9789147095612 by Smakprov Media AB

Detta är handboken för dig som nu tar steget från gymnasiet och vidare till universitet och högskola. Här får du en rad handfasta råd och tips som hjälper dig att komma igång med dina studier på rätt sätt. Men du får också stöd och inspiration kring allt från den studiesociala biten till vad som förväntas av dig under de olika faserna i utbildningen. Klara dina studier! ger dig svar på exempelvis följande frågor: • Vad innebär ett akademiskt arbetssätt? • Hur lägger jag upp dagsplanering, veckoplanering och terminsplanering? • Hur tar jag på bästa sätt till mig olika slags texter? • Hur gör jag om jag vill byta inriktning på mina studier eller göra uppehåll? • Vad ska jag tänka på inför att skriva rapporter, uppsatser etc.? • Hur söker jag information och hur använder jag källor? • Vad gör jag om jag får problem under studierna – ekonomiskt, socialt eller resultatmässigt? Bokens upplägg gör att du kan använda den som en handbok – slå upp det du söker för tillfället. Men gör gärna en snabb genomläsning inför din studiestart – det har du igen när du sedan är mitt uppe dina studier. Boken vänder sig i första hand till dig som student. Men den är också en utmärkt guide för studie- och yrkesvägledare, studierektorer, lärare, arbetsförmedlare m.fl. Huvudförfattare till boken är Peter Stray Jørgensen och Lotte Rienecker. De har lång erfarenhet av undervisning, handledning, examination m.m. och har tillsamman skrivit boken Att skriva en bra uppsats. I den här boken medverkar dessutom ytterligare en rad lärare och forskare inom många olika områden.

Best.nr 47-09561-2

Tryck.nr 47-09561-2-00

Klara dina studier - omslag.indd 1

Lotte Rienecker Peter Stray Jørgensen

• Vad förväntas av mig vid olika former av examination?

Klara dina studier!

Lotte Rienecker Peter Stray Jørgensen

a r la

K ina d

! r ie

d tu

– handbok för studenter på universitet och högskola

11-10-18 11.37.12

Lotte Rienecker Peter Stray Jørgensen

a r a l K ina d

! r e i d u t s – handbok för studenter på universitet och högskola

Översättare: Ann Lagerhammar

Studiehandboken.indd 1

2011-10-18 12.44

Förord Att börja studera på universitet eller högskola innebär flera och ibland stora förändringar i livet som kan upplevas som både spännande och förvirrande. Som student på ett lärosäte för högre studier förväntas du nu själv ta ett stort ansvar för ditt eget lärande, jämfört med när du gick i grund- och gymnasieskolan. Det är inte självklart att lärarna pekar ut det som är relevant och viktigt i kurslitteraturen, och du får inte läxor på samma sätt som tidigare utan måste till stor del själv planera dina studier. Som student på universitet och högskola kommer du även närmare den pågående forskningen inom ditt ämnesområde än vad du möjligen är van vid från gymnasiet. Lärarna forskar ofta parallellt med sin undervisning och använder ibland sina egna, kanske preliminära, forskningsresultat som underlag på sina föreläsningar och seminarier. Vad som är sant och riktigt kan då visa sig vara mycket mer öppet för diskussion än tidigare. Högskolestudierna innebär inte bara förändringar av själva studiesituationen. För många innebär det även att man flyttar hemifrån för första gången i livet, att man måste göra en egen hushållsbudget för att få studiemedlet att räcka och att man måste hitta egna sätt att balansera studier och fritid. I den här boken ger några forskare och lärare en inblick i vad man som ny student kan behöva tänka på – allt från planering av studierna, deltagande i undervisningen, studieteknik, akademiskt skrivande, käll- och kritikhantering, till vad man kan göra om man upplever studiehinder av olika slag, t.ex. om man har läs- och skrivsvårigheter eller får problem med den studiesociala situationen Lika lite som en guidebok kan ersätta en resa, lika lite kan man lära sig vad det innebär att vara en student bara genom att läsa en bok. Detta måste man helt enkelt upptäcka själv genom att studera och genom att vara student. Men ibland kan en bok vara till stor hjälp för att förbereda sig och för att få upp ögonen för vad man bör tänka på – eller helt enkelt för att inse att man som ny student inte är ensam om sina upplevelser. Detta är en sådan bok. Peter Svensson Forskare och lärare i företagsekonomi Lunds universitet

Studiehandboken.indd 3

2011-10-18 12.44

D e l 1 :

Innehåll DEL 1: Att studera på universitet och högskola____9 Kapitel 1. Studiestarten_______________________________ Från gymnasiet till högre utbildning – ”yrke student”__________ Förväntningar på dig som student_________________________ 12 goda råd under den första studietiden___________________

