__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

Svenska 2 för gymnasiet

Metafor 2 finns både som tryckt och digitalt läromedel. Metafor 2 passar dig som: •  vill arbeta med litteraturhistoria, litteraturanalys och välvalda skönlitterära texter •  vill arbeta med mallar, typtexter, kamratrespons och självskattning •  vill utveckla och träna elevernas digitala kompetens •  vill ha ett komplett läromedel för kursen Svenska 2

Svenska 2 för gymnasiet

De olika kapitlen utgår från ämnesplanen i svenska så att både lärare och elever vet vad som tränas och vad målet är. I slutet av varje kapitel finns avstämningar eller utvärderingar så att eleverna kan följa upp sitt eget arbete.

Svenska 2 för gymnasiet

Metafor 2

Metafor 2 är ett heltäckande läromedel för kursen Svenska 2 för gymnasiet och utgår från det centrala innehållet i kursplanen. Läromedlet är uppbyggt utifrån sex områden: Litteraturhistoria, analys av skönlitteratur, muntlig framställning, skriftlig framställning, språkförhållanden i Sverige och Norden och grammatik. Litteraturhistoria och läsning är ett huvudfokus, med mallar, analys- och arbetsmodeller som stödstrukturer. Textbegreppet är vidgat och innehåller även film, serier och musik. Elevernas digitala kompetens tränas och utvecklas genom flera av läromedlets uppgifter.

Metafor 2

Jenny Edvardsson

Metafor 2

Jenny Edvardsson Författare Jenny Edvardsson arbetar som gymnasielärare i svenska och historia på Wendesgymnasiet i Kristianstad. Hon driver också en populär blogg om undervisning på jennypawendes.blogspot.se och är även handledare i Läslyftet. År 2017 tilldelades hon Svenska Akademiens svensklärarpris.

Jenny Edvardsson


Innehåll Förord  3

Att analysera skönlitteratur  7 Vad är litteratur?  8 Vad innebär det att analysera?  9 Lyrik 9 Epik 18 Dramatik 26 Utvärdering 30

Litteraturhistoria  33 Litteraturhistoria – vad är det?   34 Män och kvinnor i litteraturhistorien  36 Hur uppstod skönlitteraturen?  37 Det här ska vi läsa  39

Antiken  42 Introduktion till litteraturen  44 Homeros 44 Sapho och lyriken  48 Dramatik under antiken  50 Romerska författare – Vergilius och Ovidius  53 Bibeln 56 Lästips! 59 Homeros, Iliaden  60 Kort avstämning  68

Medeltiden  70 Introduktion till litteraturen  72 ­Bernart de Ventadorn och den höviska litteraturen  72 Riddarromaner – Tristan och Isolde  75 Dante Alighieri och Den ­gudomliga komedin  75 Giovanni Boccaccio och novellens födelse  78 Kvinna på männens arena – Christine de Pizan  80 Nordisk medeltid – Njals saga och Den poetiska Eddan  82 Lästips! 85 Boccaccio, Decamerone  86 Kort avstämning  92

4

Renässansen  94 Introduktion till litteraturen  96 William Shakespeare och ­dramatiken  98 Miguel de Cervantes och den m ­ oderna romanen  104 Renässansen i Sverige  106 Lästips!   107 William Shakespeare – Hamlet  108 Kort avstämning  115

Upplysningen  116 Introduktion till litteraturen  118 Daniel Defoe och Robinson Crusoe  118 Jonathan Swift och Ett ­anspråkslöst förslag  122 Sverige under Upplysningen  124 Lästips! 129 Swift – Ett anspråkslöst förslag  130 Kort avstämning  138 Romantiken  140 Introduktion till litteraturen  142 Johann Wolfgang von Goethe – r­ omantikens grundare 144 Skräckgenrens framväxt – Edgar Allan Poe och Mary Shelley  145 Mary Shelley  147 Lord Byron och poesin ­under ­romantiken  149 Folksagor och konstsagor  151 Den svenska romantiken  154 Lästips! 157 Shelley, Frankenstein eller den moderne Prometheus  158 Kort avstämning  162

Realism och naturalism  164 Introduktion till litteraturen  166 Realismen 166 Naturalism 175 Sverige under realismen  178 Lästips! 181 Fredrika Bremer, Hertha  182 Kort avstämning  188


Modernismen   190 Introduktion till litteraturen  192 Modernismen – poesins förnyelse  194 Romankonstens förnyare  207 Lästips! 217 Franz Kafka, Förvandlingen  218 Kort avstämning  224 1870−1945 i Sverige  226 Introduktion till litteraturen  228 Åttiotalet och nittiotalet  230 Hjalmar Söderberg – n ­ ovellkonstens förnyare  240 Modernismen och de s­ venska ­autodidakterna  244 Henrik Ibsen – representant för Norden  252 Lästips! 255 Selma Lagerlöf, Gösta Berlings saga  256 Kort avstämning  266

