9789144091891

För yrkeslärare krävs dubbla kompetenser, både yrkeskunskap och kunskap som hör till läraryrket. Lära till yrkeslärare introducerar blivande yrkeslärare till denna utmaning. Det är den första bok som handlar om utveckling till yrkeslärare med ett yrkesdidaktiskt fokus.

Den behandlar grundläggande kunskaper för yrkeslärare motsvarande lärarprogrammens utbildningsvetenskapliga kärna.

Författarna beskriver kraven på yrkeslärares kunskaper och villkoren för undervisning i yrkesämne och lärande av yrkeskunskaper. De presenterar de olika typer av överväganden som en lärare behöver göra, till exempel av innehållet i undervisningen, hur undervisningen kan genomföras och hur elevernas lärande kan stimuleras. Frågor som rör samspelet mellan undervisning i skolan och lärande på arbetsplatser uppmärksammas också. Ett kapitel handlar om skolans organisation och styrning.

| Lära till yrkeslärare

Lära till yrkeslärare

Susanne Köpsén (red.)

Susanne Köpsén är fil. dr i pedagogik och lektor vid Linköpings ­universitet. Hon medverkade vid införandet av yrkeslärarprogrammet vid Linköpings ­universitet, har kursansvar och undervisar på programmet. Övriga författare är forskare som är, eller har varit, verksamma som ­lärare vid yrkeslärar­programmet: Per Andersson, Kristina Hellberg, ­Martin Lundberg, Sofia N ­ yström, Andrzej Szklarski och Ragnhild Swahn.

Lära till

yrkes lärare

Boken är skriven för blivande yrkeslärare och för dem som redan ­arbetar som yrkeslärare och nu ska gå en yrkeslärarutbildning. Den är viktig för skolledare med yrkeslärare i sin personal.

Redaktör

Susanne Köpsén Art.nr 37296

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09189-1_01_cover.indd 1

2014-07-04 16:02

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 37296 ISBN 978-91-44-09189-1 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock/Oleksandr Haisonok Printed by Mediapool Print Syd AB, Estonia 2014

978-91-44-09189-1_01_book.indd 2

2014-07-07 15:18

Innehåll

Förord 9 Författarpresentationer 11 Inledning 13 1 Yrkeslärares dubbla yrkesidentiteter 19 Susanne Köpsén

Yrkesidentitet 20 Lärare är också ett yrke 22 Läraryrket som profession 24 Professioner och professionell kunskap 25 Läraryrket som profession 26 Samspel mellan yrkesidentiteterna 28 Länken mellan skola och arbetsliv 29 Att betona en eller båda identiteterna 30 Att behålla yrkesidentiteten 31 Sammanfattning 33 Frågor 34 Referenser 34 2 Yrkeskunskap och yrkesämne 37 Martin Lundberg

Yrkeskunskapens vida kunskapsrymd 38 Yrkeskunskap 41 Påståendekunskap 42 Färdighetskunskap 43

© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-09189-1_01_book.indd 3

3

2014-07-07 15:18

Innehåll

Förtrogenhetskunskap 44 Yrkesidentitet i en sociokultur 46 Tyst kunskap – en dimension av yrkeskunskap 47 Yrkeskunskap – sammanfattning 49 Läroplanens kunskapsformer 50 Kunskapsformer i praktiken 52 Yrkeskunskaper i handling 52 Ett yrkesämnes eftersträvade kunskaper 54 Yrkesidentitet 56 Sammanfattning 57 Frågor 57 Referenser 58 3 Yrkeslärarens uppdrag 61 Ragnhild Swahn

Den svenska skolans organisation 62 Ett historiskt perspektiv på yrkesutbildning 63 Organisation av gymnasieskolan 66 Gymnasieprogrammens mål och omfattning 67 Programstruktur 68 Lärlingsutbildning 70 Vuxenutbildning 71 Skolans styrning och styrdokument 71 Styrdokumenten i yrkeslärarens arbete 73 Skollagen 75 Läroplanen 75 Examensmål och ämnesplaner 76 Gymnasieförordning 77 Arbetsmiljölagen 78 Styrdokumenten ur andra aspekter 78 Formulering av läroplanen 78 Transformering av läroplanen 79 Elevers mottagande av läroplanen 80 Tolkning och analys av styrdokumenten 81 Systematisk analys av styrdokumenten 82

4

978-91-44-09189-1_01_book.indd 4

© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r at u r

2014-07-07 15:18

Innehåll

Sammanfattning 84 Frågor 85 Referenser 85 4 Yrkesundervisning 87 Susanne Köpsén

Teorier om lärande 88 Behaviorism 89 Kognitivism 91 Konstruktivism 92 Social och sociokulturell teori 95 Lärandets olika dimensioner 97 Didaktik 99 Didaktisk analys 100 Didaktiska grundfrågor 103 Yrkesdidaktiska särdrag 115 Tillämpning: exempel på undervisning 117 Formblåsning 118 Att göra en smörkräm 120 Ritningsläsning 121 Att planera och genomföra en beställning 123 Normer och värderingar 124 Sammanfattning 126 Frågor 127 Referenser 127 5 Yrkeseleven 131 Per Andersson och Kristina Hellberg

Sociala kategorier 133 Kön 133 Etnicitet 134 Klass 135 Ålder 136 Rekrytering och deltagande 136 Rekrytering 137

© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-09189-1_01_book.indd 5

5

2014-07-07 15:18

Innehåll

Deltagande 142 Motiv och studiestrategier 143 Att möta elevers olikheter i yrkesutbildning 144 Funktionsnedsättningar 146 Bedömning och betygssättning 150 Yrkesutbildning – för vem? 151 Sammanfattning 152 Frågor 152 Referenser 152 6 Skolan som en arena för socialt samspel 155 Andrzej Szklarski

Socialt samspel mellan lärare och elever 156 Dominerande respektive koopterande samspel 157 Konsekvenser för elever och lärare 158 Socialt samspel och konflikthantering 160 Destruktiv eller konstruktiv konflikthantering 161 Att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt 162 Förhandling i konflikthantering 164 Kommunikation med kvalitet 164 Kreativitet i förhandlingsprocessen 167 Sammanfattning 169 Frågor 169 Referenser 170 7 Yrkeslärande och handledning i arbete 173 Sofia Nyström