10 10 11 12

Kapitel 2. Planering av studierna ______________________ 18 Skapa goda studievanor_________________________________ 18 Gör en ”tankebok” från dag 1_____________________________ 19 Personliga mål med studierna_____________________________ 20 Den sociala aspekten av studentlivet_______________________ 21 Planera utifrån dina mål och dina starka och svaga sidor i studierna_____________________________________ 21 Delmål och milstolpar___________________________________ 22 Prioritering____________________________________________ 23 Terminsplanering_______________________________________ 27 Dagsplanering_________________________________________ 29 Fasta arbetstider_______________________________________ 31 Läsplats_______________________________________________ 32 Val av och byte av utbildning: Har du valt rätt? ______________ 33 Studieuppehåll/sabbatsår________________________________ 34 Se på dina studier ur ett karriärperspektiv___________________ 39 Läs vidare_____________________________________________ 42 Kapitel 3. Vetenskaplighet och akademiskt arbetssätt___ 44 Vetenskaplighet________________________________________ 44 Analytiskt och kritiskt tänkande____________________________ 51 Kapitel 4. Ekonomin under studierna____________________57 Sociala och studierelaterade faktorer som påverkar ekonomin___________________________________ 57 CSN (Centrala studiestödsnämnden)______________________ 58 Studieresultat och studiestöd_____________________________ 59 Annat ekonomiskt stöd__________________________________ 60

Studiehandboken.indd 4

2011-10-18 12.44

I nn e h å l l

Ekonomi under ledighet__________________________________ Ekonomi vid byte av utbildning eller studieavbrott ____________ Om du blir långvarigt sjuk________________________________ Ekonomi för studerande med barn_________________________ Studiemedel för studerande med barn_____________________ Statliga bidrag till studerande med barn____________________ Ekonomi och funktionshinder/ funktionsnedsättning_________________________________ Här får du information och hjälp – en översikt________________ Extrajobb under studierna – välj med omsorg________________

61 61 62 62 63 63 65 66 68

DEL 2: Undervisning och examination___________ 73 Kapitel 5. Att delta i undervisningen och få ut det mesta av den______________________________________74 Olika undervisningsformer________________________________ 75 Förberedelser inför undervisningen________________________ 76 Efter undervisningen____________________________________ 77 Delta alltid!____________________________________________ 77 Du lär dig något när …__________________________________ 78 Anteckna – hela tiden___________________________________ 79 Utvärdering av undervisningen____________________________ 85 Kapitel 6. Muntliga presentationer ____________________ 88 Kasta dig in i det_______________________________________ 89 Disponering av en muntlig presentation____________________ 89 Vad går uppgiften ut på?_________________________________ 91 Framställning och språk__________________________________ 91 Vanliga typer av muntliga presentationer____________________ 92 Argumentation och dokumentation ska vara ämnesrelaterad och saklig_____________________________ 93 Tycker du det är svårt?__________________________________ 93 Kapitel 7. Grupparbete ________________________________ 95 Syften med grupparbete_________________________________ 95 Grupparbetets fördelar__________________________________ 96 Bildandet av grupper____________________________________ 97 Krav och förväntningar___________________________________ 98 Etablera en diskussionskultur_____________________________ 99

Studiehandboken.indd 5

2011-10-18 12.44

I nn e h å l l

Upprätthålla disciplinen__________________________________ 99 Fördelning av arbetsuppgifter____________________________ 100 Kombinera grupparbete och individuellt arbete_____________ 100 Dagordning som arbetsredskap__________________________ 101 Roller i en grupp_______________________________________ 101 Hantering av konflikter__________________________________ 102 Grupparbetets inverkan på studiemiljön___________________ 103

Kapitel 8. Få och ge feedback________________________ 105 Feedback är nyttigt____________________________________ 105 Feedback som du kan ge_______________________________ 105 Ta emot feedback med öppet sinne_______________________ 107 Var tyst______________________________________________ 108 Feedback från läraren__________________________________ 108 Om du får underkänt___________________________________ 109 Kapitel 9. Examination_______________________________ 110 Syfte med och krav på examination_______________________ 111 Examinationsformer____________________________________ 112 Betygs- och bedömningsformer__________________________ 114 En första förberedelse inför examination___________________ 115 Läsning i samband med examination______________________ 118 Själva examinationen___________________________________ 121 Beteende vid examination_______________________________ 125 Nervositet____________________________________________ 125 Sjuk på examinationsdagen_____________________________ 126 Efter examinationen____________________________________ 126 Dispens______________________________________________ 127 Omtenta_____________________________________________ 127 Kapitel 10. Klagomål_________________________________ 129 Välj strid med omsorg__________________________________ 130 Vem ska du vända dig till med ditt klagomål?_______________ 130 Hur skriver man ett klagomål?___________________________ 132 Förslag till strukturering av ett klagomål____________________ 132 Hellre kort och svalt än långt och ilsket____________________ 133 Har du drabbats av ett procedurfel?______________________ 133 Belägg och dokumentation______________________________ 134 Och vad händer sedan?________________________________ 134 Klagomål är aldrig roligt_________________________________ 135