Litteraturen efter 1945  268 Introduktion till litteraturen  270 Krigsskildrare 270 Samhällsskildrare och ­samhällskritiker  278 Alternativa världar – magisk ­realism, fantasy och dystopier 291 Spänning och skräck  298 Övergripande uppgift  303 Lästips! 303 Joyce Carol Oates, Skylla sig själv  304 Utvärdering 312

Muntlig framställning  315 Muntlig framställning – vad är det?  316 Utredande tal  316 Argumenterande tal  318 Den retoriska arbetsprocessen  320 Presentationstekniska hjälpmedel  326 Uppgifter 329 Utvärdering 335

Skriftlig framställning  337 Att kommunicera   338 Skrivprocessen, vad är det?  339 Olika typer av skrivande  340 Vad är utredande och argumenterande texter?  342 Språk och stil i utredande och argumenterande texter 346 Att skriva en källförteckning  357 Skrivuppgifter 358 Utvärdering 366

Språkförhållanden i Sverige och de nordiska länderna  369 Språk, minoritetsspråk och dialekt   370 Språken i Norden  380 Danska och norska sagor  385 Tommeliten 386 Prinsessen på ærten  388 Utvärdering 391

Grammatik – språkets uppbyggnad  393 Varför grammatik?  394 Vad är grammatik?  395 Grafem, fonem och morfem  396 Ordklasser 396 Fraser 402 Satser och satslära  403 Satslösning 408 Utvärdering 411

Register  412 Texträttigheter  415 Bildförteckning  415

5


Litteraturhistoria I det här kapitlet kommer du att få en introduktion till litteraturhistorien. Du kommer att få möta begrepp som kanon, epok, lyrik, epik och dramatik. I de litteraturhistoriska kapitel som följer kommer du att få fördjupa dig i de olika epokerna men också i författarskap och centrala litteraturhistoriska verk. I detta kapitel samt de efterföljande litteraturhistoriska kapitlen ska du: •  Lära

dig om litteraturhistorien

•  Läsa

olika verk och stifta bekantskap med olika författare

•  Få

en förståelse över hur idéströmningar och förhållanden i samhället har påverkat litteraturen och hur litteraturen har påverkat samhället

•  Samtala •  Lära

och skriva om det du läst

dig olika skönlitterära begrepp

De delar ur det centrala innehållet som du framför allt ska arbeta med är: •  Svenska

och internationella författarskap, såväl kvinnliga som

manliga, och skönlitterära verk, vilket även inkluderar teater samt film och andra medier, från olika tider och epoker. Dansk och norsk skönlitteratur, delvis på originalspråk. Relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen. •  Skönlitterära

verkningsmedel. Centrala litteraturvetenskapliga

begrepp och deras användning.

Litteraturhistoria

33


I fokus är detta kunskapskrav: Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på och diskuterar översiktligt samband mellan skönlitteratur och idéströmningar i samhället.

Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på litterära verkningsmedel och diskuterar utförligt hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor samt sätter dessa verk och författarskap i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället.

Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på litterära verkningsmedel, resonerar nyanserat om dessa och diskuterar utförligt och nyanserat hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor samt sätter dessa verk och författarskap i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället.

E D C B A

Litteraturhistoria – vad är det? Litteraturhistoria är historien om människors berättelser. Det kan vara dikter, pjäser, filmer eller böcker. Allt som vi har berättat för varandra genom tiderna kan kallas för litteratur och tillhör litteraturhistorien. Beroende på var i världen man växer upp är det olika berättelser som det handlar om. Utav alla tusentals texter i historien är det vissa som oftast väljs ut, som anses viktigare än andra. Detta förändras över tid. Förr i tiden tyckte man att vissa texter var extra viktiga, men det är inte säkert att vi tycker likadant idag. Ibland använder man ordet ’kanon’ när man sammanställer en hel samling viktiga texter från förr. Det väcker ofta diskussion. Är det vettigt att prata om vissa texter som ’viktigare’ eller bättre än andra? Är det inte bara en fråga om tycke och smak? Och varför är det mest manliga författare som lyfts fram? Var är alla kvinnorna? Ofta pratar man om att vissa texter är viktiga för att de har påverkat litteraturen. De kanske startade någonting nytt. De kanske påverkade saker i samhället. Andra texter anses vara viktiga för att många människor tycker att de är väldigt bra. Eller också är de viktiga för att de är typiska för en viss tidsperiod. Men det förklarar inte varför det är fler manliga än kvinnliga författare som tas upp i historien. Under vissa perioder var det svårt för kvinnor att få skriva och ge ut böcker. Det är en möjlig förklaring. Det handlar också om vilka texter som har bevarats till idag. 34


Det är viktigt att vara medveten om att vi alltid gör ett urval när vi studerar litteraturhistorien. Någon har valt ut vilka texter som tas upp. I den här boken är det författaren Jenny som har valt.