Utbildning och lärande i skola och arbete 174 Målet med yrkesutbildning 175 Möte mellan olika förutsättningar för lärande 176 Samverkan mellan skola och arbetsliv 180 Skolförlagd yrkesutbildning och lärlingsutbildning 180 Det arbetsplatsförlagda lärandet 182 Att efterlikna arbetslivet i skolmiljö och yrkestävlingar 184 Handledning för utveckling av yrkeskunskap 185 6

978-91-44-09189-1_01_book.indd 6

© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r at u r

2014-07-07 15:18

Innehåll

Handledning som företeelse 186 Handledning inom yrkesutbildning 187 Handledningsmodeller 188 Handledningens iscensättning 190 Sammanfattning 192 Frågor 192 Referenser 193 8 Bedömning och betygssättning av yrkeskunskaper 195 Per Andersson

Bedömning som en del av lärararbetet 196 Centrala begrepp 197 Formativ och summativ bedömning 197 Konvergent och divergent bedömning 198 Validitet och reliabilitet 198 Bias 200 Samstämmighet 201 Kompetens och kvalifikation 201 Vad är det som gäller? 204 Bedömning som myndighetsutövning 205 Underlag för bedömning 206 Några sätt att få underlag för bedömning 207 Samverkan med arbetsplatserna 208 Teoretiska och praktiska aspekter 209 Validering 210 Validering som en särskild arbetsuppgift 210 ”Validering” som del av lärararbetet 211 Återkoppling 212 Formell återkoppling 212 Kunskap och bedömning – mål och medel 213 Återkoppling i det dagliga arbetet 213 Etik och bedömning 213 Sammanfattning 214 Frågor 215 Referenser 215

© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-09189-1_01_book.indd 7

7

2014-07-07 15:18

Innehåll

9 Yrkesdidaktiska utmaningar 217 Per Andersson och Susanne Köpsén

Tre intressen som påverkar 219 Politisk styrning 219 Branschen och den lokala arbetsmarknaden 219 Lärarens inflytande 220 Material, läromedel, lärmiljöer 220 Yrkesdidaktik på arbetsplatsen 222 Yrkesdidaktisk utveckling 223 Yrkeslärarens professionella utveckling 223

8

978-91-44-09189-1_01_book.indd 8

© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r at u r

2014-07-07 15:18

Förord

När propositionen om en ny lärarutbildning kom, med ett särskilt utbildningsprogram för yrkeslärare, påbörjades ett intensivt utvecklingsarbete vid Linköpings universitet. Den dag vår ansökan om examensrätt för yrkeslärare beviljades så kände vi att det var en spännande och rolig utmaning att få iscensätta våra planer. Planer är nödvändiga förutsättningar för genomförande, men det är inte tillräckligt. Vårt utvecklingsarbete fortsatte inför starten av yrkeslärarprogrammet. Vi visste sedan tidigare att läromedel som sätter yrkeslärares arbete och yrkesdidaktik i fokus i det närmaste saknades.

En idé till att skriva en sådan bok föddes och vi ville att den skulle skrivas av oss lärare som är engagerade i yrkeslärarprogrammet; vi ville skriva en bok som stödjer blivande yrkeslärare och där skrivprocessen samtidigt skulle innebära att vi tillsammans vidareutvecklade yrkeslärarprogrammet. Våra författarmöten blev också diskussioner om utbildningen. Tack till ledningen för institutionen för beteendevetenskap och lärande, som stöttade oss i detta pedagogiska utvecklingsarbete!

Vi fördelade arbetet efter de kurser vi hade ansvar för eller medverkade i, och vi skrev varje kapitel för sig, men vi har hela tiden haft en dialog med varandra i författargruppen. Som redaktör för boken vill jag tacka mina lärarkollegor för deras arbete med texterna och för våra givande samtal.

När vi hade fått ihop alla kapitel granskade universitetslektor Anders Magnusson, på förlagets uppdrag, vårt manus. Tack! Hans kommentarer var mycket värdefulla och har bidragit till att vi nu har en hel bok som vi är glada över att få presentera.

Susanne Köpsén, Linköping, februari, 2014 © F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-09189-1_01_book.indd 9

9

2014-07-07 15:18

978-91-44-09189-1_01_book.indd 10

2014-07-07 15:18

Förfat tarpresentationer

Per Andersson är professor i pedagogik vid Linköpings universitet. I sin forskning har han främst intresserat sig för kunskapsbedömning, med fokus på validering av vuxnas kunskap och kompetens. Han forskar även om arbetet som lärare, främst yrkeslärare och folkhögskollärare. I sin undervisning tar han bland annat upp bedömning och betygssättning, vuxnas lärande samt forskningsmetodik.

Kristina Hellberg är lektor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik vid Linköpings universitet. Hennes forskningsområde rör barn, ungdomar och unga vuxna i behov av särskilt stöd i skolan samt deras övergång till fortsatta studier och arbete. Hennes forskning handlar vidare om specialpedagogiska insatser i gymnasieskolan. Hon undervisar om specialpedagogiskt stöd och specialpedagogiska insatser på yrkeslärarprogrammet.

Susanne Köpsén är universitetslektor i pedagogik vid Linköpings universitet.

I sin forskning intresserar hon sig för lärande i arbete och yrkesutbildning, särskilt när det gäller yrkeslärare. Hon har även studerat yrkesinriktad handledning, till exempel för blivande forensiker. Vidare har hon varit engagerad i planeringen och införandet av yrkeslärarprogrammet vid Linköpings universitet, har nu kursansvar och undervisar på flera av kurserna på programmet.

Martin Lundberg är filosofie doktor i pedagogik och arbetar som utvecklingsledare vid Barn- och utbildningsförvaltningen i Tranås kommun. Han har tidigare forskat kring demokrati, didaktik och folkbildning. Under flera år har han undervisat inom ett flertal lärarprogram, bland annat på yrkeslärarprogrammet.

© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-09189-1_01_book.indd 11

11

2014-07-07 15:18

Författarpresentationer

Sofia Nyström är universitetslektor i pedagogik vid Linköpings universitet.

Hennes forskningsintresse berör yrkeslärande och professionellt lärande i relationen mellan utbildning och arbete, där hon bland annat har intresserat sig för yrkesinriktad handledning. Hon ingår även i ett forskningsprojekt som studerar simuleringsbaserade lärandemiljöer inom hälso- och sjukvården. Sofia har kursansvar och undervisar på flera av kurserna i yrkes­ lärarprogrammet.

Andrzej Szklarski är biträdande professor i pedagogik vid Linköpings universitet. Hans vetenskapliga intressen och publicering handlar främst om konflikthantering och forskningsmetodik. Han har även forskat om motivation för lärande i skolan. Hans pedagogiska verksamhet omfattar både kursansvar och undervisning på olika program och fristående kurser, med tonvikt på lärarprogrammen.

Ragnhild Swahn är universitetslektor i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet, där hon utbildat yrkeslärare i snart 30 år. I sin forskning har hon studerat yrkeselevers inflytande över undervisningens innehålls- och metodfrågor. Hennes forskning visar att elever är beroende av sina lärare för att kunna skaffa sig ett inflytande som leder till kunskapsutveckling och fördjupat lärande. Hon har även arbetat som vårdlärare.

12

978-91-44-09189-1_01_book.indd 12

© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r at u r

2014-07-07 15:18

Inledning Susa n n e Köpsé n

Den här boken är skriven för dig som har bestämt dig för att bli yrkeslärare och nu ska gå en utbildning fram till en yrkeslärarexamen och för dig som redan arbetar som yrkeslärare. Boken är en introduktionsbok och behandlar grundläggande kunskaper för yrkeslärare. Vi som har skrivit boken är alla verksamma som lärare vid yrkeslärarprogrammet vid Linköpings universitet.

Yrkeslärarprogrammet är en del av lärarutbildningen och har en egen examensordning, en yrkeslärarexamen. I examensordningen anges målen för yrkeslärarprogrammet. De handlar till exempel om didaktiska kunskaper och förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra och utvärdera undervisning eller kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande och behov. Olika universitet och högskolor har valt varierande sätt att organisera yrkeslärarutbildningen. Men utbildningarna har trots allt samma grundläggande innehåll. Olika kurser inom en så kallad utbildningsvetenskaplig kärna motsvarar olika delar av utbildningens mål, och dessa kurser återfinns på ett eller annat sätt i varje lärosätes yrkeslärarutbildning. Denna likhet är grundläggande för innehållet i vår bok, Lära till yrkeslärare.

Boken är tänkt att stödja dig i dina studier på yrkeslärarprogrammet.

Den kan läsas i sin helhet vid utbildningens början för att ge en introduktion till och orientering om vilka områden som ingår i en yrkeslärarutbildning.

Den kan också användas genom hela utbildningen som en introduktion till olika områden, för att sedan kompletteras med kurslitteratur som valts inom respektive universitet och högskola.

Boken följer en progression i utvecklingen av lärarkunskap, från början av studierna och fram till yrkeslärarexamen. Till exempel finns det i början på boken kapitel som tar upp frågor om att du som yrkeslärare har dubbla © F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-09189-1_01_book.indd 13

13

2014-07-07 15:18

Inledning

yrkesidentiteter och att de yrkeskunskaper som du har med dig in i läraryrket motsvaras av ditt undervisningsämne. Yrkeskunskapen är med andra ord grunden för undervisning i olika yrkesämnen. Därefter följer kapitel som rör olika grundläggande delar av lärarkunskapen för en yrkeslärare. En yrkeslärare behöver kunskap om skolan som organisation och om vad som styr verksamheten. Vidare ingår det i läraryrket att kunna göra bedömningar av olika slag som berör lärares undervisning och elevers lärande. Det handlar om överväganden och val när det gäller innehållet i undervisningen, hur undervisningen kan genomföras och hur elevernas lärande kan stimuleras.

Det handlar också om överväganden som tar hänsyn till förutsättningarna för undervisningen, som till exempel elevgruppen och tillgången till lokaler och utrustning. För en yrkeslärare är samspelet mellan undervisning i skolan och lärandet på arbetsplatser en viktig fråga. Det är många olika aspekter som ska vägas samman och beslut som ska fattas som berör didaktik, det vill säga ”konsten att undervisa”. Utbildningen till yrkeslärare har en tydlig yrkesdidaktisk inriktning. Detta gäller även för boken Lära till yrkeslärare.

Den är med andra ord inriktad på frågor som berör undervisning i yrkesämnen och lärande av yrkeskunskaper.

Bokens struktur och kapitel Varje kapitel syftar till att ge en presentation av och orientering över det område som kapitlet behandlar. Kapitlet tar upp centrala aspekter och grundläggande begrepp. Syftet är att introducera området och visa på vägar till kompletterande texter och fortsatt fördjupning. Varje kapitel avslutas med förslag på lämpliga reflektions- och diskussionsfrågor. Det förekommer även förslag på fältstudier för att relatera teori till praktik och vice versa. Detta senare har vi också strävat efter genom att i texten väva in exempel, både korta och lite längre.

Förutom inledningen har boken nio kapitel, skrivna av lärare som är kursansvariga och/eller undervisar inom ett område på yrkeslärarprogrammet. Det första kapitlet, Yrkeslärares dubbla yrkesidentiteter, syftar till att introducera ett resonemang om att den som är yrkeslärare har två yrken – läraryrket och det yrke som ligger till grund för undervisningen i yrkesämnet. En yrkeslärare undervisar i ett ämne som bygger på eget yrkeskunnande och egna erfarenheter från arbetslivet. Den egna yrkeskunskapen, 14

978-91-44-09189-1_01_book.indd 14

© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r at u r

2014-07-07 15:18

Inledning

yrkesidentiteten, är basen för undervisningen, inte akademiska studier inom ett ämne. Kapitlet behandlar även det faktum att en lärarutbildning är en professionsutbildning. Utmaningen att som yrkeslärare balansera sina båda yrken behandlas i kapitlets avslutande del.