Studiehandboken.indd 6

2011-10-18 12.44

I nn e h å l l

DEL 3: Läsa och skriva________________________ 137 Kapitel 11. Akademiska genrer och framställningsformer________________________________ 138 Akademiska genrer____________________________________ 138 Akademiska framställningsformer_________________________ 140 Centrala framställningsformer: Definition, redogörelse, analys, diskussion, reflektion och utvärdering____________ 144 Andra ord för de grundläggande framställningsformerna______ 152 Förklara din användning av framställningsformer____________ 153 Fel framställningsformer i utbildningssammanhang__________ 154 Kapitel 12. Goda läsvanor____________________________ 155 Urval, prioritering och syfte______________________________ 156 Läs utifrån syftet med studierna__________________________ 156 Välj rätt läsmetod______________________________________ 158 Läs kritiskt____________________________________________ 160 Lästekniker___________________________________________ 160 Olika slags texter har olika slags information_______________ 161 Planera din läsning_____________________________________ 162 Motivation och koncentration____________________________ 163 Mycket svåra texter____________________________________ 165 Läsgrupper___________________________________________ 165 Vad behöver deltagarna i läsgruppen komma överens om?___ 167 Planering och kalender_________________________________ 167 Titta på texter utifrån olika perspektiv______________________ 168 Om det inte går som planerat?___________________________ 169 Kapitel 13. Att skriva inom högre utbildning __________ 171 Texter för högre utbildning_______________________________ 171 Ett (konstruerat) exempel på en vetenskaplig text___________ 172 Uppsatsen___________________________________________ 175 Mindre hemtentamina och essäer________________________ 187 Skrivprocessen _______________________________________ 193 Språket i uppsatser____________________________________ 200

Studiehandboken.indd 7

2011-10-18 12.44

I nn e h å l l

Kapitel 14. Söka och använda källor__________________ 206 Informationshantering är flera saker_______________________ 206 Hitta rätt litteratur effektivt_______________________________ 207 Biblioteket och/eller internet?____________________________ 208 Sökmetoder __________________________________________ 209 Sökmotorer___________________________________________ 212 Andra relevanta resurser på nätet________________________ 212 Använd bra sökord_____________________________________ 213 Öka och begränsa materialmängden______________________ 215 Håll ordning på källorna_________________________________ 218 Källkritik______________________________________________ 219 Hur man hänvisar till källor______________________________ 220

DEL 4: Studiehinder__________________________ 225 Kapitel 15. Läs- och skrivsvårigheter__________________ 226 Läsblockeringar_______________________________________ 227 Dyslexi_______________________________________________ 229 Studenter med språkluckor______________________________ 234 Studenter med svenska som andraspråk___________________ 234 Förhalning och skrivkramp_______________________________ 235 Kapitel 16. Psykologiska studiehinder_________________ 244 Psykologiska hinder för studier___________________________ 245 Kan man studera om man befinner sig i kris eller har psykiska problem?__________________________________ 246 Professionell hjälp_____________________________________ 248 Studieuppehåll________________________________________ 251 Läs vidare____________________________________________ 251

Till sist …____________________________________ 253 Författarpresentation___________________________________ 253 Litteraturlista___________________________________________ 253 Internetkällor__________________________________________ 253 Författare/kapitel______________________________________ 259 Register _______________________________________________ 268

Studiehandboken.indd 8

2011-10-18 12.44

DEL 1:

Att studera pĂĽ universitet och hĂśgskola

Studiehandboken.indd 9

2011-10-18 12.44

D e l 1 : A tt stud e ra p å univ e rsit e t och högsko l a

Kapitel 1.

Studiestarten Goda råd inför studiestarten

• Undersök kursens eller utbildningens uppbyggnad och struktur. • Orientera dig geografiskt. • Se på dina studier som ett jobb med möjlighet till flextid. • Ta del av utbildningsortens sociala liv. • Håll uppe motivationen. • Kom ihåg att du inte är ensam. • Undersök utbildningsställets kommunikationssätt och kommunikationskanaler.

• Skaffa dig bra studieverktyg. • Se till att du har eller skaffa dig nödvändiga studiefärdigheter. • Lägg ner mycket tid på studierna – särskilt i början. • Begränsa ditt ekonomiska beroende. • Var beredd på ”information overload” den första tiden. Detta första kapitel pekar på de allmänna förväntningar och krav man ställs inför när man studerar på högre utbildningar samt ger råd om hur man får till stånd en bra start på sina studier och ett bra liv som student. Vi presenterar även olika sätt att förhålla sig till sina studier på universitet eller högskola.

Från gymnasiet till högre utbildning – ”yrke student” Det största och bästa med att börja en utbildning – på högskola, universitet eller någon annan postgymnasial utbildning – är nog att det är så roligt att kunna fördjupa sig, istället för att vara tvungen att ägna sig åt samtliga de ämnen och ämnesområden som hör gymnasiet till. Dessutom kan man i mycket större utsträckning styra och planera sitt arbete själv.

Studiehandboken.indd 10

2011-10-18 12.44

1 . studi S tudi e start e n

Du har nu påbörjat en akademisk utbildning, antingen en teoretisk eller yrkesinriktad högskoleutbildning med andra förväntningar och krav än på gymnasiet. Vad innebär det då att gå en högre utbildning jämfört med att gå på gymnasiet? På högre utbildningar är antalet ämnen färre och/eller perspektiven snävare, och i många ”underämnen” går man mycket mer på djupet. Grovt sagt kan skillnaderna beskrivas på följande sätt:

Du går från • att vara elev till att vara student • att ha lektioner till att studera • ämnen till problem • att kunna och tycka till att undersöka och tillämpa • att tala om till att argumentera • skolans och gymnasiets schema till eget ansvar för planering • skolans krav på innehåll till ditt eget intresse för ämnet/kursen • fritt skrivande till skrivande efter en (huvud)genre • lärarnas initiativ till dina egna, aktiva initiativ.

