
9
1.1
Bokens innehåll Mycket av vad en privatperson gör till vardags styrs av lagar, ofta utan att hon eller han tänker på det. För en privatperson kan lagarna innebära en begränsning, som t ex ett förbud mot att stjäla eller en skyldighet att betala skatt. Men lagarna kan också innebära rättigheter, som att en konsument kan ha rätt att kräva en ny mobiltelefon om den nyinköpta inte fungerar. Av titeln ”Privatjuridik” framgår att syftet med denna bok är att ge grundläggande juridiska kunskaper som är nyttiga för dig som privatperson. Nedan redogörs kortfattat för de viktigaste rättsområden som behandlas i boken. – Boken förklarar kortfattat på vilket sätt EU:s regler påverkar privatpersoners tillvaro. Det handlar framför allt om EUsamarbetets målsättning att skapa den s k inre marknaden med sina fyra friheter – fri rörlighet för personer, varor, kapital och tjänster. För privatpersoner ger reglerna framför allt bättre möjligheter att resa, bo, arbeta och studera i andra EU-länder. – Frågor kring brott och straff diskuteras ofta i media. Därför är det intressant att känna till hur det svenska rättssystemets straffrättsliga och processrättsliga regler fungerar. Dessutom är det praktiskt att veta hur en rättegång går till för den som blir utsatt eller misstänkt för ett brott eller som hamnar i en civilrättslig tvist inför domstol. – Familjerätten blir förr eller senare i livet av betydelse för de flesta privatpersoner genom att vi exempelvis blir sambor, gifter oss eller skaffar barn. Ett annat viktigt rättsområde är successionsrätten (arvs- och testamentsrätt), som reglerar hur en avliden persons egendom ska fördelas. – Svensk rätt innehåller ett omfattande konsumentskydd bestående av bl a köprättsliga regler. Detta värnar dig som privatperson när du köper varor eller tjänster av en näringsidkare. – Boende och arbete är viktiga delar av en privatpersons tillvaro och trygghet. Därför är det betydelsefullt att känna till regler på de fastighetsrättsliga, hyresrättsliga och arbetsrättsliga områdena. LEX
690043.LEX_PJ_2015_3u.indd 9
2015-05-21 09:50
10 – Tyvärr råkar de flesta någon gång i livet ut för att de själva eller deras egendom kommer till skada genom olyckshändelse, slarv eller skadegörelse. Skadeståndsrättens och försäkringsrättens bestämmelser anger de juridiska reglerna för hur den drabbade kan kompenseras.
1. 2
Förhållandet mellan bokens rättsområden För att kunna förstå och tillämpa reglerna inom skilda rättsområden är det viktigt att ha en bild av hur de förhåller sig till varandra. På t ex en advokatbyrå är det en viktig del av arbetet för juristerna att kunna urskilja exakt vad i klientens berättelse som är av juridisk betydelse. Att förstå vilket rättsområde frågan gäller är ett första och helt nödvändigt steg. Först därefter gäller det att ha mer detaljerade kunskaper om enskilda rättsregler och hur de kan tolkas.
1. 2 .1
Rättssubjekt = samlingsbegrepp för alla – t ex människor, företag och föreningar – som kan ha rättigheter och skyldigheter, som att äga tillgångar och ha skulder
Offentlig rätt och civilrätt Ämnet juridik brukar delas in i offentlig rätt och civilrätt. Offentlig rätt handlar om hur den offentliga makten är fördelad och hur den utövas, d v s vad statsmakten får göra gentemot enskilda rättssubjekt. I princip är det alltså regler som skyddar enskilda mot staten, antingen i form av rättigheter för enskilda eller begränsningar av vad statsmakten får göra.
Anna Skarhed är Justitiekansler (JK) sedan 2009. JK har regeringens uppdrag att bl a övervaka att myndigheter och domstolar och deras tjänstemän fullgör sina uppgifter i enlighet med gällande rättsregler. JK är som åklagare den ende som har rätt att väcka åtal för yttrandeoch tryckfrihetsbrott.
