9789144097459 by Smakprov Media AB

DEN SAMARBETANDE LÄRAREN Lärarhandledning och samundervisning i skolan Elever i behov av stöd ska få sina behov tillgodosedda inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det är utgångspunkten för special undervisning i dag. Klasslärare känner sig dock ofta ensamma med det stora ansvar som följer av inkluderingsideologin, samtidigt som speciallärarens och specialpedagogens roller ter sig diffusa. Den här boken handlar om samarbetet mellan lärare med allmän pedagogisk kompetens och lärare med specialpedagogisk kompetens, och hur detta samarbete kan utvecklas i syfte att möta det varierande elevbehov som lärare ställs inför i klassrummet. Samundervisning är ett alternativ som diskuteras, men fokus ligger framför allt på handledande samtal mellan olika kategorier av lärare. Tre typer av handledande samtal identifieras – reflekterande, konsultativa och samarbetande – och dessa former av samverkan diskuteras såväl teoretiskt som praktiskt.

Christel Sundqvist | DEN SAMARBETANDE LÄRAREN

Christel Sundqvist, fil.dr i pedagogik, är verksam universitetslärare inom speciallärarutbildningen vid Åbo Akademi i Vasa. Hon disputerade år 2012 med en avhandling som fokuserar på handledning mellan lärare, och hon har också praktisk erfarenhet av handledande samtal i olika sammanhang.

DEN SAMARBETANDE

LÄRAREN

Lärarhandledning och samundervisning i skolan

Den samarbetande läraren vänder sig till blivande och verksamma lärare, speciallärare och specialpedagoger. Boken bidrar till forsk ningen på handledningsfältet, men ger även en empirisk inblick i den specialpedagogiska verksamheten i såväl Finland som Sverige. Visionen om inkludering finns i båda länderna, men hur man ger specialpedagogiskt stöd i praktiken, liksom speciallärarens roll i skolan, skiljer sig åt mellan länderna. Art.nr 38327

CHRISTEL SUNDQVIST

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09745-9_01-cover.indd 1

2014-09-26 14:51

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38327 ISBN 978-91-44-09745-9 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: racorn/shutterstock.com Printed by Eurographic Danmark A/S, Denmark 2014

978-91-44-09745-9_book.indd 2

2014-09-26 11.46

INNEHÅLL

Förord 7 Tack 9 Introduktion 11 Del 1 Lärarsamarbete och specialpedagogisk verksamhet 1 Mot ett gemensamt pedagogiskt rum 15

Perspektiv inom specialundervisning 15 En mjuk syn på inkludering 18 Lärarsamarbete i en inkluderande skola 20 2 Specialpedagogisk verksamhet i utveckling 23

Ett internationellt perspektiv 23 En skola för alla i Finland 24 En skola för alla i Sverige 29

978-91-44-09745-9_book.indd 3

2014-09-26 11.46

Innehåll

Del 2 Handledning som samarbetsform 3 Lärarhandledning i skolan 37

Handledning som paraplybegrepp 37 Specialpedagogisk handledning 40 Tre olika handledningstyper 43 4 Det konsultativa handledningssamtalet 47

Lärares beskrivningar 47 Expertbetonat perspektiv 51 Teoretiska utgångspunkter 59 Utmaningar och möjligheter 63 Att fungera som konsultativ handledare 68 Klassläraren Annikas berättelse 72 Att diskutera 74 5 Det reflekterande handledningssamtalet 77

Lärares beskrivningar 77 Reflekterande perspektiv 82 Teoretiska utgångspunkter 89 Möjligheter och utmaningar 94 Det reflekterande samtalet i praktiken 98 Specialläraren Irenes berättelse 105 Att diskutera 106 6 Det samarbetande handledningssamtalet 109

Lärares beskrivningar 109 Mot ett samverkande perspektiv 115 Möjligheter och utmaningar 126 Det samarbetande samtalet i praktiken 129 Specialläraren Hannas berättelse 133 Att diskutera 135

978-91-44-09745-9_book.indd 4

2014-09-26 11.46

Innehåll

Del 3 Samundervisning som samarbetsform 7 Samundervisning 139

Ökad lärartäthet och differentiering 139 Organisering av samundervisning 142 Möjligheter och utmaningar 147 8 Samundervisning i praktiken 157

Johan och Kajsa samundervisar i matematik 157 Två samundervisningslektioner 159 Att diskutera 166 Bilaga 167 Litteratur 171 Person- och sakregister 181

978-91-44-09745-9_book.indd 5

2014-09-26 11.46

978-91-44-09745-9_book.indd 6

2014-09-26 11.46

FÖRORD

I dag står frågan om inkludering på dagordningen i de flesta skolsystem. Inkludering har kommit att betyda att skolan i högre grad än tidigare ska kunna möta alla elever inom ramen för sin ordinarie verksamhet. I denna bok analyserar Christel Sundqvist bland annat hur handledning och samundervisning kan gestaltas för att skolor ska kunna bli mer inkluderande. Jag skriver ”bland annat” eftersom boken handlar om så mycket mer än just detta. Den tillhandahåller ovärderlig kunskap om framför allt special pedagogisk handledning. På ett pedagogiskt sätt går Sundqvist igenom teorier om handledning, men boken väjer inte för att diskutera konkreta problem i skolvardagen. Boken ger också läsaren en introduktion till området sam undervisning, som innebär att klasslärare och speciallärare eller special pedagog samverkar i undervisningen. I en analys av Nossebro-skolan i Essunga kommun menar forskarna Bengt och Elisabeth Persson att just samundervisning var en bidragande faktor till skolans markant förbättrade resultat. Sundqvist har genomfört den forskning som boken bygger på inom ramen för det finska skolsystemet. Det som skulle kunna ses som en begränsning blir här till en styrka, då Sundqvist i framställningen systematiskt jämför det svenska och det finska systemet. Att kontrastera hur samma fenomen gestaltas i två skilda sammanhang är i regel en verkningsfull strategi. Inte minst är jämförelsen intressant, eftersom det finska systemet har en högre grad av likvärdighet än det svenska. Som bekant ökar skillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever i det svenska systemet. En gång i tiden var vi det skolsystem där elevens bakgrund hade minst betydelse för hur man lyckas i skolan. Under senare år har i stället Finland intagit den tätplatsen. Därför kan vi ha en hel del att lära av hur man i det finska systemet arbetar med de elever som möter svårigheter i skolan. © F ö r fa t t a r en och S t uden t li t t e r a t u r

978-91-44-09745-9_book.indd 7

2014-09-26 11.46

Förord

För snart två år sedan var jag opponent på den avhandling som Sundqvists bok bygger på. I den finska ritualen kring disputationer ingår att doktoranden uppmanar opponenten: ”Jag ber den av fakulteten utsedda opponenten att framställa de anmärkningar, som min avhandling kan ge anledning till.” Jag hade inte mycket att anmärka på vad som i mina ögon var ett mycket väl genomfört avhandlingsarbete. Inte minst imponerades jag av tydligheten i framställningen och den goda språkbehandlingen. Det är också så att Sundqvist vid sidan om sin forskargärning är något så ovanligt för en pedagogisk forskare som romanförfattare. Denna känsla för språket och skrivandet samt Sundqvists djupa engagemang i, och analys av, de frågor hon skriver om borgar för att denna bok kommer att bli betydelsefull. Claes Nilholm

978-91-44-09745-9_book.indd 8

2014-09-26 11.46

TACK

Jag vill rikta ett varmt tack till forskarkollegor i Sverige som bistått mig med sin sakkunskap om speciallärarens och specialpedagogens arbetssituation och yrkesroll i Sverige och även bidragit med inspirerande samtal när det gäller handledning som en del av den specialpedagogiska verksamheten. Jag vill börja med att tacka Claes Nilholm som kom med konstruktiva förslag kring boken alldeles i början av processen. Ett speciellt tack till Gunilla Lindqvist som har läst manuset under arbetsprocessen och gett värdefulla kommentarer. Jag vill också tacka Désirée von Ahlefeld Nisser för givande samarbete när det gäller utvecklingen av handledning i specialpedagogisk kontext. Slutligen vill jag även lyfta fram Kerstin Bladini, vars doktors avhandling för tio år sedan inspirerade mig att fördjupa mig i handledning inom det specialpedagogiska fältet och därmed också skapade grunden för denna bok. Christel Sundqvist September 2014

978-91-44-09745-9_book.indd 9

2014-09-26 11.46

978-91-44-09745-9_book.indd 10

2014-09-26 11.46

INTRODUK TION

Tiden är förbi när klassläraren stängde dörren till klassrummet och fun gerade som den autonome ledaren där, medan specialläraren tog med sig de elever som behövde extra stöd och undervisade dem i sin lilla klinik. I dag är utgångspunkten att alla elever ska få sina behov tillgodosedda i gemenskap med jämnåriga klasskamrater. Idealet är att specialundervisningen och klassundervisningen ska smälta samman och att klassläraren och specialläraren ska samverka för att möta alla elevers behov. Det innebär att såväl speciallärarens som klasslärarens arbetssituation har blivit mer komplex och att de förväntas arbeta nära varandra. I denna bok presenteras två olika samarbetsformer mellan klasslärare och speciallärare som kan gynna inkluderande undervisning: • Handledande samtal mellan olika lärarkategorier.

• Samundervisning av lärare med allmänpedagogisk kompetens och

specialpedagogisk kompetens.

Boken bygger delvis på min doktorsavhandling som berör temat handledning mellan speciallärare och klasslärare. I boken presenteras finlandssvenska lärares tankar om handledande möten mellan lärare. Även om den specialpedagogiska verksamheten och yrkesrollen hos lärare med specialpedagogisk kompetens inte är helt lika i Sverige och Finland, strävar bägge länderna efter att utveckla specialpedagogisk handledning. De finlandssvenska lärarnas beskrivningar kan kasta nytt ljus över den handledning som special pedagoger och speciallärare i Sverige förväntas syssla med. Boken inleds med en presentation av lärarsamarbete som en utgångspunkt för inkluderande undervisningen (kapitel 1). Eftersom den special © F ö r fa t t a r en och S t uden t li t t e r a t u r

978-91-44-09745-9_book.indd 11

2014-09-26 11.46

Introduktion

pedagogiska verksamheten och speciallärares yrkesroll gestaltar sig olika i Finland och i Sverige beskrivs även hur de två länderna organiserar specialundervisningen, och hur lärare med specialpedagogisk kompetens i Finland respektive Sverige jobbar (kapitel 2). Därefter får några finlandssvenska lärare reflektera kring möjligheten att genomföra handledande samtal som konsultativa, reflekterande och samarbetande samtal. Lärarnas beskrivningar speglasmot olika perspektiv på handledning, mot olika handledningsmodeller och mot handledningsteori. Läsaren får också ta del av konkreta förslag på hur man genomför de olika typerna av handledande samtal (kapitel 3–6). Varje kapitel avslutas med en diskussionsdel där läsaren får reflektera kring hur handledningen kan genomföras i en specifikt beskriven skolsituation. I bokens sista del beskrivs samundervisning som en möjlig samarbetsform för lärare som vill differentiera undervisningen och utveckla inkluderande undervisning. Även här ges konkreta förslag på hur man genomför samundervisning i praktiken. Avslutningsvis bereds läsaren möjlighet att själv planera en samundervisningslektion med hjälp av ett planeringsunderlag (kapitel 7–8). Boken är tänkt som en inspirationskälla för olika lärarkategorier som är intresserade av att öka sitt samarbete med andra lärare. Boken innehåller även diskussions- och tillämpningsförslag, vilket innebär att den med fördel kan användas inom utbildning och fortbildning av lärare. Den del som behandlar olika typer av handledande samtal kan vara av intresse för ett bredare professionsfält där handledning är en del av yrkesrollen. Min förhoppning är att boken dels ska vidga läsarens perspektiv när det gäller handledande samtal, dels ska ge läsaren idéer om hur man kan utveckla undervisning som bejakar både lärare och elevers olikheter.

978-91-44-09745-9_book.indd 12

2014-09-26 11.46

KAPITEL 3

Lärarhandledning i skolan

Många forskare hävdar att det råder en viss begreppsförvirring inom hand ledningsområdet och att terminologin är svår. En orsak till begreppsförvirringen är att handledning används inom många olika områden med olika syften. I detta kapitel definieras begreppet handledning mellan lärare i specialpedagogiska sammanhang. För att ringa in denna specifika typ av handledning behöver verk samhetsformen relateras till närliggande begrepp och verksamhetsformer. Inled ningsvis diskuteras därför begrepp som pedagogisk handledning, arbetshand ledning, mentorskap och vägledning. Därefter beskriver jag de begrepp som använts när handledning sker mellan allmänna lärare och lärare med special pedagogisk kompetens. Slutligen introduceras i korthet tre olika typer av hand ledande samtal som sker mellan klasslärare och lärare med specialpedagogisk kompetens. Dessa samtalstyper beskrivs närmare i kapitel 4, 5 och 6.

Handledning som paraplybegrepp Handledning är ett vittomfattande och brokigt begrepp som definieras olika av olika författare. Begreppet kan enligt många forskare betraktas som ett paraplybegrepp för en mängd olika företeelser. Centralt är att handledning kan ske som antingen en direkt eller en indirekt stödform (jfr Lauvås & Handal, 2001). De flesta forskare på området beskriver den indirekta handledningen som en problemlösningsprocess, som kännetecknas av en triadisk relation. Det är denna indirekta handledning som är i fokus i denna bok. Den triadiska relationen innebär att aktörerna består av handledare, den handledde samt en eller flera av den handleddes klienter. Centralt är att handledaren och den handledde delar problemlösningen. Eftersom stödet inte riktas direkt © F ö r fa t t a r en och S t uden t li t t e r a t u r

978-91-44-09745-9_book.indd 37

2014-09-26 11.46

3 Lärarhandledning i skolan

till klienten, utan går via den handledde, blir det en indirekt serviceform. Centralt är även att handledningen bygger på frivillighet, vilket innebär att den handledde kan välja att genomföra eller avslå det man kommer fram till under handledningen (jfr Erchul & Sheridan, 2008). Det är viktigt att dra tydliga gränser mellan handledning och verksamhetsformerna terapi och undervisning. I terapi är man inriktad på känslor, medan man i undervisningssituationer är sakinriktad (Caplan & Caplan, 1993; Lauvås & Handal, 2001; Onnismaa, 2003). Orsaken till terapi är vanligtvis någon form av upplevd brist, skada eller sjukdom hos den hjälpsökande, medan sådana tillstånd inte är utgångspunkten i handledning. Trots att terapi och undervisning är något annat än handledning, sipprar drag från dessa in i handledningen. Gränsdragningen mot undervisning beskrivs av flera forskare som speciellt problematisk (Caplan & Caplan, 1993; Lauvås & Handal, 2001, Näslund, 2004). Näslund (a.a., s. 22) lyfter i sin inventering av begreppet fram att handledning vanligtvis innehåller en intention att ”överföra kunskap, skicklighet och attityder från en mer erfaren person till en mindre erfaren”. Johannessen, Kokkesvold och Vedeler (2001, s. 18) nämner att undervisning ibland passar inom handledningsområdet, speciellt när det är tal om (special)pedagogisk handledning, eftersom handledaren här även bör kunna bidra med information och fackkunskap. Eftersom denna bok fokuserar på handledning i en specialpedagogisk kontext, som sker mellan personer med specialpedagogisk kompetens och klass lärare, behöver även pedagogisk handledning som verksamhetsform klargöras. I Skandinavien använder man alltså begreppet pedagogisk handledning när man beskriver handledning för yrkesverksamma lärare i pedagogiska frågor. Hammarström-Lewenhagen och Ekström (1999) menar att pedagogisk handledning kan ses som en företeelse som faller inom ramen för paraplybegreppet handledning. De definierar denna verksamhet på följande sätt. Vi ser på handledning som en pedagogisk metod, där handledaren och handledda möts i samtal och där bearbetar och reflekterar kring situationer och problem hämtade från de handleddas egna göranden, prövanden och tänkanden i och om sin yrkespraktik. En av handledarens betydelsefulla pedagogiska uppgifter är att skapa förutsättningar för utvecklande möten. Metoden syftar till ökad förståelse för det egna handlandet genom att söka integrera praktik och teori i ständig växelverkan (s. 25).

978-91-44-09745-9_book.indd 38

2014-09-26 11.46

3 Lärarhandledning i skolan

Det centrala i pedagogisk handledning är således att man lyfter fram handledningen som en pedagogisk metod som ska leda till professionell utveckling för den handledde. En annan framträdande aspekt i pedagogisk handledning med yrkesverksamma är att den ofta sker som en processinriktad verksamhet i form av grupphandledning (Hammarström-Lewenhagen & Ekström, 1999). I det här sammanhanget kan också begreppet arbetshandledning nämnas. I Finland har lärare som har behov av handledning enligt tradition främst haft möjlighet att få detta stöd i form av arbetshandledning via arbetshälsovården (Jyrhämä, 2002). Ojanen (2006, s. 25) menar att ”det främsta syftet med arbetshandledning är att främja förmågan att hantera upplevda problem i arbetet och att utveckla det egna arbetet i en positiv riktning”. Onnismaa (2007) beskriver arbetshandledning som en långvarig, processinriktad verksamhet, vilket kan jämförs med den ovan beskrivna pedagogiska handledningen. Handledning kopplas ofta ihop med begreppet konsultation, trots att det inte definieras på samma sätt. Både Onnismaa (2007) och Åberg (2007) beskriver konsultation som en kortvarig och sakinriktad insats, som avslutas då det specifika problemet blivit löst. Det innebär att konsultation skiljer sig från handledning, som snarare är processinriktad. Ytterligare en skillnad mellan handledning och konsultation är att handledning i större utsträckning innebär att den handledde själv ska komma till insikt om hur ett problem ska lösas. Trots att handledning kan innehålla förslag är handledaren således försiktig med användningen av råd (Hammarström-Lewenhagen & Ekström, 1999; Lauvås & Handal, 2001). Samtidigt behöver även begreppen rådgivning och konsultation hållas åtskilda från varandra. Skillnaden mellan dessa två begrepp är i korthet att rådgivning innebär stöd från en professionell till en lekman, medan konsultation är en process som sker mellan två professionella (jfr Hylander, 1995). Hur man ser på rådgivning i relation till handledning beror också på vilka teoretiska utgångspunkter eller vilket perspektiv på handledning man utgår från. Slutligen behöver även handledningsformen mentorskap uppmärksammas. Mentorsverksamhet har alltmer börjat användas som stöd för nyutexaminerade lärare i deras professionsutveckling (Aspfors & Hansén, 2011; jfr även Lauvås & Handal, 2001; Lindgren, 2009). I till exempel Finland försöker man utveckla gruppmentorskap, som handlar om att nyutexaminerade lärare bereds möjlighet att i grupp tillsammans med en mer erfaren lärare (mentorn) © F ö r fa t t a r en och S t uden t li t t e r a t u r

978-91-44-09745-9_book.indd 39

2014-09-26 11.46

3 Lärarhandledning i skolan

reflektera kring det dagliga arbetet i syfte att utvecklas professionellt. Lauvås och Handal (2001) menar att begreppet mentorskap egentligen är samma sak som vägledning (eng. supervision). Både vägledning och mentorskap definieras som en handledning där en mer erfaren och kunnig handledare stöder en mindre kunnig och erfaren person inom det gemensamma yrket. Begreppen kopplas därmed ihop dels med utbildning, dels med arbetsledning (jfr Caplan & Caplan, 1993; Johannessen m.fl., 2001; Lauvås & Handal, 2001). Innebörden i begreppen mentorskap och vägledning har förändrats under det senaste decenniet och gått från betoning på handledarens roll som modell och instruktör, mot en allt större betoning av handledarens roll som en reflektionsstödjande samtalspartner (Lindgren, 2009; Pajak, 2007). Så beskriver till exempel Pajak (a.a.) utvecklingen av vägledning i pedagogiska sammanhang i USA. På 1980-talet utgick lärarvägledningen från en tilltro till effektiva undervisningsmodeller som förmedlades via rektorer eller externa handledare. Sedan 1990-talet utgår lärarvägledning allt oftare från att läraren snarare än att överta färdiga modeller utvecklar undervisningsförmågan genom reflektion över handlandet. Min förståelse av begreppet handledning är således att det kan användas som ett paraplybegrepp för olika typer av handledning såsom pedagogisk handledning, arbetshandledning, vägledning, mentorskap och konsultation. Dessa begrepp skiljer sig åt angående huruvida de riktar in sig på process och känslor eller på sakfrågor. I till exempel arbetshandledning och pedagogisk handledning är fokus framför allt känslor och tänkande, medan rådgivning och konsultation snarare fokuserar på sakfrågor.

Specialpedagogisk handledning Efter att ha beskrivit begreppet handledning och närliggande begrepp är det nu dags att klargöra innebörden i handledning som sker mellan allmänlärare (klasslärare och ämneslärare) och lärare med specialpedagogisk kompetens. Handledande möten mellan dessa aktörer är starkt influerade av handledning från mentalhälsovården, men det är viktigt att inse att den handledning som utförs som en del av den specialpedagogiska verksamheten inte kan genomföras på samma sätt som den handledning psykologer eller andra kommunikationsexperter tillämpar (jfr Cook & Friend, 2010). Handledning som sker mellan lärare med specialpedagogisk kompetens 40

978-91-44-09745-9_book.indd 40

2014-09-26 11.46

3 Lärarhandledning i skolan

och andra lärare är en företeelse som ibland går under beteckningen special pedagogisk handledning (jfr Bladini, 2004; Sundqvist, 2012). Innebörden i begreppet varierar samtidigt som olika begrepp används i olika länder för att beskriva den handledning som speciallärare sysslar med. I den anglosaxiska litteraturen använder man sig främst av begreppet the consulting teacher för att beskriva specifikt den handledning som specialläraren erbjuder lärar kollegor (Idol, 1993, 2006; Perner & Porter, 2008). Idol (2006) definierar den handledande speciallärarrollen på följande sätt: Handledarlärarmodellen är en indirekt specialpedagogisk stödform där specialläraren fungerar som handledare för klasslärare. Elever i behov av specialpedagogiskt stöd undervisas av klassläraren. Handledaren stöder eleverna indirekt genom att ge direkt stöd till klassläraren. (s. 78, vår övers.)

Perner och Porter (2008, s. 528) menar att speciallärare inom ramen för den handledande lärarrollen dels ska ge klassläraren information om eleven och den inverkan elevens funktionsnedsättning har på inlärningen, dels ska stödja klassläraren i utvecklingen av lämpliga undervisningssätt och hjälpmedel. I Finland har man ibland använt begreppet konsultation när man syftar på det indirekta stöd specialläraren kan ge elever genom att direkt stödja klasslärare (Huhtanen, 2000; Ström, 1999). Ström (a.a.) som forskat om speciallärares yrkesroll i Finland, använder definitionen handledar- och konsultroll för speciallärarens handledande verksamhet. Hon nämner att tyngdpunkten i speciallärarens handledar- eller konsultroll ligger på indirekta specialpedagogiska insatser i motsats till klinikundervisningen1 där åtgärderna är direkta. Konsultläraren observerar eleven i inlärningssituationen, iakttar samspelet mellan läraren och eleven samt diskuterar med eleven och hennes lärare och föräldrar. Inspirerad av Coben m.fl. (1997) definierar Ström (1999) handledning och konsultation i specialpedagogisk verksamhet på följande sätt: Med (special)pedagogisk handledning avses en strategi där specialläraren i egenskap av professionell yrkesutövare med särskild kunskap i special pedagogik bistår en annan professionell klass- eller ämneslärare i special 1 Begreppet klinikundervisning handlar om att specialläraren undervisar en eller en liten grupp av elever i ett rum exkluderat från den allmänna klassundervisningen.

978-91-44-09745-9_book.indd 41

2014-09-26 11.46

3 Lärarhandledning i skolan

pedagogiska frågor /…/Konsultation avser en verksamhet där specialläraren tillsammans med representanter från andra yrkeskategorier (t.ex. psykologer) överlägger i frågor som till exempel gäller elever med individuella undervisningsbehov. Konsultation är en samarbetsrelation mellan två eller flera professionella med liknande status men något olika kunnande. (s. 65)

I Sverige använde man till att börja med begreppet specialpedagogisk hand ledning när man beskrev hur specialpedagoger kan fungera som handledare för lärare (Bladini, 2004; Sahlin, 2005). Bladini (a.a.) påpekar att det saknas en precisering av speciallärarens handledande funktion, vilket innebär att uppdraget är oklart, och hon menar att specialpedagogen ges vida tolkningsmöjligheter beträffande vad han eller hon bör göra inom ramen för det handledande uppdraget. Jag har inte hittat någon närmare definition på innebörden i begreppet, men Bladini (a.a.) beskriver att den specialpedagogiska handledningen som specialpedagogerna i hennes studie använde sig av innehöll såväl rådgivning som reflektion. Under 2000-talet har man frångått begreppet specialpedagogisk handledning i Sverige. I stället talar man om specialpedagogen som kvalificerad samtalsparter och rådgivare (SFS, 2007). Benämningen ger enligt min tolkning uttryck för både den reflekterande processinriktade handledning, som bland annat Lauvås och Handal (2001) och Hammarström-Lewenhagen och Ekström (1999) beskriver, och den kortvarigare rådgivande konsultationen, som Åberg (2007) och Onnismaa (2003) nämner. Handledning till lärare kan ges antingen internt av skolans egen speciallärare/specialpedagog eller externt av en handledare med specialpedagogisk kompetens eller handledarkompetens (Åberg 2007, s. 85). I Finland sker den externa handledningen till exempel genom det servicenätverk som består av statliga, allmänbildande specialskolor och det svenskspråkiga resurscentret SPERES. Bland annat erbjuds skolor stöd av handledare med kunskap om synskador, hörselskador, utvecklingsstörning och neuropsykiatriska diagnoser (Opetusministeriö 2009; Valteri, 2010). Fokuset i denna bok är dock den interna handledningen som sker mellan speciallärare/specialpedagoger och klasslärare i skolan, även om innehållet kan kasta ljus över extern specialpedagogisk handledning och ge värdefulla insikter till handledning i andra sammanhang. Dessutom kan handledning ske som grupphandledning eller som hand42

978-91-44-09745-9_book.indd 42

2014-09-26 11.46

3 Lärarhandledning i skolan

ledande möten mellan endast två personer; handledaren och den handledde. I Sverige är det vanligt att handledning mellan specialpedagoger alternativt speciallärare och andra lärare sker som grupphandledning, där ett helt arbetslag deltar i handledningen samtidigt (jfr Bladini, 2004). I Finland finns inte samma tradition av att lärare samarbetar i arbetslag. Det kan vara orsaken till att det i Finland är vanligt att specialläraren2 handleder en lärare åt gången (jfr Sundqvist, 2012).

Tre olika handledningstyper Jag har alltså valt att använda begreppet specialpedagogisk handledning för att beskriva handledande möten mellan lärare med specialpedagogisk kompetens och andra lärare. Min förståelse av specialpedagogisk handledning präglas av en uppfattning att begreppet ligger nära (pedagogisk) handledning, men ändå behöver hållas åtskilt från det med tanke på att det är en handledning som sker specifikt i specialpedagogisk kontext (jfr Sundqvist, 2012). Den specialpedagogiska handledningen kan ske mellan speciallärare/ specialpedagoger, andra lärare, rektorer och föräldrar. Eftersom min forskning och min erfarenhet är hämtad ur handledande möten mellan klasslärare och speciallärare är det denna specifika typ av specialpedagogisk handledning som diskuteras i denna bok. När jag utifrån min forskning (jfr Sundqvist, 2012) beskriver denna företeelse använder jag mig i vid bemärkelse av begreppet handledning. Min studie bygger på intervjuer med finlandssvenska klasslärare och speciallärare som har erfarenhet av att mötas i handledande samtal i skolan. Deras erfarenhet handlar om handledningsmöten där specialläraren möter en klasslärare åt gången. Resultaten i studien visar att handledning mellan klasslärare och speciallärare kan utformas som tre samtalstyper där man använder olika handledningsstrategier, väljer olika fokus under handledningen och där relationen mellan speciallärare och klasslärare ter sig på olika sätt. Dessa tre handlednings- eller samtalstyper har jag valt att kalla 2 När det gäller barn under skolålder som går i daghem (förskola) kan dock personer med specialpedagogisk kompetens (specialbarnträdgårdslärare) handleda hela personalen i en barngrupp samtidigt.

978-91-44-09745-9_book.indd 43

2014-09-26 11.46

3 Lärarhandledning i skolan

• det konsultativa handledningssamtalet

• det reflekterande handledningssamtalet

• det samarbetande handledningssamtalet.

Huruvida det handledande mötet utvecklas till ett konsultativt samtal, ett reflekterande samtal eller ett samarbetande samtal kan bero på problemets art eller aktörernas intresse och erfarenhet. Det kan också bero på det samarbetande klimatet i skolan och på hur mycket tid aktörerna har till sitt förfogande när de möts i handledande samtal. Det konsultativa samtalet är det vanligast förekommande, medan det reflekterande samtalet ännu inte har någon framträdande plats i den finlandssvenska skolan. Det samarbetande samtalet, där speciallärare och allmänpedagoger möts som jämlikar med olika men jämbördig kunskap och sysslar med professionellt utbyte, får ses som potentiellt vid utvecklingen av handledande möten mellan speciallärare och allmänpedagoger (Sundqvist, 2012). Mötet mellan tre olika typer av handledande samtal illustreras i figur 3.1.

Användning av samtalsteknik Lärarfokus (icke legitim) Inbyggd symmetri med tendens till speciallärarSpecialeller åldersdominans

pedagogisk handledning

ion

tat nsu l

kt fle

Professionellt utbyte Kontextfokus möjligt Ömsesidighet i relationen

ion

Samarbetande samtal

Samarbete

ple

pro

ble

Pra Ku ktiska m öjlig Ko nsk hete lle ap, r int gi res al tk se lim at

Specialpedagogisk kunskapsförmedling Elevfokus (legitim) Inbyggd symmetri med tendens till speciallärareller åldersdominans

Reflekterande samtal

Konsultativa samtal

Figur 3.1 Tre typer av specialpedagogiska handledande samtal.

978-91-44-09745-9_book.indd 44

2014-09-26 11.46

3 Lärarhandledning i skolan

De tre handledningstyperna beskrivs i kapitel 4, 5 och 6 genom att de relateras till tre olika perspektiv på handledning: ett expertbetonat perspektiv, ett reflekterande perspektiv och ett samverkande perspektiv. Jag vill framhålla att de tre samtalstyperna liksom de tre perspektiven inte ska ses som dikotomier. Det handlar snarare om att röra sig i ett handledningskontinuum där alla tre perspektiven är möjliga och stöder varandra, men där handledningen beroende på aktörerna, problemets art och situationen kan få starkare drag mot det ena eller det andra hållet. Eventuellt skulle tyngdpunkten när det gäller de tre typerna av handledningen gestalta sig annorlunda om de handledande mötena utformats som grupphandledning. De tre olika perspektiven på handledning kan öka förståelsen för vad handledning kan vara, inte bara när det gäller handledning i specialpedagogiska sammanhang, utan också vad beträffar andra former av pedagogisk handledning som sker i utbildningssammanhang.

978-91-44-09745-9_book.indd 45

2014-09-26 11.46

Christel Sundqvist | DEN SAMARBETANDE LÄRAREN

DEN SAMARBETANDE

LÄRAREN

Lärarhandledning och samundervisning i skolan

CHRISTEL SUNDQVIST

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09745-9_01-cover.indd 1

2014-09-26 14:51