De gamla grekerna spelar fortfarande en viktig roll i vår litteratur. Här filmen 300 som bygger på Frank Millers serieroman med samma namn. Här syns skådespelarna Giovani Antonio Cimmino, Lena Headey och Gerard Butler.

Arbetsuppgift: Kanon – ett omstritt begrepp Kanon är ett begrepp som är omdiskuterat. En del menar att man inte kan formulera en enda kanon för ett land eller en kultur. Allt beror på vilka perspektiv man väljer när man går igenom litteraturhistorien. Ser man utifrån ett barnperspektiv blir det kanske en sorts litteratur som lyfts fram medan det blir en helt annan om man väljer att fokusera på kvinnliga författare. 1.  Har du läst någon bok som du tänker kan räknas till en svensk kanon? I så fall, vilken? Vad tyckte du om den? 2.  Vilka för- och nackdelar kan det finnas med att ha en kanon i ett land? Lista det du kommer på. 3.  Diskutera dina svar med en klasskompis. Har ni kommit fram till samma saker? 4.  Delge övriga i klassen era svar.

Diskussionsuppgift: Klassens kanon Kanon är en samling litteratur som av en auktoritet anses vara särskilt betydelsefull. Om du och dina klasskompisar skulle utse klassens kanon, vilka författare och vilka titlar skulle ni ha med? Litteraturhistoria

35


Män och kvinnor i litteraturhistorien

Simone de Beauvoir

36

När vi läser litteraturhistoria i skolan gör vi det ofta utifrån ett västerländskt perspektiv. Det gör att författare från andra områden av världen lämnas utanför. Vi fokuserar på de författare som levt i Europa och i Amerika. Tittar vi sedan på de författare som är med i denna bok kommer du snart att märka att de flesta är män, speciellt under de äldre epokerna. Varför är det så kan man fråga sig. En förklaring kan vara att kvinnan under lång tid hade svårt att få plats på den offentliga arenan. Kvinnor skulle inte skriva böcker. De skulle sköta hemmet och familjen. En annan förklaring finns i att kvinnor under lång tid inte fick samma möjlighet till att lära sig läsa och skriva som män. Utbildning var inte något för kvinnor. Den franska författaren och filosofen Simone de Beauvoir menade att kvinnan kunde ses som ”det andra könet” medan mannen ansågs vara det första. Mannen var norm och kvinnan det avvikande. Allt detta bidrar till att det historiskt sett finns klart mindre litteratur skriven av kvinnliga författare. När litteraturhistoria skrivs försöker man lyfta fram den litteratur som var viktig under sin epoken men också litteratur som påverkar och lämnar avtryck än idag. Det gör att det ofta blir de manliga författarnas verk som nämns. En del menar att litteraturhistorien borde göras mer jämställd genom att hälften av alla författare som nämns ska vara kvinnor. Risken med detta är att man ger en felaktig bild av litteraturhistorien. Läsaren kan tro att kvinnor hade samma möjligheter som män om de får lika stort utrymme i litteraturhistorieböckerna. Så var det inte och det blir viktigt att visa. Under hundratals år hade kvinnor inte alls samma tillgång till skrivandet och den offentliga arenan som männen. Viktigt blir istället att diskutera de skillnader som fanns mellan män och kvinnor under olika epoker. Vad berodde dessa på? Och varför fick inte kvinnor samma möjligheter som män? Viktigt blir också att fundera över vår egen samtid. Hur ser det ut för författare idag? Vem är det som skriver böcker och vem är det som syns på den offentliga arenan? Vilka författare anses vara ”viktiga”?


Arbetsuppgift: Manliga och kvinnliga författare under olika epoker I denna uppgift ska du både få undersöka antalet kvinnliga och manliga författare som nämns i denna bok och få möjlighet att diskutera hur du tycker man ska göra för att öka kunskapen om de grupper i litteraturhistorien som av olika anledningar inte fått synas. •  Hur många manliga och kvinnliga författare nämns under de olika

epokavsnitten? Gör en kolumn för män och en för kvinnor. När du gått igenom alla epokerna kan du jämföra dem med varandra. Vilka epoker har fler manliga författare än kvinnliga? Finns det en vändpunkt när kvinnliga författare blir lika många som de manliga? När i så fall? Finns det någon epok som har fler kvinnliga än manliga författare? Vilken/vilka? Vad kan detta bero på? •  Hur

tycker du att man ska göra för att synliggöra kvinnorna i litteraturhistorien? Tycker du att man ska skriva om litteratur­ historien och låta kvinnorna få lika stor plats som männen eller tycker du att man istället ska problematisera och visa på de skillnader som funnits i samhället? Eller är det bättre att ge ut en ren kvinnolitteraturhistoria? Fundera först på egen hand, diskutera sedan men en klasskompis och ta sedan del av hela klassens tankar.

