9789188769381

Artivism Konsten att gĂśra fred Malin Aghed och mĂĽnga fler

Artivism – Konsten att göra fred Utgiven av Visto förlag www.vistoforlag.se | info@vistoforlag.se Författare och redaktör: Malin Aghed Omslagsbild: Harald Nilsson. Dansare Micaela Jacobsson.

Första upplagan Tryckt i Viljandi 2018 ISBN: 978-91-88769-38-1

2 Artivism — Konsten att göra fred

Artivism Konsten att göra fred

Denna bok är framtagen som en del av projektet Artivist.nu. Projektet drivs av Fredens Hus i samarbete med Camino och Foajé X och finansieras av Allmänna Arvsfonden.

Artivism — Konsten att göra fred 3

Vi som gjort denna bok Författare och redaktör Malin Aghed

Redaktion

Malin Aghed, Peter Lundvik, Harald Nilsson (foto), Jesper Magnusson, Josefin Sjons (illustration)

Grafisk form och sättning Peter Lundvik, fasonera.se

Art director

Jessica Edlom, Designstudio And Yellow

4 Artivism — Konsten att göra fred

Medförfattare

I bokstavsordning: Helena Isaksson Baeck, Cecilia Cromnow, Annie Hellquist, Emil Jensen, Kalle Karlsson, Hanna Larsson, Mattias Lathi Davidsson, Joel Lindh, Peter Lundvik, Emma Nyman, Mårten Pella, Lisa Persson, Tomas Sjödin, Anna Sjögren, Johanna Stål, Benton Wolgers, Frida Åström och Susanne Ödmark

Artivism — Konsten att göra fred 5

Fรถrord

Av Benton Wolgers

Äntligen finns ett begrepp för en företeelse som funnits länge, men som saknat ett ordhem. Orden formar och skapar berättelser som bygger vävar om världen, och ordet artivism synliggör kulturens roll i kampen för en bättre värld. Vi behöver skriva poesi, dansa, spela teater, sticka, sjunga och mima oss ur förlamningen av ohållbarhet i form av brott mot vår jord och de mänskliga rättigheterna. Vi behöver ägna mer tid åt kultur på bekostnad av konsumtion.

Medkänsla och empati är inte en automatisk biprodukt av kultur, men vi kan lära oss att kombinera förståelsen av system med medmänsklighet och vänlighet i vardagen. Kultur i alla dess former gör att kontaktytorna vidgas och att möjligheterna att förstå de djupare skikten ökar. Kulturen kan med fjärilsvingar av blixtrande skönhet, poetisk skärpa och fantasivärldar föra oss till platser vi inte visste fanns och förmå oss att sväva bort från en tidsanda som domineras av auktoritära krafter, där mänskliga rättigheter och jordens framtid sätts på undantag. Vi vet att det funnits andra människor, andra tankar och riktningar och att perspektiv kan förskjutas och förändringar ske.

Artivisten bokar biljetterna till regnbågen och badar i mångfaldens färger. Du kan vara den som bygger fundamenten och reser fantasiställningarna för resan. Alla har vi olika makt och inflytande i det globala systemet.

Några kan välja att åka på semester vart de vill medan andra på väg mot säkerheten drunknar i samma hav, vid vars stränder den med alla visum solbadar. Beroende på förmåga och förutsättningar har vi olika ansvar att agera. Inom oss kan vi alla i någon mån välja om vi vill vara förövare, åskådare eller aktivister.

Men kulturen kan aldrig reduceras endast till ett vapen i en politisk kamp.

Då blir den pekpinneaktig, förutsägbar och outhärdligt tråkig. Ett exempel på kultur som slår knut på sig själv är de tillrättalagda politiska kulturyttringarna runt revolutionsåret 1968. Till tron på att världen går att förändra,

Artivism — Konsten att göra fred 7

till upprorets, drömmarnas, visionernas och Beatles 1968 längtar vi alltid, men inte till den doktrinära sektmentaliteten, som också tyvärr alltför ofta avspeglade sig i den tidens kulturella uttryck.

Vid nio års ålder spelade jag Jens i Dunderklumpen, något som jag har levt med i hela mitt liv. Filmen kombinerar Per Åhlins teckningar med ett verkligt drömskt vackert Frostviken i norra Jämtland. Efter premiären 1974 har filmen levt sitt eget liv och har stora fanskaror runt om i landet, men särskilt i Jämtland, förstås. Det bärande budskapet om ensamhet och girighet kontra gemenskap och barns oändliga fantasi och poesi bäddas in i en underskön natur och Toots Thielemans oförglömliga musik. På sätt och vis har jag levt i artivismen i hela mitt liv, utan att ha haft en benämning på det. Inget budskap kan vara viktigare i vår tid än Dunderklumpens rop på humanism och inkludering. Filmen borrar sig rakt in i hjärtat och säger mer än 10 000 partiledardebatter.