Bokens uppbyggnad
690043.LEX_PJ_2015_3u.indd 10
2015-05-21 09:50
11 Det kan vara regler som begränsar vad en polisman får göra vid ett ingripande eller regler för vad som gäller vid utredning och rättegång beträffande en brottsmisstänkt person. Den offentliga rätten handlar också om hur den offentliga makten är fördelad mellan riksdag, regering och myndigheter.
Offentlig rätt = den rättsliga relationen mellan den offentliga makten och enskilda
Civilrätt handlar om relationer mellan enskilda. När du köper ett paket mjölk i mataffären sker köpet mellan två enskilda rättssubjekt: dig själv som privatperson och butiken som är ett företag. Ett annat exempel är avtal mellan två privatpersoner, som när två grannar kommer överens om köp av en begagnad cykel. Det kan också handla om en relation mellan två företag, som när en mataffär beställer en leverans bröd från ett bageri. Staten kan också vara den ena parten i en civilrättslig relation. Ur ett arbetsrättsligt perspektiv, d v s när staten är arbetsgivare, ses staten i princip som vilket enskilt rättssubjekt som helst.
Civilrätt = rättsliga relationer mellan enskilda
1. 2 . 2
Viktiga offentligrättsliga områden Tyngdpunkten i boken ”Privatjuridik” ligger på civilrätt, men den behandlar även några offentligrättsliga rättsområden som är särskilt viktiga för privatpersoner. LEX
690043.LEX_PJ_2015_3u.indd 11
2015-05-21 09:50
12 1. 2 . 2 .1
Konstitutionell rätt
Med konstitutionell rätt menas läran om grundlagarna. Dessa reglerar framför allt vilken makt och vilka uppgifter de statliga organen har, t ex riksdag, regering eller olika myndigheter. Grundlagarna ger också ett skydd för mänskliga fri- och rättigheter. De bygger på tanken att Sverige är en demokratisk rättsstat, där den offentliga makten utgår från folket och utövas av folkets valda representanter i riksdagen. 1. 2 . 2 . 2 Afrikanska asylsökande kommer till Italien med båt. Det är det första landet där asylansökan lämnas in som ansvarar för asylprocessen. Som ett resultat av EU-samarbetet går det alltså inte att söka asyl i flera medlemsstater samtidigt.
Internationell rätt
Staters agerande mot varandra och hur de ingår överenskommelser med varandra regleras av den del av den internationella rätten som kallas för folkrätt. Folkrätten styr arbetet i internationella samarbeten, som i FN. EU-samarbetet kan sorteras in under folkrätten, men eftersom EUrätten har en lite speciell karaktär har den kommit att betraktas som ett eget rättsområde.
Bokens uppbyggnad
690043.LEX_PJ_2015_3u.indd 12
2015-05-21 09:50
13 Folkrätten utgår från suveränitetsprincipen, som innebär att varje stat ensam har makten över sitt territorium och sina inre angelägenheter. Internationellt samarbete kräver därför enhällighet mellan de stater som deltar. EU-samarbetet är ett undantag eftersom det i vissa delar innebär att medlemsstaterna har överlåtit makt till det samarbetsorgan – den Europeiska Unionen – som staterna tillsammans har skapat. Denna maktöverlåtelse ger EU-rätten sin annorlunda karaktär jämfört med den övriga folkrätten. 1. 2 . 2 .3
Straffrätt, processrätt och förvaltningsrätt
Gemensamt för straffrätten, processrätten och förvaltningsrätten är att det där ställs upp regler för hur den offentliga makten får utövas gentemot enskilda. Straffrätten är läran om vilka handlingar som är straffbara och vilka följderna kan bli för den som begår brott. Processrätten anger spelreglerna för hur en straffrättslig och civilrättslig process i domstol ska gå till. Förvaltningsrätten består egentligen av flera rättsområden och innehåller regler bl a om hur myndigheter ska sköta sin verksamhet, offentlighet och sekretess, hälsoskydd, utlänningars rätt att komma till Sverige samt vilka sociala stödåtgärder som enskilda kan ha rätt till. Förvaltningsrätt kommer inte att behandlas närmare i denna bok. Förvaltningsprocessrätten anger vilka möjligheter privatpersoner har att få myndighetsbeslut granskade och omprövade i domstol.