Hur uppstod skönlitteraturen? Man kan säga att litteraturen har funnits lika länge som människan har funnits. Från början var all litteratur muntlig. Det innebar att alla berättelser bara fanns som muntliga berättelser och de äldre såg till att de yngre fick lära sig dem så att de sedan kunde berättas vidare till kommande generation. Detta sätt att berätta kallas för muntlig tradering. Så småningom började berättelserna skrivas ner. De första kända är Gilgamesheposet som skrevs ner på ett skriftspråk som kallas för kilskrift. Det var ca 2000 år före Kristus. Då skrev man på lertavlor. Gilgamesheposet (epos är detsamma som en längre berättelse på vers) handlar om kung Gilgamesh och hans äventyr. Han slåss mot gudar och mot mytologiska varelser och han är med om syndafloden. Detta är en berättelse om vänskap, livets mening och sorg. Många händelser och miljöer i Gilgamesheposet återkommer i andra verk. Syndafloden kan vi exempelvis läsa om i Bibeln men också i den grekiska mytologin.

Gilgamesheposet skrevs med kilskrift och berättar om hjälten och halvguden från staden Uruk. Här ett terrakottafragment från 1500-talet f.Kr. från Megiddo i Israel.

Litteraturhistoria

37


Så småningom växte det fram olika sätt att skriva. I dagens Grekland föddes det första alfabetet med vokaler, på 800-talet före Kristus (antiken). Vid denna tid skrev man på olika typer av material, exempelvis papyrus (papper tillverkat av en växt) och pergament (tillverkat av djurhudar). Först under medeltiden uppstod boken i den form den har idag. Romarna tog över det grekiska alfabetet och gjorde om det. Så uppstod det latinska alfabetet och det är det som vi använder än idag. Gilgamesheposet, som från början bara fanns muntligt, innehåller rim och har en viss rytm. Det var knep som gjorde att det blev lättare för berättaren att minnas. Ofta handlade det ju om långa texter som skulle återberättas. Så småningom, när texter inte längre behövde återberättas utan kunde skrivas ner direkt, försvann många av de knep som man tidigare haft. De senaste årtiondena har den digitala och tekniska utvecklingen förändrat skönlitteraturen men också sätten att sprida skönlitteratur. Språket har också påverkats av denna utveckling. Idag kan man se emojis och förkortningar i mycket av den dagliga skriftliga kommunikationen.

Arbetsuppgift: Min syn på text I denna uppgift ska du få fundera på och analysera ditt eget skrivande men också reflektera över skrivandet i stort. Ta hjälp av följande frågor: a)  Vad är det som gör en text till en text? Behöver den innehålla skrift eller kan en text bestå av exempelvis bilder? Behöver en text innehålla skrift som går att läsa och förstå för att få kallas text? Hur tänker du? b)  När skriver du texter? Och vilken typ av text skriver du? Ge exempel. c)  Varför skriver du? d)  Hur har ditt sätt att skriva förändrats sedan du lärde dig skriva? Upplever du att du skriver på olika sätt beroende på vem du vänder dig till? Eller skriver du alltid likadant? Skriver du annorlunda om du skriver på din mobil jämfört med papper och penna? e)  Hur tror du att ditt skrivande kommer att förändras i framtiden? Vad beror det på? f)  V  arför, tror du, att man började skriva? Varför nöjde man sig inte med att berätta saker och berättelser för varandra?

38


Den franske konstnären Jean-Honoré Fragonard (1732 - 1806) målade år 1770 tavlan Läsande flicka.

Det här ska vi läsa När man läser litteraturhistoria är det framför allt skönlitteratur som man läser. Ofta delas skönlitteratur in i tre huvudgenrer eller huvudgrupper. Dessa är epik, lyrik och dramatik. Epik är berättande texter eller prosa som det också kallas. Hit hör romaner och noveller, alltså längre och kortare berättande texter. Lyrik är poesi, det vill säga dikter. Till lyriken kan man också räkna låttexter. Viss lyrik är skriven på vers och med rim men inte all. Ofta består lyrik av korta texter som handlar om en känsla, en tanke eller en stämning. Dramatik är skådespel och teater. Till dramatiken kan man också räkna film. Det

Litteraturhistoria

39


är alltså skönlitterära texter som framförs på scen. Inom dramatiken brukar man skilja på tragedier, som är skådespel med olyckliga slut och komedier som är skådespel med lyckliga slut. När man läser litteraturhistoria i kursen Svenska 2 brukar man fokusera på den västerländska, nordiska och svenska litteraturen och det kommer du också få göra i detta kapitel. Du kommer att få läsa litteraturhistorien kronologiskt, vilket innebär att du börjar med Antiken och sedan går framåt i tiden.