Det andra kapitlet, Yrkeskunskap och yrkesämne, avser att presentera olika sätt att beskriva och resonera om kunskap. För en yrkeslärare är det viktigt att själv föra sådana resonemang, eftersom den egna yrkeskunskapen ger förståelse för det som ska läras i yrkesämnet. Vad är det vi vill att någon ska lära sig? Vad är det för moment som vi undervisar kring? Vilka färdigheter och andra inslag rymmer dessa moment? För att kunna svara på dessa frågor behöver en yrkeslärare fundera kring vad den egna yrkeskunskapen består av. Det behövs teoretiska verktyg för att kunna bena upp det komplex av erfarenheter, färdigheter, överväganden och annat som utgör yrkeskunskapen.

Det behövs också ord som beskriver kunskap, för att man ska kunna använda kursplaner och kommunicera med andra kategorier av lärare. I kapitlet möter du bland annat olika kunskapsformer som hjälper dig att fundera kring din egen och skolans kunskap. I ett par konkreta exempel åskådliggörs hur man kan förstå och beskriva yrkeskunskap och yrkesidentitet.

Det tredje kapitlet, Yrkeslärarens uppdrag, är en introduktion till yrkesområdet för en yrkeslärare och till vad uppdraget som yrkeslärare innebär.

Yrkesutbildningens utveckling i ett historiskt perspektiv presenteras inledningsvis, liksom att det idag finns yrkesutbildningar inom den gymnasiala ungdomsskolan och vuxenutbildningen. Kapitlet behandlar gymnasie­ skolan, men har sitt fokus på yrkesutbildning. Det beskriver hur yrkesutbildningen, liksom gymnasieskolan, är organiserad och de olika styrdokument som reglerar verksamheten. Det handlar om lagar och förordningar inom skolområdet och de yrkesspecifika ämnes- och kursplanerna. Begreppet läroplanskod presenteras och ett resonemang om tolkning av läroplaner avslutar kapitlet.

Bokens fjärde kapitel, Yrkesundervisning, belyser att undervisning är en central och komplex uppgift för en lärare. En professionell lärare behöver såväl praktiskt kunnande som yrkesteoretisk kunskap. Kapitlets syfte är att behandla grundläggande frågor och teorier kring undervisning. I kapitlets första del presenteras grundläggande teoretiska perspektiv på lärande. I lärares yrkesteori ingår även didaktisk teori, det vill säga modeller och begrepp som är användbara i lärares planering, genomförande och uppföljning av © F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-09189-1_01_book.indd 15

15

2014-07-07 15:18

Inledning

undervisningen, och den andra delen av kapitlet behandlar just detta. Generella didaktiska aspekter presenteras, men kapitlet fokuserar på yrkeslärares undervisning i ett yrkesämne. Kapitlet avslutas med några exempel på undervisning i yrkesämnen som syftar till att konkretisera kapitlets resonemang om teorier kring undervisning.

Den didaktiska grundfrågan om vem undervisningen riktar sig till är fokus i bokens femte kapitel, Yrkeseleven. I kapitlet problematiseras vardagsföreställningar om vilka yrkeseleverna kan tänkas vara. Det finns en variation bland yrkeselever, likväl som i andra elevgrupper, och författarna diskuterar yrkeslärares utmaning i fråga om att möta elevgrupper med en sådan variation. Till exempel finns det elever som väljer en yrkesutbildning främst av intresse, elever som snarare väljer bort de studieförberedande utbildningarna, och elever som väljer en yrkesutbildning för att hitta en ny väg lite senare i livet. Detta berör frågor kring rekrytering, deltagande och studiestrategier. Vidare diskuteras de likheter och skillnader som finns mellan elever med olika yrkesinriktningar när det gäller kategorier som kön, etnicitet och klass. Ålder är också en aspekt som diskuteras, eftersom yrkesutbildning för vuxna är en viktig del av gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning och yrkeshögskolan. I kapitlet beskrivs olika former av funktionsnedsättningar och avslutningsvis berörs specialpedagogiska aspekter av yrkesutbildningen relaterade till detta.

Det sjätte kapitlet i boken, Skolan som en arena för socialt samspel, tar upp fenomen som berör socialt samspel i skolan och som kan ha betydelse för yrkeslärarens arbete. Utgångspunkten är tre kompetenser som en professionell lärare måste ha. Kapitlet lägger tonvikten på relationskompetens, vilken inbegriper sociala aspekter i lärarens arbete. Två strategier för socialt samspel mellan lärare och elever diskuteras. De berör aspekter som makt, auktoritet och inflytande. Kapitlet tar även upp konflikthantering och diskuterar förutsättningarna för konstruktiv konflikthantering och förhandling.

Ett angeläget område för en yrkeslärare berör elevernas lärande på arbetsplatser. Kapitel sju, Yrkeslärande och handledning i arbete, syftar till att belysa olika aspekter av att en yrkesutbildning innehåller lärande såväl i skolan som på arbetsplatser. I kapitlet diskuteras att förutsättningarna för lärande inte är likadana i dessa båda miljöer. Yrkeslärare har ansvaret för att yrkesutbildningen trots allt utgör en helhet för eleverna. Samverkan mellan 16

978-91-44-09189-1_01_book.indd 16

© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r at u r

2014-07-07 15:18

Inledning

de skolförlagda och arbetsplatsförlagda delarna av yrkesutbildningen ägnas därför ett särskilt intresse. Handledning är viktigt när det gäller arbetsplatsförlagt lärande. Kapitlet beskriver handledning som företeelse och diskuterar olika sätt att arrangera och genomföra handledning.

Bokens åttonde kapitel, Bedömning och betygssättning av yrkeskunskaper, syftar till att ge grundläggande kunskaper som hjälper yrkeslärare att hantera kunskapsbedömning, vilket utgör en del i yrkeslärares arbete.