Att simma med i tidens ström. Att flyta i en sjudande, slukande, blippande, pockande, lockande flod. Att blunda och bländas av spegellabyrinter.

Att strimlas av stressen och strössla med straffen. Att flänga, att flimra och fladdra med flumfigurer. Att förgäves försöka fånga förmågan att förstå de krafter som kontrollerar ens liv. Att sakna något, men inte veta vad. Att famla och falla i en svärmiskt svävade sfär. Att pladdra med paddor och tömmas på timmar. Att kretsa kring krimskrams och klättra på kickar. Att under drömdygn färdas med andetagens dagg till fäbodar i gläntor. Att tänka, att längta, att läsa länge. Att höra klockklangen klinga och lystra till det som knastrar och knottrar. Att slumra och mumla bland moln och vandra vilse med vintervargar. Att se världen skifta karaktär beroende på horisonten, utsikten, djupet, seendet. Att sjunka in i skikten och schakten och skönja det sköna. Att hisna och gnistra och glittra och glänsa. Att se, att ses. Att dyka i strömmen. Att vistas och virvla. Att färdas med regnbågens strålar under vattnet. Att fångas av färger och färgas av fångsten.

Allt detta är också artivism.

Benton Wolgers

8 Artivism — Konsten att göra fred

Artivism — Konsten att gÜra fred 9

Innehåll Inledning: Fred på jorden och den tid det tar

12

1. Definition och historik

20

2. En global snabbrundvandring

34

3. Forskning 46 4. Artivism i praktiken

57

5. Ett urval av nutida artivistiska initiativ

77

6. Förebilder och gästkrönikörer

115

10 Artivism — Konsten att göra fred

Innehåll 7. Artivism och politik

142

8. Om kulturens egenvärde och samhällsnytta

152

9. Hållbarhet – att hitta orken i engagemanget

172

10. Ordet är allas – men vilka är vi?

178

Avslutning: Att börja om

185

Fotnoter, källor och litteratur

190

Bilder 197

Artivism — Konsten att göra fred 11

Inledning

...där Elsa i Västerås säger kloka saker, en professor svär och där det inte är ett alternativ att låta bli

Det är så jag än en gång vågar yttra de naiva orden: Jag kommer alltid fortsätta önska mig fred på jorden.

Först, sist, och i mitten.

Malin Aghed

Someone might ask Why act now Why not wait a little longer The answer is easy: The world could not wait.

Från filmen Into The Wild

Artivism — Konsten att göra fred 13

Fred på jorden och den tid det tar Ärtsoppa, råttgift, estetiska ämnen i skolan, bekämpning av ebola, vinster i välfärden, vikten av vindkraftverk, lärarutbildningens kvalitet. Ring P1 får mig alltid att fascineras av människan. Sista talaren i morse var en äldre dam, Elsa i Västerås. Hon ville lyfta och berömma en annan som hade ringt in och talat om positiva nyheter. Elsas tes var att om vi pratar mer om goda exempel än om dåliga så blir världen sakta lite bättre. Lite lättare att leva i.

Lite enklare att hämta kraft och mod ifrån för varje dag som går, som en uppåtgående spiral. Elsa menade att det skulle vara bra för både individ och samhälle att tala om det som bygger upp istället för om det som raserar och förstör.

Jag tror inte det handlar vare sig om ignorans eller ovilja att ta kampen.

Här finns inga skygglappar på, inget foten-i-kläm-jajemen, inget påklistrat leende, ingen världsfrånvändhet. Bara ett helt långt livs sammanlagda sunda förnuft. En god vän brukar uttrycka det som att livets regel nummer ett lyder: var inte dum i huvudet. Ganska enkelt, kan tyckas. Paradoxalt nog blir folk som gärna pratar om goda nyheter ofta ryckta på axlarna åt, klappade på huvudet, förlöjligade, tystade eller misstrodda.

Jag satt i en panel för ett antal år sedan för att diskutera konstens kraft under rubriken Kan musik förändra samhället – egentligen? Efter en debatt om huruvida ett ackord i sig självt innehåller förändringspotential eller bara är svängningar i luften, och efter att diskussionen fastnat i det välkända dualistiska dilemmat om konstens egenvärde kontra samhällsnytta, påtalade jag att om det är fred på jorden vi strävar efter då behöver vi lägga vissa meningsskiljaktigheter åt sidan och arbeta tillsammans. Jag sade mig vara medveten om att även om det går med små steg så bär det lilla mötet i längden, och tillade att det är längtan efter fred som driver mig och mina kollegor i både stora och små beslut. En namnkunnig professor som har siffror

14 Artivism — Konsten att göra fred

på hur eländig världen är, och som gillar att prata om att allt bara blir sämre, satt närmast mig i panelen. I pausen, när mikrofonerna stängts av och ingen annan än jag kunde höra honom, lutade han sig nära, såg mig i ögonen och fnös: ”Fred på jorden. Hmpf. Så jääävla naivt.”