Litteraturhistoriens epoker För att skapa en överblick över litteraturhistorien delas den in i epoker eller tidsperioder. Varje epok har sina kännetecken. En vanlig indelning är denna: Antiken – Under antiken får vi de tre genrerna, epik, lyrik och dramatik som vi än idag använder när vi ska försöka dela in litteratur i olika fack. Många av de verk som finns bevarade inspirerar oss än idag. Ett exempel är Homeros verk Iliaden och Odysséen. Medeltiden – Under medeltidens första århundraden är kyrkan den enda institution där litteratur produceras och studeras. Texter på latin dominerar. Under senare delen av epoken börjar flera författare skriva på det språk som de talar, såsom Dante Alighieri som skriver Den gudomliga komedin. I slutet av medeltiden sprids boktryckar­ konsten i Europa. Det gör att böcker kan produceras på ett helt annat sätt än tidigare. Renässansen – Under renässansen vill man upptäcka antiken på nytt. Många författare härmar de antika författarnas sätt att skriva och de hjältar och gudar som fanns i de antika texterna sätts nu in i andra berättelser. Upplysningen – Under upplysningen intresserar man sig för vetenskap och för förnuftet. Nu ska man skriva om verkligheten och det som finns i samhället. Tidningar startas. I Frankrike bestämmer man sig för att skapa ett uppslagsverk, en encyklopedi, där man samlar all kunskap.

40


Romantiken – Under romantiken intresserar man sig för historia, fantasi, sagor och det mystiska. Författare skriver om känslor, om kärlek och om skräck. Många vill skriva ner de gamla sagor som berättats muntligt i generationer. Realismen och naturalismen – Under realismen och naturalismen vill författarna skildra verkligheten. Man vill skriva om de orättvisor som finns. Kvinnor, barn och de fattiga i samhället tar allt större plats i litteraturen. Modernismen – Under modernismen vill författarna skriva på sätt som ingen någonsin tidigare gjort. Man vill bryta med det gamla, det vanliga och införa något nytt. Det nya får gärna både chockera och roa. Hur man delar in litteraturhistorien efter modernismen är svårare. I denna bok har vi valt att dela in på följande sätt: 1870–1945 i Sverige – Under denna period är det många författare som tar efter modernismen i Europa. I Sverige växer också en ny grupp författare fram. Det är författare som kommer från arbetarklassen och som inte har någon formell utbildning. De skriver om den miljö de kommer ifrån och det gör att vi nu får läsa om exempelvis bönder och arbetare. Litteraturen efter 1945 – Att försöka sammanfatta litteraturen efter 1945 är svårt. Det finns så mycket man skulle kunna ta upp. I detta avsnitt kommer du att få läsa om litteratur utifrån teman Krigsskildrare, Samhällsskildrare och samhällskritiker, Alternativa världar och Spänning och skräck.

Litteraturhistoria

41


Antiken

cirka 2000 f Kr – 500 e Kr

700 f. Kr. 700-talet f. Kr. Homeros

600 f. Kr.

500 f. Kr.

600-talet f. Kr. Sapho

400 f. Kr.

300 f. Kr.

200 f. Kr.

400-talet f. Kr. Sofokles, Euripides, Aristofanes

Introduktion till epoken Antiken är den västerländska kulturens vagga. Vår kultur har sitt ursprung här. Antiken inleddes som epok i det som idag är Grekland för att sedan spridas till nuvarande Italien och övriga Medelhavsområdet, men också till södra och västra Europa och området kring Svarta havet.

Antikens Grekland Det antika samhället var ett samhälle med stora skillnader mellan rik och fattig. Många var slavar och fick arbeta hårt. Dåtidens Grekland var inte ett land utan bestod av flera olika stadsstater, var och en med sitt centrum. Dessa stadsstater låg ofta i konflikt med varandra och ibland gick flera av dem ihop mot en annan stadsstat. Krig och oroligheter var vanligt. De mest kända stadsstaterna var Athen och Sparta. I Athen skapades en form av demokrati, medan Sparta alltid styrdes av det högsta skiktet i samhället. Militären var här hårt knuten till makten. Även om det antika Grekland var uppdelat i många små stadsstater fanns det saker som förenade dem. Hit hörde språket, litteraturen, religionen, idrotten och delar av det politiska tänkandet. Vart fjärde år hölls exempelvis ett idrottsevenemang i Olympia som var Zeus viktigaste helgedom. Evenemanget hölls till gudarnas ära, och för att alla skulle kunna delta valde man att under evenemanget hålla fred i alla stadsstater. De

42

Leonidas var Spartas kung mellan år 490 and 480 före Kristus.

antika olympiska spelen återupptogs 1896 och fortsätter som bekant än idag. Det fanns många olika gudar varav de mest kända är himmelsguden Zeus, havsguden Poseidon och underjordens gud Hades. Varje stadsstat hade ofta sin egen skyddsgud, Athen hade exempelvis krigs- och konstgudinnan Athena. Sparta dyrkade många gudar, bland annat jaktgudinnan Artemis och krigsguden Ares (i romarnas mytologi kallades samma gudar för Diana respektive Mars). Förutom gudarna var olika hjältar viktiga såsom Akilles och Jason. Dessa fick man höra talas om i myter och legender och flera av dem återfinns i den antika litteraturen.


