9789188946119

En timme senare är David tillbaka.

– Jag valde expressframkallning, säger han.

– Får jag se! Mamma tar kuvertet.

Hon bläddrar snabbt igenom de första fotona som visar löv och grenar i närbild, men stelnar till när hon kommer till de två sista.

– Hmm, harklar hon sig. Det här känns inte bra.

David kastar en snabb blick på fotona och vänder tvärt och går därifrån. Johanna tvingar sig att titta. Hon ser en man med underligt livlösa och kalla ansiktsdrag. Ögonen är svarta hål i ansiktet och i deras botten glimmar ren ondska. Med en ilning av skräck lägger hon ifrån sig fotot. Mamma stoppar tillbaka fotona i kuvertet. Hon säger ingenting men hon har blivit blek.

På eftermiddagen går de ut och målar staketet på andra sidan huset.

När pappa kommer hem, ska han måla färdigt på sidan som vetter mot grannen. David doppar penseln i målarburken och börjar måla.

Tankarna surrar omkring i huvudet som ettriga bin. Fastän han bara hade kastat en snabb blick på fotot, ser han ansiktet framför sig. Han såg ju inte ut som en människa. Tänk om han inte är det utan ett ondskefullt väsen! Då kan han nog ta sig in överallt.

– Vad håller du på med? säger Johanna. Du spiller ju färg på kläderna.

Han tittar ner på sina jeans och ser att han droppat dem fulla med färg.

– Den där grannen, varför spionerar han på oss? säger han och försöker göra rösten stadig. Det är ju helläskigt! Jag vill inte bo kvar här.

– Det vill inte jag heller, säger Johanna tyst.

21