Centrala begrepp som används för att beskriva och diskutera bedömningar behandlas. Det är begrepp som en lärare behöver behärska eftersom de är en del av lärares professionella yrkesspråk. Den formella regleringen vad gäller kunskapsbedömning beskrivs översiktligt. I kapitlet diskuteras prov och andra sätt för att skaffa underlag för bedömning, liksom samspelet i bedömningen av yrkeskunnande mellan lärare och handledare i arbetsplatsförlagt lärande. Vidare behandlar kapitlet relationen mellan praktiska och teoretiska aspekter av yrkeskunskaper, validering samt återkopplingen till elever genom bland annat utvecklingssamtal. Ett resonemang om några av de etiska aspekter som ligger i att som lärare bedöma elevernas kunskaper avslutar kapitlet.

Bokens nionde och avslutande kapitel, Yrkesdidaktiska utmaningar, sammanfattar boken och blickar även framåt vad gäller utveckling och förändring för yrkesutbildning och yrkeslärare. I kapitlet framhålls den utmaning som det innebär för en yrkeslärare att tre olika intressen påverkar utbildningen, vilket självklart inte medför samma uppfattningar om vad utbildningen ska innehålla och vad som är relevant yrkeskunskap. En annan utmaning ligger i behovet av och kanske även svårigheterna att få tillgång till de materiella resurser som behövs i en yrkesutbildning. Yrkesutbildning genomförs både i skolan och som arbetsplatsförlagt lärande. Det medför att det finns skilda villkor och förutsättningar för elevernas lärande och utveckling av yrkeskunskaper. På så sätt möter yrkeslärarna en viktig utmaning då de har ansvaret för att yrkesutbildningen utgör en helhet för eleverna. Att samarbeta med andra yrkeslärare och lärare i de gymnasie­gemensamma ämnena kan ses som en stimulerande utmaning för att utveckla yrkesutbildningen. Arbetslivet utvecklas och innehållet i yrkeskunskaperna förändras. Kompetensutveckling är väsentligt för att yrkeslärare ska ha aktuella kunskaper i yrkesämnet.

Det är ett ansvar som delas mellan yrkesläraren och skolledningen.

© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-09189-1_01_book.indd 17

17

2014-07-07 15:18

978-91-44-09189-1_01_book.indd 18

2014-07-07 15:18

K AP I TEL 3

Yrkeslärarens uppdrag R agn h i l d Swa h n

En av dina huvudsakliga uppgifter som yrkeslärare är att planera undervisningen.

För att kunna göra detta använder du de styrdokument som reglerar arbetet i skolan. Det är i din planering som du tolkar och konkretiserar målen för skolan och beslutar hur du ska omsätta dessa till ett undervisningsinnehåll. Du måste också förstå hur skolan är organiserad och hur den styrs för att därigenom veta vilka möjligheter och begränsningar du har för ditt arbete.

Syftet och ambitionen med kapitlet är att skapa en förståelse för den organisation du kommer att verka inom som yrkeslärare. Detta för att du ska få kunskap om vad som utgör grunden och ramarna för ditt uppdrag som lärare. I kapitlet tar jag upp kunskaper som har med skolans organisation och styrning att göra. Frågor om vilka skolformer den svenska skolan består av, vilka styrdokumenten är, vad det står i dem och hur de kan användas kommer att besvaras.

Men jag vill också försöka förmedla en syn på skolans styrdokument som viktiga arbetsredskap och naturliga utgångspunkter för det dagliga arbetet.

Det är styrdokumenten som anger vad du ska undervisa om och hur detta ska gå till. De anger med andra ord innehållet i undervisningen och hur du ska arrangera den. Ett sätt att se på och fundera kring detta är att koppla ihop styrdokumentens intentioner avseende innehåll och genomförande med den syn på kunskap och lärande som också framgår.

Jag är angelägen om att du utvecklar en identitet som lärare i den svenska skolan, inte endast som yrkeslärare. Därför väljer jag att beskriva det generella för hela skolan, men framför allt det som är specifikt för dig i ditt uppdrag som yrkeslärare.

© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-09189-1_01_book.indd 61

61

2014-07-07 15:18

Ragnhild Swahn

Den svenska skolans organisation Det svenska skolväsendet består av många olika skolformer som omfattar barn, ungdomar och vuxna. Skolan är en kommunal angelägenhet och bekostas via skattsedeln, både då den drivs i kommunal regi, som kommunal friskola eller som fristående skola, och enligt skollagen får inga avgifter tas ut. Huvudman för en skola kan kommunen, landstinget, enskilda och i några få fall staten vara.

De skolformer som ett barn kommer i kontakt med före den obligatoriska skolan är förskolan och förskoleklassen. Båda är för närvarande frivilliga för barnen men det åligger varje kommun att tillhandahålla dem.

Den obligatoriska skolan i Sverige består av grundskola, grundsärskola, specialskola och sameskola. Skolplikten inträder enligt skollagen vid sju års ålder och sträcker sig till och med vårterminen det nionde året. Utbildningen i grundskolan styrs av läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Barn som inte kan följa undervisningen i grundskolan fullgör skolplikten i grundsärskolan eller specialskolan. Enligt skollagen har barn till samer rätt att fullgöra sin skolplikt i sameskolan. Denna är likvärdig med grundskolan men ska tillgodose samernas behov av utbildning som tillvaratar och utvecklar det samiska språket och kulturarvet.

Förutom dessa skolformer pågår sedan hösten 2012 ett försök med spetsutbildning i år 7–9. Syftet är att göra det möjligt för elever med specialintressen i vissa specifika ämnen att läsa gymnasiekurser och få gymnasiebetyg i ämnet redan i grundskolan.

Fritidshemmet är en pedagogisk gruppverksamhet för elever mellan 6 och 13 år som ska komplettera förskoleklassen och skolan och göra det möjligt för föräldrar att förvärvsarbeta eller studera.

Gymnasieskolan, som är frivillig, är den skolform som följer efter den obligatoriska grundskolan. En del av gymnasieskolan är de tolv yrkesprogrammen. Men innan vi mer i detalj går in på olika utbildningsprogram och skolans organisation och styrning behövs en historisk tillbakablick på svensk yrkesutbildning.