Förväntningar på dig som student Detta förväntas av dig när du går en högre utbildning – du känner säkert redan till mycket av det från din gymnasietid, men det är viktigt att du är helt klar över vad det handlar om och dessutom beredd på det: • Akademiskt arbetssätt, ämnesrelaterad argumentation, akademisk formalia. • Ämnesrelaterad skriftlig och muntlig framställning. • Fackspråk, akademisk engelska. • Analytisk och kritisk hållning. • Mer självständighet och egenkontroll (utbildningens kontroll kommer sist i kursen eller programmet, och då är det kanske för sent; det ges få varningslampor på vägen).

Studiehandboken.indd 11

2011-10-18 12.44

D e l 1 : A tt stud e ra p å univ e rsit e t och högsko l a

12 goda råd under den första studietiden Vad är bra att hinna med under den allra första studietiden? Det finns en del olika aspekter och en hel del information som man bör ha koll på och som är en förutsättning för en bra studiestart och en god fortsättning på studierna. 1. Undersök kursens eller utbildningens struktur

Skaffa dig en överblick över de formella ramarna och de krav du står inför när det gäller just dina studier. Läs igenom kursplanen. Ta reda på vilka prestationskrav som ställs. Det finns ofta krav på att vissa prov ska klaras av innan man kan gå vidare i utbildningssystemet. Se också till att vara klar över hur undervisningen är uppbyggd och hur du anmäler dig till kurser och skrivningar. Vad finns det för deadlines och tidsfrister när det gäller anmälningar och avanmälningar? 2. Orientera dig geografiskt

Ta redan på var allt finns på lärosätet och utbildningsorten, till exempel: • bibliotek • bokhandel, kompendieförsäljning • IT-lokaler • kopieringsmaskiner • kaféer • lärarnas arbetsrum • idrotts- och motionsanläggningar • olika slags lokaler och faciliteter för studenterna, exempelvis grupprum och kaffemaskiner • studieadministrationen • studievägledare • närmaste CSN-kontor

Studiehandboken.indd 12

2011-10-18 12.44

1 . S tudi e start e n

3. Se på dina studier som ett jobb med möjlighet till flextid

Ålägg dig själv att arbeta (studera). Håll reguljära arbetsdagar med (ganska) fast arbetstid, både när det gäller undervisning och kurser, samt förberedelsetid och studietid. Gå på lektioner och föreläsningar. Det är här du får lärarnas perspektiv, presentationer och tolkning av materialet, samt deras förväntningar och krav när det gäller skrivningarna. Det är också här du får ta del av lärarnas eventuella guldkorn och vilken tyngd de lägger på de olika kursmomenten. För övrigt gäller att man genom att gå på lektioner och föreläsningar tjänar in mycket läsning. Om man inte kan gå på en lektion eller föreläsning kan man be att få låna anteckningar av en kurskamrat. Men kom ihåg att det också finns ett liv utanför studierna.

4. Ta del av utbildningsortens sociala liv

Det handlar om att komma ut och skaffa sig kontakter. Ensamhet är en av de största orsakerna till att man hoppar av studierna. Alltså: Prioritera även studietidens sociala aktiviteter. • Prata gärna med någon redan första dagen, och nästa dag osv. • Ta del av nollningen, introduktionsdagen, studentlivet, fredagsbar osv. • Bli medlem i akademiska och/eller politiska föreningar på utbildningsorten. • Ta kontakt med en läs- och/eller studiegrupp. 5. Håll uppe motivationen

Försök att hela tiden vara uppmärksam på hur du på bästa sätt utnyttjar studierna för att uppfylla dina önskningar och akademiska intressen. Och låt dina studier och ämnesval styras av det. Dina motivationsfaktorer kan till exempel vara • lust • framtida jobbmöjligheter • en bra studiemiljö • intresse för ämnet.

Studiehandboken.indd 13

2011-10-18 12.44

D e l 1 : A tt stud e ra p å univ e rsit e t och högsko l a

Skriv ner vad det finns för skäl till att du har valt just denna utbildning eller kurs. Skriv in dem i din kalender eller sätt upp en lapp vid din arbetsplats. Antagligen kommer det att finnas arbetsuppgifter, studiemoment och andra studierelaterade aktiviteter som du tycker är tråkiga, men se dem som hinder som du måste ta dig förbi för att nå fram till det slutliga målet! Vi vet att en del studenter faller bort väldigt tidigt, redan under de första veckorna. Men ge studierna en andra chans innan du bestämmer dig för att hoppa av. 6. Kom ihåg att du inte är ensam

Många nya känner sig naturligt nog lite osäkra när de påbörjar sina studier. Man får lätt intrycket att de andra är mycket smartare – särskilt om de pratar mycket – och att man själv inte håller måttet. Det finns sällan skäl till sådan oro. Försök att (tvinga dig själv att) ta till orda både under undervisningen och bland dina kurskamrater. Lova dig själv att ställa minst en fråga vid det första undervisningstillfället. Och återigen: Prata med andra, anmäl dig till exempel till en studiegrupp. Läs mer om hur man startar en grupp i kapitel 7, Grupparbete. Här hittar du en guide om hur man bildar en grupp och hur man ställer upp en dagordning. I kapitel 12, Goda läsvanor kan du läsa mer om detta under rubriken Läsgrupper. 7. Undersök lärosätets kommunikationssätt och kommunikationskanaler

I alla studiesammanhang är kommunikation av all slags information viktig för studenterna: nyheter, regler, ramar, tidsfrister, vägledning, inställda lektioner, extra lektionstillfällen osv. Kommunikation kan ske med hjälp av hemsidor, portaler, e-post, anslagstavlor och sms. Du bör därför ha koll på hur information sprids och hur du kan ta del av den. Du bör framförallt ta reda på hur meddelanden från kursansva-

Studiehandboken.indd 14

2011-10-18 12.44

1 . S tudi e start e n

riga, studieadministratörer och lärare förmedlas. Som ny student bör du snabbt se till att få ett e-postkonto och nödvändiga lösenord. Ta även reda på hur studenterna kan utbyta information sinsemellan.

