9789187221200 by Smakprov Media AB

■ ■

ALLA ÄR MED Vägledning ALLA ÄR MED Observationsschema

ALLA ÄR MED är tänkt att vara en hjälp i förskolans arbete att observera barnens utveckling. ALLA ÄR MED kan därmed bidra till att förskolans verksamhet utformas för att ge varje barn bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. ALLA ÄR MED följer det enskilda barnet i ett lättläst cirkelschema från 1 år till 6 år och blir ett tydligt underlag för utvärdering vid till exempel utvecklingssamtal. Personalen kan utifrån en rad påståenden se om barnet följer en förväntad utveckling i förhållande till sin ålder – eller om det finns områden som förskolan bör vara uppmärksam på.

Alla är med · vägledning

I m at e r i a l e t i n g å r

ALLA ÄR MED täcker sex utvecklingsområden: språk socioemotionell utveckling ■ lek ■ trivsel ■ vardagsaktiviteter ■ uppfattningsförmåga/motorik ■ ■

I läroplanen trycker man särskilt på vikten av att dokumentera barnens utveckling för att kunna stödja och utmana dem i deras lärande och för att få kunskap om förskolans kvalitet: "All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv. Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram" (ur Läroplan för förskolan, reviderad 2010).

Vägledning Inger Kristine Løge · Karina Leidland · Mette Mellegaard Aud Harriet Sleveland Olsen · Torill Waldeland

– en möjlighet för alla

Nypon förlag

Norsk utgåva: Författare:

Info Vest Forlag Inger Kristine Løge, Karina Leidland, Mette Mellegaard, Aud Harriet Sleveland Olsen, Torill Waldeland

Svensk utgåva: Nypon förlag AB Projektledning och redaktion: Ulrika Wendéus Översättning: Catharina Andersson Illustrationer: Karin Hannedahl Grafisk formgivning: Anette Tonnesen Första upplagan, 2012

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Vägledning Inger Kristine Løge · Karina Leidland · Mette Mellegaard Aud Harriet Sleveland Olsen · Torill Waldeland

Nypon förlag

Innehåll 4

Introduktion

6 T e or e t isk b a kgr u n d 6 Det yngre barnets språkliga och sociala utveckling 8 Barns sociala kompetenser 10 Obse r vat i o n av b a r n 12 At t a n v ä n d a c i r k e l s c hemat ALLA ÄR MED 14 14 14 15

Åt g ä r d e r e f t e r o bse r vationerna Föräldrasamarbete Internt pedagogiskt arbete Innan externt samarbete

16 Ci r k e l s c he m at s u ppb y ggna d 16 Språk 21 Socioemotionell utveckling 26 Lek 31 Trivsel 35 Vardagsaktiviteter 40 Uppfattningsförmåga/Motorik 44 Re f e r e nse r 47

I nfo r m at i o nsb r e v t i l l v årdna dsh ava re

intro duktion Detta vägledningshäfte är en del av observationsmaterialet ALLA ÄR MED och är tänkt att vara en hjälp vid ifyllandet av observationscirkeln. ALLA ÄR MED är framtaget för att underlätta förskolans arbete att observera barnens utveckling. Vi hoppas på så sätt kunna bidra till att förskolans verksamhet utformas för att ge varje barn bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. I läroplanen trycker man särskilt på vikten av att dokumentera barnens utveckling för att kunna stödja och utmana dem i deras lärande och för att få kunskap om förskolans kvalitet: “All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv. Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram” (ur Läroplan för förskolan, reviderad 2010). ALLA ÄR MED följer det enskilda barnet i ett lättläst cirkelschema från 1 år till 6 år och blir ett tydligt underlag för utvärdering vid till exempel utvecklingssamtal. Personalen kan utifrån en rad påståenden se om barnet följer en förväntad utveckling i förhållande till sin ålder – eller om det finns områden som förskolan bör vara uppmärksam på. Observationscirkeln täcker in följande sex utvecklingsområden: ■ språk ■ socioemotionell utveckling ■ lek ■ trivsel ■ vardagsaktiviteter ■ uppfattningsförmåga/motorik

Schemat är användbart i följande sammanhang: – när personalen talar om det enskilda barnet och arbetet med detta på möten och i samtal – vid föräldrasamtal – vid kontakt med samarbetspartners Materialet ALLA ÄR MED är utarbetat i Norge. Det skedde i ett samarbete mellan Eigersund kommuns förskoleenhet, kommunens Pedagogisk-Psykologiska Tjänster, PPT, och Senter for Atferdsforskning/Universitetet i Stavanger. Utprövning av schemat pågick under 2003 och 2004 med fortgående utveckling av detsamma (pilotfall, analys och utvärdering). Den svenska utgåvan av ALLA ÄR MED är avstämd mot den nya reviderade Läroplanen för förskolan.

teoretisk bakgrund Innan vi presenterar hur cirkelschemat är uppbyggt vill vi förklara sammanhanget mellan språkliga och sociala sidor i barns utveckling. Det y n g r e b ar n e t s s p r åk l i ga o c h soci a la u tveck li n g