62

978-91-44-09189-1_01_book.indd 62

© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r at u r

2014-07-07 15:18

3 Yrkeslärarens uppdrag

Et t historisk t perspek tiv på yrkesutbildning

Här vill jag helt kort beskriva den svenska yrkesutbildningens utveckling med början i skråväsendets lärlingsutbildning. Framställningen bygger på Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola (SOU 2008:27), Krisen i skolan (Olofsson, 2010) samt Ungdomars möte med yrkesutbildning (Carlsson, 2001).

Skråväsendet

Skråna var branschorganisationer för hantverksyrkena och hade monopol på verksamheten i städerna. För att kunna verka inom ett hantverksyrke var man tvungen att tillhöra ett skrå. Skrået anställde mästare som i sin tur anställde lärlingar. Efter en lärlingstid på tre till fem år gjordes ett gesällprov och efter några års anställning som gesäll kunde mästarprov avläggas. Gesälloch mästarprov var kvalitetsbevis på den uppnådda yrkeskunskapen. Först som mästare var det tillåtet att självständigt utöva yrket, anställa lärlingar och gesäller. År 1846 upphörde skråväsendet och med det även formen för reglerad lärlingsutbildning. Sverige har sedan dess inte haft någon reglerad lärlingsutbildning på samma sätt som i övriga Europa.

Brist på kvalificerad arbetskraft

Med industrialismens intåg ställdes ökade krav på specifika kompetenser för industri och hantverk, vilket fick betydelse för yrkesutbildningens utformning, innehåll och organisation. I och med specialiseringskraven blev det allt svårare att förlägga yrkesutbildningen till en arbetsplats och under de första årtiondena på 1900-talet inrättades, som ett led i den statliga utbildnings­ politiken, lärlingsskolor, tekniska fackskolor och yrkesskolor.

Bristen på utbildad arbetskraft var dock fortfarande stor och därför beslutade man att statsbidrag skulle utgå för etablering av kommunala verkstadsskolor med utbildning inom praktiska, yrkesteoretiska och allmänbildande ämnen. Trots dessa åtgärder hade yrkesutbildningen för liten volym och den kritiserades för att inte kunna tillgodose behovet av arbetskraft på lands­bygden och i de mindre städerna. Den kritiserades också för dålig anpassningsförmåga till industrins behov. Dessutom avbröt ca 20 procent av eleverna sina studier i förtid. För att öka tillgången på arbetskraft

© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-09189-1_01_book.indd 63

63

2014-07-07 15:18

Ragnhild Swahn

i landsorten beslutades år 1941 om landstingskommunala verkstadsskolor för ungdomar. I slutet av 1940-talet fick 64 000 elever sin utbildning i landstingskommunala verkstadsskolor eller kommunala yrkesskolor, de flesta dock på deltid. Utbildning gavs inom områdena industri, hantverk, handel och husligt arbete.

1946 års skolkommission kom att föreslå en kraftig utveckling och utökning av yrkesutbildningarna. Dessa var fortfarande ojämnt fördelade i landet och kvinnor missgynnades. I kommissionens betänkande från 1948 föreslogs en utökning av skolplikten till nio år och att det nionde året, för 70 procent av en årskull, skulle vara en förberedande yrkesutbildning med yrkespraktik kombinerad med allmänna ämnen. Kommissionens förslag antogs endast till del och riksdagens beslut 1952 innebar en utökning av yrkesutbildningarna från drygt 20 000 till drygt 60 000 heltidsstuderande elever. Beslutet om en nioårig obligatorisk grundskola skulle låta vänta på sig till 1962.

Yrkesutbildningarna efter 1970

Införandet av den nioåriga grundskolan samt nya förändrade produktionsmetoder inom industrin ledde till ännu en översyn av yrkesutbildningarna.

1963 års yrkesutbildningsberedning föreslog en sammanhållen gymnasieskola för gymnasiet, fackskolan och yrkesskolan, vilken infördes 1971. I denna organiserades yrkesutbildningarna i 13 olika linjer som var tvååriga samt ett stort antal yrkesinriktade specialkurser vars längd varierade mellan en och fyra terminer. I samband med införandet av den sammanhållna gymnasieskolan och Läroplan för gymnasieskolan (Lgy 70) minskade undervisningen i yrkesämnena kraftigt jämfört med i tidigare yrkesutbildningar. Kravet på fullständig utbildning, färdigutbildning, försvann och utbildningen blev i stället en förberedande yrkesutbildning. Färdigutbildningen förlades till företag och institutioner i arbetslivet. I stället infördes undervisning i allmänna ämnen. En del av undervisningen i yrkesämnet förlades till praktikplatser ute i olika verksamheter. För en del linjer exempelvis inom vårdyrkena kom den gymnasiala utbildningen att i realiteten bli en färdigutbildning.

Svårigheten att få till stånd avtal om färdigutbildning inom företag ledde till att förväntningarna på linjegymnasiet inte kunde infrias. En arbetsgrupp för översyn av den gymnasiala yrkesutbildningen (ÖGY) tillsattes 1986. ÖGY:s förslag på förändring hade kunnat innebära en kraftig förbättring 64

978-91-44-09189-1_01_book.indd 64

© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r at u r

2014-07-07 15:18

3 Yrkeslärarens uppdrag

av yrkesutbildningarna. Dessa skulle i förslaget bli treåriga och bestå av 10 procent arbetsplatsförlagd utbildning (APU) de första två åren och hela 60 procent det tredje året. APU:n skulle bli kursplanestyrd och eleven skulle ha en handledare. Centrala och lokala yrkesråd skulle ha en viktig roll för utformningen av utbildningen, som skulle ge ökad bredd och ökat djup i yrkeskunskapen såväl som en ökning av allmänteoretiska inslag. Speciellt svenskämnet skulle bli större.

En proposition, Växa med kunskaper, lades fram och riksdagen fattade beslut 1991 om en ny gymnasieskola som skilde sig ganska mycket från utredningens förslag. Gymnasiet blev nu treårigt för alla med 16 nationella program, varav 14 av yrkesorienterande karaktär. Alla program ledde till grundläggande högskolebehörighet. Den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen skulle uppgå till 15 procent av den totala studietiden – alltså en kraftig minskning i förhållande till utredningens förslag och i förhållande till föregående läroplan. Färdigutbildningen skulle även i fortsättningen ske ute i arbetslivet. Det blev med andra ord en ökning av allmänna ämnen och en minskning av yrkesämnen.