8. Skaffa dig bra studieverktyg

Räkna med att man ofta behöver skaffa (köpa) en hel del när man börjar: grundböcker, ämnesområdets olika handböcker, eventuella hjälpmedel som räknare, bärbar dator, olika datorprogram etc. Avsätt pengar till detta. Fråga eventuellt någon på undervisningsstället redan innan du börjar hur mycket du bör räkna med att investera. På många utbildningar behöver man kanske bara ordbehandling, e-post och internet, och då behöver man kanske inte köpa den största och dyraste datorn. Men det finns också utbildningar där det krävs stor datorkapacitet, t.ex. till tunga kalkylprogram eller för lagring av grafiska filer. Men se upp: Köp inte allt på en gång. Många av de litteraturlistor som skickas ut innehåller både litteratur som måste införskaffas och texter som mer ses som komplement, eller som kanske inte ska användas förrän senare. Se också till att det är rätt utgåva av boken du köper. Många tidigare studenter säljer sina böcker billigt, men kolla alltid om det har kommit nyare utgåvor. 9. Se till att du har eller skaffa dig nödvändiga studiefärdigheter

Slutligen bör man vara uppmärksam på de allmänna färdigheter som ofta tas för givet att man behärskar när man studerar (se rutan nedan). På en del utbildningar erbjuder man introduktionskurser i studieteknik och det kan vara vettigt att ta del av dessa.

Studiehandboken.indd 15

2011-10-18 12.44

D e l 1 : AT T S T U D e R A På U N I V e R S I T e T O C H H Ö G S K O l A

Studiefärdigheter som du bör ha eller snabbt skaffa dig Du bör ha en bra anteckningsteknik ha en ändamålsenlig lästeknik (vilket inte är detsamma som snabbläsning) kunna hålla en muntlig presentation kunna skriva klart och korrekt ha kunskap om de akademiska genrerna behärska informationssökningstekniker kunna läsa akademisk engelska

• • • • • • •

10. Ha koll på din tid och din ekonomi

Det är och ska vara krävande att studera. Man kan kanske klara sig igenom en utbildning med en minimal insats, men det är roligare om man fördjupar sig i ämnena. Alldeles för många ångrar efter en avslutad utbildning att de inte lade ner tillräckligt med tid och uppmärksamhet när de hade tillfälle till det. Under den första studietiden är det en bra idé att lägga ner rejält med tid på utbildningen. Det handlar om att komma i god tid till föreläsningarna och lektionerna och att prata med sina kurskamrater om det som läraren gick igenom osv. Det är därför bra att minimera annat arbete under den första tiden på en utbildning. Utifrån både ett studiemässigt och ett ekonomiskt perspektiv kan det vara klokt att bo kvar hemma lite längre än du hade tänkt – om det är möjligt och du känner att du klarar av det. Studiemedelssystemet ger tillgång till lån, men man bör inte ta för mycket. Om man utnyttjar möjligheterna fullt ut och kanske blir tvungen att ta ett separat lån för att bli färdig, blir kanske skulden alldeles för stor. Därför kan det vara klokt att hålla igen på CSN-lånen, så att man har lånemöjligheter kvar i slutet av utbildningen, t.ex. om man bildar familj eller om bostadskostnaderna stiger.

Studiehandboken.indd 16

2011-10-18 12.44

1 . S tudi e start e n

Alltså: • Se till att inte spendera för mycket under studietiden. • Förvärvsarbeta inte för mycket – särskilt inte under den första tiden. • Ta inte för mycket i lån – din studieskuld bör inte bli för stor.

11. Var beredd på ”information overload” den första tiden

När man påbörjar en utbildning får man ofta stora mängder information om både det ena och det andra. Många studenter talar om ”information overload”, och det är något man bör vara förberedd på, särskilt som viktig information riskerar att försvinna i mängden. Därför bör man vara särskilt uppmärksam på var man kan få tag på all viktig information. Glöm inte att anteckna! 12. Se dig själv som student

Sist men inte minst: Fundera över hur du är som student, hur du lär dig och hur du planerar på bästa sätt, och använd det som ett generellt kriterium för hur du hanterar dina studier.

Studiehandboken.indd 17

2011-10-18 12.44

D e l 1 : A tt stud e ra p å univ e rsit e t och högsko l a

Kapitel 2.

Planering av studierna Goda råd

• Gör det till en god vana att löpande tänka igenom vad du vill ha ut av din

studietid. Och se på planering som ett konkret sätt att medvetet arbeta i linje med dina ambitioner och mål.

• Använd dig av dina kurskamrater, både när du funderar över dina personliga ambitioner och när du planerar din tid: Fråga dem vad de har för mål och drömmar, och vad de rent konkret gör för att nå dem.

