Miniförord: ’Floden +’ har fått sitt namn av den längre berättelsen ’Floden, trappan, trädet’ som inleder boken. Sammanlagt hittar du tio noveller och tjugotalet dikter. Alla illustrerade. Här finns läsning både för den som vill ha något dråpligt, tänkvärt, dubbelbottnat, dramatiskt, lekfullt, sorgset, positivt, personligt, filosofiskt, experimentellt, surrealistiskt, eller hoppfullt. Välkommen med på resan!
’Floden + En handfull illustrerade noveller och dikter’ © Kenneth Österlin 2004 -2018 Text, illustrationer, bokomslag och layout: Kenneth Österlin www.skissbox.se Skissbox är experimentförlag under designinfo.se Upplaga 1:1 Tryckuppgifter se inlagans sista sidor Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. ISBN: 978-91-639-8601-7 Av författaren har tidigare utgivits: Karin, du och jag, 2017 Idéskydd för kreativa, 2017 Design i fokus, 2003, 2007, 2010, 2016 Design management, 2011
INNEHÅLL Noveller: Floden, trappan, trädet ………………………………………………..…….. 7 Deja vu …………………………………………………….……………..………… 67 Morgon i Catalinaparken ………………………….……………..….…..… 69 Vadå? …………………………………………………………….…..……………… 73 Väntan …………………………………………………………….…….….……… 76 Lönndal …………………………………………………………….…..…………… 79 På hemväg ……………………………………………………….…..…………… 82 Måste hinna! ……………………………………………………….…….……… 86 Brunnslock i Helsingfors ……………………………………….….………… 91 Återseendet ……………………………………………………………...……… 94 Dikter: Vänskap ……………………………………………..………………....……....…97 Flyttfåglar? …………………………………………………………....……....…98 Välkommen! ………………………………………………………......….…… 101 Tystnad ……………………………………………………………………..….…..102 Man överbord? …………………………………………………………….…..106 Mänskans bästa vän? ………………………..………………………..….. 110 Ölhallsdistriktet i Düsseldorf klockan nio på kvällen ……...… 112 Filosofisk hjärngympa ………………………………………………..……..114 Utsikt från en bänk i Slottsskogen – vår, sommar och höst … 116 På morgonen en måndag i september ……………………………… 118 Promenerar sakta hem ……………………………………………..…..… 120 Oro …………………………………………………………………………………… 121 Galterö, badviken väster om Sundholmen ………………………… 122 Kom ……………………………………………………………………………….… 123 En kärleksförklaring …………………………………………………………. 124 Tankar vid köksfönstret med utsikt ut över trädgården och vårvinterlandskapet …….…..… 125 Pennan rullar ……………………………………………………..…….……… 126 Tålamod ………………………………………………………………..……...… 128 En dag glömde jag en sak i snabbköpskassan …..………..……. 129 Morgontidningen kommer …………………………………..……..…… 130 Eftertanke ………………………………………………………………………… 131 Nattdikt …………………………………………………………………..…….… 132
Floden, trappan, trädet
7
Morgonen En hotellsvit, modell äldre. Vid rummets ena sida en stor säng. Det ligger någon under täcket. På nattduksbordet en oöppnad champagneflaska och blomsteruppsättning. Spår av konfetti på golvet. Genom de stängda fönsterluckorna längs väggen mitt emot silar morgonljuset in och spelar på stuckaturen uppe i taket. Hon ligger och tänker på allt som hänt, folk hon mött de senaste dagarna och folk hon mött genom åren. Tankarna vandrar långt tillbaka i tiden och väcker minnen. Till och med att hon minns hur hon undrade över framtiden när hon var liten flicka. Och tänk, nu så är hon här! Att ligga där i sängen en måndag förmiddag efter helgens bröllop kändes bara så lyxigt. Härligt att kunna strunta i att det är arbetsdag! Solen skiner in genom fönstret sedan länge. Lite irriterande att inte kammarjungfrun har ordnat med fönsterluckorna förstås. Men vad var det som hände igår kväll egentligen, på bröllopsfestens tredje kväll? Han hade 9