1. 2 .3
Viktiga civilrättsliga områden Civilrätten kan delas in i många olika rättsområden och uppdelningen görs ibland på lite olika sätt. Avtalsrätten kan ses som en utgångspunkt för civilrätten, eftersom de flesta rättsliga förhållanden mellan två parter på ett eller annat sätt kretsar kring ett avtal. LEX
690043.LEX_PJ_2015_3u.indd 13
2015-05-21 09:50
14 1. 2 .3 .1
Rättsverkan = juridisk följd, konsekvens
1. 2 .3 . 2
Familjerätt
Familjerätten är ett område inom civilrätten som berör alla människor på ett konkret sätt, ofta flera gånger under en livstid. Till familjerättens huvudfrågor hör äktenskapets och samboförhållandets rättsverkningar, föräldrars ansvar för sina barn samt regler om förmyndarskap. Eftersom de familjerättsliga relationerna inte grundas på avtal (även om det ibland sägs att äktenskapet är ett slags avtal) är det naturligt att familjerätten skiljer sig en hel del från andra civilrättsliga områden. Successionsrätt
Successionsrätten behandlar frågor om hur egendom ska fördelas efter en avliden person och omfattar både regler för arv och för testamente. Lagen – ärvdabalken – reglerar hur den avlidnes egendom ska fördelas. Om ett giltigt testamente har upprättats kan egendomen fördelas på ett annat sätt, i enlighet med den avlidnes vilja. Successionsrätten kan antingen sorteras in under familjerätten eller, som i denna bok, behandlas som ett eget rättsområde.
Bokens uppbyggnad
690043.LEX_PJ_2015_3u.indd 14
2015-05-21 09:50
15 1. 2 .3 .3
Allmän avtalsrätt
Den allmänna avtalsrättens regler beskriver hur två parter ingår ett giltigt avtal och hur avtalets innehåll ska tolkas. Dessutom anger den vad som krävs för att ett avtal ska kunna ogiltigförklaras. Den allmänna avtalsrätten brukar kort och gott kallas avtalsrätt. För enkelhetens skull kommer den beteckningen att användas i denna bok. 1. 2 .3 . 4
Speciell avtalsrätt
Parterna kan vara helt överens om att ett avtal har ingåtts, men vara oense om vilka skyldigheter och rättigheter som följer av avtalet, som t ex vilka konsekvenser det kan bli om någon bryter mot det som avtalats. Parterna kan vara överens om att den ena parten ska sälja en bil till den andra. Men vad händer om köparen är missnöjd med bilen? Är det fråga om ett avtalsbrott? Och i så fall – vilka påföljder ska köparen kunna kräva? Reparation, en ny bil, eller ska köparen kunna häva köpet och få pengarna tillbaka? Ska köparen dessutom ha rätt till skadestånd? Under den gemensamma rubriken speciell avtalsrätt, ofta kallad kontraktsrätt, behandlas frågor om vad ett avtalsbrott innebär och vilka påföljder som kan användas.
LEX
690043.LEX_PJ_2015_3u.indd 15
2015-05-21 09:50
16 Många av de rättsområden som behandlas i denna bok är kontraktsrättsliga. Exempelvis behandlar både köprätt, konsumenträtt och fastighetsrätt samma slags frågor, d v s avtalsbrott och påföljder. Däremot finns vissa skillnader när det gäller hur olika situationer ska lösas. Dessa skillnader mellan rättsområdena brukar framför allt bero på vad som köps och vilka parterna är. T ex är ett bilköp en typisk köprättslig fråga. Men om bilköparen är en privatperson och säljaren en näringsidkare blir i stället konsumenträttsliga regler tillämpliga på köpet. Och för ett köp som gäller fast egendom blir särskilda fastighetsrättsliga regler tillämpliga. Även hyresrätten är ett kontraktsrättsligt område, eftersom den bygger på ett avtal. Själva föremålet för avtalet är en hyresbostad eller en hyreslokal i stället för en bil som i exemplet ovan. Avtalsformen är hyra i stället för köp. Men i grund och botten besvarar regleringen samma rättsliga frågor, d v s vad som räknas som ett avtalsbrott från hyresvärdens eller hyresgästens sida och vilka påföljder som i så fall kan göras gällande. En sådan frågeställning kan vara hur allvarlig misskötsel det krävs från en hyresgäst för att hyresvärden ska ha rätt att säga upp avtalet. Är din lokala lunchrestaurang så billig att du faktiskt borde fråga dig varför? Ja, då kan det bero på svartjobb. Men faktum är att allt färre säger sig känna någon som har arbetat svart de senaste åren. Skatteverket frågar varje höst allmänheten och företag om deras inställning och kännedom om svartarbete. Undersökningen (från december 2014) visade att 78 procent inte känner någon som anlitat svart arbetskraft under det senaste året. Detta går att jämföra mot 69 procent som undersökningen visade två år tidigare.
Bokens sista kontraktsrättsliga rättsområde är arbetsrätten. Där är det ett anställningsavtal som står i centrum i stället för ett avtal om t ex köp eller hyra, men de grundläggande rättsliga frågorna påminner om varandra. Är det ett brott mot anställningsavtalet om arbetsgivaren omplacerar en anställd till mer okvalificerade uppgifter? Begår arbetstagaren i så fall ett avtalsbrott genom att vägra att utföra de anvisade uppgifterna? Vad gäller om en arbetstagare kommer för sent eller berusad till arbetsplatsen? Räknas det som ett avtalsbrott och har arbetsgivaren rätt att som påföljd säga upp eller avskeda arbetstagaren? Om arbetstagaren är medlem i en fackförening, innehåller arbetsrätten dessutom ytterligare en avtalsrelation, förutom den mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Arbetstagarnas anställningsvillkor styrs nämligen ofta av kollektivavtal. Ett sådant kan tecknas mellan arbetsgivaren eller en arbetsgivareorganisation och en arbetstagarorganisation, som företräder de arbetstagare som är medlemmar i organisationen. Även ett kollektivavtal ger upphov till frågor om avtalsbrott och påföljder.
Bokens uppbyggnad
690043.LEX_PJ_2015_3u.indd 16
2015-05-21 09:50
17
1. 2 .3 .5
Skadeståndsrätt
Kontraktsrätten bygger på att det finns ett avtal mellan parterna. När det saknas en avtalsrelation används i stället skadeståndsrätten för att den som lidit skada ska kunna kompenseras av den som orsakat skadan. Till skillnad från de kontraktsrättsliga områdena har alltså den rättsliga relationen mellan parterna uppstått genom den handling som orsakade skadan. Det kan vara fråga om två bilar som kört ihop i en gatukorsning, någon som har halkat på en trottoar där fastighetsägaren borde ha sandat eller att en fotboll har krossat en fönsterruta.
LEX
690043.LEX_PJ_2015_3u.indd 17
2015-05-21 09:50
18 1. 2 .3 .6
Försäkringsrätt
Förhållandet mellan försäkringsgivare och försäkringstagare grundar sig – precis som när det gäller kontraktsrättsliga förhållanden – på ett avtal mellan två parter. Skillnaden är att de rättsliga frågorna inte handlar om avtalsbrott och påföljder. Försäkringsavtalet innehåller villkoren för när försäkringstagaren har rätt till ersättning. Försäkringsrättens viktigaste funktion är att ange vissa begränsningar för hur försäkringsavtalets villkor får utformas, så att en rimlig balans kan upprätthållas mellan försäkringsbolagets och försäkringstagarens respektive intressen.
Bokens uppbyggnad
690043.LEX_PJ_2015_3u.indd 18
2015-05-21 09:50
19
Kommer du ihåg – offentlig rätt eller civilrätt? 1.
En polisman bötfäller dig för fortkörning.
2.
Du går tillbaka till elektronikaff ären med en nyinköpt tv som inte fungerar.
3.
Du kräver skadestånd av en granne som backat över din cykel med sin bil.
4.
En person som gjort inbrott i ditt hus blir åtalad.
5.
En mamma vill tillerkännas ensam vårdnad om sitt och sin före detta makes gemensamma barn.
6.