• Använd dig av dina lärare: Fråga dem hur de använde sin studietid och vad

de har gjort för att befinna sig där de är nu. Lärare har ofta stor erfarenhet av att planera och skapa överblick, eftersom deras jobb kräver att de tänker i termer av både långsiktig och kortsiktig planering – så fråga dem hur de gör och få inspiration.

I följande kapitel ger vi förslag på hur man på bästa sätt kan planera, kontrollera och styra sina studier. Det är givetvis olika från person till person vilken inställning man har till att systematisera sina studier. Du får själv värdera hur mycket energi du vill lägga på detta.

Skapa goda studievanor Det är bra att tidigt under studietiden skapa goda studievanor. När man läser en högre utbildning är det upp till en själv att planera och anpassa sin tid så att man får en så harmonisk tillvaro som möjligt. Det ställer stora krav på förmågan att planera och strukturera sin tid så att man får ut det mesta av både studie- och privatlivet. Med goda studievanor får man överblick, och därmed mer energi till både studier och fritid. Det handlar bland annat om att man funderar och blir klar över vad man har för förväntningar på studierna och vad man vill uppnå under studietiden. Man kan ställa följande typ av frågor:

Studiehandboken.indd 18

2011-10-18 12.44

2 . P l an e ring av studi e rna

• Hur ser den idealiska studietiden ut enligt mig? • Vilka är mina ambitioner och mål? • Vad kan jag göra för att realisera mina ambitioner och mål? • Vilka förväntningar har jag när det gäller utbildningens innehåll? • Vad vill jag uppnå när det gäller min personliga utveckling? • Vilka förväntningar har jag när det gäller den sociala aspekten under

studietiden och vad kan jag själv bidra med?

Gör en ”tankebok” från dag 1 För att kunna reda ut och besvara dessa frågor och därmed få ut så mycket som möjligt av sin studietid, kan det vara en bra idé att skapa en ”tankebok” redan från utbildningens första dag (gärna före). Köp ett skrivhäfte eller skapa ett dokument i datorn – beroende på vad som passar dig bäst – och gör det till en god vana att löpande reflektera över ditt liv som student: Vad är bra? Vad skulle kunna bli ännu bättre? Gör det till en vana att avsätta tid till att reflektera över hur du studerar (läs om reflektion på sidan 150). Genom att skriva löpande håller du hela tiden dig själv uppdaterad om ditt liv som student. Och du kommer att uppleva att det ofta leder till att du känner dig mer motiverad att studera och att du helt enkelt studerar mer effektivt. När man skriver ner saker – istället för att bara tänka dem – får man större insikt om vad man tänker och känner. Att skriva kan därför vara till stor hjälp när du ska arbeta aktivt med dina studievanor, och när du tar itu med dina mål och drömmar och arbetar medvetet för att nå dem. En ”tankebok” är bara till för dig och därför kan du skriva allt som faller dig in när det gäller studierna.

Studiehandboken.indd 19

2011-10-18 12.44

D e l 1 : AT T S T U D e R A På U N I V e R S I T e T O C H H Ö G S K O l A

Skriv i tankeboken om

• dina tankar om undervisningen, lärarna, de andra studenterna • saker du tycker är svåra/krävande och olika sätt du hanterar dem • • • • •

på studietekniker som gör dig motiverad och som förbättrar ditt lärande vad som hindrar ditt lärande färdigheter som du drömmer om att uppnå under din studietid förhoppningar när det gäller ditt ämne, dina mål och ambitioner: Hur ser de ut? Var står jag i förhållande till dem? Och vad gör jag för att nå dem? balansen mellan studentliv och privatliv.

Det är inte bara i början av studierna som du ska använda tankeboken. Du har nytta av att under hela din studietid reflektera över olika aspekter av ditt liv som student, för att på så sätt hålla fast vid din ambition att få en positiv studietid och uppnå dina mål. Systematisera därför användningen av tankeboken genom att till exempel bestämma dig för att du ska skriva i den minst en gång i veckan eller en gång i månaden.

Personliga mål med studierna Ju mer medveten du är om dina ambitioner och förväntningar desto mer konkret kan du bli i dina strategier för att nå målen. I din tankebok kan du till exempel göra en översikt över varje termin där du noterar både konkreta och mer överordnade saker som du gärna vill uppnå under den närmaste tiden, till exempel: Översikt i tankebok

• Jag vill få högsta betyg i ämnena A och B och jag ska undersöka • •

vad som krävs för det. Jag ska ställa frågor om det jag inte förstår i undervisningen. Jag måste lära mig att göra mer strategiska anteckningar under lektioner och föreläsningar.

Studiehandboken.indd 20

2011-10-18 12.44

2. P lAN e R I N G AV STU D I e R NA

• Jag ska föreslå för min läsgrupp att vi har en fast tid en gång i • •

veckan och eventuellt att vi har matlag en gång i månaden. Jag ska bli bättre på att gå ner till kafeterian efter lektioner och föreläsningar och ta en kopp kaffe. Jag ska ta initiativ till en läsgrupp där vi läser tunga teoritexter.