stått där på bryggan. Alldeles för nära, det hade hon sagt till honom flera gånger. Vad skulle han göra det för, när han inte var riktigt nykter karln? Och så gick det som det gick. Aldrig hade hon väl trott det. Det var ju bara någon dag sedan de hade gått och gift sig. Ack ljuva drömmar, det var det hon kände då, ja. Men nu kunde det lika gärna kvitta. Tokkarln, gå och förstöra för sig på det viset, och för dem båda för den delen. Nu stod hon ensam här i världen minsann! Ja, fast inte var hon barskrapad precis. Hon skulle ju få överta hela rubbet. Ja hela hotelletablissemanget var ju hennes nu. Sämre kunde det vart! Riktigt förmögen vetja. Hade hennes salig mor och far sett henne nu så skulle de säkert baxnat. Kökschiefen, och till och med Betty, husfrun och portieren på hotellet - ja hon var boss nu för hela konkarongen! Från och med idag behövde hon inte röra en fena! Göra precis ingenting. Ligga i sängen och bara ha det bra precis så länge hon ville. Här kunde hon ligga hela dan om hon så ville. Frågan om hon inte skulle det, bara för att känna hur det kändes. Det var ju riktigt skönt vetja! Men stackars tokkarln! Vad skulle han gå där på bryggan och vingla omkring för. Kunde han väl själv begripa att han skulle trilla i. Inte kunde han simma heller. Det hade han aldrig kunnat. Till och med att han hade skrutit med det i förra veckan. Sa att han hade levt längs floden i hela sitt liv och ägde det mest fashionabla hotellet som fanns vid dess stränder och ändå inte kunde ta ett endaste simtag. Vad nu det var att skryta med? Men han var mycket för att skrävla och skrodera den tokfan. Frid över hans minne arma mänska.
10
Morgon i Catalinaparken Himlen rodnar. Solen förbereder sig att stiga upp över hustak och akacieträd. Skuggorna drar sig sakta in i hörnen. Stenhusen står i parad runt torget, tysta och bländande vita med bottenvåningarna tillbommade. Så hör man hur först en och sedan allt fler butiks- och kaféägare rullar upp de rasslande jalusierna för att dra igång dagens verksamhet. Kafébord ställs fram. Parasoller fälls upp. Vykortsställ rullas ut. En och annan tidig morgonflanör kommer promenerande, ser sig om och går över torget. En katt smyger längs blomsterrabatten. 69
Lönndal Om du följer Lönndalsvägen i en knyck västerut från värdshuset och sedan neråt backen, så kommer du till havet. Där öppnar sig stranden. En bit bortåt vänster ligger småbåtar upplagda och väntar på bättre tider och där bortom står fiskebodar i en oregelbunden rad längs land, med fiskenäten upphängda till tork längs väggarna. Brygga intill brygga sticker ut från stranden, en del raka och nybyggda, en del krokiga som labyrinter, med jollar och mindre fiskebåtar förtöjda i varje vrå. En och annan brukar vara nere och dona med sin båt eller fiskeredskapen. Sommartid när tången har blåst in och ligger och skvalpar längs strandstenarna i värmen, 79
luktar det hav. För den oinvigde kan allt detta se ut som ett virrvarr av brädor, linor, hummertinor och båtar. Men också som en idyll. Ser vi istället åt höger, åt norr, breder Koviken ut sig. En långgrund havsvik som går runt i en vid båge. Om inte udden på andra sidan och holmarna där bakom skymde, så skulle vi se Vinga fyr, fem sjömil ut där i väster. I nattens mörker sveper dess sken över klipporna i bergen bakom oss. När det är lågtryck och vinden ligger på hårt från väster, rullar vågorna långt upp på stranden här, där kajaker och