9789144050041

Martyn Denscombe

Martyn Denscombe är professor i samhällsvetenskap vid De Montfort University i Leicester, Storbritannien.

Forskningshandboken Forskningshandboken ger en lättillgänglig och innehållsrik introduktion till grunderna i samhällsforskning. Här presenteras de huvudsakliga infallsvinklarna och tillvägagångssätten vid samhällsforskning och de metoder som forskare vanligtvis använder i samhällsvetenskaperna.

Boken är utmärkt för förstagångsforskaren som söker vägledning i de frågor som bör övervägas och de fallgropar som bör undvikas när man tar itu med forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna.

Boken ger • en tydlig och lättbegriplig introduktion till metoder för datainsamling och dataanalys, • förklaringar till de viktiga beslut som forskare måste fatta och praktiska råd om hur man fattar lämpliga beslut, • en mängd oumbärliga checklistor.

| Forskningshandboken

– för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna

Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna

Denna reviderade upplaga har uppdaterats med den senaste utvecklingen inom områden som metodkombination, forskningsetik, triangulering och fokusgrupper samt forskning med hjälp av Internet.

Forskningshandboken vänder sig till alla som genomför småskaliga forskningsprojekt, antingen som ett inslag i den akademiska utbildningen eller som ett led i den professionella utvecklingen.

Andra upplagan

Art.nr 7197 2:a uppl.

MARTYN DENSCOMBE

www.studentlitteratur.se

978-91-44-05004-1_02_cover.indd 1

09-09-30 10.14.34

Originalets titel: The Good Research Guide – for small-scale research projects Original edition © 1998 Open University Press UK Limited.

All rights reserved.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 7197 ISBN 978-91-44-05004-1 Upplaga 2:7 © Författaren och Studentlitteratur 2009 för den svenska utgåvan www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Översättning: Per Larson Omslagslayout: Jakob Meijling Omslagsbild: Hans Wretling/Matton Collection Printed by Elanders Beijing Printing Co. Ltd, China 2013

978-91-44-05004-1_03_book.indd 2

2010-02-09 11:09:43

Innehåll

Figurer 15 Tack 17 Inledning 19 Del I – Strategier 21 K API T EL 1 Surveyundersökningar 25

Typer av surveyundersökningar 26 Postenkäter 27 Survey via Internet 27 Intervjuer ansikte mot ansikte 28 Telefonintervjuer 29 Skriftliga källor 31 Observationer 31 Surveyundersökningar och urval 32 Sannolikhetsurval 33 Icke-sannolikhetsurval 36 Urvalsram 40 Att konstruera en urvalsram 40 Snedvridning i urvalsramen 41 Forskning via Internet och urvalsram 42 Svarsfrekvens 43 Snedvridning på grund av uteblivna svar 44 Forskning via Internet och svarsfrekvens 46 Urvalets storlek 47 Big is beautiful (?) 48 © fö r fat ta r e n och S t ud e n t l i t t e r at u r

978-91-44-05004-1_book.indd 3

3

2008-12-04 14:55:14

Urvalets storlek och småskaliga undersökningar 51 Urval och kvalitativa undersökningar 52 Fördelar med surveyundersökningar 54 Nackdelar med surveyundersökningar 56 K API T EL 2 Fallstudier 59

Vad utmärker fallstudien? 59 Sökarljuset på en undersökningsenhet 59 Studie på djupet 60 Fokus på relationer och processer 60 Naturlig miljö 61 Flera källor och flera metoder 61 När är det lämpligt att använda en fallstudie? 62 Fallstudiens relevans 63 Att välja fall 64 Det sätt varpå fallet kommer att användas 65 Praktiska överväganden 66 Val med utgångspunkt i ”inget verkligt val” 67 Går det att generalisera utifrån en fallstudie? 68 Fallstudiens gränser 70 Fallstudiens fördelar 71 Fallstudiens nackdelar 72 K API T EL 3 Experiment 75

Vad är ett experiment? 75 Orsak och verkan 76 Att använda kontroll 77 Att införa en ny faktor 77 Att eliminera en faktor från experimentet 78 Att hålla en faktor konstant 78 Slumpmässigt urval av grupper 78 Att använda kontrollgrupper 79 Observation och mätning 80 Laboratorieexperiment 81 Fältexperiment 85 Fördelar med experiment 87 Nackdelar med experiment 88

4

978-91-44-05004-1_book.indd 4

© fö r fat ta r e n och S t ud e n t l i t t e r at u r

2008-12-04 14:55:14

K API T EL 4 Etnografi 91

Etnografins fokus 92 Främmande livsstilar: den initierades synvinkel 92 Det exotiska och det rutinmässiga 93 Livshistoria 94 Livet på Internet 96 Etnografi: beskrivning och teori 97 Etnograferna som delaktiga i den värld de försöker beskriva: frågan om reflexivitet 99 Att placera forskarens ”jag” i den etnografiska forskningen 100 Tillträde till fältarbetets miljöer 102 Naturalism 102 Dold forskning 102 Grindvakter 103 Etnografins fördelar 105 Etnografins nackdelar 106 K API T EL 5 Fenomenologi 109