Den sociala aspekten av studentlivet Dina ambitioner bör inte bara riktas mot det akademiska resultatet, utan också mot att skapa en givande social relation till dina kurskamrater. Ett bra studentliv handlar nämligen inte bara om att skapa goda vanor när det gäller själva studierna, utan också när det gäller det sociala. Det är viktigt att ha en bra kontakt med sina kursare, eftersom ett alldeles för ensidigt fokuserande på studierna kan leda till ensamhet och minskad motivation. Lite förenklat kan man säga att en bra studiemiljö är något man själv bidrar till. Du kan givetvis inte styra hur dina kurskamrater uppför sig, men du kan själv bestämma dig för att vara öppen, tillmötesgående, nyfiken, lyssnande och ta initiativ till och engagera dig i olika sociala aktiviteter. Så kom alltid ihåg att ta med det sociala när du planerar din tid: Det bör finnas tid både till att skapa nya kontakter och vårda de gamla.

Planera utifrån dina mål och dina starka och svaga sidor i studierna För att på bästa sätt organisera och planera din tid är det viktigt att du är så realistisk som möjligt. Det handlar återigen om att vara klar över sina mål och förväntningar när det gäller studierna och därefter om att ta reda på vilka studievanor som passar en bäst. Ställ till exempel följande frågor till dig själv:

Studiehandboken.indd 21

2011-10-18 12.44

D e l 1 : A tt stud e ra p å univ e rsit e t och högsko l a

Organisera dina studievanor Fråga

Beslut

Hur mycket tid varje dag vill jag lägga på mina studier? När på dagen är det bäst för mig att komma igång? När läser jag bäst? När skriver jag bäst? När tänker jag mest kreativt och brainstormar bäst? När på dagen är det bäst för mig att gå till biblioteket? Var läser och skriver jag bäst?

Vi har alla olik rytm och olika vanor och det är bra att vara medveten om dem, så att man kan utnyttja dem på bästa sätt.

Delmål och milstolpar Dela alltid in dina arbetsuppgifter i lite mindre och mer hanterbara block. Eller, med andra ord: Formulera delmål eller ”minimål” för dig själv, så att du får en känsla av att du hela tiden uppnår olika mål. Det kan kännas otillfredsställande och oöverkomligt om man betraktar alla uppgifter som avgränsade enheter som ska klaras av på en gång. Betrakta istället dina arbetsuppgifter som enheter som består av olika små och överkomliga deluppgifter som du ska lösa på vägen till det slutliga målet. Om du till exempel ska skriva en mindre uppsats kan du betrakta arbetsprocessen som bestående av olika små deluppgifter: Du ska skriva och brainstorma dig in på ämnet, du ska prata och diskutera med andra, du ska läsa igenom och skriva vidare på dina gamla anteckningar, du ska gå till biblioteket, söka på internet osv. Delmål fungerar bäst om de är • tydligt integrerade i ett större sammanhang • överkomliga och realistiska • konkreta och specifika.

Studiehandboken.indd 22

2011-10-18 12.44

2. P lAN e R I N G AV STU D I e R NA

Kom ihåg att belöna dig själv när du har nått ett delmål: Ta en kopp kaffe och en bit choklad, spring en runda eller gör något annat som du tycker om.

Var realistisk Man kan inte säga det ofta nog: När du planerar måste du vara realistisk. Om du formulerar en alldeles för ambitiös plan, som du inte klarar av, blir det för tungt för dig. Du kommer hela tiden att hamna efter, vilket kommer att kännas som att drabbas av ständiga nederlag.

Prioritering Ju längre tid man har studerat, desto mer kommer man att lära känna sig själv, sina arbetsprocesser och hur lång tid man behöver till olika arbetsuppgifter. För att kunna skilja mellan viktiga och mindre viktiga uppgifter, och avgöra i vilken ordning man ska lösa de olika uppgifterna, måste man ha en god överblick. Man kan till exempel gå tillväga på följande sätt: Skapa överblick 1. Skapa en samlad överblick över dina kommande arbetsuppgifter. 2. Dela upp arbetsuppgifterna i mindre och mer hanterbara block. 3. Prioritera, så att du skiljer mellan viktiga och mindre viktiga arbetsuppgifter.

Det krävs övning för att skilja det som är viktigt från det som är mindre viktigt, men det är nödvändigt för en lyckad planering. Ett sätt att göra det kan vara att ta ett A4-papper eller skapa ett dokument i datorn, och dela upp det i två kolumner. I den ena kolumnen skriver du ”Idag”, och i den andra skriver du ”Snart”. I båda kolumnerna skriver du: ”Studier”, ”Privat”, ”Annat”. Till exempel så här:

Studiehandboken.indd 23

2011-10-18 12.44

D e l 1 : A tt stud e ra p å univ e rsit e t och högsko l a

Idag

Snart

Studier

Privat

Annat

I kolumnen med överskriften ”Idag” antecknar du de saker som ska göras samma dag, medan du i den andra kolumnen antecknar sådant som är viktigt, men som kan vänta lite. På så sätt får du en god överblick över viktiga och mindre viktiga saker under en viss period. Du kan också använda dig av ett poängsystem, där du sätter poäng beroende på hur viktigt något är: A. Hur viktigt är det att göra det? (10 = viktigt, 6 = inte så viktigt) B. Hur viktigt är det att det blir gjort snabbt? (1 = bör göras genast, 5 = kan vänta) C. Vad ska jag prioritera? (dra B från A: högsta talet prioriteras högst) En annan aspekt av prioritering handlar om att klargöra vad man trivs med. En del trivs med att få gjort de lätta och/eller mindre omfattande uppgifterna först. Det ger dem självförtroende att ha klarat några mindre uppgifter innan de ska ta itu med de större och/eller svårare uppgifterna. Andra trivs bättre med att göra det svåraste först. Åter andra trivs med en kombination av de två varianterna. Ta reda på vad som fungerar bäst för dig. Prioritering utifrån vilken typ man är

Mycket förenklat kan man tala om två typer av studenter: den överengagerade och den underengagerade.