segelbrädor ligger upplagda i gräset på säkert avstånd. Längre uppåt land tar formligen en grönskande djungel vid; täta snår av buskar, småträd och klängväxter hukar sig, tätt ihopslingrade, pinade av årstidernas vindar. I lä, innanför denna frodiga växtlighet, går en stig ut åt höger ifrån där Lönndalsvägen slutar. Från början var denna stigen en grusväg, men på en sträcka av hundra meter är naturen på god väg att återerövra vad människan har tagit. Bitvis smalnar stigen av så man får tränga sig fram mellan grönskan. Men början av stigen är bred. Här växer mest ängsblommor och gräs, lite smultron och några små skogshallonbuskar. Längre fram övergår snart vegetationen i ogenomträngliga snår längs stigen. Prunkande träd och buskar står tätt ihop med grenarna sammanflätade i varandra. Genom bladverken ringlar ett virrvarr av knoppande revor och långt därinne i grönskan kvittrar småfåglarna. Björnbärsbuskar breder ut sina slingrande, taggiga armar. En del är grova som kvastskaft. Efterrättssugna bärplockare tränger sig fram under sensommaren och 80
sträcker sig efter de mörkt violetta bären. Taggiga hagtornsbuskar fängslar ögat med sina näpna, vita blommor under våren. Slånbärsbuskarna står med sina bär. En del är gröna. En del är vackert silverblå; de väntar på vinterns frostnätter. Olvonbuskens blomklasar förtrollar under försommaren med sitt mönster. Humlorna surrar. Citron- och machaonfjäril fladdrar som flygande blommor sökande sin nektar. Och i allt detta sprider kaprifolen sina doftande blomslingor. Äppelträd av alla sorter står och frestar med sin frukt under höstmånaderna. Det är mest vildäpplen, så de är läckrare för ögat än för gommen. Rönnbärsträd med vårblommor och höstens röda bär. En och annan sälg med vårens tofsar. Ekarnas grönska och ekollon i mängder. Vita björkar med sina svarta kvistögon och grenverk som tonar i rött om våren. Lila ljungtuvor. Enbuskar översållade med gröna och svarta bär. Vresiga furor med höstens kottar. Stanna till här i sommartid och säg mig, är inte detta Paradisets förträdgård?
81
Man överbord? 1) Jag halkar uppe i riggen. Faller handlöst. I de ändlösa sekunderna på vägen neråt en enda tanke har jag: – jag kommer aldrig kunna ta mig tillbaka upp igen! Förbi seglar skyhöga fartygsskrovet utan fallrep eller stege upp till räddning. Med ett knappt hörbart fräsande jag klyver vattenytan. Jag kämpar, men dras hjälplöst ner i havets mörka bråddjup. 106
112
Ölhallsdistriktet i Düsseldorf klockan nio på kvällen Vandrar genom stadens gränder. Trängsel, sorl. Mänskor i mängder står och trängs längs bardisklängder. Här finns folk från alla länder. Älskande som håller händer. Gäng som skränar, fans och fränder (tröjorna har fotbollsränder). En turist ler, visar tänder, serveras av en bartender. - Oftast ser vi en i sänder, men om vi istället vänder och en helhet tar för händer tror jag inte du invänder. Det är en av tidens trender: kalabaliken i Bender! 113
Kom Kom och sätt dig här, nära! Lägg din arm om mig, varsamt och vagga mig sakta från sida till sida! Stöd nu din panna mot min! Säg mig att inget är säkert! Smek mina famlande händer och lova vi ingenting vet!
123
Tankar vid köksfönstret med utsikt ut över trädgården och vårvinterlandskapet Snart kommer sommaren! Jodå! Snart kommer sommaren, – med myggor och knott, med mördaresniglar, fästingar, myror, getingar, iglar, allsköns kryp och ohyror! Ja, med massor av smått, men de e himla gôtt för snart e de sommar igen!
125