En mamma vill överklaga tingsrättens avgörande i ett vårdnadsmål.
7.
Din hyresvärd säger upp dig från din lägenhet för att du inte betalat hyran på flera månader.
8.
Du avskedas med motiveringen att du stulit ur kaffekassan i lunchrummet. Du erkänner gärningen men hävdar att detta inte kan vara skäl för avskedande.
9.
Du är misstänkt för ett brott och begär att få en offentlig försvarare när du ska förhöras av polisen.
10.
Du köper en tågbiljett av SJ men ångrar köpet och vill ha pengarna tillbaka.
11.
Du har sökt bygglov för en tillbyggnad på ditt hus men fått avslag. Nu vill du överklaga beslutet.
LEX
690043.LEX_PJ_2015_3u.indd 19
2015-05-21 09:50
Förkortningslista
Mikael Pauli
Eva Lundberg
Erik Öman
Eva Lundberg är gymnasielektor. Hon har mångårig erfarenhet av att undervisa i juridik och företagsekonomi. Vidare var hon Skolverkets ämnesexpert i juridik vid gymnasiereformen GY 11. Mikael Pauli är hovrättsassessor (yngre domare) och rättssakkunnig i Regeringskansliet. Vidare undervisar han på juristlinjen vid Stockholms universitet och vid Domstolsakademin. Han har tidigare varit verksam i Marknadsdomstolen. Erik Öman är jurist och civilekonom. Han har tidigare arbetat med lagstiftningsutredningar på Regeringskansliet, varit verksam på Riksgälden och undervisat på juristprogrammet vid Uppsala universitet. Numera arbetar han som bankjurist.
Varje samhälle styrs av rättsliga regler som dagligen påverkar dig som privatperson, ofta utan att du tänker på det. Att studera juridik är därför allmänbildande och gör att du bättre förstår hur samhället fungerar och varför det är utformat som det är. Dessutom är juridiska kunskaper till nytta för dig som exempelvis konsument, anställd, hyresgäst, fastighetsköpare, brottsoffer och arvtagare – det vill säga situationer du kan hamna i som privatperson.
Privatjuridik
LEX Privatjuridik
AD AvtL BrB DaL
Denna tredje upplaga av LEX Privatjuridik innehåller flera nyheter. Bland annat behandlas 2014 års distansavtalslag (lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler), lagen om skydd för konsumenter vid automatisk avtalsförlängning, EU:s arvsförordning samt den planerade Patent- och marknadsdomstolen.
LEX Privatjuridik är framtagen till gymnasieskolans kurs Privatjuridik och ingår i LEX-serien. LEX-serien täcker in gymnasieskolans samtliga tre kurser i juridik, och innefattar också LEX Affärsjuridik och LEX Rätten och samhället. Läromedlen kan läsas av alla som är intresserade av juridik och fungerar även som introduktionslitteratur vid högskolestudier.
TREDJE UPPLAGAN
Privatjuridik Eva Lundberg Mikael Pauli Erik Öman
690043.Omslag_LEX.PJ_3u.indd 1
Arbetsdomstolen(s domar) avtalslagen brottsbalken lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler DiskrL diskrimineringslagen DO Diskrimineringsombudsmannen EG Europeiska Gemenskapen EU Europeiska Unionen FAL försäkringsavtalslagen FLL föräldraledighetslagen FML förtroendemannalagen FB föräldrabalken FBL fastighetsbildningslagen HD Högsta domstolen HFD Högsta förvaltningsdomstolen JB jordabalken KKL konsumentköplagen KKrL konsumentkreditlagen KO konsumentombudsmannen KTjL konsumenttjänstlagen KöpL köplagen LAS lagen om anställningsskydd MBL lagen om medbestämmande i arbetslivet NJA Nytt juridiskt arkiv p punkt PBL plan- och bygglagen RB rättegångsbalken RF regeringsformen RH Rättsfall från hovrätterna RÅ Regeringsrättens årsbok SFS Svensk författningssamling SkL skadeståndslagen SOU Statens offentliga utredningar st stycke UB utsökningsbalken ÄB ärvdabalken ÄktB äktenskapsbalken
2015-05-26 08:08