Språket utvecklas i samspel med andra och genom att man pratar med barnet och lyssnar på det. Upplevelsen av att höra ihop med andra är avgörande för denna utveckling. Att använda språkljud för att kommunicera blir en del av samspelet med andra människor, ända från det att barnet föds. Redan tidigt kommunicerar barnet och vårdarna genom en grundläggande dialogstruktur (Rye, 1994). Ljud, mimik och rörelser är en del av denna struktur av ett väl avstämt samspel. Det är viktigt för barnets kommunikativa utveckling och kunskapsinhämtning att tidigt få erfarenhet av sådant samspel. Det verkar finnas en inre drivkraft hos de flesta barn, och denna drivkraft kan leda till att man gärna tar en lyckad samspelsoch kommunikationsutveckling för given. Men så är det inte för alla barn, och olika faktorer hos både barnet och vårdarna kan leda till att det utvecklas problem i detta kommunikativa samspel. Om det uppstår brister i den tidiga kommunikationen kan det få allvarliga följder för barnets språkliga, sociala och allmänna utveckling. Om barnet inte bemästrar att delta i språkliga samspel med vuxna och jämnåriga i förskoleåldern kan det leda till att barnet upplever sig misslyckat på olika sätt. Dessutom kan det uppstå en betydande begränsning av upplevelser, erfarenheter och inlärning som barn normalt får del av genom samspelet med andra. En del barn som upplever att de misslyckas när de försöker ta kontakt med andra kan bli tysta och drar sig undan. Andra blir oroliga och får ett krävande beteende. Det avvikande beteendet blir ofta det man lägger märke till och det kan leda till att dessa barn hålls utanför leken med andra barn. I sådana fall är det viktigt att ta reda på orsaken. Varför är barnet så tyst eller bråkigt och misslyckas i interaktionen med andra? Kan det vara för att barnet inte behärskar de språkliga och icke-språkliga koderna som de andra barnen använder sig av?

På senare år har man tittat närmare på sammanhanget mellan språkliga och sociala kompetenser i småbarnsåldern. Inom forskningen om språksvårigheter har uppmärksamheten varit riktad mot vilka konsekvenser språksvårigheter kan få för barnets sociala välbefinnande och utveckling av läs- och skrivkunnighet (Thomsen, 2000). Utvecklingen av sociala svårigheter börjar ofta i småbarnsåldern. En studie av Rice med flera (1991) om hur barn med språksvårigheter upplevs fungera i samspel med andra barn och vuxna visar följande: 1. B arn med en för åldern normal språkutveckling blir valda som lekkamrater av alla

barn på förskolan. 2. B arn med språk- och talsvårigheter ignorerade oftare försök från andra att kom-

municera, än vad barn med åldersadekvat språkutveckling gjorde. 3. B arn med språk- och talsvårigheter visade en stark tendens att inte prata med andra barn och vuxna. De utnyttjade inte språket till att återkoppla. 4. D et fanns en tendens att barn med språk- och talsvårigheter hellre tog kontakt med vuxna än med andra barn. Resultatet av denna och andra studier av barn med språksvårigheter har även visat att förskolans personal och andra specialister bedömer barnets totala välbefinnande utifrån barnets språkliga kompetens istället för vad de bemästrar kunskapsmässigt. Det kan leda till att de uppgifter som barnen får är långt under deras problemlösningsförmåga. Dessutom riskerar barn med språksvårigheter att utveckla sociala svårigheter och senare läs- och skrivsvårigheter. Omvänt är barn med sociala svårigheter en riskgrupp när det gäller utvecklingen av språksvårigheter.

Med detta som bakgrund är det viktigt att personalen inom barnomsorgen är uppmärksamma på: – vilka de viktiga stadierna är i utvecklingen av språket – vad som är viktigt för utvecklingen av social kompetens – på vad sätt utveckling och bemästring i småbarnsåldern är viktigt för barnets kommande utveckling och inlärning – vad man kan göra på förskolan för att främja den språkliga och sociala utvecklingen Ba r n s s o cial a k o mp e t e ns e r

Barns lärande och inhämtande av kompetens sker genom så kallad primär och sekundär socialisation (att lära sig fungera och samspela med andra människor i en grupp). Den primära socialisationen sker i familjen. Barnet lär sig av närstående som de är känslomässigt knutna till. Här läggs grunden för språk och tänkande, handlingar och regler. Förskolan är en miljö för sekundär socialisation. Det vill säga att här är barnet inte en känslomässigt självklar medelpunkt (Säljö, 2010). Nu ska barnet lära sig att vara en del av gruppen, och det kommer att upptäcka att andra människor har behov och känslor. Det ska lära sig ta hänsyn till detta, lära sig ge plats åt andra och kontrollera sina egna aggressioner (Raundalen, 1997). Detta kan vara krävande för ett litet barn. Barnet behöver en trygg och accepterande miljö samt närvarande, kompetenta vuxna för att det ska kunna anpassa sig och bli alltmer socialt moget. Samtidigt ska barnet utveckla en god självbild och uppleva sig själv som en värdefull medlem i gruppen. I cirkelschemat finns det flera påståenden som beskriver det socialt välfungerade barnet, som att barnet exempelvis kan visa empati, vänta på sin tur, ta kontakt med andra barn på ett positivt sätt och ha en viss självkontroll. Sociala kompetenser beskriver hur barnet förhåller sig till omgivningens förväntningar och hur det tillgodoser sitt sociala behov. Det handlar om en uppsättning färdigheter, konkreta handlingar, attityder, förståelse och egenskaper som barnet använder för att handskas med de olika sociala situationer det är med om. Ett barn med svårigheter inom detta område kan ofta ödelägga och förstöra andra barns lek. Det