Vad är en fenomenologisk infallsvinkel? 109 Erfarenhet 111 Vardagsvärlden 111 Att se saker genom andras ögon 112 Den sociala verklighetskonstruktionen 112 Multipla verkligheter 113 Beskrivning 114 Att stänga av övertygelser baserade på sunt förnuft 115 Medlemmarnas redogörelser 117 Olika typer av fenomenologi: bakomliggande essenser eller faktiska erfarenheter 118 Fördelar med fenomenologi 120 Nackdelar med fenomenologi 121 K API T EL 6 Grundad teori 125

Vad är grundad teori? 125 Teorier ska vara ”grundade” i empirisk forskning 126 Teorier ska genereras genom systematisk analys av data 126

© fö r fat ta r e n och S t ud e n t l i t t e r at u r

978-91-44-05004-1_book.indd 5

5

2008-12-04 14:55:14

Valet av enheter som ska ingå i undersökningen återspeglar teorins utvecklingskaraktär och går inte att förutsäga vid starten 127 Forskare ska börja med ett ”öppet sinne” 128 Teorier ska vara användbara på en praktisk nivå och meningsfulla för dem ”på golvet” 128 När är det lämpligt med grundad teori? 129 Kvalitativ forskning 129 Explorerande forskning 130 Studier av mänsklig interaktion 130 Småskalig forskning 130 Metoder för datainsamling 131 Inledande idéer och begrepp: startpunkten 131 Inledande platser för fältarbete 132 Påföljande platser för fältarbete: teoretiskt urval 133 Analys av data 136 Koder, kategorier och begrepp 136 Konstant jämförande metod 137 Forskningens slutförande (teoretisk mättnad) 139 Teorier och grundad forskning 140 Faktisk teori och formell teori 141 Utvecklingslinjer i grundad teori 141 Fördelar med grundad teori 144 Nackdelar med grundad teori 145 K API T EL 7 Metodkombination 149

Vad innebär tillvägagångssättet metodkombination? 150 När är det lämpligt att använda metodkombination? 151 Ökad träffsäkerhet 151 En mer fullständig bild 152 Kompensera starka och svaga sidor 153 Utveckla analysen 154 En hjälp i urvalsprocessen 156 Olika typer av metodkombination 157 Forskningsdesign med modellkombination 160 Pragmatism och metodkombination 161 Fördelar med metodkombination 163 Nackdelar med metodkombination 164

6

978-91-44-05004-1_book.indd 6

© fö r fat ta r e n och S t ud e n t l i t t e r at u r

2008-12-04 14:55:14

K API T EL 8 Aktionsforskning 169

Vad är aktionsforskning? 169 Aktionsforskningens praktiska natur 171 Förändring och professionell självutveckling 172 Aktionsforskning som en cyklisk process 173 Deltagande i forskningsprocessen 174 Frågor knutna till aktionsforskning 176 ”Äganderätten” till forskningen 176 Etiska frågor förknippade med aktionsforskning 177 Reflexivitet och aktionsforskning 178 Resurser och aktionsforskning 179 Generaliserbarhet och aktionsforskning 179 Fördelar med aktionsforskning 180 Nackdelar med aktionsforskning 180

Del II – Metoder 183 Att välja metod – en fråga om rätt sak på rätt plats 183 Triangulering 184 Metodologisk triangulering (mellan metoder) 185 Metodologisk triangulering (inom metoder) 186 Datatriangulering (användning av kontrasterande informationskällor) 186 Forskartriangulering (användning av olika forskare) 187 Teoritriangulering 187 Exempel på triangulering i samhällsforskning 187 Fördelar med triangulering 188 Nackdelar med triangulering 189 Datasäkerhet 191 Forskningsetik 193 Princip 1: att skydda deltagarnas intressen 195 Princip 2: forskare ska undvika falska förespeglingar och oriktiga framställningar 196 Princip 3: deltagarna ska ge informerat samtycke 197 Behovet av godkännande från en etisk kommitté 200 Etik och forskning via Internet 201

© fö r fat ta r e n och S t ud e n t l i t t e r at u r

978-91-44-05004-1_book.indd 7

7

2008-12-04 14:55:14

K API T EL 9 Frågeformulär 207

Vad är ett frågeformulär? 207 När är det lämpligt att använda frågeformulär i undersökningen? 208 Vilken typ av data samlas in med hjälp av frågeformulär? 209 Planering av frågeformulär 209 Kostnader 210 Produktion 210 Organisering 211 Tidsplan 211 Tillstånd 211 Grundförutsättningar för att utforma frågeformulär 213 Bakgrundsinformation om frågeformuläret 213 Instruktioner till respondenten 214 Tilldelning av serienummer 214 Frågeformulär via Internet 215 Frågeformulärets längd 216 Konstruktion av frågorna 217 Att identifiera nyckelfrågorna 217 Frågornas ordalydelse 218 Frågornas ordningsföljd 220 Typer av frågor 220 Öppna och fasta frågor 221 Utvärdering av frågeformulär 224 Fördelar med frågeformulär 225 Nackdelar med frågeformulär 226 K API T EL 10 Intervjuer 231

Vad är en intervju? 231 När är det lämpligt att använda intervjuer i forskningssammanhang? 232 Typer av forskningsintervjuer 233 Strukturerade intervjuer 233 Semistrukturerade intervjuer 234 Ostrukturerade intervjuer 235 Personliga intervjuer 235 Gruppintervjuer 236 Fokusgrupper 237

8

978-91-44-05004-1_book.indd 8

© fö r fat ta r e n och S t ud e n t l i t t e r at u r

2008-12-04 14:55:15

Fokus 237 Interaktion i grupp 238 Moderatorns roll 239 Fokusgruppens storlek 240 Hur länge bör en fokusgrupp pågå? 241 Urvalet av gruppdeltagare 241 Etik, förtroende och tillit 243 Intervjuareffekten 244 Personlig identitet 244 Självpresentation 246 Personligt engagemang 246 Intervjuer via Internet och fokusgrupper online 247 Fokusgrupper online 249 Planering och förberedelse av intervjuer ansikte mot ansikte 250 Diskussionsämnena 250 Val av informanter 251 Tillstånd 251 Att arrangera mötesplatsen 252 Intervjufärdigheter 253 Genomförande av intervjun 255 Introduktion och formaliteter 255 Att påbörja intervjun 256 Att övervaka intervjuförloppet 256 Att avsluta intervjun 257 Upptagning av intervjun 258 Fältanteckningar 258 Bandinspelningar 259 Utrustning 259 Utskrift av ljudinspelade intervjuer 260 Kommentarer 261 Radnumrering och kodning 261 Problem vid utskriften 261 Att presentera data: intervjuutdrag i forskningsrapporten 264 Validiteten i intervjudata: Hur vet man om informanten talar sanning? 265 Kontrollera data med andra källor 266 Kontrollera utskriften med informanten 266 Kontrollera rimligheten i data 266

© fö r fat ta r e n och S t ud e n t l i t t e r at u r

978-91-44-05004-1_book.indd 9

9

2008-12-04 14:55:15

Leta efter teman i utskriften/utskrifterna 267 Fördelar med intervjuer 267 Nackdelar med intervjuer 268 K API T EL 11 Observation 271

Perception och observation 272 Systematisk observation och observationsscheman 274 Att skapa ett observationsschema 275 Litteraturöversikt 275 Typer av händelser och beteenden som går att registrera 275 Observationsbetingelser 276 Urval och observation 277 Registrering av kontextuella faktorer 278 Att bibehålla miljöns naturlighet 279 Fördelar med systematisk observation 280 Nackdelar med systematisk observation 280 Deltagande observation 283 Vad bör observeras, vad bör registreras? 285 Att påbörja fältarbetet 285 Fältanteckningar 286 Etik 287 Jag, identitet och deltagande observation 288 Forskningsutrustning: ”jaget” 288 Tillträde till miljöerna 288 Val av ämne 289 ”Going native” 290 Fältarbetets risker 291 Fördelar med deltagande observation 292 Nackdelar med deltagande observation 293 K API T EL 12 Dokument 295

Typer av dokumentära data 295 Statspublikationer och officiell statistik 295 Dagstidningar och tidskrifter 296 Mötesprotokoll 296 Brev och PM 297 Dagböcker 297

10

978-91-44-05004-1_book.indd 10

© fö r fat ta r e n och S t ud e n t l i t t e r at u r

2008-12-04 14:55:15

Webbplatser och Internet 298 Tillgång till skriftliga källor 299 Skriftliga källors validitet 301 Autenticitet 301 Trovärdighet 301 Representativitet 302 Innebörd 302 Utvärdering av artiklar, tidskrifter och böcker 302 Utvärdering av dokument på Internet och webbsidor 303 Utvärdering av officiell statistik 304 Utvärdering av mötesprotokoll 306 Innehållsanalys 307 Bildbaserad forskning 309 Typer av bilder 309 Att använda ”skapade” bilder 310 Att använda ”hittade” bilder 313 Autenticitet 314 Upphovsrätt 314 Fördelar med forskning baserad på dokument 316 Nackdelar med forskning baserad på dokument 316

Del III – Analys 319 Ord eller siffror 320 Analys eller beskrivning 321 Storskalig eller småskalig 321 Holistiskt eller specifikt fokus 322 Forskarens inblandning eller opartiskhet 323 Öppen eller förutbestämd forskningsdesign 323 Processen att analysera data 324 K API T EL 13 Kvantitativa data 327

Siffror 328 Typer av kvantitativa data 328 Data på nominalskalenivå 329 Data på ordinalskalenivå 329 Data på intervallskalenivå 330 Data på kvotskalenivå 330

© fö r fat ta r e n och S t ud e n t l i t t e r at u r

978-91-44-05004-1_book.indd 11

11

2008-12-04 14:55:15

Diskreta data 331 Kontinuerliga data 331 Att förbereda kvantitativa data för analys 332 Kodning av data 332 Gruppering av data 333 Beskrivning av frekvenser och deras fördelning 335 Var ligger mittpunkten? 335 Hur stor är spridningen? Hur jämn är spridningen? 338 Att söka kopplingar: test av samband och olikhet 341 Statistisk hypotesprövning av samband och olikhet 343 Presentation av data 349 Väsentligheter vid framställning av tabeller och diagram 350 Tabeller 352 Stapeldiagram 353 Histogram 355 Spridningsdiagram 356 Linjediagram 357 Cirkeldiagram 358 Validering av data 362 Fördelar med kvantitativ analys 364 Nackdelar med kvantitativ analys 364 K API T EL 14 Kvalitativa data 367

Ord och visuella bilder 367 Principerna för kvalitativ dataanalys 367 Processen att analysera kvalitativa data 369 Att förbereda kvalitativa data för analys 370 Förtrogenhet med data 371 Tolkning av data: koder, kategorier och begrepp 373 Nyckelbeslut vid analys av kvalitativa data 374 Hur data kodas 376 Att använda anteckningar 377 Verifiering av data 378 Validitet (eller ”trovärdighet”) 380 Tillförlitlighet (eller ”pålitlighet”) 381 Generaliserbarhet (eller ”överförbarhet”) 382 Objektivitet 383 Presentation av data 386

12

978-91-44-05004-1_book.indd 12

© fö r fat ta r e n och S t ud e n t l i t t e r at u r

2008-12-04 14:55:15

Datorstödd analys av kvalitativa data 388 Analys av bildbaserade data 390 Diskursanalys 393 Fördelar med kvalitativ analys 398 Nackdelar med kvalitativ analys 399 K API T EL 15 Rapportskrivning 403

Att skapa en redogörelse för forskningen 403 Forskningsrapportens olika målgrupper 404 Nödvändig information i rapporten 405 Forskningsrapportens konventioner 405 Harvardsystemet för referenser 407 Forskningsrapportens stil och utformning 408 Använd tredje person 408 Använd imperfekt 409 Var noga med grammatik och stavning 409 Skapa logiska övergångar från ett avsnitt till nästa 409 Använd rubriker för att dela in texten i tydliga avsnitt 409 Var konsekvent med hänvisningarnas utformning 410 Var noggrann med sidlayouten 410 Presentera tabeller och figurer på ett lämpligt sätt 410 Forskningsrapportens struktur 411 Den inledande delen 412 Huvudtexten 413 Avslutningen 415 Forskningsrapporter vid kvalitativ forskning 416 Kapitlet eller avsnittet om forskningsmetoder 417 Beskriva hur forskningen genomfördes 417 Motivera tillvägagångssätten 418 Erkänna eventuella begränsningar i metoden/metoderna 418 K API T EL 16 Vanliga frågor och svar 421

Vad är skillnaden mellan forskningsstrategier och forskningsmetoder? 421 Vad är analys? 421 Vad är ett begrepp? 421 När ska jag använda Internet i forskningssammanhang? 422 Vad är positivism? 422

© fö r fat ta r e n och S t ud e n t l i t t e r at u r

978-91-44-05004-1_book.indd 13

13

2008-12-04 14:55:15

Vad är ”kvalitativ forskning”? 423 Vad är reflexivitet? 423 Vad är tillförlitlighet? 424 Hur stort urval behöver jag? 424 Vad är en teori? 425 Vad är validitet? 425

Litteratur 427 Sakregister 437

14

978-91-44-05004-1_book.indd 14

© fö r fat ta r e n och S t ud e n t l i t t e r at u r

2008-12-04 14:55:15

Figurer

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21

Population och urval 32 Experiment och kontrollgrupper 79 Aktionsforskningens cykliska process 173 Metodologisk triangulering 188 Exempel på rådata 333 Exempel på arrangerade rådata 333 Exempel på frekvenstabell 334 Exempel på grupperad frekvensfördelning 334 Exempel på chi-två och korrelationstabell 345 Exempel på korrelation och spridningsdiagram 348 Typer av kvantitativa data och lämplig deskriptiv statistik 349 Exempel på tabell 352 Exempel på korrelationstabell 353 Exempel på enkelt stapeldiagram 354 Exempel på horisontellt stapeldiagram 354 Exempel på sammansatt stapeldiagram 355 Exempel på histogram 356 Exempel på spridningsdiagram 357 Exempel på linjediagram 358 Exempel på cirkeldiagram 359 Analys av kvalitativa data 376

© fö r fat ta r e n och S t ud e n t l i t t e r at u r

978-91-44-05004-1_book.indd 15

15

2008-12-04 14:55:15

978-91-44-05004-1_book.indd 16

2008-12-04 14:55:15

Tack

Det finns vissa nära och kära som bidrar till att fullborda en bok genom att se till att författaren får möjlighet att påbörja, vidmakthålla och avsluta arbetet. Av den anledningen, och många fler, tillägnar jag denna bok min familj. Ett stort tack speciellt till Viv – denna bok är till dig. Vänner och kolleger har också spelat en stor roll. I synnerhet David Field och Derek Layder har givit mig mycket stöd och uppmuntran genom åren. Mina kolleger vid De Montfort University förtjänar också ett stort tack för sitt goda samarbete.

Martyn Denscombe

© fö r fat ta r e n och S t ud e n t l i t t e r at u r

978-91-44-05004-1_book.indd 17

17

2008-12-04 14:55:15

978-91-44-05004-1_book.indd 18

2008-12-04 14:55:15

Inledning

En bok för ”projektforskare” Samhällsvetenskaplig forskning är inte längre en angelägenhet för bara en liten elit av professionella heltidsforskare. Det har blivit en angelägenhet för ett långt större antal människor som står inför uppgiften att genomföra småskaliga forskningsprojekt som ett led i en akademisk utbildning eller som ett led i sin yrkesmässiga utveckling. Det är dessa människor som utgör bokens huvudsakliga målgrupp.

Bokens syfte är att ge dessa ”projektforskare” en praktisk vägledning och en föreställning om nyckelfrågorna i samhällsvetenskaplig forskning. Den försöker förse projektforskare med nödvändig information på ett lättillgängligt sätt och tar snabbt och koncist itu med de viktiga frågorna. För att uppnå detta mål bygger boken på tre förutsättningar: • Det mesta som man behöver veta och göra för att genomföra en kvalificerad samhällsvetenskaplig forskning kan uttryckas på ett enkelt och lättfattligt sätt.

• Bra samhällsvetenskaplig forskning bygger på att man är uppmärksam på vissa grundläggande faktorer. Förbiser man sådana faktorer så riskerar man att forskningen utsätts för kritik och att forskningsresultaten ifrågasätts. Bra forskning förutsätter att man tar hänsyn till dessa kärnfrågor. Svaren kan variera från ämne till ämne, från forskare till forskare. Det finns kanske inte något ”rätt” svar, men det absolut säkraste sättet att producera dålig forskning är att ignorera dessa frågor.

• Projektforskare kan försäkra sig om att undgå elementära fel i uppläggningen och genomförandet genom att använda ett tillvägagångssätt med checklistor. Därigenom försäkrar de sig om att tillgodose ”minimi­ kraven” och inte förbise avgörande faktorer som förknippas med bra forskning. © fö r fat ta r e n och S t ud e n t l i t t e r at u r

978-91-44-05004-1_book.indd 19

19

2008-12-04 14:55:15

978-91-44-05004-1_book.indd 20

2008-12-04 14:55:16

K apit e l 3

Experiment

Vad är ett experiment?

Ett experiment är en empirisk undersökning utformad för att under kontrollerade former undersöka specifika faktorers egenskaper och förhållanden. Detta är grundprincipen för forskning inom naturvetenskaperna, och många samhällsforskare betraktar det som själva modellen för en god praktik. Föreställningen om experiment brukar ofta förknippas med forskare i vita rockar som arbetar i ett laboratorium, eventuellt med en mycket sofistikerad utrustning för att mäta saker med stor precision. Poängen med att genomföra ett experiment är att isolera enskilda faktorer och i detalj studera deras effekter. Syftet är att upptäcka nya förhållanden eller egenskaper i de material som man undersöker eller att pröva redan existerande teorier. Även om detta är en ganska idealiserad bild av hur experiment genomförs inom naturvetenskaperna, så är den inte helt irrelevant för samhälls­ vetenskaperna. Den lyckas till stor del fånga in kärnpunkten i föreställningen och omfattar tre mycket viktiga punkter som är grundläggande då man genomför ett experiment: • Identifiera orsaksfaktorer. Genom att införa faktorer i situationen eller utestänga faktorer från situationen blir det möjligt för forskaren att fastställa vilka faktorer som faktiskt orsakar det observerade resultatet.

• Kontroll. Experiment innebär att man manipulerar med nyckelvariabler.

Forskaren måste identifiera viktiga faktorer och sedan införa eller utestänga dem så att deras effekter går att observera.

© fö r fat ta r e n och S t ud e n t l i t t e r at u r

978-91-44-05004-1_book.indd 75

75

2008-12-04 14:55:21

3 Experiment

• Observation och mätning. Experiment är beroende av exakt och detaljerad observation av förändringar som inträffar på grund av att man inför potentiellt relevanta faktorer. Det innebär också att man gör exakta mätningar av de förändringar som observeras.

Dessa viktiga kännetecken för ”experimentet” har att göra med undersökningens syfte och design, vilket är viktigt att notera. De säger ingenting om hur data egentligen ska samlas in. Därför är det bättre att betrakta experiment som en forskningsstrategi än som en metod. Beslutet att använda ett experimentellt tillvägagångssätt är ett strategiskt beslut där forskaren bestämmer sig för att undersöka ämnet under kontrollerade former, med stor uppmärksamhet på noggranna mätningar av det som sker.

Orsak och verkan Experiment handlar vanligtvis om att fastställa orsakerna till att det sker förändringar i det som man studerar. Oftast räcker det inte med att påvisa ett samband mellan två olika saker: att de alltid uppträder samtidigt eller att de alltid uppträder i följd. Även om det är bra att känna till sådana förhållanden, så är experimentets syfte vanligtvis att upptäcka vilken av faktorerna som är orsaken. Detta kräver ett särskiljande mellan beroende och oberoende variabler. Det är mycket viktigt att forskaren har en klar föreställning om vad som är vad, och att forskaren arrangerar experimentet på ett sätt som gör att resultatet visar skillnaden mellan de två.

• Den oberoende variabeln är den som har effekt på den beroende variabeln. Dess storlek, antal, struktur, omfång eller vad som nu existerar autonomt, har ingen som helst orsak i den andra variabeln. En förändring i den oberoende variabeln påverkar den beroende variabeln.

• Den beroende variabeln är den faktor som förändras till följd av förändringar i den oberoende variabeln. Den bokstavligen beror på den oberoende variabeln. En förändring i den beroende variabeln påverkar inte den oberoende variabeln.

76

978-91-44-05004-1_book.indd 76

© fö r fat ta r e n och S t ud e n t l i t t e r at u r

2008-12-04 14:55:21

3 Experiment

Exempel

Rökning har ett samband med förekomsten av lungcancer. Båda är variabler och båda tycks vara kopplade till varandra: mer rökning ger större förekomst av lungcancer; mindre rökning ger lägre förekomst. Rökning ökar sannolikheten för lungcancer. Lungcancer ökar inte sannolikheten för rökning. I detta exempel finns det utan tvivel en beroende variabel och en oberoende variabel. Rökning är den oberoende variabeln och lungcancer är den beroende variabeln.