Jag fann mig absolut inte i situationen och gick den kvällen hem tillplattad och bedrövad. Suck. Ja. Så naivt. Professorn var varken den första eller den sista som gett mig den stämpeln, men händelsen satte igång mina tankar.

Efter ett tag kom jag fram till att han hade rätt, men att jag medvetet väljer ett annat perspektiv. Jag tänker bära epitetet naiv inte med skam utan med stolthet. Jag bestämde mig den gången: precis så naiv väljer jag att vara, att jag tror att vi kan förändra världen om vi vill – vi, för jag vet att jag inte är ensam.

En artivist jobbar med kultur som mötesplats och som samhällsförändring, ideellt eller professionellt eller både och. Artivism – Konsten att göra fred vill skapa dialog om potentialen i detta arbete, i ord och bild, med historia, nutid och framtid. Denna skrift gör inga som helst anspråk på att vara heltäckande, men vill gärna bidra till att artivismen sprids och får ytterligare

Artivism — Konsten att göra fred 15

chanser att påverka. Kanske är du som läser detta redan en inbiten artivist, kanske har du alltid varit det utan att veta om det, kanske är du en skeptiker till begreppet, kanske är du nyfiken. Kanske jobbar du i en kommun och sitter med uppdraget att utveckla en verksamhet, kanske känner du dig ensam i din tro på kulturen som förändringskraft, eller kanske har du makt att ta stora beslut som påverkar många. Det kan också hända att du vet mer om artivism än vad vi gör som samlat ihop det här materialet. Oavsett vilket så är du enormt välkommen som läsare.

Vi på Artivist.nu, som gör denna bok, hoppas på ömsesidig inspiration och ett arbete som går vidare: kort sagt en bättre samtid och framtid med mer kultur åt fler människor på fler platser.

Vi vill bidra till skapandet av fler arenor där både etablerade artister och aktivister och människor som tidigare saknat utrymme är fria att mötas och använda sina röster, sina uttryck, på alla upptänkliga vis.

Jag som är redaktör heter Malin Aghed, och är en av medgrundarna till Artivist.nu. Även jag är en människa som saknar. Vissa dagar saknar jag ork. Då behöver jag vila. Andra dagar saknar jag framtidstro. Då behöver jag inspiration. Ibland saknar jag förmåga att navigera. Då behöver jag hjälp att ta kloka beslut. Men det jag saknar mest är varken framtidstro, ork, vila eller inspiration, utan tid att göra allt det där jag vill. Tid att samla styrkorna och bringa reda på den här planeten. Eller rättare: vishet att prioritera hur jag använder min tid bäst. Pappan till en god vän brukade svara: ”Tid? Det har vi alla lika mycket av! Frågan är bara vad vi gör av den!”, när jag som femtonåring, innan mobiltelefonernas era, ringde och frågade om min kompis hade tid att komma till telefonen. Vår tid verkar idag vara den kritiska punkten när det gäller engagemang, något vi kommer att återkomma till.

Min tid räcker inte riktigt till – men om vi lägger till din tid har vi plötsligt dubbelt så mycket handlingsutrymme.

Somliga är bekymrade över att folk som engagerar sig ska bli så trötta av olika engagemang att ingen till slut kommer att orka. Det är fint med omsorg, och det är ett viktigt ämne att prata om. Artivism – Konsten att göra fred vill adressera också detta, och uppmuntra till fortsatt diskussion om hur en-

16 Artivism — Konsten att göra fred

Inspiration, kunskap och praktiska tips för dig som vill förändra samhället genom konst och kultur.

Art + Activism = Artivism Det här är en bok för dig som vill skapa förändring genom konst och kultur. Vi fyller begreppet artivism med innehåll genom historiken bakom, förebilderna runt omkring och projekten som engagerar.

I den här boken finns:

▶▶Inspiration och praktiska tips till dig som vill komma igång. ▶▶Kraft och mod till dig som redan är mitt i arbetet. ▶▶Förklaringar till dig som är nyfiken.

Det görs många insatser för fred, hållbarhet och medmänsklighet i Sverige idag. I Artivism – Konsten att göra fred möter du drivna konstnärer, pedagoger, inspiratörer och aktivister som vill förändra samhället med hjälp av konst, teater, musik, dans, community art, grafitti, gerillaslöjd, utbildningar och allt annat som ryms i ordet kultur.

Artivism är en samhällskraft som vi vet kan förändra världen.

Gästmedverkande är bland andra Jenni Laiti, Emil Jensen, Lisa Nordström, Benton Wolgers och Stina Wollter. Boken skrivs och produceras av föreningen Artivist.nu. Föreningen är en del av projektet Artivist.nu som drivs av Fredens Hus i samarbete med Camino och finansieras av Allmänna Arvsfonden.

ISBN 978-91-88769-38-1

www.vistoforlag.se 9 789188 769381 Artivism — Konsten att göra fred 17