Romarriket delas upp i en västlig och en östlig riktning 395 e. Kr. 0

100 e. Kr.

200 e. Kr.

300 e. Kr.

400 e. Kr.

Västromerska riket upphör 476 e. Kr. 500

ca 15 f. Kr. ca år 0 Vergilius Ovidus

Romarriket Århundradena före Kristus började Rom växa sig allt starkare och erövrade folken runt omkring. Rom blev 509 f.Kr. republik med två årligen valda konsuler som högsta politiker. Även staden Syrakusa och de andra grekiska kolonierna i södra Italien erövrades, innan Rom slutligen besegrade ärkefienden Karthago som ligger i nuvarande Tunisien. Romarriket var nu ett världsvälde som sträckte sig från de brittiska öarna i väst till Svarta havet i öst, från Tyskland i norr och till Nordafrika i söder. Även i romarriket förekom slavarbete och det var stora skillnader mellan rik och fattig.

I romarriket var gudarna viktiga och romarna tog över många av de grekiska gudarna, men gav dem romerska namn: Zeus blev exempelvis Jupiter, Poseidon Neptunus. Idag återfinns de romerska gudanamnen i vissa av våra månadsnamn som januari och juni, men också i namn på himlakroppar som Venus och Jupiter. Gladiatorspel på stora amfiteatrar, arenor, var popu­lära i romarriket. Där kämpade beväpnade slavar, krigsfångar och förbrytare ibland mot varandra, ibland mot vilda djur. Romarrikets största amfiteater, Colosseum i Rom, kunde ta upp emot 50 000 åskådare. Än idag kan man besöka ruinen av Colosseum.

Colosseum var Romarrikets största amfiteater. Här kunde 50 000 åskådare se på gladiatorspel. Än idag kan man besöka ruinerna om man åker till den italienska staden Rom.

Antiken

43


Introduktion till litteraturen Litteraturen under antiken var till stor del muntlig, då de flesta inte kunde läsa och skriva. Skriften fanns dock, och det alfabet som vi i västra Europa än idag använder, det latinska, kommer härifrån. Man skrev ner många av de muntliga berättelserna. Under antiken skapades den indelning av skönlitteraturen i tre huvudgenrer – epik, lyrik och dramatik – som används än idag. I detta avsnitt kommer du att möta några av antikens mest kända författare. Först ut är de grekiska författarna Homeros, som skrev Iliaden och Odysséen, Sapho som skrev kärlekslyrik och Sofokles, Euripides och Aristofanes som skrev dramatik. Du kommer sedan att få läsa om de romerska författarna Vergilius som skrev nationaleposet Aeneiden och Ovidius som nedtecknade många av de gamla muntligt traderade myterna. Även Bibeln är viktig för den västerländska litteraturhistorien och i slutet av kapitlet kommer du att få läsa om denna skrift. Allra sist finns en längre text från Homeros Iliaden som du ska få fördjupa dig i.

Homeros Det finns två stora epos från antiken, Iliaden och Odysséen, som har betytt oerhört mycket för den västerländska litteraturhistorien. Vid den tiden fanns det många fler längre berättande dikter som dessa, men inga andra har bevarats. Man vet inte säkert vem som skrev dem men många tror att det var en författare som levde på 700-talet f Kr. Han hette Homeros och bodde på ön Chios som ligger i det Egeiska havet. Homeros var en rapsod, en dåtidens underhållare som reste runt till olika hov för att uppträda. Hans uppträdande bestod i att framföra dessa och andra epos. Det gjorde han förmodligen sjungande, kanske med ackompanjemang av ett instrument.

Iliaden Iliaden handlar om ett krig, det trojanska kriget, och egentligen om krigets sista år. Titeln Iliaden kommer från ordet Ilion, som är ett annat ord för Troja. Akilles, som är en av de grekiska krigarna, blir vansinnig då hans vän dödas och hämnas genom att döda den trojanske prinsen Hektor. I utdraget som du ska få läsa möts Akilles och Hektor i strid. 44


Gudar och hjältar från antiken. Tavlan är målad av den italienska konstnären Giovanni Francesco Penni (ca 1488-1528).