Studiehandboken.indd 24

2011-10-18 12.44

2 . P l an e ring av studi e rna

Fördelar

Nackdelar

Den överengagerade

Den underengagerade

Har breda och omfattande kunskaper om sitt ämne.

Är ofta bra på att prioritera och har koll på vad som är viktigast.

Njuter ofta av tiden med böckerna.

Är ofta aktiv, kritisk och uppmärksam.

Är väl förberedd, både till lektioner och till examen.

Har tid till annat förutom studier.

Har alltid böckerna under armen mentalt sett.

Är ofta dåligt förberedd till både examen och undervisning.

Kräver orimligt mycket av sig själv.

Har problem med självdisciplinen.

Kan få problem med stress.

Är beroende av att känna sig motiverad, vilket inte alltid är fallet.

Skiljer sällan på vad som är relevant och vad som inte är det.

Riskerar att hamna i en ond spiral: ju mindre man engagerar sig, desto mindre meningsfullt ter det sig – alltså engagerar man sig mindre osv.

Man kan se det som en skala, där de två typerna är ytterligheter och de flesta studenter ligger någonstans mittemellan. De två typerna kan ge en fingervisning om vilka starka respektive svaga sidor man har, och vad man bör fokusera lite extra på i sina studier. De två typerna har nämligen det gemensamt att de kan få dåligt samvete och dåligt självförtroende när det gäller studierna, eftersom de känner att de inte lever upp till sina egna framgångskriterier. Det är naturligtvis inte alla studenter som kan kallas det ena eller det andra, men de allra flesta har drag från någon av typerna, eller kanske från båda – det gäller även väl fungerande studenter. Framgång i studierna beror inte på vilken typ man är, utan hur man förhåller sig till sina egna krav.

Studiehandboken.indd 25

2011-10-18 12.44

D e l 1 : AT T S T U D e R A På U N I V e R S I T e T O C H H Ö G S K O l A

Den överengagerade Om man är överengagerad går studierna före allt annat och det är studierna som styr livet. Man styrs i hög grad av plikt och är inställd på att läsa allt och att gå på alla lektioner. Goda råd

• Var realistisk! Fråga dina studiekamrater hur många timmar de läg• • •

ger på studier, och fråga dina lärare vad som förväntas av dig. Var realistisk när det gäller din egen tid och gör en plan du kan hålla. Prioritera din läsning. Prioritera efter vilka texter som är viktigast, och prioritera läsningen av varje enskild text. läs alltid med ett syfte och utifrån ett specifikt perspektiv och undvik att läsa okritiskt. Tänk att du har en på/av-knapp för när du studerar respektive när du är ledig. Avsätt tid för pauser och fritid och respektera dessa. Öva dig på att förhålla dig aktiv och kritisk till den kunskap du får.

Den underengagerade Om man är underengagerad går allt annat före studierna, och det är livet som styr studierna. Den underengagerade styrs av intresse och studerar selektivt. Hon/han saknar ofta självdisciplin och är därför beroende av sin inre motivation. Goda råd

• Gå på lektioner och föreläsningar! Du kan spara in lästid och • • •

dessutom gynnar det ditt sociala liv. Hitta en studiegrupp. När du har krav på dig i förhållande till andra är du mindre beroende av din inre motivation. När du är med i en studiegrupp är du tvungen att avsätta tid för studier som du kanske inte hade utnyttjat så bra på egen hand. Se till att avsätta tid för studier och håll din egen tidsplan. Öva dig på att göra även sådant du inte känner för. en bra idé är att dela upp arbetsuppgifterna i så små delar att till och med kortare pauser blir längre. Varje del ska vara så överskådlig att det blir lättare att göra den än att ta hand om disken eller kolla sin e-post.

Studiehandboken.indd 26

2011-10-18 12.44

Klara dina studier! – handbok för studenter på universitet och högskola © Författarna och Samfundslitteratur 2009 Originalets titel: Studiehåndbogen ISBN 978-91-47-09561-2 © 2012 Peter Stray Jørgensen, Lotte Rienecker och Liber AB Förläggare: Ola Håkansson Redaktör: Cecilia Björk Tengå Omslag och grafisk form: Fredrik Elvander Layout: Jonny Hallberg Översättning: Ann Lagerhammar Fackgranskning: Peter Svensson Upplaga 1:1 Tryckt på miljövänligt papper Tryck: Sahara Printing, Egypten 2012

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö Tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Studiehandboken.indd 2

2011-10-18 12.44

Best.nr 47-09561-2

Tryck.nr 47-09561-2-00

Klara dina studier - omslag.indd 1

Lotte Rienecker Peter Stray Jørgensen

• Vad förväntas av mig vid olika former av examination?

Klara dina studier!

Lotte Rienecker Peter Stray Jørgensen

a r la

K ina d

! r ie

d tu

– handbok för studenter på universitet och högskola

11-10-18 11.37.12