kan ha svårt att komma in i leken och att samspela med andra barn. Många vägrar att följa förskolans rutiner och regler och de kan vara mer ilskna, aggressiva och frustrerade än vi uppfattar som typiskt för barn i deras ålder (Lamer, 1999, Ogden, 2003). För att hjälpa barn med den sociala utvecklingen behövs vuxna som har nödvändiga kunskaper och färdigheter. Om vissa fält i ALLA ÄR MED-cirkeln förblir öppna (inte färglagda) och man börjar bekymra sig för barnets sociala utveckling är det viktigt att gå barnet till mötes för att främja utvecklingen och inte låsa sig vid det negativa. Barnet ska bemötas med empati och förståelse från de vuxna. Det är viktigt att de vuxna tar sig tid att komma fram till vad barnet har svårt med. Humor och förmåga att se det positiva och att få med sig barnet i skoj och bus är ett annat verktyg. Barnet har dessutom behov av struktur. Fasta rutiner betyder förutsägbarhet och ger trygghet. Att reglerna är desamma över tid skapar även överblick och förståelse för att reglerna finns. För barn som börjar få problem i samband med sitt beteende kan struktur och rutiner vara ett bra stöd. Rutiner kan också minska antalet konflikter. Forskning har visat att det finns ett samband mellan dessa barns beteende och bristande sociala kompetenser. Det är väsentligt att de sociala kompetenserna blir ordentligt kartlagda. Förskolan är för många barn den viktigaste miljön för sekundär socialisation. Genom trivsel, språklig samvaro, deltagande i lek och vardagsaktiviteter får barnet praktisera sina sociala färdigheter och kan inhämta och träna nya färdigheter. Vuxna som ska stödja barns sociala utveckling ska också kunna rätta barns beteende på ett bra sätt. Att vara en förebild, visa, vägleda och sätta ord på situationer är bra sätt att korrigera små barn på. Dessa fyra nyckelord – empati, humor, struktur och korrigerande förmåga – är hämtade från Erling Rolands bok Elevkollektivet (1998).

Observation av barn När man ska observera barnet kan man använda sig av olika observationsformer: observationsscheman, korta noteringar, daganteckningar, videoinspelningar, verksamhetsberättelser och barnintervjuer är exempel på observationsformer som kan passa beroende på vad man önskar observera. Oavsett observationsform är det nödvändigt att känna till barns typiska utveckling, vilken framgår av cirkelschemat. Man observerar barnet under en begränsad period tills man med säkerhet kan bedöma barnets kompetenser. Att ha en ödmjuk inställning till barnet och det vi har observerat är en god utgångspunkt för ett konstruktivt samarbete med föräldrarna. Det är viktigt att de vuxna lär sig att observera barnet i dess dagliga aktiviteter, först och främst via gemensamma upplevelser och erfarenheter med barnet. Det bör läggas större vikt vid att umgås med barnet, att ha en relation och kommunikation, än att testa färdigheter. Det är i vardagssamvaron de vuxna kan observera barnets kompetenser. Det är också viktigt att man under observationsarbetet har som mål att titta på barnets totala profil, med relationssamspelet som utgångspunkt. Samtidigt är det viktigt att förstå att barnets utveckling, bemästranden, färdigheter och beteende, så som det visar sig i ALLA ÄR MED-cirkeln, endast är en del av den sammansatta processen som ett barns utveckling består av (Løkken och Søbstad, 1995, Pape, 2002). Den bild man får av ett barn i en enstaka observation är kanske inte representativ för barnet. Därför ska man observera barnet flera gånger, både i samma och i olika situationer, så att bilden avspeglar barnets många kompetenser. Flera personer i personalgruppen bör vara involverade i den samlade observationen av barnet. Detta säkrar att en enskild personals upplevelse av barnet inte får för stort inflytande på observationen. Det är också viktigt att de vuxna pratar igenom vad de har sett och observerat under observationsarbetet så att man försäkrar sig om att man förstår barnet och uppnår en helhetsorienterad förståelse (Askland, 2006, Damsgaard, 2003).

I ALLA ÄR MED finns det 18 påståenden till varje åldersgrupp. Det viktigaste är inte själva observationen eller nedteckningen av denna, utan att bedömningen leder till praktisk-pedagogiska åtgärder vid behov.