Beskriv bilden

Uppgift till bilden – attribut

1.  Vad ser du på målningen? Beskriv den med tre

Under antiken framställdes gudarna gärna med sina vapen eller med andra attribut. Kan du se några attribut? Vilka? Kan du utifrån dem säga vilka gudar som finns på målningen?

meningar. 2.  Är personerna på målningen kända eller okända? 3.  Vilken miljö är det som skildras? Är vi ute eller inomhus, hemma eller i en främmande miljö, i stan eller på landsbygden? Befinner vi oss i luften eller under havet eller på jorden? Vad i bilden får dig att tro detta? 4.  Fundera över händelseförloppet. Vad händer på bilden? Vad har hänt? Vad kommer att hända? 5.  Skulle du säga att det finns någon person som är målningens huvudperson? Vem och varför? 6.  Vilken stämning råder? Är den glad, arg, hoppfull, hopplös, sorgsen? Vad är det som skapar denna stämning? Är det färgerna, målartekniken, karaktärernas ansiktsuttryck och kroppsspråk eller finns det annat som skapar stämningen? 7.  Upplever du att det finns några attityder eller

Uppgift till bilden – intervju Tänk dig att du skulle möta en av gudarna för att genomföra en intervju. Utgå från följande frågor och skriv ner de svar som du tänker att guden ger: a)  Vad heter du? b)  Hur gammal är du? c)  Vad arbetar du med? d)  Vad tycker du om att göra på fritiden? e)  Hur skulle du säga att andra ser på dig? f)  Hur vill du att andra ska uppfatta dig? g)  Varför är du med på målningen? h)  Vad ska du hitta på framöver?

värderingar i målningen? 8.  Vilket syfte tror du målningen har? 9.  Vad säger målningen om epoken? Vad och vilka är det som skildras? Vad och vilka är det som inte finns med, som saknas? Vad beror detta på, tror du? Antiken

45


ordlista

Ur Iliaden

Folkens herde – folkets man

Sade Akhilleus, skakade lansen och sände iväg den. Hektor var på sin vakt, och förutseende kröp han samman och undgick den bronssmidda lansen, som susade över honom och borrade ned sig i marken. Athena tog upp den, osedd av Hektor, folkens herde, och gav den tillbaka till Akilleus. Hektor talade nu till Peliden: ”Du sköt miste! Gudarnas like Akhilleus – du hade inte av Zeus fått veta mitt öde, så som du påstod. Konsten att prata, den kan du – att bluffa med fraser, som nu när du skrämde upp mig så att jag glömde mitt mod och min styrka. Men du kommer dock inte att stöta lansen i ryggen på en flyende. Stöt den – om gudarna vill det – i bröstet på en som kommer emot dig! Håll undan nu för mitt vapen! O att du fick ta emot det helt och hållet i kroppen! Kriget skulle bli mycket lättare för våra troer om du var död! Det är du som är deras värsta bekymmer.” Sade Hektor, skakade lansen och sände iväg den utan att missa, mitt i Pelidens sköld.

Peliden – annat namn för Akilles. Akilles far hette Peleus och därifrån kommer namnet Peliden. Våra troer – våra trojaner

Frågor till texten 1.  Vad händer i utdraget? 2.  Athena, en av gudarna ingriper. Vad är det hon gör? Och varför tror du att hon ingriper? 3.  I texten säger Hektor att Akilles är ”Gudarnas like”. Vad menar han med detta?

I Iliaden får du som läsare ta del av återblickar men också av framtidsvisioner och dessa vävs in i berättelsen på olika sätt. Förutom att du får följa Akilles och andra krigare i detta verk får du ta del av gudarnas värld. Gudarna bråkar med varandra och de använder människorna i sina bråk. Olika gudar favoriserar olika människor och styr dem att göra olika saker. Det gör att människorna både får olika fördelar och straffas. Hektors död i serieformat.

46


Odysséen I Odysséen möter vi hjälten Odysseus. Han är på väg hem med båt från kriget i Troja men resan tar tid. I tio år irrar han omkring på havet innan han till slut kommer till sin hemö Ithaka och hustrun Penelope. Egentligen utspelar sig bara handlingen under Odysseus sista fyrtio dagar till havs men genom tillbakablickar får du som läsare ta del av Odysseus hela äventyr.

Hexameter Både Odysséen och Iliaden skrevs på hexameter, ett versmått som bygger på sex (hexa) betonade stavelser. Betonade betyder att man ”trycker till”, betonar, när man läser. Om du läser exemplet nedan, hur många betonade och obetonade stavelser hittar du? ’Peter han drömde inatt om en bil som han körde i Tyskland’ Här ser du ett exempel som är hämtat från inledningsmeningen i Iliaden. (U = betonad stavelse, _ = obetonad stavelse) Sjung, o gudinna, om vreden, som brann hos Peliden Akilles. U _ _ U _ _ U _ _ U _ _ U _ _ U _

Arbetsuppgift: Mening eller dikt på hexameter Din uppgift blir att skapa en mening eller en dikt på hexameter. Till din hjälp har du inledningsmeningen från Iliaden men också de två meningarna nedan. Har du svårt att komma igång kan du använda dig av inledningen från något av de två exemplen:

Kom nu och fika jag bjuder på kaffe och kaka med grädde. U _ _ U _ _ U _ _ U _ _ U _ _ U _

Tänk om jag inte fick skapa en dikt på min timme i svenska. U _ _ U _ _ U _ _ U _ _ U _ _ U _ När du skrivit klart din dikt på hexameter ska du träna dig på att läsa upp den högt. Avluta med att läsa den för dina klasskompisar.