Att använda kontroll När man genomför ett experiment är syftet att visa att den beroende faktorn (till exempel förekomsten av lungcancer i befolkningen) påverkas av förändringar i den oberoende faktorn (rökningens utbredning i samhället).

För att göra detta måste forskaren försäkra sig om att det otvetydigt var rökningens utbredning som orsakade de observerade nivåerna av lungcancer och inte några andra faktorer (t.ex. kost eller träningsnivå). Detta kräver att experimentatorn kontrollerar variabler som rökning, kost, träning och andra faktorer som eventuellt skulle kunna påverka utbredningen av lungcancer för att säkerställa att det bland dessa bara är en enda faktor, rökningen, som över huvud taget kan vara kopplad till nivån av lungcancer i befolkningen. Kontroll kan införas i forskningsdesignen på många olika sätt.

Att införa en ny faktor

Det enklaste sättet att isolera en variabels inverkan är att införa denna variabel medan alla andra relevanta faktorer hålls oförändrade. Under dessa förhållanden – allt annat lika – är det möjligt att fastställa den nya faktorns inverkan och sluta sig till att eventuella observerade förändringar kan attribueras till den nya faktorn. Eftersom införandet av den nya faktorn är det enda som har förändrats, är det bara den som kan förklara den eventuella förändring som därefter inträffar. Forskaren står emellertid inför två särskilda svårigheter i detta sammanhang. För det första kan det vara mycket © fö r fat ta r e n och S t ud e n t l i t t e r at u r

978-91-44-05004-1_book.indd 77

77

2008-12-04 14:55:21

3 Experiment

svårt att försäkra sig om att ingen av de andra variablerna förändras. För det andra är variabler ofta sammanlänkade så att en förändring i en variabel kan orsaka förändringar i en rad andra variabler.

Att eliminera en faktor från experimentet

I stället för att införa en ny faktor i situationen kan forskaren finna det enklare att eliminera en faktor. I en studie av till exempel kopplingen mellan hyperaktivitet och kostvanor hos barn kan forskaren avsiktligt plocka bort alla artificiella färgämnen från maten och sedan observera eventuella beteendeförändringar. Om andra faktorer hålls oförändrade blir det logiskt att dra slutsatsen att eventuella observerade förändringar beror på frånvaron av denna faktor.

Att hålla en faktor konstant

Inom samhällsforskningen finns det ett stort antal relevanta nyckelvariabler i form av egenskaper eller kännetecken som inte går att lyfta ut ur ekvationen genom att helt och hållet eliminera dem från situationen. Saker som inkomst, vikt och ålder går inte att eliminera. De går emellertid att kontrollera genom att hålla faktorn konstant. För att förhindra att dessa faktorer får en oönskad inverkan på experimentets resultat kan forskaren skapa en situation där alla personer har samma inkomst eller vikt. Observerade resultat från experimentet måste då härledas till andra faktorer än inkomst eller vikt.

Slumpmässigt urval av grupper

Genom att välja undersökningspersoner med hjälp av en slumpvalsmetod tenderar icke-avgörande faktorer att upphäva sig själva. Principen är att man slumpmässigt väljer en tillräckligt stor grupp så att en eventuell inverkan på resultaten från faktorer som inkomst eller vikt inte kommer att få någon effekt alls, eftersom urvalets slumpmässiga natur garanterar att alla enskilda effekter upphäver varandra i resultatet för hela undersökningsgruppen.

78

978-91-44-05004-1_book.indd 78

© fö r fat ta r e n och S t ud e n t l i t t e r at u r

2008-12-04 14:55:21

3 Experiment

Att använda kontrollgrupper

Detta är det vanligaste och mest etablerade sättet att utöva kontroll över viktiga variabler. Principen är enkel. Först måste man identifiera två grupper som ska ingå i experimentet. Båda grupperna ska ha en likartad sammansättning. Utgångspunkten för experimentet är således två matchade grupper eller urval. Experimentet innebär att man inför en faktor i experimentgruppen, medan kontrollgruppen inte utsätts för denna artificiella förändring. När den nya faktorn har införts kan forskaren återigen studera de båda grupperna, i förvissning om att eventuella skillnader mellan grupperna kan tillskrivas den artificiellt införda faktorn. Lägg märke till att det inte är förändringen som sådan i experimentgruppen som är viktig. Vissa förändringar inträffar sannolikt över tid, oavsett om ett experiment har genomförts eller inte. Tiden går för oss alla. Men om de två grupperna inledningsvis var så lika som möjligt, skulle en sådan förändring i den ena gruppen också uppträda i den andra. I stället för att mäta förändringen mellan tidpunkt 1 och tidpunkt 2, mäter vi alltså skillnaden mellan kontrollgruppen och experimentgruppen vid tidpunkt 2, när experimentet har genomförts. Eventuella observerbara skillnader kan då logiskt härledas till den faktor som artificiellt infördes i experimentet (se figur 2).

Experiment och kontrollgrupper Förtest (tidpunkt 1)

Introduktion av Eftertest ny faktor (E) (tidpunkt 2)

Experimentgrupp

A C

Kontrollgrupp B D Tid Experimentgruppen och kontrollgruppen är matchade grupper eller urval.

Faktor E orsakar en förändring i experimentgruppen: (C – A) – (D – B).

Figur 2

Experiment och kontrollgrupper.

© fö r fat ta r e n och S t ud e n t l i t t e r at u r

978-91-44-05004-1_book.indd 79

79

2008-12-04 14:55:21

3 Experiment

Observation och mätning Det går att argumentera för att all forskning innehåller observation och mätning, men poängen med observation och mätning i samband med experiment är att de genomförs under förhållanden som har skapats mer eller mindre artificiellt. De äger rum under förhållanden som har manipulerats för att ge största noggrannhet och precision. Därför genomförs experiment vanligtvis i laboratorier, eftersom dessa är specialbyggda miljöer för forskningen. De ökar möjligheten att erhålla precision. Det finns emellertid två saker som vi måste hålla i minnet när det gäller observationer som utgör en del av ett experiment.

För det första kan de artificiella ramarna runt ett experiment öka människors känslighet för att vara observerade. Människor har ett självmedvetande som gör dem mycket annorlunda än de material som andra former av forskning studerar. När människor blir medvetna om att de står i centrum för forskningens uppmärksamhet finns det en högst reell möjlighet att de agerar annorlunda än vanligt. De kan eventuellt bli osäkra eller förändra beteendet så att de tar hänsyn till forskningens syfte. Detta kallas observatörseffekt eller Hawthorne-effekt.

➥ Följ upp med Hawthorne-studierna, s. 155–156.

Försöksledarna kan vidta åtgärder för att komma till rätta med detta. De kan till exempel göra dolda observationer bakom en envägsskärm, eller så kan de kamouflera det verkliga forskningssyftet för att undvika förändrade beteenden i förhållande till den faktor som undersöks (se nedanstående redogörelse för Milgrams forskning). Båda dessa sätt att ta itu med observatörseffekten vållar emellertid etiska problem och kräver mycket noggranna överväganden innan de tas i bruk av nybörjaren eller projektforskaren.

80

978-91-44-05004-1_book.indd 80

© fö r fat ta r e n och S t ud e n t l i t t e r at u r

2008-12-04 14:55:21

3 Experiment

Observera

Inom samhällsforskningen finns det vissa gränser för hur långt man kan manipulera de faktiska förhållandena. Forskare kan genomföra experiment med växter och kemikalier som inte är att tänka på när det gäller människor. Det kanske varken är möjligt eller etiskt lämpligt att manipulera människors liv i syfte att erhålla de kontrollerade förhållanden som är nödvändiga för ett samhällsvetenskapligt experiment. Människor har känslor och rättigheter.

➥ Följ upp med Forskningsetik, s. 193–205.

Observatörseffekt

Människor förändrar troligtvis sitt beteende när de blir medvetna om att de observeras.

Till skillnad från atomer kan människor bli medvetna om att de studeras – känna av det – och därför reagera på ett ovanligt sätt. De kan • bli generade; • dölja sitt vanliga beteende eller vara defensiva.

För att komma till rätta med denna effekt rekommenderas forskaren vanligtvis att • tillbringa tid på platsen, så att forskaren blir en del av miljön; • ha minsta möjliga interaktion med dem som studeras.

Laboratorieexperiment Kontrollanvändning, sökandet efter orsaker och betoningen på detaljerad observation och mätning kan man i dess mest renodlade form se i laboratorieexperimentet. Sådana experiment karaktäriseras av: • relativt kort varaktighet; • att genomföras på plats snarare än ”på fältet”; • hård kontroll över variabler för att isolera orsaksfaktorer; • noggranna observationer och mätningar. © fö r fat ta r e n och S t ud e n t l i t t e r at u r

978-91-44-05004-1_book.indd 81

81

2008-12-04 14:55:21

3 Experiment

En serie experiment genomförda av Stanley Milgram vid Yale University mellan 1960 och 1963 erbjuder ett exempel som illustrerar hur sådana laboratorieexperiment kan utföras inom samhällsforskningen (Milgram 1975), även om de inte nödvändigtvis är typiska för experiment utförda av psykologer. Syftet med experimenten var att sprida mer ljus över vanliga människors påtagliga beredskap att tillfoga andra smärta när de uppmanas till det av en person med auktoritet. Experimenten utgjorde en del i en pågående debatt, föranledd av nazisternas grymheter under andra världskriget, om huruvida de som utförde tortyren i psykologisk bemärkelse skilde sig från normala människor, eller om det är en normal psykologisk benägenhet att lyda auktoriteter, till och med så långt att man skadar en medmänniska som man personligen inte hyser någon ovilja mot. Milgrams serie experiment försökte undersöka detta under strikt kontrollerade former.

Avsikten med det hela är att ta reda på hur långt en individ kan gå i en konkret och mätbar situation där han kommenderas att tillfoga ett protesterande offer allt starkare smärtor. Var går gränsen, där försökspersonen vägrar att lyda försöksledaren?

(Milgram 1975, s. 15)

I en lokal dagstidning annonserade man efter människor mellan 20 och 50 år som ville delta i ”en vetenskaplig undersökning om minne och inlärning”. Annonsen utlovade $ 4 plus 50 cent i reseersättning till dem som var beredda att offra en timma av sin tid. De som antog erbjudandet möttes vid universitetsinstitutionen av en person som sade sig ha ansvaret för experimentet – en stilig ung man klädd i laboratorierock. Försöks­personen introducerades sedan för en man som förespeglades vara en annan deltagare i experimentet. Denna person var närmare 60 år, lätt överviktig och mycket vänlig och oförarglig till sättet: inte den typ av människa som man skulle vilja göra illa. Hela situationen var emellertid arrangerad. Försöksledaren och den andre personen var kollegor till Milgram, och de deltog i själva verket i ett mycket noggrant regisserat händelseförlopp. Deras ord och handlingar ingick i experimentet och man följde en exakt plan för varje ny frivillig som kom in från gatan. Detta innebar att den enda egentliga variabeln var det individuella handlandet hos de försökspersoner som frivilligt

82

978-91-44-05004-1_book.indd 82

© fö r fat ta r e n och S t ud e n t l i t t e r at u r

2008-12-04 14:55:21

3 Experiment

hade valt att hjälpa till. Alla andra aspekter av det som inträffade kontrollerade man i största möjliga mån så att de var lika vid varje tillfälle.

Försökspersonerna informerades om att de skulle delta i en studie av bestraffningars effekt på inlärningen. En av de två deltagarna fick rollen som lärare som skulle utdela bestraffningen, den andre fick rollen som elev.

Lottningen – när rollerna fördelades mellan personerna genom att man drog lappar ur en hatt – var uppgjord på förhand så att Milgrams kollega alltid fick rollen som elev, vilket garanterade att den verklige försökspersonen blev tvungen att ta på sig rollen som lärare. Därefter förde man in den äldre, lätt överviktige och vänlige mannen i ett rum och placerade honom i en stol. Man spände fast honom och fäste elektroder på hans arm. Medvetet hade man arrangerat det hela så att det skulle påminna om elektriska stolen. I ett angränsande rum, varifrån ”offret” kunde ses, satte sig den intet ont anande försökspersonen och försöksledaren i sin laboratorierock vid en stor och respektingivande stötgenerator. För att göra hela situationen övertygande gav man försökspersonen en elstöt på 45 volt från generatorn. Detta var i själva verket den enda elektriska stöt som utdelades under experimentet – med det kände försökspersonen inte till. Inlärningsexperimentet bestod i att läraren (försökspersonen) läste upp en rad ord parvis (t.ex. tjock–hals, blå–flicka, trevlig–dag). Därefter läste han upp det första ordet i ett av ordparen, följt av fem andra, varav ett var det riktiga parordet i den ursprungliga serien. Eleven skulle därefter identifiera vilket av de fem orden som var det rätta. Varje gång eleven gjorde ett fel skulle försökspersonen ge en elstöt som bestraffning – i syfte att se om detta skulle stimulera till bättre inlärning. Varje gång försökspersonen svarade fel så ökades styrkan i elstöten med 15 volt.

Eleven spelade bara upp sin inövade roll. Trots att han aldrig fick några elstötar så uppträdde han som om han hade fått det. Efter hand som styrkan i stötarna ökade började han jämra sig och protestera – naturligtvis i överensstämmelse med ett noggrant utarbetat manus. Vid 150 volt skulle Milgrams kollega ropa: ”Ta bort mig härifrån! Jag är inte med längre! Jag vägrar att fortsätta experimentet!” Vid 180 volt skulle han skrika: ”Jag står inte ut med smärtan!” och vid 270 volt skulle han ge ifrån sig ett förtvivlat vrål. Vid 330 volt skulle eleven tystna. Den laboratorierocksklädde försöksledaren fortsatte att övertala försökspersonen att ge elstötarna, och varje

© fö r fat ta r e n och S t ud e n t l i t t e r at u r

978-91-44-05004-1_book.indd 83

83

2008-12-04 14:55:22

Martyn Denscombe

Martyn Denscombe är professor i samhällsvetenskap vid De Montfort University i Leicester, Storbritannien.

Forskningshandboken Forskningshandboken ger en lättillgänglig och innehållsrik introduktion till grunderna i samhällsforskning. Här presenteras de huvudsakliga infallsvinklarna och tillvägagångssätten vid samhällsforskning och de metoder som forskare vanligtvis använder i samhällsvetenskaperna.

Boken är utmärkt för förstagångsforskaren som söker vägledning i de frågor som bör övervägas och de fallgropar som bör undvikas när man tar itu med forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna.

Boken ger • en tydlig och lättbegriplig introduktion till metoder för datainsamling och dataanalys, • förklaringar till de viktiga beslut som forskare måste fatta och praktiska råd om hur man fattar lämpliga beslut, • en mängd oumbärliga checklistor.

| Forskningshandboken

– för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna

Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna

Denna reviderade upplaga har uppdaterats med den senaste utvecklingen inom områden som metodkombination, forskningsetik, triangulering och fokusgrupper samt forskning med hjälp av Internet.

Forskningshandboken vänder sig till alla som genomför småskaliga forskningsprojekt, antingen som ett inslag i den akademiska utbildningen eller som ett led i den professionella utvecklingen.

Andra upplagan

Art.nr 7197 2:a uppl.

MARTYN DENSCOMBE

www.studentlitteratur.se

978-91-44-05004-1_02_cover.indd 1

09-09-30 10.14.34