Bristen på utbildad arbetskraft var fortfarande stor i början på 2000talet, speciellt inom områden som vård och omsorg, bygg och anläggning, hotell och restaurang, verkstadsindustrin, transportsektorn samt service och hantverk. Dessutom uppnådde endast 60 procent av eleverna i gymnasie­ skolan grundläggande högskolebehörighet. Många av de problem som man tidigare försökt få bukt med kvarstod alltså och ännu en utredning till­sattes, Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola, som 2009 ledde fram till propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan och så småningom till dagens gymnasieskola.

En viktig utgångspunkt i propositionen, med speciellt intresse för yrkesutbildningarna, är att målet med gymnasieskolan skulle vara att ge en god yrkesutbildning och skicklighet i yrket efter genomgånget yrkesprogram, alltså en färdigutbildning. För att uppnå detta skulle tiden för yrkesämnena öka jämfört med tidigare läroplan, Lpf 94, från 1 350 poäng till 1 600 poäng.

Detta kunde ske genom en minskning av omfattningen av de allmänna ämnena, som i yrkesprogrammen föreslogs uppgå till 600 poäng, jämfört med 750 poäng enligt Lpf 94. Yrkesprogrammen skulle inte längre ge behörighet till högskolan per automatik, men eleverna garanterades möjligheten att skaffa sig denna behörighet inom ramen för sin gymnasieutbildning. För © F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-09189-1_01_book.indd 65

65

2014-07-07 15:18

Ragnhild Swahn

att öka möjligheten till yrkesutbildning för fler grupper föreslogs en gymnasial lärlingsutbildning som alternativ till den skolförlagda yrkesutbildningen.

Ytterligare en viktig utgångspunkt i propositionen var att man önskade åstadkomma en utveckling av entreprenöriella kompetenser, både i form av att starta och driva företag och i form av mer generella kompetenser och förmågor som problemlösning, samarbetsförmåga och planering av eget arbete. Man ville också att skolformerna i ungdomsskolan i högre grad skulle bygga på varandra och forma en progression kunskapsmässigt, och man betonade grundskolans ansvar för att utveckla grundläggande kompetenser och därmed skapa förutsättningar för fortsatta studier på gymnasienivå.

Genomgånget yrkesprogram skulle leda till en yrkesexamen, alltså en erkänd kompetensnivå när det gäller yrkeskunskapen och en tydlighet i fråga om vilka kompetenser personen innehar.

Sammanfattningsvis kan man alltså säga att propositionen tog fasta på de intentioner avseende en förstärkning av yrkeskunskapen som fanns i ÖGY:s förslag men som inte beaktades i propositionen Växa med kunskaper. ÖGY:s förslag om en förstärkning av allmänna ämnen beaktades i propositionen Växa med kunskaper och finns kvar i propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan, men i lägre omfattning i poäng räknat.

I nästa avsnitt beskriver jag hur den skola som har sin grund i propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan är organiserad.

Organisation av gymnasieskolan

Gymnasieskolan har tolv yrkesprogram som ger en grund för yrkesverksamhet. Dessutom har gymnasieskolan sex högskoleförberedande program som förbereder för studier inom universitet och högskola. Inom alla programmen, med undantag för Vård- och omsorgsprogrammet, finns olika nationella inriktningar. Yrkesprogrammen kan ges antingen som skolförlagd gymnasieutbildning eller som gymnasial lärlingsutbildning. Den gymnasiala lärlingsutbildningen är ett alternativ till den skolförlagda utbildningen, den har samma behörighetskrav, ämnesplaner och examensmål och den leder till yrkesexamen.

Förutom de 18 nationella programmen finns fem riksrekryterande yrkesprogram och fem introduktionsprogram. Programmen i gymnasieskolan visas i tabell 3.1.

66

978-91-44-09189-1_01_book.indd 66

© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r at u r

2014-07-07 15:18

3 Yrkeslärarens uppdrag Tabell 3.1 Gymnasieskolans program.

Yrkesprogram

Högskoleförberedande program

Introduktionsprogram

Barn- och fritid Bygg- och anläggning El- och energi Fordons- och transport Handels- och administration Hantverk Hotell- och turism Industritekniska Naturbruk Restaurang- och livsmedel VVS- och fastighet Vård- och omsorg

Ekonomi Estetiska Humanistiska Naturvetenskap Samhällsvetenskap Teknik

Preparandutbildning Programinriktat individuellt val Yrkesintroduktion Individuellt alternativ Språkintroduktion

Riksrekryterande Flygteknik Marinteknik Tågteknik Sjöfart Samiska näringar

Antagning av elever till gymnasieskolan sker på grundval av betygsmeriter. För att vara behörig att antas till ett yrkesprogram i gymnasiet måste eleven ha godkända betyg från grundskolan i svenska/svenska som andra språk, engelska, matematik och ytterligare fem grundskoleämnen, alltså sammanlagt åtta ämnen. För de högskoleförberedande programmen är kravet godkänt betyg i nio andra ämnen, förutom de tre obligatoriska. Av dessa nio ämnen är några specifika för det gymnasieprogram man söker till, exempelvis biologi, fysik och kemi för de naturvetenskapliga och tekniska programmen. Anledningen är att man vill åstadkomma progression för dessa ämnen mellan grundskolan och gymnasieskolan.

Gymnasieprogrammens mål och omfat tning

Ett gymnasieprogram omfattar 2 500 gymnasiepoäng och om 2 250 av dessa är godkända får eleven en gymnasieexamen, en yrkesexamen för yrkes­ © F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-09189-1_01_book.indd 67

67

2014-07-07 15:18

Ragnhild Swahn

programmen och en högskoleförberedande examen för de högskoleför­ beredande programmen. Läser man mer än 2 500 gymnasiepoäng läser man utökat program. För att få yrkesexamen måste svenska/svenska som andra språk, engelska, matematik och 400 gymnasiepoäng i program­ gemensamma kurser vara bland de godkända. Enligt skollagen har en elev på ett yrkesprogram rätt till minst 2 430 undervisningstimmar à 60 minuter.

De högskoleförberedande programmen har en garanterad undervisningstid på 2 180 undervisningstimmar. Det är viktigt att känna till att ett gymnasiepoäng inte motsvaras av en undervisningstimme, vilket kan leda till att undervisningstiden i en specifik kurs kan variera mellan olika huvudmän.

Målet med yrkesprogrammen är numera att eleverna ska vara så kompetenta och skickliga i det yrke de valt att utbilda sig till att de direkt efter utbildningen ska kunna påbörja en anställning, alltså en färdigutbildning.

Yrkesutbildningen utgör därmed en grund för yrkesverksamhet men även fortsatt yrkesutbildning exempelvis inom yrkeshögskolan. Detta kan jämföras med utbildningarna enligt den tidigare läroplanen, 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94), som gav en bredare allmän utbildning och grundläggande högskolebehörighet, och där yrkesskickligheten i ­stället skulle uppnås genom en befattningsutbildning hos en arbetsgivare. De ­tidigare yrkesprogrammen var därmed endast yrkesförberedande.

Programstruk tur

Ämnena som läses i de olika programmen ska som vi sett, ge både en allmän grund och, för yrkesprogrammen, en kompetens för ett specifikt yrke. Strukturen för programmen och fördelningen av de 2 500 gymnasiepoängen framgår av tabell 3.2.

Tabell 3.2 Fördelning av gymnasiepoäng mellan olika ämnen/kurser på yrkesprogram och högskoleförberedande program.

Yrkesprogram Antal gymnasiepoäng

Högskoleförberedande program Antal gymnasiepoäng

Gymnasiegemensamma ämnen 600

1 000–1 250 beroende på program

Programspecifika kurser

1 600

950–1 100 beroende på program

Individuellt val

200

200

Gymnasiearbete

100

100

68

978-91-44-09189-1_01_book.indd 68

© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r at u r

2014-07-07 15:18

3 Yrkeslärarens uppdrag

De gymnasiegemensamma ämnena är svenska/svenska som andra språk, engelska, matematik, idrott och hälsa, historia, samhällskunskap, religions­ kunskap och naturkunskap. De grundläggande kurserna i dessa ämnen läses av alla elever men i olika stor omfattning. I yrkesprogrammen omfattar kurserna i historia, naturkunskap och samhällskunskap endast 50 gymnasiepoäng jämfört med 100 för de högskoleförberedande programmen.

I ämnet matematik finns kurser som riktas till yrkesprogrammens elever, andra kurser för elever inom de humanistiska, estetiska, ekonomiska och samhällsvetenskapliga programmen och ytterligare andra för eleverna inom teknikprogrammet och naturvetenskapsprogrammet. En viktig princip är att de grundläggande kurserna i de gymnasiegemensamma ämnena innehållsmässigt ska bygga på och fördjupa det som behandlats i grundskolan, så att man uppnår en progression mellan de båda skolformerna.

För elever på yrkesprogrammen utgör de gymnasiegemensamma ämnena en grund för de programspecifika ämnena, och kurserna i svenska/svenska som andra språk samt engelska ger dessutom en grund för påbyggnad för att få grundläggande högskolebehörighet.

De programspecifika kurserna är kurser som ger programmet dess karaktär och de kan delas upp i följande varianter: • Programgemensamma kurser • Programfördjupningskurser

• Kurser inom nationella inriktningar.

Programgemensamma kurser är obligatoriska och gemensamma för hela programmet medan programfördjupningskurser, som är valbara, kompletterar och fördjupar de programgemensamma kurserna samt erbjuder en specialisering. Programfördjupningskurserna ska motsvara arbetslivets krav på grundläggande yrkeskunskap och därför är de nationella programråden för yrkesutbildningarna involverade i utformningen av dessa.

Genom att läsa en viss kombination av programfördjupningskurser kan en elev på ett yrkesprogram få en speciell yrkeskompetens, en s.k. yrkesutgång, som skulle kunna betraktas som en specialistutbildning. För att garantera adekvata yrkeskunskaper är det branscherna som anger vilka kurser som bör ingå i en specifik yrkesutgång.

© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-09189-1_01_book.indd 69

69

2014-07-07 15:18

För yrkeslärare krävs dubbla kompetenser, både yrkeskunskap och kunskap som hör till läraryrket. Lära till yrkeslärare introducerar blivande yrkeslärare till denna utmaning. Det är den första bok som handlar om utveckling till yrkeslärare med ett yrkesdidaktiskt fokus.

Den behandlar grundläggande kunskaper för yrkeslärare motsvarande lärarprogrammens utbildningsvetenskapliga kärna.

Författarna beskriver kraven på yrkeslärares kunskaper och villkoren för undervisning i yrkesämne och lärande av yrkeskunskaper. De presenterar de olika typer av överväganden som en lärare behöver göra, till exempel av innehållet i undervisningen, hur undervisningen kan genomföras och hur elevernas lärande kan stimuleras. Frågor som rör samspelet mellan undervisning i skolan och lärande på arbetsplatser uppmärksammas också. Ett kapitel handlar om skolans organisation och styrning.

| Lära till yrkeslärare

Lära till yrkeslärare

Susanne Köpsén (red.)

Susanne Köpsén är fil. dr i pedagogik och lektor vid Linköpings ­universitet. Hon medverkade vid införandet av yrkeslärarprogrammet vid Linköpings u­ niversitet, har kursansvar och undervisar på programmet. Övriga författare är forskare som är, eller har varit, verksamma som l­ärare vid yrkeslärar­programmet: Per Andersson, Kristina Hellberg, ­Martin Lundberg, Sofia ­Nyström, Andrzej Szklarski och Ragnhild Swahn.

Lära till

yrkes lärare

Boken är skriven för blivande yrkeslärare och för dem som redan ­arbetar som yrkeslärare och nu ska gå en yrkeslärarutbildning. Den är viktig för skolledare med yrkeslärare i sin personal.

Redaktör

Susanne Köpsén Art.nr 37296

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09189-1_01_cover.indd 1

2014-07-04 16:02