Antiken

47


Arbetsuppgift: Uttryck från antiken I vårt språk finns många ord och uttryck som är hämtade från den antika litteraturen och kulturen. Din uppgift blir att välja ett uttryck och förklara det för dina klasskompisar genom en digital presentation. Du kan exempelvis skapa en presentation i Prezi eller Google Presentation, göra en animerad film i PowToon eller välja att arbeta med en avatar i appen Animate Anything. Här är förslag på ord att använda. sisyfosarbete, pyrrhusseger, hybris, narcissism, akilleshäl, oidipuskomplex, cyklopöga, odyssée, Pandoras ask, katharsis, spartansk, deus ex machine, in medias res I presentationen ska du ha med: •  vad

uttrycket betyder

•  varifrån •  hur

uttrycket kommer

man använder uttrycket (exempelmeningar)

Sapho och lyriken Under antiken var lyrik, dikter, något man sjöng. Namnet lyrik kommer från ordet lyra, det stränginstrument som man spelade på när man sjöng dikten. En av de mest kända poeterna från denna tid är Sapho. Hon levde på 600-talet f Kr på ön Lesbos. Tyvärr vet vi inte så mycket om henne och inte heller finns så många av hennes dikter bevarade. Endast en av dem är fullständig. Alla andra består bara av få versrader. I och med att det inte finns så mycket bevarat har människor i alla tider skapat rykten om Sapho och hennes poesi. Skrev hon sina dikter till en kvinna som hon älskade? Valde Sapho att ta sitt liv? Ingen vet. Det vi däremot vet är att de diktrader som finns bevarade än idag blir lästa. Så är det exempelvis med Fragment 31: Sahpo, avbildad i en byst från 500-talet f Kr.

48


Fragment 31 Gudars like syns mig den mannen vara, han som mitt emot dig kan sitta, han som i din närhet lyss till din kära stämmas älskliga tonfall och ditt ljuva, tjusande skratt som alltid i mitt bröst bragt hjärtat i häftig skälvning. Ser jag blott dig skymta förbi mig flyktigt, stockar sig rösten; tungans makt är bruten och under huden löper elden genast i fina flammor; ögats blick blir skymd och det susar plötsligt för mina öron. Svetten rinner ned och en ristning griper all min arma kropp. Jag blir mera färglöst blek än ängens strå. Och det tycks som vore döden mig nära. Översättning av Emil Zilliacus

Frågor till texten 1.  Vilket är ditt första intryck av dikten? Beskriv med ett eller ett par ord. 2.  Vad tror du författaren vill säga med dikten? 3.  Vad tror du det är som gör att denna dikt blivit så känd? 4.  Är dikten uppbyggd enligt ett bestämt mönster? Är den exempelvis indelad i strofer? Finns det rim? 5.  Använder Sapho sig av stilfigurer, exempelvis anaforer, allitteration, tretal, motsatser…? Gå gärna till avsnittet Att analysera skönlitteratur för att få tips på fler stilfigurer.

Antiken

49


Svenska 2 för gymnasiet

Metafor 2 finns både som tryckt och digitalt läromedel. Metafor 2 passar dig som: •  vill arbeta med litteraturhistoria, litteraturanalys och välvalda skönlitterära texter •  vill arbeta med mallar, typtexter, kamratrespons och självskattning •  vill utveckla och träna elevernas digitala kompetens •  vill ha ett komplett läromedel för kursen Svenska 2

Svenska 2 för gymnasiet

De olika kapitlen utgår från ämnesplanen i svenska så att både lärare och elever vet vad som tränas och vad målet är. I slutet av varje kapitel finns avstämningar eller utvärderingar så att eleverna kan följa upp sitt eget arbete.

Svenska 2 för gymnasiet

Metafor 2

Metafor 2 är ett heltäckande läromedel för kursen Svenska 2 för gymnasiet och utgår från det centrala innehållet i kursplanen. Läromedlet är uppbyggt utifrån sex områden: Litteraturhistoria, analys av skönlitteratur, muntlig framställning, skriftlig framställning, språkförhållanden i Sverige och Norden och grammatik. Litteraturhistoria och läsning är ett huvudfokus, med mallar, analys- och arbetsmodeller som stödstrukturer. Textbegreppet är vidgat och innehåller även film, serier och musik. Elevernas digitala kompetens tränas och utvecklas genom flera av läromedlets uppgifter.

Metafor 2

Jenny Edvardsson

Metafor 2

Jenny Edvardsson Författare Jenny Edvardsson arbetar som gymnasielärare i svenska och historia på Wendesgymnasiet i Kristianstad. Hon driver också en populär blogg om undervisning på jennypawendes.blogspot.se och är även handledare i Läslyftet. År 2017 tilldelades hon Svenska Akademiens svensklärarpris.

Jenny Edvardsson

Profile for Smakprov Media AB

9789140697455  

9789140697455  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded